PM 2012:46 VERSION 1.0 GAP-analys

PM 2012:46 VERSION 1.0 GAP-analys test av mall på det regionala et Begränsad klimatpåverkan

Dokumentinformation Titel: GAP-analys test av mall på det regionala et Begränsad klimatpåverkan Serie nr: 2012:46 Projektnr: 12086 Författare: Joanna Dickinson, Kvalitetsgranskning Björn Wendle, Beställare: Länsstyrelsen i Hallands län Kontaktperson: Camilla Funke, tel: 035-13 20 85. Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 0.8 0.9 1.0 2012-09-28 2012-09-30 2012-11-19 Förslag till slutversion Förslag till slutversion Slutversion med synpunkter från beställaren integrerade. Intern Beställare Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 Kontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 Kontor Göteborg: Barnhusgatan 1 411 02 Göteborg tel 031-63 67 00 info@trivector.se www.trivector.se

Förord På uppdrag av länsstyrelsen i Hallands län har utvecklat en mall för att analysera nyttan respektive effektiviteten av olika åtgärder samt aktuella åtgärders tillräcklighet i förhållande till de regionala en. Detta innebär en bedömning av gapet mellan nuläge inklusive planerade åtgärder, och uppsatta mål. I denna PM testas mallen på ett av de regionala en i Hallands län, Begränsad klimatpåverkan. På har Joanna Dickinson författat denna PM och Björn Wendle har kvalitetsgranskat. Camilla Funke har varit beställarens kontaktperson för uppdraget. I beställarens referensgrupp har ingått Eric Eliasson (länsstyrelsen i Skåne län), Ida Andreasson (länsstyrelsen i Kronobergs län) samt Marie-Helene Bergstrand (länsstyrelsen i Hallands län). Stockholm/Lund 2012-12-06 AB

Innehållsförteckning Förord 1. Bakgrund och syfte 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 2. Genomförande 2 3. Förslag till mall för GAP-analys av 3 3.1 Utgångspunkter för mallen 3 4. Analys av aktuella åtgärdsförslag med GAP-mallen 5 4.1 Moment 1 Initiering och förankring 5 4.2 Moment 2 Beskrivning av mål och nuläge 6 4.3 Moment 3 Problembeskrivning 11 4.4 Moment 4 Generering av kostnadseffektiva åtgärder 13 4.5 Moment 5 Val av åtgärder 31 4.6 Moment 6 Uppföljning 31 5. Kompletterande åtgärder 33 5.1 Åtgärdskatalog för minskad klimatpåverkan från transporter 33 5.2 Åtgärdsbeskrivningar 37 6. Rådighetsanalys 65 7. Slutsatser och rekommendationer 67 8. Bilaga omräkning av resor och transportarbete till växthusgasutsläpp 71

1 1. Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund Under arbetet med länets åtgärdsprogram för en har Länsstyrelsen gjort bedömningen att det saknas en metod för att analysera nyttan respektive effektiviteten av olika åtgärder samt aktuella åtgärders tillräcklighet i förhållande till målen. Störst behov ses för de åtgärder som föreslagits för att uppnå de regionala delmålen inom et Begränsad klimatpåverkan. En mall har tagits fram för en så kallad GAP-analys för att bedöma regional uppfyllelse. Denna redovisas i Trivector Rapport 2012:102, GAPanalys förslag på mall för bedömning av åtgärders uppfyllelse. Framtagandet av mallen har tagit avstamp i tidigare studier inom området. Ett krav på mallen har varit att den utformas så att den kan spridas och användas regionalt och/eller lokalt av aktörer på andra håll i landet. Mallen har utformats så att den kan tillämpas för att analysera åtgärder inom valfritt geografiskt område/län/ 1.2 Syfte Syftet har varit att göra en analys med stöd av den föreslagna GAP-mallen av aktuella förslag för att minska utsläpp av klimatgaser i Hallands län - dels med avseende på hur långt de räcker i förhållande till målen, dels med hänsyn till kostnadseffektivitet. Det har ingått att identifiera och sammanställa kompletterande klimat- och kostnadseffektiva åtgärder, som tillsammans kan utgöra ett åtgärdspaket för att nå det regionala et om begränsad klimatpåverkan, men även bidra positivt till uppfyllelsen av andra. Slutligen har syftet varit att genomföra en rådighetsanalys över åtgärder.

2 2. Genomförande En analys har gjorts av aktuella förslag i Hallands län för att minska växthusgasutsläpp, med avseende på hur långt de räcker i förhållande till det regionala et Begränsad klimatpåverkan samt med hänsyn till kostnadseffektivitet. Analysen har gjorts med den föreslagna GAP-mallen för att bedöma hur föreslagna åtgärder bidrar till måluppfyllelse av det regionala et Begränsad klimatpåverkan, deras kostnadseffektivitet, och om det regionala et bedöms kunna nås med genomförda och beslutade åtgärder. En identifiering och sammanställning av kompletterande klimat- och kostnadseffektiva åtgärder har gjorts. Ett urval av dessa åtgärder kan utgöra ett åtgärdspaket för att nå delmålen ovan, men även bidra positivt till uppfyllelsen av andra. Det har ingått att bedöma vilken eller vilka aktörer som har rådighet över föreslagna åtgärder.

