BIDRA TILL HÄLSA! Sjuksköterskor om förebyggande hälsoarbete

BIDRA TILL HÄLSA! Sjuksköterskor om förebyggande hälsoarbete

BIDRA TILL HÄLSA! Sjuksköterskor behövs i det förebyggande arbetet Bättre levnadsvanor kan rädda liv, förhindra sjukdom, göra vården effektivare och innebära färre komplikationer i samband med behandling. Det visar Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna om vikten av att leva hälsosamt. Samtal ger också kraft att förändra och förbättra ohälsosamma levnadsvanor. I det arbetet har sjuksköterskor en självklar roll genom sitt breda omvårdnadskunnande och sin nära kontakt med patienterna. Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är just att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det samtal vi för när vi träffar patienten i olika sammanhang är viktigt och kan stimulera personens förändringsvilja. Stödet till bättre levnadsvanor måste finnas inom all hälso- och sjukvård, såväl på vårdcentraler som inom specialistsjukvården. Därför deltar Svensk sjuksköterskeförening i Socialstyrelsens projekt Stöd till införande av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Projektets mål är att sjuksköterskor inom all hälso- och sjukvård ska känna till och arbeta enligt de metoder som rekommenderas i riktlinjerna. Många sjuksköterskor arbetar redan idag hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Den här skriften lyfter fram några goda exempel på det. Vi hoppas att exemplen ska ge fler sjuksköterskor inspiration att delta i och utveckla det sjukdomsförebyggande arbetet. Tillsammans kan vi göra skillnad! Ami Hommel ordförande, Svensk sjuksköterskeförening Nationella riktlinjer om förebyggande arbete Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har funnits sedan 2011. Riktlinjerna innehåller rekommendationer för hur man kan förebygga sjukdom genom att ge patienterna stöd att bryta ohälsosamma levnadsvanor som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Riktlinjerna är ett redskap för hur vården ska organisera sin verksamhet, men att genomföra förebyggande vård handlar självklart också om att professionen behöver känna till vilka metoder som är effektiva och när de ska användas. I en omfattande katalog har Socialstyrelsen därför redovisat vilka metoder som är effektiva när det gäller att påverka ohälsosamma levnadsvanor. Framför allt handlar det om olika typer av rådgivande samtal, men även kortare samtal har betydelse. Riktlinjerna tar upp rådgivning på tre nivåer: enkla råd (vanligtvis mindre än 5 minuter), rådgivande samtal (10 30 minuter som ges mer individuellt) och kvalificerat rådgivande samtal (mer omfattande och som utgår från en särskild modell). Läs mer på www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder 2

Förebyggande insatser förbättrar cancervården BIDRA TILL HÄLSA! Fokus på levnadsvanor ger effekt vid behandling av blodcancer. Det konstaterar sjuksköterskan Sölvi Vejby vid sektionen för Hematologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I ett forskningsprojekt undersöker hon nu hur fysisk aktivitet underlättar återhämtningen efter stamcellstransplantation. Sölvi Vejby har lång erfarenhet som sjuksköterska och av sjukdomsförebyggande arbete. Under åtta år arbetade hon för att föra in levnadsvanefrågor i vården på hela Akademiska sjukhuset och idag är hon gruppchef och koordinator med samma ansvar på sektionen för Hematologi. Här behandlas patienter med blodsjukdomar, framför allt leukemi och andra typer av blodcancer, berättar hon. Vi har också hand om stamcellstransplantationer vid lymfom och autoimmuna sjukdomar som MS. Patienterna som vårdas på kliniken har inte bara tuffa diagnoser. De går också igenom många påfrestande behandlingar med cellgifter och antibiotika, som förutsätter att patienterna lever isolerade på sina rum i längre eller kortare perioder. En del är här tre till sex veckor men vi har också patienter som vårdas mer eller mindre sammanhängande under sex månader. Det ställer stora krav på ett hälsofrämjande arbete, konstaterar hon. Bara du ligger stilla i sängen en vecka så förlorar