Policy för redovisning av avloppsledningsnätets saneringsplan. Version 070305 Ämne Miljö och hälsa
2(22) Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Policy för redovisning av avloppsledningsnätets saneringsplan. Länsstyrelsen i Skåne Län Susanne Eriksson och Lennart Höglind Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen 205 15 MALMÖ Tfn: 040-25 20 00 lansstyrelsen@m.lst.se
Innehållsförteckning Inledning 4 Definitioner 5 Miljömål 6 Lagstiftning 6 Saneringsplan 8 Klassificering av bräddavlopp 8 Klassificering av nödavlopp 9 Sammanfattning av klassificeringen 9 Beskrivning av avloppsreningsverket 10 Beskrivning av ledningsnätet samt pumpstationer 11 Förnyelseplan 12 Beskrivning av åtgärder och miljöeffekter 13 Uppföljning 14 Organisation 14 Buller och lukt 14 Planfrågor 14 Bilagor Exempel 1 15 Exempel 2 16 Exempel 3 17 Exempel 4 18 Exempel 5 19 Exempel 6 20 Referenser 22
4(22) Policy för redovisning av avloppsledningsnätets saneringsplan. Inledning Vattenledningsnätet i Sverige har en sammantagen längd på 67 000 km vilket motsvarar nästan två varv runt ekvatorn. Motsvarande längder för avloppsnätet är 92 000 km vilket motsvarar drygt två varv runt ekvatorn. Av avloppsnätet utgörs 32 000 km av dagvattenledningar. I dessa siffror ingår inte de privata servisledningarna. Det sammanlagda återskaffningvärdet för de allmänna VA-ledningsnäten uppskattas till 350 miljarder, vilket utgör ca 70 % av återskaffningsvärdet för hela VAsystemet. En huvuvduppgift inom rörnätsområdet är att verka för att dessa investeringar ska skötas och förnyas på ett optimalt sätt. Med stöd av miljöbalken ställs krav på verksamhetsutövaren att redovisa hur kommunen sköter sitt ledningsnät och hur brister skall åtgärdas. Mycket material finns framtaget om hur underlaget bör tas fram men få om hur det bör presenteras för tillsynsmyndigheten. Vi har med denna policy försökt fylla detta utrymme och undvikit att beskriva hur underlaget bör tas fram förutom att poängtera vikten av TV-inspektioner. Frågan om utläckage av spillvatten behandlas inte speciellt i denna policy men bör särskilt beaktas om risk finns för påverkan av drickvattentäkter. Inte heller tas frågan om strategi för förnyelse av spillvattennätet upp i någon större omfattning. En sådan strategi behövs emellertid för den långsiktiga förvaltningen av ledningsnätet medan saneringsplanen hanterar den kortsiktiga. Vidare bör det utvecklas praktiska normer för vilken kvalité på ledningsnätet som kan anses uppfylla miljöbalkens bestämmelser. Eller med andra ord när är det bra? Ett stort tack för alla synpunkter som har varit till stor hjälp. Susanne Eriksson Länsstyrelsen i Skåne län Lennart Höglind
5(22) Definitioner Avloppsvatten: Består av hushållsspillvatten (spillvatten) och tillskottsvatten. Tillskottsvatten: Summan av nedanstående flöden. Basflöde: Kan bestämmas genom nattmätningar under torrvädersperioder med grundvattennivå över ledningsnivå. En lång utdragen och konstant inläckning kan utgöra stora volymer. Orsaken till basflödet kan vara grundvatteninläckage och läckande vattenledningar. Direkt nederbördspåverkan: Flödets storlek bestäms av direktanslutna ytor (gatumark, tak etc) samt nederbördens intensitet och varaktighet. Detta flödesbidrag orsakar snabba flödestoppar vid häftiga regn. Även om flödesförhålladena under regntillfället helt kan domineras av denna flödeskomponent, ger denna avrinning på årsbasis mindre totalvolymer, oftast mindre än 5 % av årstillrinningen, ref nr 1. Indirekt nederbördspåverkan: Flöden som, utöver direkt nederbördspåverkan, belastar avloppssystemet i samband med nederbörd. Flödet kan orsakas av överläckning från dag- till spillvattenledningar eller via snabb grundvattenbildning som dräneras. Läck- och dränvatten, total: Summa basflöde och indirekt nederbördspåverkan. Avloppsvatten Spillvatten Tillskottsvatten Direkt nederbördspåverkan Läck- och dränvatten, total Basflöde Indirekt nederbördspåverkan