3 3. Förslag till mall för GAP-analys av 3.1 Utgångspunkter för mallen En mall har tagits fram för att stegvis identifiera, precisera och åtgärda gapet mellan befintligt och en önskad situation avseende. Mallen ska också vara ett stöd för generering av kostnadseffektiva åtgärder som kan sluta gapet, och effektbedömning av dessa åtgärder. Mallen består av följande byggstenar: 1) Moment 1 Initiering. Initiering av analysen, förankring av analysen, definition av området för analysen. 2) Moment 2 - Datainsamling och analys. Datainsamling och beskrivning av såväl önskad situation (målnivå) som befintlig situation (nuläge). 3) Moment 3 - Problembeskrivning. Beskrivning av gapet kvantifierad. 4) Moment 4 a) Generering av kostnadseffektiva åtgärdsförslag. Åtgärdsförslag klassificeras i fyra steg, som har olika grad av generell kostnadseffektivitet och miljöpåverkan: steg 1 avser beteendepåverkan och steg 2 effektivare användande av befintliga system/infrastruktur. Steg 1 och steg 2 bedöms mer kostnadseffektiva än steg 3 som innebär ombyggnad av befintliga system/befintlig infrastruktur. Steg 4 innebär nybyggnad av infrastruktur eller system. Steg 4 bedöms generellt som minst kostnadseffektivt. b) Effektbedömning av lösningar/åtgärdsförslag för att sluta gapet. c) Detta steg kan itereras flera gånger tills åtgärder som kan nå et tagits fram. 5) Moment 5 Val av åtgärder. 6) Moment 6 Uppföljning. Vid behov, gå tillbaka till steg 3.

4 Figur 3-1 Flödesschema över mall för GAP-analys avseende uppfyllelse.

5 4. Analys av aktuella åtgärdsförslag med GAPmallen En analys har gjorts med användande av GAP-mallen på föreslagna åtgärder i länsstyrelsens handlingsprogram för att minska växthusgasutsläpp i Hallands län. Analysen med GAP-mallen syftar till att dels pröva ut mallen, dels visa på hur långt de föreslagna åtgärderna räcker i förhållande till målen och med hänsyn till kostnadseffektivitet. Analysen baseras på befintligt underlag som tillhandahållits av länsstyrelsen. Inom sektorn Energi inkl. transporter har länsstyrelsen i Hallands län redovisat åtta åtgärdsförslag 1. Majoriteten av åtgärderna bidrar i första hand till att uppnå et Begränsad klimatpåverkan. Aktuella åtgärdsförslag för att nå i Hallands län är: Regional biogasstrategi. Regional fjärrvärmestudie. Underlag till trafikförsörjningsprogrammet. Pendeltågsutredning. Regional cykelplan. Informationskampanj om PFE. Kompetenssatsning om grön upphandling. Regionalt mobilitetskontor. Mallen har tillämpats på befintliga åtgärdsförslag. Eftersom dessa inte är framtagna med mallen från början så har mallens alla steg tillämpats. 4.1 Moment 1 Initiering och förankring Arbetet med att ta fram åtgärdsförslagen initierades av länsstyrelsen tillsammans med Region Halland. Området för analysen avsåg att identifiera åtgärder för att nå det regionala et Begränsad klimatpåverkan, som det såg ut 2010. Förankring skedde genom att länsstyrelsen 2010 samlade representanter för aktörer som berörs av de regionala en. Aktörerna var länsstyrelse, region, kommuner, företag och organisationer. Dessa arbetade fram förslag på