du muskelmassa. Att ligga stilla ökar också infektionsrisken, särskilt för lunginflammation. Så det gäller att på olika sätt motivera patienterna att sitta upp och röra på sig för att behålla en så normal aktivitetsnivå som möjligt. Det är därför en av de viktigaste hälsofrämjande insatserna vi gör. Det kan gå till på olika sätt. Patienten kan ha en motionscykel på rummet, det finns möjlighet att ta en promenad utomhus, men för de minst motiverade handlar det om att tänka strategiskt även i de små omvårdnadsinsatserna. Den som behöver väga sig varje dag får själv gå upp och ta fram vågen och ställa sig på den och vi Jag ser arbetet för bättre levnadsvanor som en självklar fråga för sjuksköterskor, säger Sölvi Vejby som ansvarar för det hälsofrämjande arbetet på sektionen för Hematologi på Akademiska sjukhuset. ställer medvetet fram maten vid bordet i rummet, inte på sängbordet, för att få till en liten aktivitet i promenaden till maten. Goda levnadsvanor påverkar högst konkret effekten av den behandling som patienterna får mot sin cancer. Cellgiftsbehandlingen fungerar till exempel enligt nya studier inte lika bra om du röker, säger Sölvi Vejby. Forskning visar också att strålbehandling ger sämre effekt vid rökning. Även ett riskbruk av alkohol påverkar chanserna att få bukt med sjukdomen. Många behandlingar här påverkar samma organ som belastas när alkohol bryts ned. Vissa cellgifter bryts till exempel ned i levern, vilket ger en mycket större belastning på patientens kropp. Oj, då, ska vi belasta patienterna med den här informationen också, kanske många tycker. De är ju redan så svårt sjuka och tyngda. Men vi måste ändå ge information om det som kan påverka behandlingsresultaten och sedan förstås ge patienterna stöd att ändra sina levnadsvanor. Det är jätteviktigt vid behandling av cancer! Just nu leder Sölvi Vejby ett forskningsprojekt med finansiering från Blodcancerfonden där hon undersöker om fysisk aktivitet kan påverka behandlingsresultaten vid stamcellstransplantationer. Man börjar med en kartläggning innan, under och efter transplantation och fortsätter med en intervention om fysisk aktivitet under sex månader. Redan nu uppmärksammar vi det här, förstås. Vi har bland annat småronder för fysisk aktivitet där sjuksköterskor, fysioterapeuter och undersköterskor varje dag stämmer av läget för varje patient. En gång i veckan görs en större avstämning. Ohälsosamma matvanor är däremot inte en fråga som är aktuell för oss. För våra patienter är malnutrition det största problemet. Sölvi Vejby, leg. sjuksköterska, sektionen för Hematologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala solvi.veiby@akademiska.se 3

BIDRA TILL HÄLSA! Det tar tid att förändra levnadsvanor Motiverande samtal är ett av de främsta arbetsredskapen vid Hälsomottagningen i Södertälje. Plus naturligtvis den medicinska kunskapen och en dos pedagogik. För det tar tid att förändra levnadsvanor, konstaterar Ulla Lennartsson som är barnmorska, hälsopedagog och enhetschef. Sedan den 1 november 2014 är Hälsomottagningen en specialistmottagning för goda levnadsvanor och det krävs remiss från vårdcentral för att få komma hit. Det krävs också att man uppfyller minst fyra remisskriterier till exempel ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol, tobaksrökning eller övervikt. Målgruppen är vuxna personer som behöver förändra sina levnadsvanor och där vårdcentralens resurser inte riktigt räcker till. Här, mitt i Södertäljes brusande stadsliv, huserar mottagningen i anslutning till en stor köpgalleria. Ulla Lennartsson berättar att Södertälje har 90 000 invånare, varav 50 procent med invandrarbakgrund. Av vår befolkning har en större andel övervikt och fetma, än i övriga länet. Fler unga kvinnor röker när de är gravida och fler lider av psykisk ohälsa. Hon talar också mycket om att mottagningen arbetar med att ha ett helhetsperspektiv i sin syn på patienten, eftersom här finns en samlad och bred kompetens. Förutom sjuksköterskor och sjukgymnast, finns här en läkare på halvtid, dietist på 80 procent, psykolog på halvtid