Riksdagens bankfullmäktiges berättelse

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 1998 Helsingfors 1999

B 4/1999 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE 1998 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT H ELSIN G FO RS 1999

INNEHÅLL ISSN 1237-4342 Sida FIN LA N D S BANKS V E R K S A M H E T... 5 Penningpolitiken... 5 Inflationen a v to g... 6 Den ekonom iska tillväxten långsam m are 7 Totalproduktionens tillväxt beroende av den inhemska efterfrågan... 7 Arbetslösheten fo rtsatte att m in sk a... 8 Den offentliga sektorns finansiella ställning fö rb ä ttra d es... 8 Penningpolitiken lätt trots en liten räntehöjning... 9 De finländska korträntorna bland de lägsta i EU-länderna... 9 Markens värde i E R M stabiliserades... 10 Krisen i Ryssland orsakade stor turbulens på de globala finansmarknaderna.. II Styrräntorna i euroländerna förenhetligades i slutet av å r e t... 11 Kurserna mellan huvudvalutorna varierade m y c k e t... 12 Omräkningskurserna fastställdes... 12 Extern balans, bankernas utlåning och penningm ängd... 13 Bytesbalansöverskottet ökade något... 13 Stigande börskurser gav svagare nettoställning m ot utlandet... 13 Kreditstocken i bankerna ökade k la r t... 14 Tillväxten i penningmängden fo rtsa tt m å ttlig... 14 U tform ningen av penningpolitiken i Europeiska cen tralb an k en... 15 Finansm arknaden... 16 O m struktureringen av den finansiella sek to rn... 17 B ankerna... 17 Kapitalmarknaden... 17 Sida Bankernas lönsam het och effektivitet... 19 A ktiem arknaden, placeringsfonderna och d eriv atm ark n ad en... 19 Finanstillsyn och la g stiftn in g... 21 Betalningssystem en... 22 A llm än övervakning av betalnings- och avvecklingssystem en... 22 U tbudet av betalningssystem tjänster och utvecklingen av checkkontosystem et... 22 Verksamheten i T A R G E T inleddes... 24 Andra inhemska sy ste m... 24 Utveckling av lagstiftningen... 25 Sam arbetet med b a n k e rn a... 25 Betalningsm edelsförsörjningen... 26 Den uppåtgående trenden i beloppet kontanta medel fo rts a tte... 26 Sedelstockens om loppshastighet m inskade 27 Sedelförfalskningarna fortsatt rin g a... 28 M yntström m arna m in sk ade... 28 Eurons ankom st börjar sy n a s... 28 Förberedelser för EM U och övrig E U -verksam het... 29 Förberedelser för den tredje etappen av den ekonom iska och m onetära unionen 29 Historiska beslut i m a j... 29 E C B.s organisation... 29 Euroområdets gemensam ma penningpolitik på ECB. s a n sva r... 30 Kommittéerna viktiga i förberedelsearbetet... 30 M onetära kom m ittén engagerad i EM U - förberedelserna... 31 M edlemsländernas ekonom isk-politiska sam arbete... 31 OY EDITA AB, HELSIN.GFORS 1999 390006G

4 5 Sida Euroområdets representation u tå t...31 M ål och instrument fö r penningpolitiken 32 Betalnings- och avvecklingssystemen funktionsklara......32 Överföring av kapital och reservtillgångar till E C B...33 Övergångsbestämmelser fö r fördelning av de monetära inkom sterna......33 Enhetlig redovisning i centralbankerna. 33 ECBs roll i finanstillsynen...33 EM U-lagstiftningen klar fö re årsskiftet 34 Eurosedlar och eurom ynt...34 Statistik i E M U......35 O m fattande förändringar i informationssystemen...36 Händelserna vid å rsskiftet...36 Växelkurssamarbetet E R M I I...36 V alutastödsavtalet mellan de nordiska ländernas centralbanker u p p h ö rd e...36 EU -sam arbetet i F in la n d......37 Övrigt internationellt sam arbete...37 Internationella regleringsbanken...37 Internationella v alu tafo n d en...37 Tekniskt s tö d... 38 Övrigt internationellt sam arbete...39 V alutareserven... 39 Finlands Banks b o k slu t...42 R esultaträkning...... 42 B alansräknin g... 44 Siffrorna i berättelsen baserar sig på de uppgifter som fanns tillgängliga i februari 1999. Sida B okslutsbilagor...... 46 K om m entarer till b o k slu tet...... 48 Bokförings- och bokslutspraxis...48 Kommentarer till resultaträkningen...48 Kommentarer till balansräkningen......49 FINLANDS BANKS FÖRVALTNING O C H ÄRENDEN HANDLAGDA AV B A N K FU L L M Ä K T IG E...... 51 FIN LA N D S B A N K... 51 Lagen om Finlands B a n k... 51 Europeiska centralbankssystem et (ECBS) och rik sd a g e n...52 O m räkningskursen mellan den finska m arken och e u r o n...52 R evisionen...52 G ranskningen av lånerörelsen och v alu tah an d eln...52 Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren... 52 Setec O y...53 V erksam hetsberättelse om E. J. Längm ans fo n d e r......53 Ä ndringar i pensionsstadgan för Finlands B a n k...53 R änta på pensionsreserven...... 53 D irek tio n en......54 B ankfullm äktige...54 R evisorer......54 FIN A N S IN S P E K T IO N E N...... 55 Penningpolitiken FINLANDS BANKS VERKSAMHET Penningpolitiken kunde bedrivas i gynnsam m a förhållanden också 1998. Den m akroekonom iska utvecklingen var positiv och tillförsikten om den m onetära stabiliteten fortsatt stark. Inflationen avtog under årets lopp bland annat till följd av sjunkande världsm arknadspriser på olja och andra råvaror. Inflationsim pulser åter kom fram för allt från högre bostadspriser och hyror och dyrare tjänster. De europeiska ekonom ierna fortsatte a tt konvergeras. Prisstegringstakten däm pades i eu ro länderna i slutet av året till om kring en procent, räntorna sjönk till historiskt låga nivåer och underskotten i den offentliga ekonom in krym pte ytterligare. D ärem ot varierade konjunkturläget i euroländerna och inflationsskillnaderna ökade något. Det ekonom iska läget i Europa var gynnsam t inför starten av den tredje etappen av den ekonom iska och m onetära unionen (valutaunionen). Den ekonom iska tillväxten i euroländerna ökade något 1998. U nder årets lopp bars tillväxten allt tydligare upp av den inhem ska efterfrågan. Den offentliga ekonom ins finansiella ställning förbättrades en aning främ st tack vare tillväxten. Avseende m ålet i stabilitets- och tillväxtpakten gjordes emellertid inga fram steg, då de strukturella underskotten i m ånga länder kvarstod eller ökade något. Den ekonom iska kris som börjat i Sydostasien som m aren 1997 förvärrades våren 1998, när om fattningen av den japanska bankkrisen blev känd. Krisen tillspetsades ytterligare på sensom m aren på grund av om regleringen av Rysslands skulder och devalveringen av rubeln. Sam tidigt försvagades investerarnas förtroende även för andra tillväxtekonom iers förm åga a tt klara sina ekonom iska problem. Krisens återverkningar började synas i en avtagande exporttillväxt i både Europa och Förenta staterna. Den inhem ska efterfrågan växte em ellertid särskilt mycket i E uropa och F örenta staterna, vilket u pprätthöll tillväxten i världsekonom in. T otalproduktionens ökning avtog i Finland under 1998. E xporttillväxten var ännu under första halvåret stark men däm pades m ot slutet av året, och tyngdpunkten för tillväxten försköts tydligt m ot inhemsk efterfrågan. A rbetslösheten m inskade på grund av tillväxten, och den ofientliga sektorns budgetunderskott och skuld krym pte. O ckså statsekonom ins underskott fo rtsatte att krym pa, men det strukturella undersk ottet var fortfarand e stort. D en finländska finansm arknaden var likvid, och staten finansierade sitt underskott nästan helt ur inhem ska källor. Penningpolitiken var i förhållande till den livliga ekonom iska aktiviteten fortfarande lätt. D etta trots att Finlands Bank i m ars höjde styrräntan redan andra gången inom ett halvår, när inflationen var snabbare än genom snittet för EU -länderna. A nbudsräntan höjdes då med 0.15 procentenheter till 3.40 procent. De penningpolitiska styrräntorna hörde trots det hela året till de lägsta i EU -länderna. I början av decem ber sänkte centralbankerna i euroom rådet gem ensam t sina styrräntor, och Finlands Bank sänkte då anbudsräntan till 3.0 procent. Parallellt med den internationella utvecklingen sjönk de finländska långa m arknadsräntorna till en historiskt låg nivå. U nder andra halvåret låg de på 4 4 /2 procent. M arginalen m ot m otsvarande tyska ränta var under första halvåret och i slutet av året inte mer än 0.1-0.2 procentenheter men ökade på hösten något till följd av osäkerheten på de globala finansm arknaderna. Den finska m arken var hela året stabil i E uropeiska unionens växelkursm ekanism E R M. I början av året var m arken starkare än sin centralkurs m ot D -m arken och sm ärre spekulationer förekom tidvis kring m arkens kom m ande omräkningskurs för valutaunionen. Efter besluten vid E U -m ötena i början av maj om deltagarlän