6 åtgärder för att nå en i Hallands län till år 2020 2. (Dock var det regionala et då utformat på ett annat sätt). Arbetet utmynnade i ett antal arbetsgrupper med varierande storlek och kompetens som har arbetat med att konkretisera de åtgärdsförslag som kom fram vid ett inledande seminarium i Varberg den 15 november 2010. Några av de åtta åtgärdsförslagen kommer ifrån den regionala klimat- och energistrategin 3 som togs fram 2010. Länsstyrelsen har haft överläggningar med en rad aktörer för att samla in underlag till denna strategi. Förankring skedde genom seminarier och remissbehandling. 4.2 Moment 2 Beskrivning av mål och nuläge Moment 2 beskrivning av mål Framtagandet av de åtta åtgärdsförslagen utgick ifrån det då gällande regionala et för Begränsad klimatpåverkan 4 : Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Som delmål för 2008-2012 formulerades: De halländska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990, räknat som koldioxidekvivalenter.. Dessutom preciserades ett antal länsegna delmål 5. Sommaren 2012 ändrades det regionala et Begränsad klimatpåverkan. Bakgrunden är att som regionala för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om 2012-04-26 6. För Begränsad klimatpåverkan refererar det regionala et numera till etappmålet att till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990 7. Det nya regionala et Begränsad klimatpåverkan lyder således att de växthusgasutsläppen i Hallands län ska minska med 40 procent 2020 jämfört med 1990 i den icke-handlande sektorn 8. Det har inte gjorts någon länsanpassad 2 Åtgärdsförslag för att nå Hallands 2020. Sammanställning version 1. Länsstyrelsen i Hallands län, november 2011. 3 Regional klimat- och energistrategi. Meddelande 2010:10 från Länsstyrelsen i Hallands län, 2010. 4 Miljömål för Hallands län 2007-2010. Meddelande 2007:39 från Länsstyrelsen Hallands Län, 2007. 5 Miljömål för Hallands län 2007-2010. Meddelande 2007:39 från Länsstyrelsen Hallands Län, 2007 6 På nationell nivå motsvarar -40 procent år 2020 en minskning av utsläppen av växthusgaser från den ickehandlande sektorn med cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter jämfört med 1990 års nivå. Naturvårdsverket har nyligen föreslagit att detta kvantifierade mål justeras till 29 miljoner ton. 7 Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen, Naturvårdsverket 2012. 8 Regionala för Halland. Länsstyrelsens meddelande 2012:13. Länsstyrelsen i Hallands län, 2012-06- 26.

7 beräkning av detta regionala där det har justerats t ex baserat på länets andel av landets befolkning, länets andel av växthusgasutsläpp, eller liknande. Hallands mål för 2020 är formulerat för den icke-handlande sektorn, samtidigt som uppdelningen mellan den icke-handlande respektive handlande sektorn gjordes först 2005 9. För att korrekt kunna bedöma om åtgärder i de ickehandlande sektorerna med- eller motverkar till att nå det regionala et om Begränsad klimatpåverkan i Hallands län skulle det behövas underlag om vad detta regionala motsvarar i minskning år 2020 jämfört med utsläppsnivån 1990, uttryckt i miljoner ton koldioxidekvivalenter, så att det kan stämmas av mot respektive åtgärds potential för minskade utsläpp. Detta underlag kommer eventuellt att tas fram men har inte funnits tillgängligt vid genomförandet av detta uppdrag. Ett aktuellt långsiktigt mål är också det som formulerats i klimatpropositionen (prop. 2008/2009:162) om att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050, Färdplan 2050. 9 Källa: Camilla Funke, länsstyrelsen i Hallands län.

8 Moment 2 - beskrivning av nuläge I Hallands län släpptes enligt den nationella databasen UTIS, utsläpp i siffror, år 1990 totalt ut 2582868 ton CO 2- ekvivalenter 10. Mellan 1990 och 2009 hade utsläppen av CO 2- ekvivalenter i Hallands län minskat med 27 procent. 2010 hade utsläppen ökat något och uppgick till 1926821 ton, motsvarande en minskning jämfört med 1990 med 25 procent 11. Länsstyrelsens uppföljning anger att de halländska utsläppen av växthusgaser 2011 hade minskat med 18 procent jämfört med 1990 12. Dessa uppgifter avser alla sektorer. Hur stor del av de totala växthusgasutsläppen 1990 respektive 2010 som härrör från den icke-handlande sektorn skiljs dock inte ut i denna statistik. Det regionala et i Hallands län för Begränsad klimatpåverkan som antogs juni 2012 är, som nämnts, identiskt med det nationella målet och avser således enbart den icke-handlande sektorn. Som nämnts skedde uppdelningen i den handlande respektive icke-handlande sektorn år 2005, samtidigt som basåret för måluppföljningen är 1990. Ännu en faktor att ta i beaktande vid bedömning av måluppfyllelse utgörs av att uppdelningen mellan sektorerna inte är statisk då fler sektorer ansluts till handelssystemet över tid. Denna problematik gällande uppföljning av et för Begränsad klimatpåverkan gäller både på nationell och på regional nivå. Olika länsstyrelser har valt att lösa frågan på olika sätt 13. Utsläppsdata för 1990 för den icke-handlande sektorns växthusgasutsläpp i Hallands län har inte funnits tillgängliga vid genomförandet av detta uppdrag. För att kunna kvantifiera målet om 40 procent minskning av utsläpp uttryckt i CO 2- ekvivalenter för den icke-handlande sektorn mellan 1990 och 2020 har länsstyrelsen i Hallands län övervägt att tillämpa följande angreppssätt 14 : 1) Fastställa vilka anläggningar i Halland som ingår i den handlande sektorn. 2) Ta reda på utsläppen från dessa uttryckt i CO 2- ekvivalenter. 3) Subtrahera dessa utsläpp från den totala utsläppssiffran, så att utsläppen från den icke-handlande sektorn kan urskiljas. Justeringar kommer att behöva göras av dessa beräkningar vartefter nya anläggningar tillkommer till den handlande sektorn. Hur har utsläppsminskningarna i Hallands län sedan 1990 fördelats avseende Begränsad klimatpåverkan? De har till störst del skett inom sektorn energiförsörjning, både procentuellt sett och till antal ton CO 2- ekvivalenter (48 procent, respektive 400 000 ton). Utsläppen från energiförsörjningen minskade stort mellan 1990-2009 tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränsle och fjärrvärme. Utsläpp av växthusgaser från uppvärmning har i 10 http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/sv/alla-utslapp-till-luft/utslapp-till-luft/alla-utslapp-till-luft1/ - Hallands län, växthusgaser totalt, 1990 respektive 2010. 11 http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/sv/alla-utslapp-till-luft/utslapp-till-luft/alla-utslapp-till-luft1/ - Hallands län, växthusgaser totalt, 1990 respektive 2010. 12 Hallands, uppföljning 2012. Meddelande 2012:1 från Länsstyrelsen i Hallands län, 2012. 13 Källa: Camilla Funke, länsstyrelsen i Hallands län. 14 Källa: Camilla Funke, länsstyrelsen i Hallands län.