samt kurator. Välkommen till Hälsomottagningen i Södertälje! Det hälsar från vänster Ulla Lennartsson, Gerda Adelgren, Maria Löfgren och Anne Larsson. Helhetsperspektivet handlar om att hitta det friska i det sjuka, fortsätter Ulla Lennartsson, att vara ett ställföreträdande hopp. Men det handlar också om att öka tilltron till sin egen förmåga, tillägger Gerda Adelgren som är distriktssköterska. Eftersom vi arbetar i team, så har vi fler resurser att erbjuda. Jag minns en kvinna, fortsätter Ulla Lennartsson. Hon kom hit främst för att få hjälp med tobaksavvänjning, men hon hade en oerhört hög stressnivå. Så parallellt jobbade vi med hennes stress i samarbete med sjukgymnasten Maria Löfgren, men vi gav henne också kostråd. Hälsomottagningen i Södertälje har en brokig historia. Det var 1998 som Ulla Lennartsson, som då arbe- VÅRDCENTRAL, FALUN Viktigt med konkreta verktyg Tanken är att alla ska arbeta med levnadsvanor, det ska genomsyra vår vardag och finnas levande hos alla professioner. Det säger Ylva Blomfjord, distriktssköterska vid Falu vårdcentral. På vår vårdcentral finns piloter inom de fyra områdena tobak, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Deras uppgift är att hålla sig i framkant när det gäller kunskaper inom sina områden. Det är viktigt att patienterna kan få tillgång till konkreta verktyg, till exempel i form av kontakt med tobaksavvänjare eller alkoholrådgivare. Sjukgymnasterna samarbetar med Friskis&Svettis och har på så sätt även de något konkret att erbjuda, Vi har även kompetens i motiverande samtal och kan erbjuda kvalificerat rådgivande samtal. Ylva Blomfjord, distriktssköterska vid Falu vårdcentral ylva.blomfjord@ltdalarna.se 4

BIDRA TILL HÄLSA! tade vid barnmorskemottagningen, startade ett projekt på halvtid tillsammans med två distriktssköterskor om tobaksavvänjning och behandling av övervikt. Efter ett år blev verksamheten permanent. Hälsoenheten i Södertälje bildades år 2000 och där arbetade förutom Ulla Lennartsson även Gerda Adelgren och Anne Larsson, också hon distriktssköterska. Till den knöts även Maria Löfgren. Efter flera turer och nedläggningshot, så är man alltså nu en av tre specialistmottagningar i Stockholms län (de övriga finns i Handen och Järva). Det är fantastiskt roligt att det är sjuksköterskor som har varit med och startat detta, konstaterar Ulla Lennartsson, men vi har kämpat mycket. Det hela känns oerhört positivt och vi har ju en lång erfarenhet av detta arbete och väl upparbetade nätverk. Det är viktigt att man har den medicinska kompetensen i arbetet med levnadsvanor, säger Gerda Adelgren. Vi måste vara trovärdiga med tanke på alla larmrapporter som ständigt dimper ned till exempel om risker med olika matvaror. Det handlar om att vi delar med oss av vår erfarenhet, säger Gerda Adelgren, men också om att återskapa det som egentligen är naturligt för oss; regelbundna matvanor och fysisk aktivitet. I mottagningens lokaler ser vi några pedagogiska miniutställningar, där en innehåller olika matpaket. Med dessa kan man lätt visa hur man kan göra för att bli mer medveten om vad olika matvaror innehåller, ett sätt är att börja läsa innehållsförteckningen. Här finns också en monter som visar hur mycket socker i form av sockerbitar som olika drycker innehåller samt en oerhört frånstötande glasburk med den mängd tjära som kroppen får ta emot vid tobaksrökning. Hälsomottagningen har drygt 100 patienter inskrivna, de brukar ha kontakt med mottagningen under minst ett halvår, ofta längre, berättar Maria Löfgren. När det gäller rökavvänjning så pågår den intensivt under tre månaders tid, för att sedan följas upp efter olika tidsperioder. Tobaksavvänjning sker för det mesta individuellt, eftersom det ofta även finns annan problematik med i bilden. Här finns en överviktsgrupp och man har även tillgång till en träningslokal och kan lägga upp individuella träningsprogram. Anne Larsson berättar om mottagningens sömnskola, som genomförs under 7 8 tillfällen. Innehållsförteckningen visar vad vi stoppar i oss, säger Gerda Adelgren. Vi hjälper dem att hitta olika