Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör mindre användningsområden, små odlingsarealer, dispenser för att undanröja fara och biologiska växtskyddsmedel Svenskt Växtskydd har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade förslag till ny nationell reglering. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen som Kemikalieinspektionen, KemI, lämnar i Rapport Nr 5/13. Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Svenskt jordbruk och trädgårdsodling är ett samhällsintresse. Utan ett effektivt växtskydd kan odling av vissa grödor helt upphöra i Sverige, vilket medför ökad import och därmed ökad export av miljöbelastning i strid mot miljömålen. Konsekvensen av för höga nationella registreringskostnader blir för Europas del att små (trädgårds)grödor bara kommer att kunna odlas yrkesmässigt i de stora jordbruksländerna. KemI förordar fortsatt subventionering av prövningsverksamheten. Svenskt Växtskydd instämmer med KemI. Fortsatt subventionering av prövningsarbetet är nödvändigt men inte tillräckligt för att öka eller ens bibehålla tillgången till växtskyddsmedel för små grödor och mindre användningsområden i större grödor. Förutom subventioner krävs ändrad registreringsmetodik, inom ramen för förordning 1107/2009, samt förbättrade möjligheter att använda relevant dokumentation från andra länder i norra och centrala zonen. Detta gäller i lika hög grad biologiska medel som kemiska växtskyddsmedel. Svenskt Växtskydd deltar gärna i ett arbete med översyn av de svenska dokumentationskraven. Slopa arealgränsen som kriterium för reducerad avgift för ansökningar som avser liten odlingsareal. Samtliga köksväxter, frukt, bär och plantskoleväxter som odlas på friland och alla växthusgrödor odlas på så små arealer att en övre totalgräns är omotiverad. Ju fler smågrödor som ingår i ansökan dess bättre för alla aktörer. Jordbruksverket bör få i uppdrag att upprätta en förteckning över mindre användningsområden enligt artikel 51.8, förordning 1107/2009. Denna lista bör utgöra grund för reducerad avgift och den kan dessutom ge vägledning gällande Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 5501 Storgatan 19 +46 8 783 82 40 info@svensktvaxtskydd.se 114 85 Stockholm Hemsida www.svensktvaxtskydd.se

2 användningsområden som kan täckas genom utvidgade produktgodkännanden enligt artikel 51. KemI föreslår vissa smärre avgiftshöjningar. Svenskt Växtskydd har inga synpunkter på höjningar av administrativ karaktär. Det bör förtydligas i avgiftsförordningen att de reducerade avgifterna är totala ansökningsavgifter, dvs tilläggsavgifter ska ej tas ut. Svensk livsmedelsförsörjning orsakar miljöpåverkan i andra länder Redan idag är Sverige nettoimportör av livsmedel och tar genom detta stora arealer av jordbruksmark i andra länder i anspråk. Figur A.5 (nedan) ur Miljömålsrådets rapport Miljömålen svensk konsumtion och global miljöpåverkan, de Facto 2010 åskådliggör detta. Generationsmålet är enligt Riksdagens definition ett inriktningsmål för miljöpolitiken: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Att bibehålla och i flera fall öka en svensk livsmedelsproduktion är ett samhällsintresse. Växtskyddets betydelse i detta sammanhang framgår till exempel av Regeringens uppdrag till Jordbruksverket att arbeta med en strategi för växtskyddsmedel. Jordbruksverket skriver i detta sammanhang i inledningen av projektbeskrivningen på sin hemsida: I framtiden kommer vissa växtskyddsmedel att fasas ut från marknaden. När det inte finns tillräckliga möjligheter att förebygga och bekämpa växtskyddsproblem får det konsekvenser. Konsekvenser i form av ökade kostnader för lantbruks- och trädgårdsföretag och sämre förutsättningar att bedriva en hållbar livsmedelsproduktion. Den ökning av importen av jordbruksprodukter, och därmed ökad miljöbelastning i andra länder, som blir resultatet av brist på växtskyddsmedel i Sverige strider enligt Svenskt Växtskydds uppfattning mot de svenska miljömålen.