6 7 derna i v alu tau n io n en och p rinciperna för lås ningen av v alu tak u rsern a, höll sig m arkens kurs fram till årsslutet m ycket n ä ra sin centralkurs. Vissheten om F inlands d eltagande i den tredje etappen av den ekon o m isk a och m o n etära u n io nen bid ro g till a tt stabilisera m arken, vilket k u n de m ärk as i a tt turbulensen på fin an sm ark n ad er na under hösten k n a p p a st alls p åv erkade m ar kens kurs eller de k o rta rä n to rn a. Företagen och hushållen stä rk te sin finansiella ställning ytterligare. K ursstegringen på utlandets innehav av finländska ak tier försvagade F in lands u tlän d sk a n ettoställning, tro ts a tt över skottet i bytesbalansen var fo rtsa tt sto rt. Den alltjäm t gynnsam m a eko n o m isk a utvecklingen och låga räntenivån m edverkade till a tt efterfrå gan på såväl bostads- som företag sk red iter ökade avsevärt, och b an k ern as utestående m ark k red i ter växte i betydligt sn ab b are ta k t än fö ru t. B ank inlåningen ö k ade en d ast m arginellt. Penning m ängdens tillväxt förblev m åttlig och m o tsv ara de m ycket väl den m ak ro ek o n o m isk a utveckling en. O m flyttningen av medel till nya typer av ko n to n och investeringsobjekt fortsatte. I euro o m råd ets k ärn län d er var prisnivån hela året rä tt stabil. Inflationsskillnaderna mellan eu rolän d ern a ökad e något under året, när prisstegringstakten i vissa av eu ro om rådets ran d stater i någon m ån accelererade. Särskilt tydlig var u p p gången i priserna på tjänster i de länder d är kon ju n k tu ru p p g ån g en hade avancerat längre än i a n d ra euroländer. D ärem ot bidrog nedgången i im portvaru- och särskilt energipriserna till a tt b rom sa varuprisstegringen under året. I Finland var prisernas 12-m ånadersökningstakt i decem ber 0.8 procent m ätt med det harm oniserade k o n sum entprisindexet (tabell). F ö r Finlands to ta la v aruim port sjönk priserna i m ark 1998 m ed 7.4 procent. U ppgången i ex p o rtp risern a, som hade börjat i m itten av 1997, upp h ö rd e i början av 1998, och priserna sjönk hela å ret långsam t främ st till följd av nedgången i skogsindustrins exportpriser. I decem ber 1998 var expo rtp risern a 6.8 procent lägre än i decem ber 1997, och bytesförhållandet fö rb ättra d es d ä r med. P ro ducentpriserna inom industrin föll avse värt i ta k t med im portpriserna. Tabell. EU :s harm oniserade konsum entprisindex Inflationen avtog 1 Finland var konsum entprisstegringen under första halvåret 1998 ca 2 p rocent, en ta k t som hade u p p n å tts året innan. På våren och som m a ren avtog konsum en tp risern as ö k n in g stak t och sjönk under genom snittsnivån för eu ro län d ern a. M ot slutet av året d äm p ad es inflationen ytterli gare i både eu ro län d ern a och F inland som en följd av nedgången i v ärld sm ark n ad sp risern a på råv aro r och im portp risern a. I F in lan d m edförde stigande priser på vissa tjän ster och högre b o stad sk o stn ad er en press u p p å t på k o n su m en tp ri serna. En prisstabiliserande effekt hade lön eu t vecklingen, som var i linje m ed kollektivavtalen, och den ö k ade k o n k u rren sen även i den sky d d a de sektorn. In d ik ato rn för underliggande infla tion, som inte innehåller in d irek ta sk a tte r och k ap italk o stn ad er för äg arb o städ er, steg lång sam m are än konsum entprisindex. A tt in flationstrycket däm p ad es b erodde fram för allt på a tt im p o rtp risern a föll i A sienkrisens spår. Den avtag an d e tillväxten i världsekonom in försvagade efterfrågan, och v ärld sm ark n ad sp ri serna på råolja sjönk m a rk a n t und er a n d ra k v ar talet och m ot slutet av året. O ckså priserna på a n d ra rå v a ro r gick ned betydligt på v ärld sm ark naden. D ecem ber 1998 Å rlig procentuell fö rän d rin g EU 1 5...... 1.0 B elgien...... 0.7 D a n m a rk...... 1.1 F in la n d... 0.8 F r a n k r ik e... 0.3 G r e k la n d...... 3.7 I r l a n d...... 2.2 Ita lie n...... 1.7 L u x em b u rg...... 0.4 N ederländerna...... 1.5P Portugal...... 2.8 Spanien...1.4 S to rb rita n n ie n...... 1.5 S verige......0.0 T y s k la n d...... 0.4 Ö s te r r ik e...... 0.5P De m o d erata tvååriga löneavtal som hade ingåtts i F inland i slutet av 1997 och den obetydliga löneglidningen brom sade uppgången i arb ets k ostnaderna. Den nom inella inkom stnivån var sista kvartalet 1998 3.4 procent högre än e tt år tidigare. Av uppgången i inkom stnivån h ärrö rd e fyra fem tedelar från de allm änna lö n eh öjningar na i ja n u a ri 1998. Resten var löneglidning, som även berodde på fö rä n d rin g ar i arbetskraftsstru k tu ren. D å löneglidningen tro ts skillnaderna i arb etsp ro d u k tiv itet var m ycket liten inom de olika sek torerna av ekonom in, var in kom stnivå utvecklingen inom olika branscher rä tt jä m n. Enhetsarb etsk o stn ad ern a, dvs. löner och arbetsgi varnas socialförsäkringsavgifter per p roducerad enhet, steg med 0.5 procent. T illgångsprisernas kraftiga uppgång fortsatte 1998, om än i en långsam m are ta k t än året innan. B ostadspriserna var under årets sista kvartal i genom snitt nästan en tiondel högre än e tt år tidigare. N är efterfrågan m attades av och pris stegringen blev långsam m are avtog också tillväx ten i n y p ro d u k tio n en av bostäder. Parallellt med den internationella utveckling en sköt aktiek u rsern a i höjden även på Helsingforsbörsen i början av året sam tidigt som ak tie om sättningen ökade avsevärt. På sensom m aren och förhösten föll kurserna k ä n n b a rt, när oviss heten om tillväxtutsikterna för världsekonom in och osäkerheten på de globala fin an sm ark n ad er na tilltog. Å rets sista kvartal kännetecknades dock åter av en betydlig kursstegring. R otp riser na, som sjunkit sedan som m aren 1997, vände up p åt i bö rjan av 1998. I decem ber hade de stigit med drygt 5 procent från decem ber åre t innan. K onsum enternas in flationsförväntningar m inskade under året, vilket avspeglade k o n su m entprisernas avtagande ö k n ingstakt. I decem ber vän tad e hushållen a tt priserna u n der de n ä r m aste 12 m å n ad ern a skulle stiga med 1.2 procent. O ckså företagens in flatio n sfö rv än tn in g ar var i slutet av året rä tt m åttliga. Den ekonom iska tillväxten långsam m are Totalproduktionens tillväxt beroende av den inhem ska efterfrågan F inlands export ö k ade k raftig t än n u fö rsta halv året 1998 tack vare den gam la orderstocken. F ö r djupningen och spridningen av A sienkrisen b ö r ja d e dock under so m m arm ånaderna m ärk as i en långsam m are m ånadstillväxt i exporten. L änderfördelningen av exporten fö rän d rad es betydligt. E xporten till flera asiatiska länder och R yssland m inskade, m edan exporten till E u ro p a, K ina och F ö ren ta statern a ökad e avsevärt. V olym en av varu- och tjänsteexporten steg 1998 m ed 7 p ro cent. Inom el- och elektronikindustrin var ex porttillväxten 24 procent, m edan den inom den övriga industrin stan n ad e p å 1.5 procent. K onsum enternas tilltro till en positiv utveck ling för den egna ekonom in var 1998 nästan oru b b ad. D ärem ot försvagades fö rv än tn in g arn a om den allm änna ek o nom iska utvecklingen k la rt under a n d ra halvåret. K onsum enternas o b ru tet optim istiska fö rv äntningar, som stärktes av den fö rb ättra d e sysselsättningen och realinkom stökningen, b idrog till en fo rtsa tt livlig konsum tionsefterfrågan. 1998 var den priv ata konsum tionen betydligt större än före recessionen. Till inkom st ökningen bidrog av talslönehöjningarna i början av året, en något ök ad löneglidning och en lång sam m are inflation. H ushållens fo rtsa tta optim ism avseende den ekonom iska utvecklingen, en sedan länge sjun kande skuldsättning och låga lån erä n to r höll bostadshandeln livlig. A tt efterfrågan på b o städer ökade berodde bland a n n a t på den stark a inflytt ningen till landets tillväxtcentra. N ästan hälften av bostadsfinansieringen gick till om byggnad och renovering av bostadshus. O ckså bostadskreditstocken växte klart, vilket bland a n n a t be rodde på a tt stäm pelskatten på lån slopades på våren. E fterfrågan på nya b o stä d er i tillväxtcentra, låga och stabila rä n to r sam t företagens goda lön sam het stim ulerade tillväxten i de privata investe ringarna. T y ngdpunkten för investeringsökning en låg fo rtfaran d e på byggnadsverksam heten, då högre priser på fastigheter hade fö rb ä ttra t lö n sam heten i byggnadsbranschen. U ppgången i bostadsinvesteringarna av to g jä m fö rt med året innan, n är staten m inskade sitt stöd till bo stad s p ro d uktionen. Industrins fasta investeringar i hem landet steg en d ast något. Inom skogsindu strin var kapaciteten nästan fullt u tn y ttjad fram till hösten, men inga pro jek t för investeringar i ny kapacitet startades, u ta n en d ast produktivitetshöjande åtg ä rd e r vidtogs. U nder årets sista m å nad er sjönk industrins kapacitetsu tn y ttjan d e n å got sedan exporttillväxten avtagit. T ack vare in d u strip ro d u k tio n en s tillväxt och den m o d erata kostnadsutvecklingen var fö reta gens lönsam het fo rtfa ra n d e god. Företagen fi nansierade stö rsta delen av sina p ro d uktiva in vesteringar med internfinansiering. Sam tidigt fortsatte de a tt m inska sin skuldsättning. Finanspolitiken stram ades å t endast något 1998, n ä r statens utgifter växte k lart långsam m a re än inkom sterna. D en offentliga efterfrågan steg m åttligt, och de offentliga investeringarna