verktyg för en bättre sömn, förklarar hon, och vi börjar med att kartlägga hur de sover, det är ju många som äter sömntabletter. Nytt är också att man även har gruppbehandling för de patienter som har genomgått överviktskirurgi, detta för att stödja dem i deras nya matvanor. Initialt erbjuds alla som kommer till mottagningen att delta i en föreläsningsserie på fyra tillfällen. Dit får de också ta med sina anhöriga, säger Maria Löfgren. Sammanfattningsvis: många samtal alltså, och mycket pedagogik. Och ett empatiskt förhållningssätt, betonar Ulla Lennartsson, som återigen pekar på hur viktigt det är att ha fått mer psykosocial kompetens på plats. Nu kan vi se helheten på ett annat sätt än tidigare. Vi är ju utbildade i motiverande samtal och många som kommer hit tycker det är skönt att vi tar oss ordentligt med tid för dem. Äntligen! Så säger många, tillägger Anne Larsson. Ulla Lennartsson, barnmorska, hälsopedagog och enhetschef, Hälsomottagningen, Södertälje ulla.ljung-lennartsson@sll.se HÄLSOCENTRAL, PITEÅ Hälsosamtal för dem som fyller jämnt Vid Furunäsets hälsocentral i Piteå kallas alla 30-, 40-, 50- och 60-åringar till hälsosamtal, berättar distriktssköterskan Carina Pettersson. Först gör hon några kliniska mätningar av midjemått, längd, vikt, BMI och blodtryck. Därefter går hon igenom en hälsoenkät som innehåller bakgrundsfrågor om kön, civilstånd och sysselsättning för att sedan gå in på levnadsvanor som stress, fysisk aktivitet, matvanor, tobak, droger och sociala relationer. Enkäten tar sedan upp symtom, sjukdomar och eventuella besvär. Alla som har kommit till mig har haft något hälsoproblem som de har velat diskutera, säger hon och en del har jag slussat vidare till sjukgymnast, dietist eller läkare. Carina Pettersson, distriktssköterska, Furunäsets hälsocentral, Piteå carina.pettersson@nll.se 5

BIDRA TILL HÄLSA! Det är viktigt att ta hälsofrågorna inom psykiatrin på allvar De som lider av psykisk ohälsa har, på grund av sin sjukdom, ofta svårare att ta hand om sig själva när det gäller sådant som bra matvanor och fysisk aktivitet. De har även en överdödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar samt ofta en del biverkningar till följd av sin medicinering. Det berättar Ann-Kristin Sundberg som är sjuksköterska och samordnare i hälsofrågor vid psykiatrimottagningen i Sandviken. Därför försöker vi följa Socialstyrelsens riktlinjer som säger att alla psykospatienter ska erbjudas hälsosamtal om levnadsvanor. Vi har också tankar på att starta hälsogrupper på mottagningen för patienter med psykosdiagnos. Ann-Kristin Sundberg åker bland annat ut och träffar de patienter som bor i gruppbostad, det vill säga de svårast sjuka patienterna. Vi pratar om kost, motion, alkohol och tobak, vi tar blodprover, mäter blodtryck och tar midjemått. Sedan fyller de i en enkät och vi pratar om de vill förändra något i sina levnadsvanor. På frågan om vad patienterna tycker om denna uppsökande verksamhet, svarar Ann-Kristin Sundberg, att de ofta blir väldigt glada över att någon bryr sig om deras fysiska välmående och inte bara pratar om den psykiska delen. De uppskattar helt enkelt att någon frågar hur de mår och om man kan så lite frön och hjälpa någon så är det värdefullt. Vid psykiatrimottagningens dagvård finns hälsogrupper, som träffas vid åtta tillfällen. Det hela inleds med en teoretisk genomgång och följs sedan av att man arbetar mer konkret med områdena tobak, kost, alkohol, motion, stress och sömn. Vi pratar om vikten av att äta rätt, men vi bistår också med recept som hjälper dem att laga enkel och bra mat och vi provar på att göra nyttiga smoothies. Vi pratar om hur bra motion är även för den psykiska hälsan, och vi tar kortare promenader. Vi har också varit och simmat på badhuset. Vår förhoppning är att de ska få med sig goda idéer hem, fortsätter Ann-Kristin Sundberg. När det gäller tobak så finns rökgrupper på mottagningen för dem som vill sluta röka. Några har slutat röka helt, medan andra har minskat på sin rökning. Vidare informerar vi om hur stress påverkar och vi pratar om