3 Svensk hållbar odling behöver effektiva växtskyddsmedel Jordbruks- och trädgårdsodling behöver ett effektivt växtskydd. Om produktionen ska vara hållbar måste en del av detta växtskydd bygga på kemiska växtskyddsmedel. Ett fungerande integrerat växtskydd (IPM) förutsätter bland annat nämligen att det under överskådlig tid finns tillgång till en bred palett av såväl biologiska som kemiska växtskyddsmedel/-metoder. Att de kemiska växtskyddsmedlen har en given plats i det hållbara jordbruket och inom IPM beror bland annat på att: 1. Åkermarken kan användas effektivt. Växtskyddsmedlen är med och minskar risken för förluster som annars orsakas av ogräs och andra skadegörare. Förutsättningar skapas därmed för goda skördar av god kvalitet. 2. Ogräs, skadesvampar och skadeinsekter kan hållas på en acceptabel nivå. De utrotas inte men problemen blir hanterbara. 3. Resistens hos skadegörare kan undvikas. Detta förutsatt att det finns medel och metoder med olika verkningssätt. 4. Risken för jorderosion kan hanteras på grund av minskat behov av jordbearbetning. 5. Risken för växtnäringsläckage minskar av flera skäl: Minskat behov av jordbearbetning, minskad risk för liggsäd och genom att en frisk gröda bättre utnyttjar den tillgängliga växtnäringen. 6. Användning av kemiska växtskyddsmedel innebär en energieffektiv bekämpning jämfört med till exempel harvning eller flamning av ogräs. 7. Kemiska växtskyddsmedel håller klimatpåverkan nere genom höga skördar och liten energiåtgång. 8. Livsmedelssäkerhet kan bibehållas till exempel genom mindre risk för mögelsvampar. Efterfrågan på närodlat och lokalproducerat ökar. För att tillgodose denna efterfrågan krävs odling av många olika grödor. Sammantaget blir odlingsarealen av varje enskild (trädgårds)gröda ändå liten. Helt enkelt för liten för marknadsintroduktion av effektiva växtskyddsmedel om nationella studier krävs och de generella ansökningsavgifterna (grund-, tilläggs- och årsavgifter) ska betalas. Förutsättningarna för odling i Sverige är i många avseenden goda högproduktiva jordar, riklig tillgång på vatten, kvalificerade rådgivare och odlare m m. Att i detta läge inte tillvarata möjligheterna att åtminstone öka självförsörjningsgraden är rent av moraliskt tvivelaktigt när efterfrågan i världen är större än tillgången. Konsekvensen av för höga nationella registreringskostnader blir för Europas del att små (trädgårds)grödor bara kommer att kunna odlas yrkesmässigt i de stora jordbruksländerna.

4 Kraftfulla åtgärder krävs nu - livsmedelsproduktionen kan inte vänta på nya utredningar KemI förordar fortsatt subventionering av prövningsarbetet men föreslår inte några nya kriterier eller några åtgärder för att ytterligare öka tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden. Svenskt Växtskydd anser att det finns tillräckligt underlag för att beslut ska kunna fattas om ändrade kriterier för reducerade avgifter gällande liten odlingsareal. Utredning enligt KemI:s förslag kan säkert skapa ökad klarhet gällande ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter och en tydlig struktur för arbetet för att öka tillgången till växtskyddsmedel. I avvaktan på resultatet av en eventuell utredning måste beslut fattas skyndsamt, baserat på kända förhållanden och gällande regelverk. Redan nu är det ont om växtskyddsmedel för många grödor och situationen riskerar att förvärras om inte åtgärder sätts in omedelbart. Vi riskerar att hamna i en situation liknande den som beskrivs i KemI:s rapport som konsekvens om subventionerna skulle tas bort helt. I detta sammanhang vill vi påpeka att Jordbruksverkets bedömning av effekterna av ökade ansökningsavgifter i avsnitt 7.2.1 inte är relevant. Eftersom EU är en marknad skulle drastiskt höjda priser på växtskyddsmedel i Sverige leda till parallellimport från andra länder. Det är således inte möjligt för de svenska växtskyddsföretagen att genom höga priser bekosta ökade ansökningsavgifter. Genomgången av statistiska data visar mångfalden av trädgårdsgrödor, som odlas på små arealer, med stora behov av ett fullgott växtskydd. Samtidigt tydliggörs problematiken för leverantörerna av växtskyddsmedel. Det blir uppenbart att det inte är ekonomiskt möjligt att ta fram fullständig registreringsdokumentation enligt svenska nationella krav för smågrödor om inte produkterna också kan registreras för stora användningsområden. Samma problemställning gäller grödor i mellansegmentet som t.ex. konservärter (9400 hektar) och oljelin (4800 hektar) samt för mindre användningsområden i större grödor. (Arealuppgifter från JO 10 SM 1401 Jordbruksmarkens användning 2013) Svenskt Växtskydd anser att fortsatt subventionering av prövningsarbetet är nödvändigt men inte tillräckligt för att bibehålla och ytterligare öka tillgången till växtskyddsmedel för små grödor och mindre användningsområden. Det är väl så viktigt att KemI omprövar riktlinjerna för hur prövningsarbetet ska bedrivas gällande ansökningsärenden för små användningsområden både i trädgårdsgrödor och i grödor som odlas på större arealer. Ökad flexibilitet behövs när det gäller t.ex att använda registreringsunderlag från andra länder, både i Norra Zonen och i Centrala zonen. Acceptans av ansökningar om ömsesidigt erkännande baserat på godkännande i den Centrala registreringszonen, utan ytterligare krav på nationell registreringsdokumentation eller omskrivning i rapportformat för norra zonen, skulle sannolikt öka företagens möjlighet att ansöka om godkännande för små ansökningsområden väsentligt. Med nuvarande vägledning skulle det därmed innebära att KemI själv gör bedömningen för svenska förhållanden utifrån den Centraleuropeiska produktdokumentationen, dvs en subventionerad utvärdering för små användningsområden (exempel: KemI gör själv en