9 sjönk någ o t till följd av såväl sp a rå tg ä rd e rn a som kom m un ern as försvagade finansiella ställning. R äk n at i p rocent av b ru tto n a tio n a lp ro d u k te n fo rtsatte de offentliga utgifterna a tt m inska. T o talp ro d u k tio n en s tillväxt avtog i F inland under a n d ra h alvåret 1998 på grund av av m attningen i exporten. T illväxten var dock k la rt sn a b bare än i eu ro län d ern a i genom snitt. I genom snitt 1998 var F inlands to ta lp ro d u k tio n 4.9 procent större än året innan, m edan tillväxten i eu ro lä n derna stan n ad e vid 2.8 procent. I F in lan d bars tillväxten särskilt i slutet av året upp av den kraftiga produ k tio n sex p an sio n en inom elek tro nik- och elindustrin. E tt a n n a t tillväxtbidrag kom från byggnadsverksam heten. F rån so m m a ren däm pades to ta lp ro d u k tio n e n s tillväxt då ex p orten och byggnadsverksam heten inte längre gick lika b ra n t u p p å t som tidigare. Inom den inhem ska tjänstesek to rn var tillväxten fo rtsatt god till följd av den kraftigt ö k ad e p riv ata k o n sum tionen. Im portvolym en steg n åg o t sn abbare än produktionsökningen. P roduktionstillväxten begränsades under fö r sta halvåret inte av k ap acitetsbrist. U n d er a n d ra halvåret sjönk k ap ac ite tsu tn y ttja n d et som följd av den svagare exportefterfråg an. Enligt Indu strins och A rbetsgivarnas C en tralfö rb u n d s b a ro m eteruppgifter var kapacitets- och a rb e tsk ra fts bristen obetydlig och ansågs inte h o ta tillväxten inom industrin och byggnadsbranschen. Särskilt inom byggnadsindustrin sjönk k a p a c ite tsu tn y tt ja n d e t och k o n ju n k tu ru tsik te rn a försäm rades m ot slutet av året k ä n n b a rt beroende bland a n n at på den svaga exp o rtefterfråg an och fö rv ä n t ningarna om en av tag an d e efterfrågan också på hem m am ark n ad en. Arbetslösheten fo r tsa tte a tt m inska A ntalet sysselsatta steg k lart und er 1998. Den fo rtsa tt sn ab b a produk tio n stillv äx ten ledde till a tt arbetstillfällena förutom inom industrin ö k a de m est inom fö retagstjänster. De an ställd a inom handeln blev fler, m edan a n ta le t sysselsatta inte längre steg i byggnadsbranschen. O ckså fö re ta garna ök ade i an tal efter a tt länge ha m inskat. De deltidsanställdas andel av arb etsk raften växte något, m en an ta le t visstidsanställda b ö rjad e sak ta m inska i fråga om såväl n y anställningar som det to ta la an ta le t anställn in g ar. D e sysselsatta var 1998 i g enom snitt 52 750 fler än året innan. Den stigande efterfrågan på a rb etsk raft och den ökade befolkningen i a rb etsfö r ålder gav en viss positiv effekt på a rb e tsk ra ftsu tb u d et och brom sade därigenom nedgången i arbetslöshe ten. Den säsongrensade arbetslösheten uppgick i decem ber till 10.6 procent. F ö r hela året var den genom snittliga arbetslösheten 11.4 procent, vil ket var 1.2 procentenheter m indre än e tt år tidiga re. U ngdom sarbetslösheten och an tale t långtidsarbetslösa m inskade betydligt. A rbetslösheten var i F inland 1998 något högre än genom snittet för euroländerna. Av euro län d ern a hade Spanien den högsta arbetslösheten. O ckså i Italien och F rankrike var arbetslösheten högre än i Finland. Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättrades Den fo rtsatt snabba balanseringen av statsek o nom in fö rstärkte den offentliga ekonom ins fi nansiella ställning betydligt 1998. T ack vare det gynnsam m a ko n ju n k tu rläg et gav företagens re sultatutveckling, den fö rb ättra d e sysselsättning en och den synnerligen livliga privata efterfrågan avsevärt ökad e skatteinkom ster. D en m inskade arbetslösheten och tidigare års sparbeslut be gränsade utgifternas tillväxt. Tack vare den lång variga snabba ekonom iska tillväxten krym pte det finansiella u n derskottet i statsekonom in be tydligt. 1998 visade den offentliga ekonom in to talt sett ett överskott på 6.7 m iljarder m ark m ot ett un d ersk o tt på 7.6 m iljarder m ark året innan. Även om den offentliga ekonom ins finansiella ställning 1998 to ta lt sett var god i internationell jäm förelse, utgjorde un d ersk o ttet i statsek o n o min tro ts förbättringen fo rtfaran d e 2 procent av b ru tto n atio n a lp ro d u k ten. Den finanspolitiska linjen kom m er 1999 fo rt sättningsvis a tt vara åtstram an d e. D en offentliga ekonom ins finansiella ställning fö rb ättra s, även om inkom stökningen a v ta r fram för allt på grund av lättn ad e r i beskattningen och en långsam m are ekonom isk tillväxt. Den offentliga ekonom ins överskott i förhållande till b ru tto n a tio n a lp ro dukten väntas ö k a till drygt 2 procent från 1 p rocent 1998. Enligt de riktgivande utgiftsram ar som reger ingen fastställde i m ars 1998 för statsb u d g etarn a för åren 1999-2002 kom m er utgifterna nom inellt a tt vara o fö rän d rad e 1999-2002. F ö r 1999 är u tgifterna i budgeten m indre än i utgiftsram en. Allt som allt kom m er dessa b esp arin g ar tillsam m ans med tidigare beslutade utgiftsnedskärninga r a tt öka de to tala b esparingarna till 22 m iljar der m ark under valperioden 1995-1999. D e be sparingar som genom förts sedan 1991 m o tsv arar sam m antaget 10 procent av b ru tto n a tio n a lp ro du k ten 1996. U nder de n ärm aste åren kom m er överskottet i de offentliga finanserna a tt fo rtsä tta a tt växa. Enligt det första stabilitetsprogram m et, som regeringen läm nade till EU :s råd i septem ber, kom m er den offentliga sektorns överskott och skuldkvot a tt utvecklas gynnsam m are än b e rä k n at under de kom m ande åren. D e offentli ga sam fundens u n d erskott försvann redan 1998. Enligt stabilitetsprogram m et kom m er överskot tet 1999-2002 a tt vara drygt 2 procent och skuld kvoten sjunka till ca 40 procent. Bland E M U länderna h a r endast L uxem burg en lägre skuld kvot. S tatsskulden växte fram till slutet av 1998 till 427 m iljarder m ark. Skulden ökade med 5 m iljar der m ark från föregående årsskifte men m inska de till 63 procent av b ru tto n atio n a lp ro d u k ten. Inkom sterna av privatiseringen av statens egen dom blev större än b eräk n at, vilket tillsam m ans med den sn ab b a ekonom iska tillväxten b ro m sa de skuldens tillväxt. Liksom tidigare å r finansie rade staten 1998 sitt u n d ersk o tt till stö rsta delen ur inhem ska källor. De viktigaste av dessa h ar varit A P L -fonderna, som h a r placerat en sto r del av sina ö v erskott i statsobligationer. Statens skuld i utländsk valuta m inskade 1998 till o m kring en fjärdedel av b ru tto n a tio n a lp ro d u k te n. Penningpolitiken lätt tro ts en liten räntehöjning De finländska korträntorna bland de lägsta i EV-länderna En relativt lätt penningpolitik kunde föras även 1998. Ä ven om penningpolitiken hade stram ats å t en aning i septem ber 1997, var a n b u d srä n ta n vid årsskiftet 1997/1998 något lägre än den tyska cen tralb an k en s rep o rän ta och fo rtfaran d e en av de lägsta i E U -länderna. D en ekonom iska till växten v ar i början av året fo rtsa tt snabb, och kostnads- och pristrycket hade fö rstä rk ts 1997. D et b eräknades ö k a ytterligare så a tt den u n der liggande inflationen 1998 skulle överstiga 2 p ro cent och prisökningstakten accelerera. Infla tio n stak ten var i F inland i slutet av 1997 också snab b are än genom snittet fö r de länder som san nolikt skulle gå m ed i valutaunionen vid början av 1999.1 dessa förhållanden betrak tad es en liten åtstram n in