9 länet minskat med över 80 procent. Det ökande oljepriset bedöms vara den främsta bidragande orsaken, men också ett konverteringsbidrag som kunde sökas 2006 2007 15. Mellan 2000 och 2009 hade utsläppen av växthusgaser från transporter i länet ökat med 7 procent, vilket motsvarar 50 000 ton koldioxidekvivalenter. Nedanstående figur visar den beräknade fördelningen av växthusgasutsläppen i Hallands län år 2005, baserad på en regionalisering av nationell statistik 16. Enligt denna står transporterna för mer än 50 procent av länets växthusgasutsläpp. Länets senaste suppföljning anger att nästan 40 procent av de halländska utsläppen av växthusgaser kommer från transportsektorn 17. I de översiktliga effektberäkningarna i denna analys (moment 4, avsnitt 4.4) har antagits att 40 procent av växthusgasutsläppen från den icke-handlande sektorn i Halland härrör från transportsektorn. Persontransport Godstransport Energi Arbetsmaskiner Övrigt Figur 4-1 Fördelning av beräknade utsläpp av växthusgaser från olika sektorer i Hallands län, 2005. Källa: Regional klimat- och energistrategi. Meddelande 2010:10 från Länsstyrelsen i Hallands län, 2010. I den regionala energi- och klimatstrategin 18 för Hallands län finns en rad åtgärdsförslag för att effektivisera länets energianvändning och minska växthusgasutsläpp. Ett flertal är indirekta påverkansåtgärder där det handlar om att förmå olika aktörer kommuner, Region Halland, att i sin tur genomföra åtgärder som kan minska växthusgasutsläpp. Det finns i dagsläget ingen beräkning av dessa åtgärders samlade potential till minskning av växthusgasutsläpp jämfört med 1990 19. Från industriverksamhet i länet bedöms växthusgasutsläppen ha goda möjligheter att minska med ca 5 procent mellan 2011-2020 20. 15 Hallands, uppföljning 2012. Meddelande 2012:1 från Länsstyrelsen i Hallands län, 2012. 16 Regional klimat- och energistrategi. Meddelande 2010:10 från Länsstyrelsen i Hallands län, 2010. 17 Hallands, uppföljning 2012. Meddelande 2012:1 från Länsstyrelsen i Hallands län, 2012. 18 Regional klimat- och energistrategi. Meddelande 2010:10 från Länsstyrelsen i Hallands län, 2010. 19 Regional klimat- och energistrategi. Meddelande 2010:10 från Länsstyrelsen i Hallands län, 2010. 20 http://www.miljomal.se/miljomalen/regionala/regionalt/?eqo=1&t=lan&l=13