6(22) Miljömål Svenska miljömål Proposition 2000/01:130 sid 83. Regeringen har i proposition 2000/01:130 (Svenska miljömål) bedömt åtgärder på ledningsnätet för att minska volymen tillskottsvatten som nödvändig för att uppnå delmålen gällande Ingen övergödning. Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, sid 34 Viktiga åtgärder i Skåne: Utsläpp av obehandlat avloppsvatten vid exempelvis häftiga regn fortsätter att minskas genom bland annat ökat lokalt omhändertagande av dagvatten och förbättrat ledningsnät för minskad volym tillskottsvatten. Lagstiftning Exempel på aktuell lagstiftning som i tillämpliga delar beaktas vid upprättandet av saneringsplaner. Hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse; SNFS (1990:14) Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätning och provtagningar i vissa verksamheter; NFS 2000:15 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m; SNFS (1990:11) Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter: NFS 2000:13 Naturvårdsverkets föreskrifter om tidpunkt för anmälan av anmälningspliktig verksamhet; NFS 2000:14 Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll
7(22) Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; NFS 2002:6 Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Lagstiftning som rör dränering/markavvattning Vattenförvaltningsförordningen, SFS 2004:660 (Vattendirektivet)
8(22) Saneringsplan Saneringsplanen är uppbyggd enligt följande schema och de olika delarna förklaras närmare nedan. Klassificering av brädd- och nödavlopp Beskrivning av reningsverket Beskrivning av Ledningsnätet/ pumpstationer Beskrivning av åtgärder och miljöeffekter Uppföljning Klassificering av bräddavlopp De åtgärder som skall vidtas på ledningsnätet bestäms bl.a. utifrån hur känsliga recipienten (hav, sjö, åar och diken) är ur miljösynpunkt och skall därför kartläggas och klassificeras. Beskrivning av bräddavloppens påverkansområde med klassificering Påverkansområdet är från bräddpunkten till havet men blir i vissa fall kortare beroende på hur långt från havet utsläppet sker eller om en sjö eller sjösystem ligger i sträckningen. Recipienten vid bräddpunkten beskrivs, exempelvis fiskeintressen inkl ev. fisk och kräftodlingar, natur- och fritidsområden, badplatser, närhet till skola och lekplatser för barn, dricksvattentäkter (behov av grundvattenskydd). Vidare näringsstatus, vattenföring, syretillstånd m.m. Se exempel 1 i bilaga.
9(22) Som underlag för denna beskrivning kan t.ex. vattenvårdsförbundens rapporter användas, information hämtas från lokala fiskeföreningar och naturvårdsorganisationer, miljö- och hälsoskyddskontor samt länsstyrelse. Varje bräddpunkt klassificeras enligt nedan med en motivering till vald klass. Röd: Ingen bräddning får förekomma. Gul: Miljöpåverkan är inte acceptabel. Bräddningarna (frekvens och/eller mängd) skall därför minskas. Grön: Bräddpunkten är inte prioriterad för åtgärder. De klassificerade bräddavloppen redovisas på karta - om möjligt - med färgmarkeringar som visar klassificeringen (grön, gul, röd). Med hjälp av kartorna skall platsen kunna besökas. Klassificering av nödavlopp Klassificeringen görs på samma sätt som för bräddavloppen. Nödavloppen kan i vissa fall vara många och arbetet med klassificeringen kan då - i samråd med tillsynsmyndigheten behöva göras under en längre period. Varje nödavlopp klassificeras enligt nedan med en motivering till vald klass. Gul: Risken för miljöpåverkan är inte acceptabel. Möjligheter till åtgärder bör utredas Grön: Nödavloppet är inte prioriterat för åtgärder. Sammanfattning av klassificeringen Underlaget för klassificering av brädd- och nödavlopp kan sedan sammanfattas enligt tabellen nedan, se vidare exempel 1 i bilaga.