g av penningpolitiken vara m otive rad. 2 390006G F inlands Bank höjde an b u d srä n tan med 0.15 procentenheter till 3.40 procent den 19 m ars. M otiveringen var a tt den ekonom iska tillväxten i Finland var fo rtsatt stark och tro ts A sienkrisen inte väntades sak ta av den närm aste tiden. T ill gångspriserna fo rtsa tte a tt stiga, och det fanns fo rtfaran d e risk för efterfrågeinflation. A tt pris stegringen i F inland var betydligt k ä n n b ara re än inflationen i den kom m ande valutaunionens k ärn län d er ansågs vara olyckligt m ed tanke på den förestående övergången till valutaunionen. R äntehöjningen fick tydligt genom slag i de k o r taste m ark n ad srän to rn a och ränteförväntningarna: rän to rn a steg och rän tefö rv än tn in g arn a ökade under de två följande m ånaderna. A sienkrisens försvagande effekter på tillväx ten i världsekonom in och inflationen började sy nas i den internationella räntenivån redan i slutet av 1997. Den globala nedgången i de långa rä n to rn a fo rtsatte under första halvåret 1998.1 m ars sjönk rän tan på statens tioåriga obligationer (m ed förfall i april 2008) till 5 procent och m argi nalen m ot m otsvarande tyska lån g rän ta krym pte till 0.1 procentenhet. O ckså de k o rta m a rk n a d s rän to rn a gick ned något i början av 1998 men steg igen på våren parallellt med an b u d srän tan. I F in land steg trem å n ad e rsrä n tan d å så a tt den under några m ånader låg något över m otsvarande tys ka ränta. I k ärn län d ern a inom E uropeiska unionens växelkursm ekanism E R M (bl.a. T yskland, F rankrike, Belgien, N ederländerna) kunde pen ningpolitiken fortsättningsvis hållas lä tt och lä n dernas cen tra lb an k srän to r v ar o fö rän d rad e fram till början av decem ber. I dessa länder hade cen tra lb an k e rn as sty rrä n to r konvergerat till ca 3.30 procent 1997. I de sydliga E U -länderna (Italien, Spanien, P ortugal) låg cen tralb a n k srän to rn a i början av 1998 ä n n u k lart högre än i den k o m m ande valutaunionens kärn län d er, och m ålet var a tt de skulle n ärm a sig kärn län d ern as rä n to r före starten av valutaunionen. C en tralb an k ern a i de sydliga E U -länderna sänkte sina rä n to r ytterliga re första halvåret 1998. R äntebesluten p åv erka des också av a tt dessa länders v alu to r stabilisera des i E R M och a tt inflationen var fo rtsa tt lång sam. I Irland hölls c e n tralb a n k srän to rn a höga jä m fö rt m ed rä n to rn a i k ärn län d ern a fram till halvårsskiftet 1998 på grund av sn ab b ek o n o misk tillväxt och inflationshot. Den am erikanska cen tralbanken höll sin pen ningpolitiska sty rrän ta vid 5.50 procent under första halvåret till följd av den fo rtsa tt stark a ekonom iska tillväxten, vilket ökade risken för en

10 11 tilltagande inflation. 1 Ja p a n bedrevs en fo rtsatt lätt penningpolitik och rä n to rn a hölls m ycket låga på gru n d av de u td rag n a eko n o m isk a svårig heterna. N är A sienkrisen fördjupades föll de långa rä n to rn a i båd e F ö re n ta statern a och E u ro p a under första halvåret. De intern atio n ella investerarna drog b o rt sina investeringar från tillv äx tm ark n a derna och placerade i trygga objekt, bl. a. am eri kanska och tyska statslån. R äntenedgången bröts end ast för en k o rt tid på våren då det u p pstod tvivel om några länders E M U -skick innan beslutet om vilka länder som skulle delta i valutaunio n en fattad es i b ö rjan av m aj. D ärefter fo rtsatte de långa rä n to rn a a tt sjunka, vilket fram för allt b erodde på allm än t försvagade infla tio n sförvän tn in g ar, fallande råv aru p riser och försäm rad e tillväxtutsikter. M arkens värde i E R M stabiliserades A pprecieringstrycket på m arken hade m inskat m ot slutet av 1997. Vissa tvivel om m arkens cen tralk u rser i E R M skulle v ara läm pliga som k u r ser vid an slutningen till valutau n io n en förekom under årets första m ånader, innan principerna för de bilaterala kursern as låsning offentliggjor des i sam band m ed to p p m ö tet i b örjan av m aj. I m ars och april u tsattes m arken för ett tillfälligt apprecieringstryck m ot D -m arken. I b akgrunden låg m arkn ad en s bedöm ning a tt m arkens cen tral kurs i E R M v ar för svag för a tt an v än d as vid anslutningen till v alu tau n io n en. Till trycket u p p åt bidrog också a tt de ekonom iska utsik tern a i Finland i b ö rjan av å re t v ar ljusare än i de övriga blivande eu ro län d ern a. M arkens värde n ärm ade sig dock sak ta centralkursen m ot D -m arken. M ätt med det handelsvägda indexet försvagades m arken någ o t från b örjan av året n är fram fö r allt U S-dollarn och det engelska p u n d et förstärktes. Av E R M -län d ern as v alu to r utsattes inte b ara den finska m arken u tan också den italienska liran i början av året för ett svagt tryck i förhållande till D -m arken. Finlands Bank höll m arkens k urs stabil m ot D -m arken m ed hjälp av v alu tak ö p, som i m ars april uppgick till ca 5 m iljarder m ark per m ånad. D eras likvidiserande effekt neutraliserades ge nom sam tidiga term insinterventioner. I maj g jor de Finlands Bank term insinterventioner i sam ban d med statens upplåning. T erm in stran sak tio nerna i ju n i-ju li b erodde på förfallande term ins k o n tra k t. I slutet av som m aren sålde Finlands Bank valuta n är krisen i R yssland och försvag ningen av de skandinaviska v alu to rn a fram k alla de ett litet tryck nedåt på m arken. Till följd av interventionerna växte Finlands Banks valutareserv något på våren. U nder an d ra halvåret 1998 höll sig valutareserven kring 50 m iljarder m ark för a tt vid årets slut uppgå till 51.6 m iljarder m ark. D å hade F inlands Bank inga utestående term in sk o n trak t. 1 k ä rn län d ern a i E R M låg valu to rn as kurser redan i början av 1998 m ycket n ära ce n tralk u r serna m ot D -m arken. D et irländska p undet, som 1997 avsevärt hade avvikit från sin centralkurs m ot D -m arken, var än n u i början av 1998 om kring 4 procent stark are än sin centralkurs. I m itten av m ars revalverades det irländska pu n d et med 3 procent m ot ER M -valutorna, och pundets centralkurser närm ade sig därm ed sina m a rk nadsvärden. Sam tidigt anslöts den grekiska d ra k m an till E R M till en kurs som var betydligt svagare än den råd ande niarknadskursen. Efter E R M -kopplingen var d rak m an s kurs ca 2.5 p ro cent stark are än den nya centralkursen. På E U -to p p m ö tet vid m ånadsskiftet april maj beslutade stats- och regeringscheferna vilka länder som skulle delta i valutaunionen vid sta r ten. Sam tidigt gavs förhandsbesked om de bilate rala växelkurser till vilka v alu to rn a i de blivande eu ro länderna skulle låsas den 1 ja n u a ri 1999. Beslutet om valutaunionen och fastställandet av de oåterkalleliga o m räkningskurserna bidrog till a tt stabilisera penning- och v a lu ta m ark n a d ern a i de blivande eu ro länderna ytterligare. Italien sänkte sty rrä n tan i april före m ötena kring 1 maj och Spanien och P ortugal strax efter m ötena. De blivande euroländernas v alu to r kom a tt ligga m ycket nära sina centralkurser i E R M. O ckså i Finland var läget på penning- och v alu tam arknaden lugnt under våren och som m aren. F allande internationella rä n to r och en avtagande in flationstakt dro g ned de långa rän to rn a avsevärt så a tt de i augusti låg kring 4 V2 procent. De k o rta m a rk n a d srä n to rn a började sjunka på n y tt i maj. M arknadens rän teförväntningar m inskade också betydligt under som m a ren. S pekulationerna om en än d rin g av m arkens kurs (revalvering) före fastställandet av den oåterkalleliga om räkningskursen u p p h ö rd e efter besluten i början av maj. M arkens m ark n ad s kurs och term inskurs försvagades och kom m ycket nära centralkursen m ot D -m arken. O ck så det irländska pundets och den italienska li- rans kurs, som redan före 1 m aj-helgen hade utsatts för e tt revalveringstryck, försvagades och n ärm ad e sig respektive centralkurser. Krisen i Ryssland orsakade stor turbulens på de globala finansm arknaderna Såväl det världsekonom iska läget som läget på de globala fin an sm ark n ad ern a försäm rades k ä n n b a rt på som m aren, n är A sienkrisen fördjupades och spred sig till R yssland och L atinam erika och R yssland d rab b ad es av en finansiell kris. Proble men förvärrades också inom den ja p a n sk a ek o nom in och ban k sek to rn. Särskilt den i augusti alltm er a k u ta krisen i R