sömnhygien. Dessutom kan vi erbjuda patienterna en liten hälsokontroll. Dessa hälsogrupper ha pågått under flera år och vi ser att patienterna tycker det är bra. Det är viktigt att ta deras hälsoproblematik på allvar och att ta patienterna på allvar, säger Ann-Kristin Sundberg. Ann-Kristin Sundberg, specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, samordnare i hälsofrågor vid psykiatrimottagningen i Sandviken. ann-kristin.sundberg@regiongavleborg.se Hjälp för överviktiga barn Redan från 2,5 års ålder kan man som sjuksköterska vid BVC främja hälsosamma levnadsvanor. I en liten pilotstudie har jag arbetat med att mäta BMI hos alla barn i samband med hälsokontrollerna när de är 2,5, 4 respektive 5 år. Med hjälp av motiverande samtal med föräldrarna och information om hälsosam kost och fysisk aktivitet för barnen kan man minska risken för fetma och övervikt hos barn med högt BMI. Vid en uppföljning efter tre och sex månader visade det sig att av 51 överviktiga barn hade 42 minskat sitt BMI. Det är viktigt i hälsosamtalet att visa respekt, att inte vara skuldbeläggande och att stödja enkla positiva lösningar (SOFT-modellen). Vi erbjuder också återbesök, som ger föräldrarna stöd i processen. Tove Nilsson, distriktssköterska, BVC Fosietorp, Malmö tove.nilsson@skane.se Bra dialog med patienten I ett projekt med patienter som har olika leversjukdomar tar vi i samtal upp kost, alkohol, tobak och fysisk aktivitet, berättar Maria Hjorth, sjuksköterska vid Mag- och tarmmottagningen vid Falu lasarett. Ofta behöver de göra en anpassning av kosten, olika beroende på hur sjuka de är. För att kartlägga deras matvanor krävs frågor med olika perspektiv. Bruk och missbruk av alkohol är ofta en avgörande orsak till deras sjukdom och leversvikt, och målet är att de helt ska upphöra med alkohol. Men det tar lång tid att förändra levnadsvanor. Det krävs en bra dialog med patienten, för att de ska få förtroende för oss. Det är vanligt att våra patienter röker, men det är svårt att genomföra alla förändringar på en gång, i samtalet behöver alkoholen prioriteras. Maria Hjorth, sjuksköterska vid mag- tarm-mottagningen vid Falu lasarett maria.hjorth@ltdalarna.se 6

Som sjuksköterska får man försöka bidra till en så bra vardag som möjligt BIDRA TILL HÄLSA! Även personer med en demenssjukdom behöver stöd och råd om goda levnadsvanor. Men det är en utmaning att försöka skapa motivation och göra det utan att kränka. Som sjuksköterska får man försöka bidra till en så bra vardag som möjligt, säger Hanna Åkerlund Larsson. Hon är Silviasjuksköterska och har utbildning inom demensvård. Jag jobbar i hemsjukvårdens demensteam i Skurups kommun och möter många personer som precis har fått sin diagnos. Ofta är situationen tuff både för den drabbade och de närstående, men det är viktigt att få en tidig kontakt för att hjälpa till att skapa en god struktur i vardagen, berättar hon. Det gäller alltifrån att hänga nycklarna på samma ställe och ha kvar kläderna i samma lådor till att hålla kvar vanor och rutiner som man brukar må bra av. Många som får en demensdiagnos känner sig oerhört ledsna och uppgivna, men det är så mycket man kan fortsätta med i livet, säger Hanna Åkerlund Larsson. Och det behöver vi förmedla. När det gäller praktiska saker kan man i lugn och ro skriva ned en checklista för hur man till exempel brukar byta olja i bilen, och ta fram och följa den lappen när det blir aktuellt. Och om man tycker om att promenera men känner sig missmodig och orolig för att inte hitta hem, kan man följa exakt samma promenadväg varje gång och kanske gå rundan flera gånger istället för att ta en ny väg. Hon återkommer till just en god vardag och menar att det är en bra utgångspunkt även när det gäller hälsosamma levnadsvanor oavsett om man bor i eget eller särskilt boende. Just fysisk aktivitet är mycket viktigt för personer med en demenssjukdom, både när det gäller att stimulera hjärnans funktion och till exempel balansen. Även en liten fysisk aktivitet varje dag kan minska risken för fall och man får hela tiden försöka skapa motivation och uppmuntra