10(22) Bräddpunkt Recipient Områdesbeskrivning Klassificering Storån Mölledammar Rödåkraån/ Storaviken Mölledammar/ Grönbäcken/ Mölleviken Storån är hårt belastad av näringsämnen Badplats/Friluftsområde Gul Röd Bräddfrekvens (ant/år) T.ex. min och maxvärden de senaste 5 åren. Bräddvolym (m3/år) T.ex. min och maxvärden de senaste 5 åren. Beskrivning av avloppsreningsverket Tillskottsvatten leder till att onödigt stora flöden måste behandlas i reningsverken, vilket innebär ett ökat utsläpp av föroreningar och en ökad energi- och kemikalieförbrukning. Reningsprocessens känslighet för variationer i flöde och temperatur beror på många parametrar såsom belastnings-/kapacitetsförhållanden, processutformningar och driftstrategier. Börja med att kort beskriva reningsprocesserna (t.ex. hämtas beskrivningar ur miljörapporterna) och om förbiledning/ bräddning sker vid verket ange omfattningen och vid vilket flöde. Vidare beskrivs kortfattat de problem som höga flöden till avloppsreningsverket orsakar och hur detta påverkar reningsresultatet. För att redovisa omfattningen av höga flöden tas lämpligen ett varaktighetsdiagram fram för inkommande flöde, se exempel 3 i bilaga. Detta diagram kan också användas vid uppföljning av om t.ex. bortkopplad hårdgjord yta har minskat topparna. Dessutom kan påverkan på reningsresultatet visas genom att flödet plottas mot halten totalfosfor eller susp i utgående renat avloppsvatten, se exempel 2 i bilaga. Att tillskottsvattnet kan medföra ett ökat utsläpp av näringsämnen visas i exempel 6. Exemplet visar flöden och utgående mängd totalfosfor från ett skånskt avloppsreningsverk vars utsläppsmängd ökar proportionellt mot flödet.
11(22) Beskrivning av ledningsnätet samt pumpstationer För att kunna göra en prioritering bör alla områden vara undersökta. Tillskottvattnet i de olika områdena bör redovisas som fyra olika flödestyper - basflöde, direkt nederbördspåverkan, indirekt nederbördspåverkan och det egentliga spillvattnet. Denna uppdelning ger en överblick över tillskottsvattnets fördelning, orsak till tillskottsvattnet och vilken typ av åtgärd som kan bli aktuell. Exempelvis visar ett högt basflöde på otäta ledningar och en stor direkt nederbördspåverkan visar en hög anslutning av hårdgjorda ytor. Nedan följer exempel på hur beskrivningen av ledningsnätet kan sammanfattas. Delområde/ledningssträcka Avloppsvatten Spillvatten Tillskottsvatten m 3 /år m 3 /år m 3 /år Mölledammar Storån Summa Delområde/ Delområdets Procentuell fördelning av inkommande till avloppsreningsverket. Ledningssträcka andel av totala Spillvatten Basflöde Indirekt Direkt tillskottsvattnet nederbördspåverkan nederbördspåverkan % Mölledammar Storån För varje delområde/ledningssträcka bör dessutom följande uppgifter redovisas: Total spillvattenlängd samt självfallsledningarnas längd. Tillskottsflöde per ledningslängd (l/m*d). Andel duplikat-, kombinerat- resp separat system. Omfattningen av takanslutningar, ansluten hårdgjord yta samt dräneringar kopplade till spillvattennätet. Eventuellt inläckage vid högvatten från åar och hav.
12(22) Sammanfattning av de geohydrologiska förhållandena inom området som kan påverka volymen tillskottsvatten. Visa då också vilka ledningar som ligger under respektive över grundvattennivån gärna på särskild karta. Vid mätning av basflöde bör även grundvattennivån dokumenteras. Risken för förorening av grundvatten p.g.a. utläckage från spillvattennätet bör granskas i de områden där det finns risk för att kommunal eller enskilda täkter kan påverkas. Eventuella skyddsområden för vattentäkt redovisas. Beskriv för respektive bräddavlopp hur bräddvolymen mäts eller beräknas. I de fall pumpstationer behöver åtgärdas redovisas dessa särskilt. Beskriv orsaken till behovet av upprustning exempelvis inläckage, frätskador (svavelväte), reservkraft, behov av dubbla pumpar, behov av självrensande galler, behov av att flytta brädd- eller nödavlopp. Ytterligare ett sätt att åskådliggöra olika ledningssträckors del av den totala mängden tillskottsvatten i förhållande till varandra är att grafiskt plotta det ackumulerade inläckaget (basflöde) mot ackumulerad ledningssträcka. Vidare kan tillskottsvattnet per delområde visas, se exempel 4 i bilaga. Detaljeringsgraden behöver inte vara enskilda ledningssträckor utan kan i ett första skeende t.ex. vara orter (om flera är kopplade till ett verk), kvarter etc. eller blandat. TV-inspektion är nödvändigt för att fastställa statusen på ledningsnätet. Varje ledningssträcka bör inspekteras med lämpligt intervall, t.ex. vart tionde år. TVinspektion och utvärdering bör genomföras enligt Svenskt Vatten P93 TVinspektion av avloppsledningar i mark. Förnyelseplan En förnyelseplan bör vara en långsiktigt utarbetad strategi för utbyte och renovering av ledningsnätet i syfte att ligga i fas med ledningsnätets åldrande. Faktorer som påverkar detta är t.ex. ledningsnätets ålder, hur noggrant läggningen har utförts, material, rotinträngningar, fettavlagringar, tvärförskjutningar etc. Som underlag för denna förnyelseplan är det lämpligt att använda TV-inspektioner. I publikation, Svenskt Vatten P93 TV-inspektion av avloppsledningar i mark beskrivs hur TVinspektioner skall dokumenteras och hur observationer skall beskrivas och graderas. När saneringsplanen upprättas bör hänsyn tas till det behov som förnyelseplanen visar.