yssland fick de utländska investerarna a tt om pröva riskerna i tillväxteko nom ierna. Flykten till tryggare investeringsob jek t ledde till e tt utflöde av u tlän d sk t k apital från k risom rådena och om placeringar i värd ep ap p er med låg risk, vilket fram kallade tv ära kast på aktie-, k ap ital- och v alu tam a rk n ad ern a världen över. R iskaversionen resulterade i a tt medel o m placerades i statsobligationer i industriländerna med fallande långa rä n to r som följd. Sam tidigt sköt riskprem ierna för tillväxtekonom iernas skuldebrev i höjden. Flykten till kvalitet och den korrigeringsrörelse som var a tt vän ta efter den snabba uppgången i ak tiek u rsern a i början av 1998 ledde också till a tt aktiek u rsern a allm än t vände b ra n t n edåt i juli. V erkningarna syntes också i form av ett tryck p å v alu tak u rsern a i m ånga länder och i avsevärda fö rä n d rin g a r i v alu tak u rsern a m ellan de sto ra länderna. D en ö k ade riskaversionen gjorde a tt d o llarn försvagades, m edan yenen och D -m arken förstärktes. N ä r krisen i R yssland förvärrades i augusti pressades de långa rä n to rn a ned ytterligare sam tidigt som räntem arg in alern a m ellan lä n d ern a växte. M est sjönk den tyska lån g rän tan. Den låg i bö rjan av o k to b e r på ca 3.80 procent, m edan lån g rän tan i F inland var ca 4.20 p ro cent. R äntenedgången reflekterade fram för allt effekten av kapitalflödenas kanalisering till trygga placeringar, men även fö rv än tn in g ar om en av m attn in g i den ekonom iska aktiviteten, vilket också de sam tidigt b ra n t fallande ak tie k urserna avspeglade. M arginalerna m ot den tyska lån g rän tan blev större: m ot a tt i eu ro län d erna före den ryska krisen h a k ry m p t till 0.1 0.3 p ro centenheter vidgades de nu tem p o rärt till 0.2-0.7 procentenheter. I E U -län d ern a D an m ark, E ngland och Sverige u ta n fö r euro o m rå- det växte m arginalen m ot den tyska lån g rän tan tillfälligt till om kring en p rocentenhet då den var som störst och bl.a. i N orge till om kring IV2 procentenhet. I D anm ark tvingades c en tralb an ken höja sty rrä n tan med en p rocentenhet i sep tem ber för a tt m otverka trycket ned åt på k ro nan. K risen i R yssland avspeglades i någon m ån också i den finska m arkens värde, och m arken försvagades te m p o rärt så a tt den h a m nade en aning på den svagare sidan om central kursen m o t D -m arken. D e försäm rade världsekonom iska u tsik tern a till följd av läget i R yssland och L atinam erika och de förv än tad e effekterna på den am erik an ska ekonom in fick centralbanken i F ö ren ta sta tern a a tt lätta på penningpolitiken. Federal Reserve sänkte m ålrän tan m ed 0.25 procentenheter vid tre tillfällen, dvs. i septem ber, o k to b er och novem ber, till 4.75 procent. Ä ven B ank o f E ng land sänkte b a srän ta n tre gånger i o k to b e r decem ber, dvs. till 6.25 procent. R än tesän k n in g en i F ö ren ta statern a och besluten i Jap an a tt stödja och rek o n stru era ban k sek to rn bidrog för sin del till a tt aktiek u rsern a steg betydligt i o k to ber. O ckså i Sverige och D an m ark sänktes styr rä n to rn a i okto b er-d ecem b er. R äntesänkningen m otiverades med a tt inflationstrycket m inskade n ä r tillväxten sak tad e av. Även på obligationsm arknaden fö rändrades läget rad ik alt n är de långa rä n to rn a allm änt gick upp med om kring en halv procentenhet. D etta berodde bland a n n a t på a tt investerarna sn ab b t avy ttrad e sina m ed yenlån med låg rä n ta fin an sierade placeringar på de am erikanska och e u ro peiska o b lig ationsm arknaderna; avkastningen p å dessa sjönk n är yenen började förstärk as efter besluten i Jap an om sanering av ekonom in. Den snabba av y ttringstakten pressade priset på place ringarna och höjde rä n to rn a. O ckså sänkningen av ce n tralb an k srän to rn a i F ö ren ta statern a och n åg ra europeiska länder m edförde i viss m ån överflyttningar från obligationer till aktier, vilket fram kallade ett tryck på avkastningen p å obliga tioner. U ppgången i de långa rä n to rn a blev em el lertid kortvarig. R ä n to rn a sjönk ytterligare i slu tet av å ret och i m ånga länder nåddes årets lägsta nivå i decem ber. Styrräntorna i euroländerna förenhetligades i slutet av året N ä r tillväxtutsikterna för eu ro o m råd et under hösten försvagades n åg o t och inflationstrycket

12 13 ytterligare däm pades, blev det allt u p p en b arare a tt den sty rrä n ta som E uropeiska cen tralb an k en skulle börja tilläm pa vid b ö rjan av 1999 skulle ligga n ä ra de lägsta sty rrän to rn a. Följaktligen fortsatte Irland, Italien, P ortugal och Spanien a tt sänka sina sty rrä n to r i o k to b e r-n o v e m b e r för a tt nå större konvergens m ed k ärn län d ern as rän to r, dvs. de lägsta i eu ro o m råd et. Vid sitt m öte i b örjan av decem ber fattad e EC B -rådet beslut om de sista detaljerna i sin penningpolitiska strategi och fastställde 4'h. p ro cent som referensvärde för tillväxten i det breda penningm ängdsaggregatet M3. Sam tidigt beslu tades a tt de nationella cen tralb an k ern as sty rrä n to r skulle förenhetligas och sänkas till 3.0 p ro cent. Den italienska cen tralb an k en höll dock ännu då sin sty rrän ta en halv p rocentenhet högre än de övriga cen tralb an k ern as sty rrän to r. B ak om räntesänkningen låg de fo rtsa tt gynnsam m a prisutsik tern a i eu ro o m råd et och instabiliteten på de globala fin an sm ark n ad ern a. Finlands Bank sänkte följaktligen sty rrän tan tillsam m ans m ed de a n d ra cen tralb an k ern a i eu ro om råd et. A n b u d srä n ta n sänktes från 3.4 till 3.0 procent den 3 decem ber. Sam tidigt beslutade Finlands Bank a tt sän k a g ru n d rä n ta n från 4.0 till 3.5 procent rä k n a t från den 15 decem ber. I övrigt v ar de k o rta m a rk n a d srä n to rn a i F in land rä tt stabila u nder slutet av året och låg i nivå med m otsv aran d e tyska rä n to r men sjönk efter an budsrän tesän k n in g en i decem ber m ed ca 0.2 procentenheter. L ån g rän tan fo rtsatte a tt falla strax efter den k o rtv arig a uppgången i o k to b er och m arginalen m o t m otsv aran d e tyska rän ta krym pte klart. I slutet av 1998 v ar den långa rän tan 4.01 p rocent och m arginalen m o t m otsva rande tyska rä n ta 0.14 p rocentenheter. R äntenedgången i slutet av året k an anses m otiverad också för F inland. På g ru n d av försäm rad e ex p o rtu tsik ter i R ysslandkrisens spår, fallande utrikeshandelspriser, en av tag an d e inflation och en m åttlig löneutveckling var prisstabiliteten inte hotad. Kurserna mellan huvudvalutorna varierade m ycket politiken väntades sam tidigt som det ekonom is ka läget i Jap an försvagades ytterligare. D ollarn började försvagas m ot de övriga hu vud v alu to rn a efter a tt R yssland h am n at i kris och de ekonom iska problem en i L atinam erika blivit u ppenbara, eftersom dessa problem antogs få återv erk n in g ar även på den am erikanska eko nom in. Investerarnas riskaversion försvagade dollarn i förhållande till D -m arken och yenen. Till dollarns försvagning bidrog också räntenedgången i F ö ren ta staterna. S am tidigt stärktes yenens kurs tack vare avtalen om sanering av b an k ern a och ekonom in i Japan och reverseringen av kapitalflödena till stöd för yenen. F rån första hälften av augusti till senare delen av o k to b e r försvagades dollarn i förhållande till yenen med om kring 20 procent. En u p pfattning om h u r tv ära kasten var ger dollarn, som under första hälften av o k to b e r på tre d ag a r försvaga des m ed ca 15 procent m ot yenen. U nder höstens lopp försvagades dollarn betydligt också m ot Dm arken. Även i förhållande till den finska m ar ken deprecierade dollarkursen på hösten. Omräkningskurserna fastställdes T ro ts krisen i R yssland var m arkens värde under a n d ra halvåret stabilt i förhållande till cen tral kursen m ot D -m arken. M ätt med det utrikeshandelsvägda indexet förstärktes m arken efter som m aren än d a till o ktober, då bland a n n a t dollarn och den norska och den svenska kro n an försva gades. I genom snitt 1998 var den finska m arken m ätt med det handelsvägda indexet 0.4 procent svagare än året innan. På årets sista dag a n to g E U -råd et den o åte r kalleliga kursen för om räk n in g av varje deltagar lands valuta till euro. F rån och med den 1 ja n u a ri 1999 är dessa om räkningskurser de enda som används vid om räk n in g i bägge rik tningarna