10 Det är oklart hur stor del som härrör från industri som omfattas av utsläppsrättshandel. Bl.a. anges som mål i strategin att antalet resenärer i kollektivtrafik ska öka med minst 50 procent mellan 2000 och 2010. Alla företag, organisationer och myndigheter med mer än 50 anställda ska ha antagit en resepolicy med tydlig miljöprofil år 2007 och mindre företag ska få stöd i att ta fram resepolicy med hjälp av en mall. Det saknas en angivelse av vad dessa, och de övriga åtgärderna i strategin, beräknas innebära i samlad minskning av växthusgasutsläpp. De flesta av åtgärderna i strategin har genomförts men bedöms inte ha uppnått önskad effekt 21. Inom ramen för denna studie har det inte varit möjligt att beräkna effekten hittills samt fram till 2020 (eller 2050) av dessa åtgärder. En viktig aspekt i bedömningen av ett korrekt nuläge är inte minst att inkludera data om beslut om åtgärder som kan med- eller motverka måluppfyllelse. En modell för att bedöma måluppfyllelse i Hallands län gentemot t ex basåret 1990 måste ta hänsyn till åtgärder som genomförs och som kan leda till att klimatpåverkan ökar. Exempel på sådana beslut kan vara tillstånd till olika verksamheter, lokaliseringsbeslut, men också strategiska planer av olika slag. Ett exempel på beslut om åtgärder som påverkar möjligheterna till måluppfyllelse är den regionala infrastrukturplanen för 2010-2021. Denna anges varken medverka eller motverka till att målet Begränsad klimatpåverkan ska kunna uppfyllas jämfört med om den inte skulle genomföras 22. Klimatpåverkan av denna plan är dock troligen underskattad, med hänsyn till hur beräkningarna av klimatpåverkan för alla länstransportplaner genomfördes i den senaste planeringsomgången 23. Andra exempel på beslut som kan bidra till ökade växthusgasutsläpp är Regional utvecklingsstrategi 2005 2020 för Halland innehållande åtgärdsområden som inte rör en och som kan påverka växthusgasutsläppen. 21 http://www.miljomal.se/miljomalen/regionala/regionalt/?eqo=1&t=lan&l=13 22 Regional infrastrukturplan för Halland 2010-2021. Region Halland maj 2010. 23 De regionala infrastrukturplanerna och den nationella transportplanen för 2010-2021 baserade konsekvensbedömningar på att den så kallade EET-strategin kommer att bli genomförd. EET står för Energieffektivare Energi och Transporter och är en strategi framtagen av ett antal statliga myndigheter med ett antal styrmedel för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser. De åtgärder och styrmedel i EETstrategin som i de senaste transportplanerna antogs vara genomförda är bl.a. höjda bränsleskatter, kilometerskatt för godstransporter på väg, handel med utsläppsrätter för flyg. Om inte dessa EETstyrmedel skulle införas så beräknas bilresandet med infrastrukturplanerna 2010-2021 öka kraftigt, med 24 procent till år 2020 jämfört med 2004. Källa: Samlad effektbeskrivning. Effekter av nationell plan och länsplaner 2010-2021. Mot denna bakgrund har en diskussion förts om att de regionala och den nationella transportplanen inte är korrekt effektbedömda utan att deras verkliga klimatpåverkan är underskattad. Källa: Miljömålen i infrastrukturplaneringen genomgång och analys, Trivector Rapport 2009:78; Miljömålen i infrastrukturplanerna 2010-2021 för Västra Götalands län. Trivector Rapport 2011:67.

11 4.3 Moment 3 Problembeskrivning Önskvärt hade varit att kunna ange vilken ytterligare minskning av växthusgaser som återstår att åstadkomma innan målnivån år 2020 (eller 2050) kan nås. Denna minskning borde uttryckas i ett visst antal miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta har varit svårt att beräkna. Uppföljning och underlag om effektbedömningar i kvantitativa termer saknas för ett antal beslutade och genomförda åtgärder i energi- och klimatstrategin för länet. Likaså saknas det en siffra avseende växthusgasutsläppen 1990 för den icke-handlande sektorn uttryckt i ton koldioxidekvivalenter. En problembeskrivning och analys av gapet mellan nuläge och mål sker därför uppskattningsvis. I Hallands län släpptes enligt den nationella databasen UTIS, utsläpp i siffror, år 1990 totalt ut 2582868 ton CO 2- ekvivalenter 24. Mellan 1990 och 2009 hade utsläppen av CO 2- ekvivalenter i Hallands län minskat med 27 procent. Mellan 2009 och 2010 ökade växthusgasutsläppen något i Hallands län 25 och uppgick 2010 till 1926821 ton, motsvarande en minskning jämfört med 1990 med 25 procent 26. Inom energiförsörjning har utsläppen av växthusgaser minskat en del sedan 1990, medan utsläppen från transportsektorn ökat. Dessa uppgifter avser alla sektorer. Hur stor del av de totala växthusgasutsläppen 1990 respektive 2010 som härrör från den icke-handlande sektorn har inte kunnat skiljas ut i denna statistik som konstaterats ovan. Det regionala et i Hallands län för Begränsad klimatpåverkan som antogs juni 2012 är, som nämnts, identiskt med det nationella målet och avser således enbart den icke-handlande sektorn. Områden där åtgärder behövs för att minska växthusgasutsläppen är inom de sektorer där de största utsläppen av växthusgaser sker i Hallands län - inom energiförsörjning, transporter och jordbruket 27. Eftersom utsläppen av växthusgaser i Hallands län minskat kraftfullt i energisektorn men ökar i transportsektorn är det motiverat att fokusera på åtgärder för att minska transportsektorns växthusutsläpp. Målår 2020 eller 2050 för det regionala et Begränsad klimatpåverkan? Frågan är hur avståndet mellan nuläge och målnivå kan bedömas mot den bakgrund som givits ovan. Dvs. mot bakgrund av målet om 40 procents minskning av växthusgasutsläpp i den icke-handlande sektorn år 2020 så är det ju oklart vad nuläget är i Hallands län, relaterat till jämförelseåret 1990. 24 http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/sv/alla-utslapp-till-luft/utslapp-till-luft/alla-utslapp-till-luft1/ - Hallands län, växthusgaser totalt, 1990 respektive 2010. 25 Källa: Länsstyrelsen i Hallands län. 26 http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/sv/alla-utslapp-till-luft/utslapp-till-luft/alla-utslapp-till-luft1/ - Hallands län, växthusgaser totalt, 1990 respektive 2010. 27 Hallands, uppföljning 2012. Meddelande 2012:1från Länsstyrelsen i Hallands län, 2012.