13(22) Beskrivning av åtgärder och miljöeffekter Med stöd av det underlaget som tagits fram enligt ovan kan nu åtgärder, miljöeffekter och prioriteringar tas fram. Följande bör redovisas. Beskriv alla utredda åtgärder med kostnader. Motivera planerade åtgärder. I de fall åtgärder har utretts och förkastats men ändå kan ha betydelse ur miljösynpunkt bör bortprioritering motiveras. Det planerade åtgärdspaketet skall även jämföras med det behov som finns av förnyelse av ledningsnätet. Förväntade effekter av planerade åtgärder på ledningsnätet såsom t.ex. minskad volym tillskottsvatten, minskade bräddfrekvenser och bräddvolymer, lägre andel av höga flöden till avloppsreningsverket etc. I de fall pumpstationer behöver åtgärdas redovisas dessa särskilt. Beskriv orsak till upprustningsbehov. Ange i vilken omfattning åtgärderna kommer att förbättra avloppsreningsverkets drift och reningsresultat. Tidplan för åtgärderna. Utifrån den klassificering som gjorts av recipienterna bedöms om miljöeffekterna av föreslagna åtgärder är tillfyllest. T.ex. om en halvering av bräddvolym ger tillräckligt skydd för miljön i vattendraget. Uppföljning I saneringsplanen anges olika åtgärder som förväntas ge förbättringar. Utfallet bör följas upp dels för att kontrollera att förväntad effekt har uppnåtts och dels för att få erfarenheter i det fortsatta arbetet med saneringsplaner. Resultatet av uppföljningen redovisas t.ex. i saneringsplanen för nästa period. Se exempel 5 rörande uppföljning av tillskottsvatten, ref 2.
14(22) Organisation Beskriv den organisation och de personella resurser som finns tillgängliga för arbetet med ledningsnät och pumpstationer. Vidare hur joursystemet är uppbyggt. Buller och lukt Pumpstationer kan orsaka lukt- och bullerolägenheter och bör därför inte placeras i närheten av t.ex. bostäder eller kontor. Även vid ombyggnader kan lukt- och bullerproblem skapas t.ex. när pumpen flyttas upp till marknivå. Tänk på att villkoren för avloppsreningsverken även kan gälla ledningsnätet (lukt- och bullervillkor). Enligt Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete bör skyddsavståndet till pumpstationer som betjänar mer än 25 pe vara minst 50 meter. Länsstyrelsen anser att detta skyddsavstånd bör vara tillräckligt när det inte finns risk för lukt och då bullernivån kan hållas inom tillåtna gränser vid bostäders fastighetsgränser. Upprättas däremot pumpstationer där lukt kan uppkomma bör skyddsavståndet ökas till minst 100 meter och utgående luft renas från lukt för att minimera riskerna för eventuella luktolägenheter. Planfrågor Grundtanken med en saneringsplan är att man skall få ett instrument för en effektivare och mer långsiktig planering av åtgärder för att förbättra samhällets avloppsvattenhantering, såväl på ledningsnätet som vid reningsverket. Detta arbete främjar också vattenkvaliteten i vårt vatten. Många problem kan förhindras eller mildras om va-frågorna tas med i ett tidigt skede av den fysiska planeringen. Detta ger också förutsättningar för en bättre boendemiljö. Såväl kortsiktigt som långsiktigt kan kostnaderna reduceras.