m ellan euron och de nationella valutaenheterna och även för växlingar m ellan nationella valu ta enheter. Tabell. O m räkningskurser för euron V aluta K urserna m ellan h u v u d v alu to rn a förän d rad es avsevärt und er året. D ollarn fö rstärk tes m o t den ja p an sk a yenen und er fö rsta halvåret, n ä r den ekonom iska tillväxten i F ö re n ta statern a var fo rtsatt gynnsam och en åtstram n in g av penning Belgiska franc T yska m ark S panska pesetas En e u ro u ttry c k t i respektive nationell v alu ta en h e t 40.3399 1.95583 166.386 F ran sk a franc Irländska pund Italienska lire Luxem burgska franc N ederländska gulden Ö sterrikiska schilling Portugisiska escudos F inska m ark 6.55957 0.787564 1936.27 40.3399 2.20371 13.7603 200.482 5.94573 Extern balans, ban k ern as utlåning och penningm ängd Bytesbalansöverskottet ökade något Ö verskottet i bytesbalansen ö k ade n åg o t från 1997, tro ts a tt exportens tillv äx ttak t avtog. Ö ver sko ttet uppgick till 37.3 m iljarder m ark, vilket utgjorde 5.5 procent av to ta lp ro d u k tio n en. Det sto ra bytesbalansöverskottet m otsvarades av ett överskott i den offentliga sektorn, m ot u n der sk o tt året innan, och ett m inskat översk o tt i den privata sektorn. H andelsbalansen resulterade 1998 i ett över sk o tt på 56.9 m iljarder m ark. Bland bytesbalans ens övriga poster fö rb ä ttra d es tjänstebalansen något jä m fö rt med 1997. K apitalavkastningen sjönk tro ts a tt den rä n teb ä ran d e utlandsskulden m inskade, vilket berodde på a tt dividendutgifter na steg till följd av ö k ade utlän d sk a börsinveste ringar. T ransfereringarna visade alltjäm t ett un d ersk o tt, bland a n n a t på grund av stö rre m ed lem savgifter till än bidrag från EU och ett ö k at utvecklingsbistånd. D en priv ata sektorn redovisade 1998 e tt fo rt satt finansiellt överskott. F öretagens inkom ster ökade snabbare än investeringarna, vilket inne bar a tt det finansiella öv ersk o ttet i stor utsträck ning användes till placeringar utom lands. K o n sum enternas fram tidstro var fo rtsa tt positiv tro ts den ekonom iska krisen världen över. H ushållen konsum erade och investerade i b o städ e r i en så dan ta k t a tt det finansiella ö v erskott som de byggt upp sedan recessionen krym pte till nästan ingenting. S tatens finansiella u n d ersk o tt m inska de avsevärt, vilket b idrog till a tt vända det offent liga u n derskottet i ett överskott. Stigande börskurser gav svagare nettoställning m ot utlandet Finlands nettoställning m ot utlan d et visade vid slutet av 1998 en skuld på 473 m iljarder m ark. Skulden m otsvarade 70 procent av b ru tto n a tio nalp ro d u k ten. T ro ts det sto ra bytesbalansöver sk o ttet ökade den u tländska nettoskulden med 202 m iljarder m ark. D etta berodde dels på de stigande ku rsern a för finländska aktier, dels på försäljningen av ak tier till utlandet. På grund av kursuppgången steg det u tländska innehavet av finländska ak tier i m ark nadsvärde med 205 m il ja rd e r m ark och kom a tt utg ö ra en väsentlig post i Finlands utlän d sk a nettoställning. N ettoeffek ten på utlandsskulden av a n d ra värderingsposter, såsom v alu tak u rsfö rän d rin g ar, var ob ety d lig. Exklusive ak tier och ä g aran d elar hade n etto ställningen vid slutet av 1998 k lart fö rb ä ttra ts till en nettoskuld på 138 m iljarder m ark. H ögst hade nettoskulden varit 1993, då den uppgick till 232 m iljarder m ark. F inländska företag direktinvesterade i u tla n det för drygt 100 m iljarder m ark. Till de exceptio nellt sto ra investeringarna bidrog fusionerna M eritan o rd b an k en och S tora Enso. Stocken av finländska direktinvesteringar i utlandet steg 1998 till 167 m iljarder m ark, m edan utlandets investeringar i Finland låg på 79 m iljarder m ark. De finländska investeringarna i utländska m asskuldebrev m inskade från året innan. Inves terin g arn a under året uppgick till 9 m iljarder m ark och innehavet vid slutet av 1998 till 51 m iljarder m ark. Till exempel försäkringsbolagen placerade i u tlän d sk a värd ep ap p er för a tt sprida riskerna i sina portföljer. B ankerna hade vid slu tet av 1998 en n ettoskuld m ot utlandet på 8 m iljarder m ark. De övriga finansinstitutens net to fo rd ra n på utlan d et m er än fördubblades och uppgick vid utgången av 1998 till 25 m iljarder m ark. Staten a m o rterad e 1998 på sina valutalån 8 m iljarder m ark m er än vad som togs ut i nya lån. V alutaskuldens värde i m ark sjönk också något till följd av a tt m arken fö rstärktes m ot lånevalu to rn a, främ st dollarn. Statens n ettoskuld i va luta var dock fo rtfaran d e betydande: vid slutet av 1998 uppgick den till 175 m iljarder m ark, vilket var om kring en fjärdedel av b ru tto n a tio n a lp ro dukten. Ä ven under de n ärm aste åren kom m er am o rterin g arn a a tt vara stora. S tatens nettofinansieringsbehov täcktes i lik het m ed åren innan i huvudsak m ed upplåning på den inhem ska finansm arknaden, d ä r efterfrågan var sto r och räntenivån låg. U tlandets innehav av finska statso b lig atio n er i m ark m otsvarade vid slutet av året ett värde av ca 40 m iljarder m ark. U tlandets intresse för finska statso b lig atio n er i m ark m inskade k ä n n b a rt under 1998.

15 14 K reditstocken i bankerna ökade klart Till följd av det ekonom iska uppsvinget ökade hushållens och företagens skuldbenägenhet och efterfrågan på ban k lån blev k lart livligare 1998. M ark k red itern a ökad e m ed 12 p rocent och u p p gick vid årsskiftet till 308 m iljarder m ark. 1 b o stadslån togs ut 47 p rocent m er än året innan och lånestocken växte m ed 13 procent. Stocken av k o n sum tio n sk red iter från b an k ern a till hush ål len ökad e endast m arginellt, m edan finansbolag ens konsum tio n sk red itsto ck växte betydligt. N y utlåningen till företagen ö k ade med ca 50 %, och stocken av företagskrediter växte med 14 p ro cent. V alutalån togs ut ungefär i sam m a grad som de am o rterad es, och stocken vid årsskiftet upp gick end ast till drygt en tiondel av rekordvolym en i början av decenniet. S am m anlagt ö k ade u tlå ningen i m ark och u tländsk v aluta med 12 p ro cent och låg vid slutet av 1998 på 327 m iljarder m ark. Som störst, dvs. över 400 m iljarder m ark, hade denna lånevolym varit vid slutet av 1991. Stigande k o n ju n k tu rer i förening m ed låga rä n to r stim ulerade efterfrågan på krediter. L åne rä n to rn a följde utvecklingen av de viktigaste refe rensrän to rn a. Efter an b u d srän teh ö jn in g en i m ars gick 3- och 1 2 -m ånadersheliborräntorna upp n å got men vände sn art svagt nedåt. Vid slutet av 1998 låg dessa b åd a rä n to r på ca 3.3 %. 12m ån ad ersrän tan var då n ästan en procentenhet lägre än vid b ö rjan av året. B ankernas egna refe re n srän to r låg vid början av 1998 på 3.60-4.50 %. U nder året sänkte b a n k ern a sina p rim rä n to r så a tt rä n to rn a vid slutet av året låg på 3.60-4.00 %. M edelräntan på nyutlåningen hade i slutet av 1997 sjunkit strax under 5%, och und er 1998 höll den sig m ellan och 5 %. M ed elrän tan på hushållskrediter var vid bö rjan av året drygt 6 % men sjönk und er året med cirka en halv procentenhet. O ckså rä n ta n på nya b o stad slån gick ned en aning, till dryga 5 % vid årsskiftet. Stäm pelskat ten på lån slopades på våren, vilket för sin del m inskade lån ek o stn ad ern a och bid ro g till en ök ad efterfrågan på krediter. N ya k rediter ban d s fo rtfaran d e i huvudsak till k o rta referen srän to r eller b an k ern as p rim rän to r. B ankerna erb jö d få a n d ra alternativ. U ngefär hälften av kreditstocken i m ark v ar bunden till h elib o rrä n to r och ca 30 p rocent till p rim rän to r. tidigare å r obetydliga förändringen i inlåningsstrukturen m edförde a tt penningm ängdens till växt rä tt väl m o tsvarade den m akroekonom iska utvecklingen. Den breda penningm ängden M2 växte 1998 med 4 procent. M3, som också om fat ta r allm änhetens innehav av b an k certifik at och d ä rfö r kan variera rä tt m ycket, ökade med 2 procent. De skattefria h ö g rä n tek o n to n a hade före u t gången av 1997 successivt försvunnit som inlåningsform. O ckså de källskattepliktiga tidsbundna k o n to n a fortsatte a tt m inska. De medel som frigjordes från de avslutade k o n to n a sattes i huvudsak in på såd an a skattefria tid sb u n d n a k o n to n fö r vilka ränteavkastningen får vara högst 2 % och på skattepliktiga daglig konton. H ushållens likvida