12 En infallsvinkel är att fokusera på målet om att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2050. Jämfört med 1990 hade de totala utsläppen av växthusgaser minskat med 25 procent 2010. Det skulle då återstå att i Hallands län genomföra åtgärder så att en minskning med återstående 75 procent kan ske fram till 2050. Genom detta angreppssätt kan problematiken med att identifiera den ickehandlande sektorns utsläppsminskning fram till idag samt till år 2020 kringgås. En viktig aspekt här är det underliggande temperaturmålet, det s.k. tvågradersmålet, som det nationella et Begränsad klimatpåverkan baseras på. Tvågradersmålet innebär att den globala genomsnittliga temperaturökningen inte ska överstiga de förindustriella nivåerna med mer än 2 C, detta för att allvarliga effekter av klimatförändringen ska undvikas 28. För att nå tvågradersmålet krävs att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50 60 procent till år 2050, jämfört med utsläppen år 2000 29. En sådan utsläppsminskning förutsätter att de globala utsläppen kulminerar de allra närmaste åren. Forskning och prognoser pekar alltmer på att det finns en uppenbar risk att tvågradersmålet inte kan klaras. Den nuvarande utvecklingen pekar mot en genomsnittlig temperaturökning på 4 C redan till 2050 eller 2070 30. För att klara att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till 2 C så är bedömningen att de s.k. Annex 1-länderna 31, dvs. de rika industriländerna där Sverige ingår, kommer att behöva göra utsläppsminskningar i storleksordningen 40 procent fram till 2015, 70 procent till 2020, och på mer än 90 procent till 2030. Detta innebär utsläppsminskningar av växthusgaser för dessa länder motsvarande 10 procent per år mellan 2011 och 2015 32. Detta bygger på optimistiska prognoser för utvecklingsländernas växthusgasutsläpp. Således kan än kraftigare utsläppsminskningar komma att krävas i närtid i de rika industriländerna. Slutsatsen av detta är att om tvågradersmålet ska klaras så behöver Hallands län, liksom Sverige och de övriga rika industriländerna, ha fokus på att åstadkomma energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären i omedelbar närtid. Det innebär att merparten av genomförandet av de åtgärder som krävs för att uppnå detta behöver ske på denna sida 2020, snarare än bortåt 2030 och 2050. 28 Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av en. Naturvårdsverket Rapport 6500, juni 2012. 29 Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av en. Naturvårdsverket Rapport 6500, juni 2012. 30 Anderson, Kevin: Climate change going beyond dangerous Brutal numbers and tenuous hope. Climate, Development and Equity. What Next Volume III. Co-published by Dag Hammarskjöld Foundation and the What Next Forum. September 2012. 31 http://www.c2es.org/docuploads/targets-and-actions-copenhagen-accord-05-24-2010.pdf 32 Anderson, Kevin: Climate change going beyond dangerous Brutal numbers and tenuous hope. Climate, Development and Equity. What Next Volume III. Co-published by Dag Hammarskjöld Foundation and the What Next Forum. September 2012.

13 4.4 Moment 4 Generering av kostnadseffektiva åtgärder Moment 4 består av två delmoment alternativgenerering samt effektbedömning av åtgärdsförslagen. Moment 4 - generering av åtgärder En arbetsgrupp har tagit fram åtgärdsförslag som kan bidra till att sluta gapet mellan nuläge och måluppfyllelse avseende det regionala et Begränsad klimatpåverkan. Detta har resulterat i ett sammansatt förslag med åtta åtgärdsförslag som sammantaget ska bidra till att nå målet 33 för Begränsad klimatpåverkan i Åtgärdsförslag för att nå Hallands 2020. Nedan har åtgärdsbeskrivningar tagits fram för vart och ett av de åtta åtgärdsförslagen. Åtgärdsbeskrivningarna tydliggör viktiga faktorer såsom rådighet, kostnadseffektivitet, genomförbarhet m fl för respektive åtgärd. Kostnadseffektiviteten hos dessa åtgärder har bedömts genom att gruppera in åtgärderna i steg 1 etc. enligt fyrstegsprincipen. 33 Åtgärdsförslag för att nå Hallands 2020. Sammanställning version 1. Länsstyrelsen i Hallands län, november 2011.