15(22) Bilagor med exempel Exempel 1 Beskrivning av bräddavloppens påverkansområde samt klassificering Storån Bräddning sker i Storån som mynnar i Storviken. Ån har normalt har ett mycket högt flöde (medelflöde XXX). Nedströms bräddpunkten finns inga särskilda värden för natur-, fiske, friluftsliv eller jordbruk. Inte heller finns något skyddsbehov av dricksvattentäkter. Storån är hårt belastad av fosfor och kväve jordbruk och avloppsreningsverk som främsta utsläppskälla. Bräddvolymerna är dock så pass stora att dessa bör minskas. Mölledammar Bräddning sker till Mölledammar som via Lillaån mynnar i Mölleviken. Bräddpunkten ligger 1 km uppströms Mölleviken där det ligger en badplats vid mynningen. Bräddning bör inte ske med hänsyn till badplatsen. Bräddpunkt Recipient Områdesbeskrivning Klassifi cering Storån Mölledammar Rödåkraån/ Storaviken Mölledammar/ Grönbäcken/ Mölleviken Storån är hårt belastad av näringsämnen Badplats/Friluftsområde Gul Röd Bräddfrekvens (ant/år) T.ex. min och maxvärden de senaste 5 åren. Bräddvolym (m3/år) T.ex. min och maxvärden de senaste 5 åren. Beskriv kort vilket underlag som används för redovisningen av bräddvolymer och bräddfrekvenser.
16(22) Exempel 2 mg totalfosfor/l eller susp Flödet
Exempel 3 17(22)
18(22) Delområde 6 Delområde 5 Delområde 4 Delområde 3 Delområde 2 Delområde 1 Tillskottsvattenmängder inom respektive delområde. Delområden/Ledningssträcka Exempel 4
19(22) Exempel 5 (ref nr 2) Delområde Hallarna, Karlskrona Dräneringsdiket som använts har gett betydande effekt på volymen tillskottsvatten. År Årsnederbörd (mm) Medelvärde (mm) Årsvolym Tillskottsvatten (m 3 ) Medelvärde (m 3 ) 1985 596 55300 1986 473 564 51100 67575 1987 571 78600 1988 617 85300 1989 476 22800 1990 504 21500 1991 471 493 45700 29700 1992 462 27400 1993 552 31100 Delområde Horn, Karlskrona Fogtätningar som använts har inte gett någon större effekt på volymen tillskottsvattnet. År Årsnederbörd (mm) Medelvärde (mm) Årsvolym Tillskottsvatten (m 3 ) Medelvärde (m 3 ) 1985 596 42500 1986 473 564 20100 38600 1987 571 37400 1988 617 54400 1989 476 17700 1990 504 35600 1991 471 493 32900 31760 1992 462 28400 1993 552 44200
20(22) Exempel 6 Utgående renat avloppsvatten från ett Skånskt avloppsreningsverk Flöde m 3 /d Totalfosfor kg/d Flöde m 3 /d Totalfosfor kg/d 4573 0,78 7237 2,03 4849 0,73 7541 0,70 4926 0,69 7770 2,18 5031 1,56 7816 0,94 5193 0,93 7901 1,26 5263 0,63 8063 1,21 5354 0,70 8181 1,15 5361 1,07 8268 1,98 5363 1,34 8475 1,53 5390 0,92 8573 1,80 5440 0,92 8681 1,74 5632 0,84 8729 1,31 5639 2,03 8764 1,23 5898 1,12 9046 1,90 5929 0,77 9330 3,83 5946 1,01 9347 2,15 5362 1,0 8358 1,7 6102 0,67 9365 4,87 6135 1,04 9909 1,49 6190 2,41 9913 1,29 6221 0,75 9995 0,97 6257 2,38 10074 1,21 6313 1,33 10164 1,42 6421 0,90 10496 1,57 6474 0,78 10501 2,31 6500 0,85 10673 6,83 6546 0,98 10902 1,74 6585 1,12 10968 3,95 6872 1,17 11764 2,12 6930 1,32 11766 1,18 6999 0,91 12653 1,64 7092 1,21 12731 3,44 7209 1,01 14010 2,24
21(22) Medelv 6553 1,2 Medelv 10993 2,4 I tabellen nedan plottas ovanstående medelvärden för mängden totalfosfor kg/d (yaxel) mot flödet m 3 /d x-axel. 2,6 Scatterplot (flöde mot fosfor.sta 12v*10c) Var3 = -0,4156+0,0003*x 2,4 2,2 2,0 Var3 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 5000 6000 7000 8000 9000 10000 11000 12000 Var1
22(22) Referenser 1. Studien Tillskottsvatten i avloppsnät. Att utreda och värdera av Claes Hernebring och Mats Andréasson. Studien ingick i projektet Bedömningsgrunder för ledningsnät på uppdrag av Naturvårdsverket 2. Dessutom har vi hämtat idéer från saneringsplan Helsingborgs Stad och äldre utredningar gjorda av Karlskrona kommun.
Östra Boulevarden 62 A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 Epost lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se