5 beräkning av läckage till grundvatten med svenska modeller utan att det belastar sökanden kostnadsmässigt). Det är idag så kostsamt för sökanden att sammanställa en ansökan i den Norra Zonen att det redan finns exempel på produkter som inte lämnas in för registrering då de små användningsområdena aldrig kan bära kostnaderna, även om själva ansökningsavgifterna sänks. Samma problem när det gäller kostnaderna för dokumentation gäller även biologiska växtskyddsmedel. På sidan 49 meddelar KemI att de flesta nu gällande produktgodkännanden för biologiska växtskyddsmedel löper ut under perioden 2018 2020. För dessa produkter behövs nya registreringsunderlag där studierna är mycket dyra. Svenskt Växtskydd efterlyser med andra ord en ändrad arbetsmetodik hos de berörda myndigheterna. I stället för att lista dokumentation som saknas enligt de generalla nationella kraven borde enligt vår uppfattning myndigheterna göra en bedömning av det existerade registeringsunderlaget och om det är tillräckligt för att fatta beslut om godkännande för användning i Sverige. Svenskt Växtskydd föreslår att en arbetsgrupp med bred medverkan får i uppdrag att se över de svenska dokumentationskraven för mindre användningsområden och deltar gärna med representanter i en sådan arbetsgrupp. Trädgårdsväxter små odlingsarealer och höga produktionsvärden Jordbruksverkets statistiska meddelande JO 37 SM 1401 Skörd av trädgårdsväxter 2013 rapporterar odlade arealer och skördade kvantiteter av några utvalda trädgårdsväxter. Diagrammen nedan visar odlade arealer 2003 2013 för dessa grödor.

6 Enligt statistiskt meddelande JO 33 SM 1201 Trädgårdsproduktionen 2011 var den totala frilandsarealen odlad med trädgårdsväxter 12 623 hektar 2011 och växthusarealen uppgick detta år till 267,8 hektar. I detta meddelande redovisas bl.a. arealer för ett stort antal köksväxter, frukt, bär och plantskoleväxter på friland. Denna statistik visar att endast de 5 grödorna i det övre diagrammet ovan odlas på arealer som överstiger 500 hektar och att ett stort antal grödor odlas på arealer mindre är 300 hektar. I KemI:s rapport på sid 36 överst redovisas areal uppgående till 50 000 hektar för trädgårdsgrödor inklusive potatis, konservärter och bruna bönor. Dessa grödor räknas inte som trädgårdsväxter enligt gängse definition, som också utgör grund för Jordbruksverkets statistik. Produktionsvärdet som anges överst på sid 37 i rapporten gäller trädgårdsnäringen utan dessa större grödor. Uppskattade produktionsvärden rapporteras i JO 28 SM 1401 Trädgårdsundersökningen 2013. Det totala produktionsvärdet för trädgårdsodlingen 2013 har uppskattat till drygt 4,5 miljarder kronor fördelat enligt nedan (data ur meddelandets Tablå A): Köksväxter 1 201,1 miljoner kr Frukt 307,0 Bär 505,6 Plantskoleväxter 793,2 Summa friland 2806,9 Summa växthus 1749,3 Summa totalt 4556,2 miljoner kronor Förslag till kriterier för Liten odlingsareal ta bort arealgränsen Det nuvarande kriteriet för reducerad avgift för liten odlingsareal formuleras på följande sätt i Förordning (2013:63) om bekämpningsmedel, 2 kap 14 : Den som ansöker om godkännande av ett kemiskt växtskyddsmedel för yrkesmässig användning och visar att den sammanlagda odlingsarealen vid tidpunkten för ansökan uppgår till högst 3 000 hektar ska betala en grundavgift Kravet på sammanlagd odlingsareal på högst 3000 hektar har i ett antal ansökningsärenden inneburit att växtskyddsföretagen avstått från att ansöka om godkännande för användning i smågrödor trots att det kan ha funnits dokumentation i de fall den stora skillnaden i ansökningsavgift har varit avgörande. Värdet av merförsäljningen av ett växtskyddsmedel till en gröda som odlas på några hundra hektar är inte stort nog för att motivera ansökan till ordinarie avgift. Svenskt Växtskydd förordar att arealgränsen (totalt högst 3000 hektar) tas bort. I stället kan kravet ställas att reducerad avgift gäller för trädgårdsväxter och att ingen gröda får odlas på mer än 3000 hektar om avgiften ska kunna subventioneras. Eftersom den totala odlingsarealen uppgår till knappt 13 000 hektar för ett 40-tal specificerade grödor på både friland och i växthus är det osannolikt att den sammanlagda odlingsarealen skulle bli