14 Åtgärd Regional biogasstrategi Beskrivning Framtagande av en regional biogasstrategi för att öka produktionen av biogas i länet. Typ av åtgärd Åtgärden kan påverka efterfrågan på biogas (steg 1). Berörd sektor Aktör rådighet, finansiering Åtgärden syftar till att stimulera till ökad produktion av biogas (dvs. steg 3 och 4) men innebär i sig inte sådan produktion. Beskriv vilka sektorer som åtgärden berör. För Begränsad klimatpåverkan kan berörda sektorer vara industriprocesser, industrins förbränning, inrikes transporter, el- och värmeproduktion, jordbruk, bostäder och lokaler, avfall, samt övriga sektorer. Huvudansvarig/initiativtagare: Länsstyrelsen kan vara projektägare och hålla samman processen. Underlagen till strategin behöver ev andra utförare. Region Halland (Bioenergicentrum), kommunerna, energi- och avfallsbolag, LRF, länstrafiken, Högskolan, privata aktörer. Ev läggs arbetet med att ta fram strategin ut på konsult. Framtagandet av en biogasstrategi kan finansieras av Länsstyrelsens klimatoch energimedel. Omfattande underlag till strategin kan komma att behöva andra finansiärer. (Bioenergicentrum?). Målgrupp Bedömd potential De som tillverkar, eller har potential att tillverka, biogas genom rötning av organiskt avfall - energi- och avfallsbolag, LRF, länstrafiken, Högskolan, privata aktörer. Medel: Åtgärden har i sig själv liten potential att lösa de problem som finns om den utförs. Åtgärden har potential att som sekundär effekt lösa vissa delar av de problem som finns om den utförs. Om biogasproduktionen i Halland fördubblas till år 2015/2016, genom en realisering av merparten av planerade (idag kända) projekt samt optimering av befintliga biogasanläggningar, och om biogasen används för att ersätta fossila drivmedel inom transportsektorn kan växthusgasutsläppen minskas med cirka 29 000 ton koldioxidekvivalenter per år, vilket motsvarar knappt 4 % av dagens utsläpp från transportsektorn i Hallands län 34. Detta medför ett par % potential avseende växthusgasutsläppen i helhet. Kostnadsuppskattning Medel: 100 001 500 000 kr Tidsaspekt Kort: år 2013 (medel-lång för själva biogasproduktionen, en fördubbling bedöms kunna ske fram till 2015/2016). Varaktighet Strategins varaktighet bedöms god. Genomförbarhet Kostnaden för utbyggd biogasproduktion kan i nästa steg vara en barriär för ansvariga privata och kommunala aktörer. Synergi med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden bidrar till att åtgärdsförslagen genomförs så är den i synergi med följande nationella/regionala miljökvali- 34 Underlag till regional biogasstrategi i Hallands län. Triventus Consulting AB och Biomil AB, 2012-03-12.

15 tetsmål: Giftfri miljö - minskade utsläpp av metaller och andra ämnen Grundvatten av god kvalitet genom mindre exploatering och expandering av städer skyddar man vattentäkterna. Målkonflikter med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden genomförs så bedöms den inte motverka eller förhindra andra.

16 Åtgärd Regional fjärrvärmestudie Beskrivning Typ av åtgärd Berörd sektor Framtagande av en regional fjärrvärmestudie för att undersöka lönsamheten av ett regionalt utbyggt fjärrvärmenät. Åtgärden tillhandahåller kunskapsunderlag och kan som sekundäreffekt leda till utbyggnad av fjärrvärmenätet (steg 3 och steg 4). El- och värmeproduktion. Aktör rådighet, finansiering Målgrupp Länsstyrelsen kan vara projektägare och hålla samman processen. Övriga utförare: Kommunerna, de kommunala energibolagen. Själva förstudien läggs ut på konsult. Delvis finansiering av länsstyrelsens klimatoch energimedel. Finansiering behöver även ske från de aktörer som deltar i studien (energibolagen/kommunerna). Hur kostnaderna fördelas får diskuteras i planeringsgruppen. Fjärrvärmeproducenter, kommuner. Bedömd potential Medel: Åtgärden har i sig själv liten potential att lösa de problem som finns om den utförs. Åtgärden har potential att som sekundär effekt lösa vissa delar av de problem som finns om den utförs. Potentialen beror av hur stor andel fossila bränslen som bedöms kostnadseffektiv att ersätta, som resultat av denna åtgärd. Effektberäkningar behöver göras för resulterande åtgärdsförslag i fjärrvärmestudien vilka utbyggnader föreslås, hur bedöms dessa påverka överflyttning av energiproduktion för värme från fossila energikällor till ickefossila sådana, vad motsvarar denna överflyttning uttryckt i minskade växthusgasutsläpp? Kostnadsuppskattning Medel: 100 001 500 000 kr. Tidsaspekt Kort: år 2013 Varaktighet Åtgärdens resultat och dess ev. sekundäreffekt i form av investeringar bedöms ha lång varaktighet. Genomförbarhet Kostnaden för utbyggt fjärrvärmenät kan i nästa steg vara en barriär. Synergi med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden bidrar till att åtgärdsförslagen genomförs så är den i synergi med följande nationella/regionala miljökvalitetsmål: Frisk luft minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon Giftfri miljö - minskade utsläpp av metaller och andra ämnen. Målkonflikter med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden genomförs så bedöms den inte motverka eller förhindra andra.