check- och daglig ko n to n ökade 1998 endast med 2 m iljarder m ark. M edelräntan på b an kernas to ta la inlåning fo rt satte a tt sjunka från 1.44 procent i decem ber 1997 till 1.31 procent i decem ber 1998. I b ankernas inlåning i m ark ändrades räntebindningen så a tt den g ru n d rä n teb u n d n a inlå ningen stod för k n ap p t 3 procent. D agligkontona hade i huvudsak fast rä n ta eller en rän ta som var bunden till b ankernas egna p rim rän to r. Inlåning till fast rän ta och även a n d ra kon to fo rm er ökade klart. På grund av den låga räntenivån blev an d ra investeringsobjekt allt po p u lärare. Investering arna i placeringsfonder gick upp m ark an t under första halvåret och uppgick vid årsskiftet till ca 29 m iljarder m ark, m ot ca 18 m iljarder m ark vid slutet av 1997. Ö kningen avspeglades fram för allt i internationella fonder och i ränte- och blandfonderna. H ushållens investeringar i frivilliga livoch pensionsförsäkringar växte också. E fterfrå gan på statens avkastningsobligationer som var riktade till allm änheten m inskade därem o t avse värt, och det u telöpande beloppet sjönk till 21 m iljarder m ark, m ot a tt ha varit 30 m iljarder m ark vid slutet av 1997. A llm änhetens innehav av sedlar låg vid u t gången av 1998 p å ungefär sam m a nivå som vid b örjan av året, dvs. ca 15 m iljarder m ark. G enom a tt de innestående m edlen på check- och daglig k o n to n ökade växte den sm ala penningm ängden M 1 med 5 procent. Tillväxten i penningmängden fo r ts a tt m åttlig U tform ningen av penningpolitiken i E uropeiska centralbanken B ankernas inlåning ö k ade med 5 procent. Den m arginellt ökad e inlåningen och den jä m fö rt med Europeiska cen tralb an k en (ECB), som inledde sin verksam het vid början av ju n i, fattade under som m aren och hösten flera beslut om principer na för sin fram tida penningpolitik och verksam het. Dessa frågor hade redan beretts rä tt långt av E uropeiska m o n etära in stitutet EM I. På hösten beslutade E C B -rådet om de vikti gaste elem enten i ECB:s stabilitetsinriktade pen ningpolitiska strategi. D et prim ära m ålet för den gem ensam m a penningpolitiken ä r prisstabi litet: enligt M aastrich tfö rd rag et skall h u vud m ålet för ECBS vara a tt u p p rä tth ålla prisstabi litet. I E uropeiska centralbankssystem et ECBS prioriteras prisstabilitetsm ålet fram för den all m änna ekonom iska politiken, som ECBS också stöder men under fö ru tsättn in g a tt prisstabili tetsm ålet enligt ECB:s bedöm ning inte äventy ras. E C B -rådet definierade prisstabilitet som en årlig ökning av det harm oniserade indexet för konsum entpriser (HIK.P) för eu ro o m råd et på m indre än 2 %. Prisstabilitet definierad på d etta sätt ä r det mål som skall uppnås på m edel lång sikt. G enom a tt definiera prisstabilitet med hjälp av det harm oniserade konsum entprisindexet för eu ro o m råd et fram håller E C B -rådet a tt dess beslut baseras på en analys som täcker hela eu ro o m rå det och a tt penningpolitiken dim ensioneras efter den m onetära, realekonom iska och finansiella utvecklingen i eu ro o m råd et som helhet. G enom ställningstagandet a tt prisstabilitet skall u p p rä tt hållas på m edellång sikt signalerar E C B -rådet behovet av en fram synt, m edelfristig inriktning på penningpolitiken. F ö r a tt u p p rätth å lla prisstabilitet h ar ECBråd et an tag it en strategi som innehåller två h u vudelem ent. D et fö rsta är a tt penningm ängden ges en fram träd a n d e roll, som m anifesteras genom e tt kv an titativ t referensvärde för tillväxten av ett brett penningm ängdsaggregat. I decem ber m eddelade E C B -rådet a tt referensvärdet skulle kom m a a tt gälla det breda penningm ängdsaggregatet M3 och a tt referensvärdet för tillväxten 1999 hade satts till 472 %. E tt referensvärde för penning m ängden innebär inte i sig e tt å tag an d e a tt m eka nistiskt korrigera avvikelserna på k o rt sikt. M3 o m fa tta r utelöpande sedlar och m ynt, vis sa skulder för m o n etära finansinstitut i eu ro o m rådet och skulder klassificerade som inlåning för vissa statliga in stitu tio n er (t.ex. postverk och statskassa). F öljande skulder ingår i M3: inlå ning över n atten, inlåning m ed överenskom m en löptid upp till två år, inlåning m ed uppsägnings tid up p till tre m ånader, repor, skuldförbindelser m ed löptid upp till två år, an d elar i penningm ark- nadsfonder och penningm arknadsinstrum ent (netto). Parallellt med analysen av penningm ängdstillväxten i förhållande till referensvärdet kom m er en bred analys av utsikterna för prisutvecklingen och riskerna i fråga om prisstabiliteten i eu ro o m rådet a tt spela en viktig roll i ECBS strategi. I analysen an vänds e tt b re tt urval av ekonom iska och finansiella variabler som indik ato rer för den fram tida prisutvecklingen. Strategin m ark erar EC B -rådets stark a engagem ang i fråga om det prim ära m ålet och b ö r göra det m öjligt a tt uppnå d e tta övergripande mål. E C B -rådet h ar också fatta t beslut om fram ti da penningpolitiska instrum ent. De viktigaste är ö p p e n m ark n ad so p eratio n ern a, de stående faciliteterna och kassakravssystem et. R ap porten Den gem ensam m a penningpolitiken i etap p tre: A llm än d o k u m en tatio n av ECBS penningpolitis ka instrum ent och fö rfaran d en från septem ber 1998 innehåller detaljerade beskrivningar av dessa penningpolitiska instrum ent och fö rfa ran den som ECBS kom m er a tt tilläm pa i etap p tre. E C B -rådet har beslutat a tt ECBS vid starten av etapp tre inför ett kassakravssystem, d ä r kre ditinstituten i eu ro o m råd et åläggs a tt hålla kassakravsm edel i respektive nationella cen tralb an ker. R ådet ser tre uppgifter som e tt kassakravs system ä r ä g n a t a tt u tföra i etap p tre. System et b id rar till a tt stabilisera p en n in g m ark n ad srän to rn a. D et m edverkar också till a tt öka efterfrå gan på centralbanksm edel och därigenom skapa eller för stärk a ett stru k tu rellt likviditetsundersk o tt på m arknaden; d e tta bedöm s k u n n a för b ä ttra ECBS m öjligheter a tt effektivt tillföra lik viditet och på längre sikt reagera på nya betalningsform er, såsom elektroniska pengar. K assa kravssystem et b id rar vidare till k o ntroll av penningm ängdstillväxten främ st genom a tt öka pen ningefterfrågans ränteelasticitet. I kassakravsbasen in räk n as skuldkategorier na inlåning, em itterade skuldförbindelser och pen n in g m ark n ad sin stru m en t såsom de definieras i datainsam lingen för finansm arknadsstatistiken. Skulder till b an k er och skulder till ECBS underställs inte kassakrav. K assakravsprocenten ä r noll också för rep o av tal, inlåning m ed överenskom m en löptid över 2 å r och skuldförbindelser m ed överenskom m en löptid över 2 å r. ECBS tilläm par en kasskravsprocent på 2.0 % på respektive poster i kassa kravsbasen. ECB tillåter e tt generellt av d rag på 100 000 euro från institutens kassakrav så a tt k red itin stitu t m ed en liten kassakravsbas inte

16 skall behöva hålla n ågra kassakravsm edel på ko n to n i cen tralb an k er. ECB b etalar rä n ta på innestående kassakravsm edel enligt sam m a rä n tenivå som gäller för dess huvudsakliga refinansieringstransaktioner. D etta u n d erm in erar den tredje uppgiften för kassakravssystem et, dvs. kontrollen av penningm ängdstillväxten. H u v u d p arten av de instru m en t som EC B inför h a r redan in g ått i Finlands Banks arsenal. F in lands Bank sam o rd n ade ru tin ern a i sitt penning politiska styrsystem efter europeisk praxis i slutet av 1997 och und er 1998. Till exempel m etoden för beräkning av rä n to rn a för cen tralb an k so p eratio n ern a än d rad es från fak tisk t an tal dagar/365 till faktiskt an tal dagar/360. 