7 omotiverat stor. I stället skulle ett större antal små grödor kunna få tillgången på växtskyddsmedel förbättrad, genom att fler smågrödor kan registreras i ett paket. Konsekvenserna av en nationell tillämpning över Europa av 1 % av odlingsarealen som övre gräns för minor use blir helt orimliga. Det skulle betyda att bara de stora jordbruksländerna skulle kunna ha tillräckligt stor areal av de enskilda smågrödorna för att få tillgång till effektiva växtskyddsmedel. Förslag till kriterier för subvention till Mindre användningsområde - en förteckning enligt artikel 51.8 Frågan om tillgång till växtskyddsmedel för små användningsområden, minor use, är högaktuell inom hela EU och regelverket har därför genom förordning 1107/2009 i än högre grad tagit hänsyn till lantbrukets och trädgårdsnäringens behov av effektiva växtskyddsmedel för mindre användningsområden. Artikel 51 behandlar regler för Utvidgning av produktgodkännande för mindre användningsområden, i Sverige kallat UPMA. Artikel 51.8 föreskriver att Medlemsstaterna ska fastställa och regelbundet uppdatera en förteckning över mindre användningsområden. Svenskt Växtskydd anser att en sådan förteckning kan utgöra grund för subventionering av ansökningsavgifterna så att även växtskyddsmedel för små användningsområden i större grödor kan få ekonomiskt stöd. Förteckningen visar också vilka växtskyddsbehov som kan bli föremål för UPMA enligt artikel 51. KemI tycks anse att Bilaga 6 till KIFS 2008:3 uppfyller kravet enligt artikel 51.8. Detta är enligt Svenskt Växtskydds mening felaktigt eftersom bilaga 6 utgör en förteckning över gällande beslut om utvidgade användningsområden för godkända växtskyddsmedel, vilket är något helt annat. Bilaga 6 visar således vilka växtskyddsmedel som är godkända enligt UPMA och är inte någon förteckning över mindre användningsområden. Som jämförelse hänvisas till EU Minor Use Database, där utveckling av databasen pågår. Tysklands listor är inlagda och kan tas ut från hemsidan (www.eumuda.eu). En sökning på minor use in major crops resulterar i en lista på 239 uses se skärmdump nedan.

8 I denna lista anges gröda, skadegörare, grödsegment ( t.ex. grönsaksodling, frukt, lantbruk fältgröda, lagring etc) och om det är en major crop eller minor crop. Listan innehåller inga uppgifter om eventuella godkända växtskyddsmedel utan den är en renodlad förteckning över mindre användningsområden i Tyskland. Svenskt Växtskydd föreslår att Jordbruksverket får i uppdrag att ansvara för att upprätta och regelbundet uppdatera en förteckning över mindre användningsområden i Sverige. KemI föreslår avgiftshöjningar av administrativ karaktär Svenskt Växtskydd har inga synpunkter på de föreslagna avgiftshöjningarna som är av administrativ karaktär. Större höjningar av ansökningsavgifterna menar vi skulle ge negativa konsekvenser och medföra att subventionerna inte skulle få önskad effekt. Enligt KemI:s rapport och information på KemI:s hemsida anses de subventionerade avgifterna enligt 2 kap 14 vara totala ansökningsavgifter, dvs inga tilläggsavgifter tas ut. Detta är det enda rimliga sättet att hantera reducerade avgifter eftersom subventionen skulle vara förfelad om tilläggsavgifter skulle tas ut för dessa ansökningar. Detta bör förtydligas i avgiftsförordningen. För Svenskt Växtskydd Cecilia Ljunggren Verksamhetsledare