det. Omvårdnaden och omsorgen vid demens utgår från en persons livsberättelse om sitt eget liv och där kan man hitta trådar att fånga upp som också stärker hälsan och den positiva självbilden som ger en meningsfull vardag, menar hon. Men det är en balansgång. Vi får aldrig kränka och på olika sätt försöka motivera någon att ändra saker i livet som de inte själva vill. Vid demenssjukdom är det så många svåra saker som sker i livet och man får välja sina strider lite. Vi vet att rökning är ohälsosamt, men ska kanske fokusera på annat i första hand. Det gäller att hitta möjligheterna där det går att göra förbättringar till hälsosamma levnadsvanor, menar hon. Hanna Åkerlund Larsson, demenssjuksköterska, hemsjukvårdens demensteam i Skurup. hanna.akerlundlarsson@skurup.se Utgå från evidensen Ledningen för sjukhusen i Västmanland tar just nu fram ett program och en handlingsplan för det hälsoinriktade arbetet. Jag kopplar ihop kunskapen i de nationella riktlinjerna med den kliniska vardagen och utbildar personalen om de verktyg som finns för arbetet. Man måste utgå från metoder som det finns evidens för och inte eget tyckande. Därför har vi också tagit fram information att ge patienterna. Det är viktigt att tidigt identifiera ohälsosamma levnadsvanor hos patienterna och sedan ge dem stöd att förändra sina liv. För mig är det självklart att sjuksköterskan med sin nära kontakt med patienten och sitt omvårdnadskunnande är en självklar del i det hälsofrämjande arbetet. Inför operation Vi har som operations- och anestesisjuksköterskor tidigare inte riktigt sett vår roll i det hälsofrämjande arbetet, men nu har vi dragit igång ett projekt för att identifiera hur vi kan bidra. Vi har haft en workshop för att fånga in olika perspektiv, med kliniskt verksamma sjuksköterskor, medlemmar ur vårt chefsnätverk, våra distriktssamordnare, lärare, forskare och vi som ingår i styrelsen. Idag träffar vi alltför sällan patienter innan operation för att förebygga till exempel postoperativa sårinfektioner, men vi diskuterar om man i framtiden skulle kunna arbeta enligt nya modeller. Kanske frågor om levnadsvanor skulle kunna föras in i WHOs checklista för säker operation. Lisa Österberg, sjuksköterska och verksamhetsutvecklare i staben för Västmanlands sjukhus. lisa.osterberg@ltv.se Kristina Lockner, operationssjuksköterska, ordförande Riksföreningen för operationssjukvård. rfop@rfop.se 7

Tips för hälsofrämjande arbete Börja där du är, utifrån dina egna förutsättningar och starta med att bygga din egen kompetens Undersök vilka resurser som finns och vilka som behövs Sätt upp delmål, börja med små steg istället för storstilade planer som inte sedan kan genomföras Viktigt att alla på enheten/verksamheten är informerade och kan stödja dig genom att rekrytera patienter LÄNKAR: NÄTVERKET HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: http://www.hfsnatverket.se/sv/startsida/ TOBAK: http://www.sjukskoterskormottobak.se FYSISK AKTIVITET: http://www.fyss.se/ ALKOHOL: http://alkohollinjen.se/ MAT: http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/ Svensk sjuksköterskeförening, Baldersgatan 1, 114 27 Stockholm, Tel 08-412 24 00, www.swenurse.se Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsorganisation. Vi företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. BLI MEDLEM Årsavgift 432 kr/år, 36 kr/mån. Studerande 100 kronor för hela studietiden. DU FÅR Omvårdnadsmagasinet med artiklar om ny omvårdnadsforskning och aktuella omvårdnadsfrågor i klinisk verksamhet, sex nummer per år. Du kan söka våra stipendium och fonder. Medlemsrabatt på kurser och konferenser. Hyra föreningens fritidsstugor. Köpa omvårdnadslitteratur till rabatterade priser. DU BIDRAR till att föreningen kan lyfta omvårdnaden och driva professionsfrågorna inom vård och omsorg. Produktion S&R Medieproduktion. Texter Margareta Andersson och Sara Bergqvist Månsson. Formgivning Christer Lythell, Lovstrom Content. Foto Tomas Södergren. Illustrationer Tove Hennix. Tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm 2015. ISBN 978-91-85060-28-3.