1 den m o n etära unionen fastställs g ru n d rä n tan inte längre av Finlands B ank, inte heller be rä k n a r och publicerar banken h e lib o rrä n to r eller långa referensräntor. De nationella referensrän to rn a ersätts till en sto r del av referen srän to r som gäller för hela eu room rådet. Enligt lagen om vissa referen srän to r och ä n d ring av räntelagen (996/1998) fastställs g ru n d rä n tan årligen av finansm inisteriet i ju n i och decem ber för följande halva k alenderår. G ru n d rä n ta n beräk n as som m edeltalet av den 12 m ånaders m a rk n a d srä n ta som publicerats u nder de tre k a lenderm ån ad ern a före fastställan d et av g ru n d rän tan. G ru n d rä n ta n fastställs som fö ru t m ed en noggran n h et av en fjärdedels procentenhet. L a gen innehåller också en än d rin g av räntelagen såtillvida a tt b eslu tan d erätten i fråga om g ru n d rän ta n överförs från F inlands Bank till finansm i nisteriet. B egreppet Finlands Banks g ru n d rä n ta försvinner och ersätts av begreppet referensrän ta som m inisteriet fastställt. Finansm inisteriet beslutade i decem ber a tt de h e lib o rrä n to r som b eräk n ats och publicerats av F inlands Bank den 1 ja n u a ri 1999 ersätts av eurib o rrä n to r med m otsv aran d e löptider. I ban k ern as u tlåning berörs en sto r del av låneavtalen av det än d rad e referensräntesystemet. D ärem o t p åv erk ar det inte b a n k ern as inlå ning näm nvärt. E C B -rådet h a r också a n tag it de m etoder och förfaran d en som skall tilläm pas i växelkursm e kanism en E R M II. A vtal slöts hösten 1998 mel lan euro o m råd ets m inistrar, ECB och de grekis ka och de d a n sk a m yndigheterna om a tt den grekiska d ra k m a n och den d an sk a k ro n an deltar i E R M II så a tt flu k tu atio n sb an d et kring cen tral kursen m ot eu ro n för den grekiska d ra k m a n är ±15 pro cen t och för den d an sk a k ro n an ±2.25 procent. 17 Finansmarknaden En av Finlands Banks viktigaste uppgifter enligt lag ä r a tt för sin del sörja för betalningssystem ets och det övriga finansiella system ets tillförlitlighet och effektivitet sam t delta i utvecklingsarbete och lagberedning som rö r system et. Som medlem av E uropeiska centralbankssystem et (ECBS) är Finlands Bank dessutom skyldig a tt främ ja väl fungerande betalningssystem och m edverka till ett stabilt finansiellt system. I d etta arbete deltar Finlands Bank ak tivt genom ECBS banktillsynsk om m itté och kom m ittén för betalnings- och avvecklingssystem. Finlands Bank svarar för den allm änna övervakningen av det finansiella syste m et, dvs. för analys, bevakning och tillsyn av system ets allm änna stabilitet och funktionssäkerhet. Tillsynen o m fattar det finansiella syste met och finansförm edlingen i sin helhet. Bevak ningen och tillsynen syftar till a tt förebygga det finansiella system ets sårb arh et och system risker såväl lokalt som globalt. M ålet ä r a tt förtroendet för system et skall up p rätth ållas utan a tt ingri p anden i själva verksam heten skall behövas. Som ett led i den allm änna övervakningen av det fi nansiella system et sörjer Finlands Bank också för den allm änna övervakningen av betalnings systemen (se närm are s. 22). E M U :s etap p tre, som inleddes den 1 ja n u a ri 1999, leder med tiden till betydande och dju p g å ende förän d rin g ar på den europeiska finans m arknaden. N är elva E U -länder införde den ge m ensam m a valutan, euron, och a n to g en gem en sam penningpolitik, skapades fö ru tsättn in g ar för en i europeiska förhållanden v ittom spännande och likvid finansm arknad; d enna m ark n ad är stabilare än nationella m ark n ad er men sam tidigt också m era k o n k u rren su tsatt. I den tredje etappen av E M U kom m er k o n kurrensen på kredit-, inlånings- och värdepappersm arknaden a tt skärpas avsevärt. D å valu ta kursrisken m ellan euro län d ern a elim inerats ö k a r kreditrisken och likviditeten i betydelse. Skillna der m ellan länderna finns dock fo rtfaran d e i frå ga om beskattning, reglering och handelspraxis. Aven om lo k alkännedom utgör en k o n k u rren s fördel för de nationella fin an sm a rk n ad sa k tö rer na ställer den h å rd n an d e konkurrensen till följd av euron krav på kostn ad sb esp arin g ar och en överlag effektivare verksam het på finansm ark naden också i Finland. U nder 1998 förberedde sig den finansiella sek to rn för eurovärlden. O ckså den fördjupade och utb red d a A sienkrisen skapade oro på finans m arknaden, vilket speglades i alltm er flu k tu eran de m ark n ad sp riser världen över. M ark n ad en sta biliserades dock m ot slutet av året. Å tg ärd er in leddes också i ök ad u tsträckning för a tt höja beredskapen inför tusenårsskiftet. O m stru k tu rerin g en av den finansiella sektorn Bankerna B anksektorns beredskap a tt m öta den sk ärp ta k onkurrensen hade redan 1997 lett till stora stru k tu rella om ställningar; under 1998 var stru k turom vandlingen inte lika o m fattande. Beslutet om fusionering av Postbanken och F inlands Ex p o rtk red it till holdingbolaget PV -yhtym ä verk ställdes vid början av 1998.1 april döptes bolaget om till L eonia A bp, och i ju n i fick P ostbanken nam net Leonia Bank A bp, m edan F inlands Ex p o rtk red it blev Leonia F ö retagsbank A bp. I slu tet av året döptes Leonia F öretagsbank om till Leonia C o rp o ra te Bank A bp. I ja n u a ri 1998 beslutade investeringsbanken M an d atu m och affärsbanken In terbank om ett sam gående. G enom fusionen u p pstod a ffärsb an ken M an d atu m Bank A bp, som inledde sin verk sam het vid början av augusti. B alansom slutning en i M an d atu m Bank uppgick till ca 3 m iljarder m ark (k n ap p t en halv procent av de inhem ska d epositionsbankernas sam m an räk n ad e balan s om slutning), aktiek ap italet till ca 80 m iljoner m ark och eget kapital till inem ot 250 m iljoner m ark. V erksam hetsm ässigt k o m p letterar de fusionerade b an k ern a varan d ra. I augusti köpte M an d atu m B ank upp bankirfirm an Protos. Inte en enda utländsk bank etablerade sig i Finland un d er 1998. Även om utlåningen i de utländska b an k e rn a fortsatte a tt ö k a sn ab b t var deras m ark n ad san d el endast ca 3 procent av kreditgivningen. F ram fö r allt de svenska b an k ern a var aktiva i sin m arknadsföring. U tländska b a n ker k ö p te upp finländska bankirfirm or, och de ökade därigenom m ä rk b a rt sitt ägande inom denna sektor. B ankerna, utom Skop, återbetalade 1998 res ten av kapitalinvesteringarna från staten under bankkrisen. Vid extra bolagsstäm m an i S kop den 30 decem ber 1998 fattades beslut om a tt banken skulle upplösas genom frivillig likvidation. Skop träd d e i likvidation vid början av 1999. A vveck lingen av bankens verksam het genom likvidation 3 390006G ta r 2-3 år. Till följd av sitt övertagande av Skop 1991 i sam band med bankkrisen h a r Finlands Bank lidit en förlust på to ta lt ca 5 m iljarder m ark. Den slutliga förlusten för staten, som 1992 tog över ansvaret för S kop och dess dotterbolag, beräknas bli 4-5 m iljarder m ark. De flesta b an k er intensifierade sin b an kverk sam het på Internet u n der 1998. E fterfrågan på In ternettjänster hos b a n k k u n d e rn a har varit ex tra livlig i Finland, som ä r ett av de ledande länderna i Internetanvändning. I juli 1998 bildades det statsäg d a specialfinansieringsbolaget V altion erityisrahoitus Oyj, som i o k to b e r döptes om till Finnvera Oyj. U nder hös ten 1998 slogs också verksam heten i K era Oyj och S tatsgaranticentralen sam m an och fusionerades med Finnvera. Fide A b blev d o tte rb o lag till Finnvera och F innfund blev ett intressebolag. Sin egentliga verksam het inledde Finnvera den 1 ja n u a ri 1999. Vid verksam hetsstarten uppgick balansom slutningen i bolaget till ca 8 m iljarder m ark och ansvarsförbindelserna till ca 40 m iljar der m ark. Syftet med om organisationen var att effektivera statens specialfinansiering, fram för allt för a tt avhjälpa de brister som förekom m it i utb u d et av finansiella tjänster till sm å och m edel sto ra företag. F ö r avyttring av fastigheter som inte behövs fö r affärsrörelsen u p p rättad es nya fastighetsinvesteringsbolag. S ådana var bland a n n a t fastig hetsbolaget A leksia A b, som u p p rä ttad e s av MeritaN o rd b a n k en i decem ber, och det statsägda fastighetsinvesteringsbolaget K apitaali K iinteis tö t Oy. A leksia, med fastigheter till e tt m ark n ad s värde av uppskattningsvis 8.4 m iljarder m ark, planeras introduceras på fondbörsen under 1999. Kapitalmarknaden O ckså värd ep ap p ersm ark n ad en förberedde sig för e ta p p tre av E M U genom o m stru k tu rerin g ar. I ju n i slogs d eriv atfu n k tio n ern a vid Finlands O p tio n sb ö rs A b sam m an m ed m otsvarande fu nktioner vid H elsingfors Börs (H E X A b, H el singfors V ärdepappers- och derivativbörs, clearingbolag). H elsingforsbörsens m edverkan i det tillsam m ans med svenska O M G ru p p en planerade nordiska b ö rssam arbetet stran d ad e i novem ber. Börsen slöt i stället ett sam arbetsavtal med tyska D eutsche Börse och den tysk-schw eiziska deri vatbörsen Eurex. M ålet ä r a tt H elsingforsbörsen