17 Åtgärd Underlag till trafikförsörjningsprogrammet Beskrivning Sammanställa de åtgärdsförslag som framkommit på workshopen i Varberg 15 nov 2010 och lämna dessa som underlag till arbetet med trafikförsörjningsplanen. Typ av åtgärd Sammanställning av befintliga åtgärdsförslag som berör kollektivtrafiken vilka kan utgöra underlag för den trafikförsörjningsplan som Region Halland håller på att ta fram. Åtgärden bedöms kunna påverka steg 1-4 sekundärt om förslagen genomförs i trafikförsörjningsprogrammet: påverka beteenden/efterfrågan (steg 1), bidra till effektivare användning av befintlig infrastruktur/system om överflyttning sker från biltrafik till kollektivtrafik (steg 2), mindre ombyggnader (steg 3) och nyanläggning av infrastruktur/befintliga system (steg 4). Berörd sektor Inrikes transporter. Aktör rådighet, finansiering Målgrupp Bedömd potential För sammanställningen av åtgärdsförslagen ansvarar länsstyrelsen. För eventuellt genomförande och finansiering av förslagen i trafikförsörjningsplanen svarar Region Halland. Primärt: Region Halland. Sekundärt: Pendlare, bilister, kollektivtrafikresenärer. Låg: Åtgärden har i sig själv låg potential att lösa problemen om den utförs. Om den innebär att åtgärdsförslagen genomförs i trafikförsörjningsprogrammet bedöms dessa ha medelgod potential att lösa vissa delar av de problem som finns trafikprognoser behöver göras för att beräkna hur resandet med olika färdmedel påverkas av åtgärdsförslagen. Potentialen ökar om förslagen genomförs tillsammans med styrmedel t ex avseende parkering (steg 2) samt information om åtgärdernas bidrag till bättre kollektivtrafik (steg 1), t ex tillsammans med åtgärden Regionalt mobilitetskontor. För att bedöma exakt potential behöver trafikprognoser göras baserade på åtgärdsförslagen separat eller sammantagna. Trafikprognoser behöver göras för resulterande åtgärdsförslag i utredningen vilka åtgärder föreslås, hur bedöms dessa påverka överflyttning av resande från bil till kollektivtrafik, vad motsvarar denna överflyttning av resande uttryckt i trafikarbete? Resulterande överflyttningspotential i trafikarbete kan omräknas till koldioxid med användande av Trafikverkets emissionsfaktorer Kostnadsuppskattning Låg: 0 100 000 kr Tidsaspekt Kort: år 2012. Varaktighet De aktuella åtgärdsförslagen bedöms ha god varaktighet avseende ökad attraktivitet i kollektivtrafik om de genomförs. Nya åtgärdsförslag kan genereras löpande. Genomförbarhet Genomförbarheten att sammanställa åtgärdsförslagen är hög och för att i ett nästa steg få dem integrerade i trafikförsörjningsprogrammet bedöms genomförbarheten vara medel till god, beroende på vad Region Halland anser. Synergi med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden bidrar till att åtgärdsförslagen genomförs så är den i synergi med följande nationella/regionala miljökvalitetsmål:

18 Frisk luft minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon Giftfri miljö - minskade utsläpp av metaller och andra ämnen Grundvatten av god kvalitet genom mindre exploatering och expandering av städer skyddar man vattentäkterna God bebyggd miljö lägre halter av skadliga luftföroreningar, lägre ljudnivåer och bevaring av kulturhistoriskt värdefulla byggnader Målkonflikter med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden genomförs så bedöms den inte motverka eller förhindra andra.

19 Åtgärd Pendeltågsutredning Beskrivning En utredning av en fortsatt utveckling av regional pendeltågstrafik med syfte att få fler resenärer att välja kollektivtrafik framför bilen. Typ av åtgärd Åtgärden bedöms kunna påverka steg 3 och 4 i ett sekundärt steg om förslagen genomförs, dvs. att ut- och nybyggnad av infrastruktur för pendeltågtrafik sker. Åtgärden bedöms indirekt kunna påverka beteenden/efterfrågan (steg 1) genom att öka attraktiviteten hos kollektivtrafik, vilket därmed också bidrar till effektivare användning av befintlig infrastruktur/system om överflyttning sker från biltrafik till kollektivtrafik (steg 2). Berörd sektor Inrikes transporter. Aktör rådighet, finansiering Huvudansvar för genomförande och finansiering: Region Halland. Övriga berörda: Hallands kommuner. Dialog med omgivande län och med Trafikverket. Målgrupp Primärt: Region Halland. Sekundärt: Pendlare med bil och kollektivtrafik. Bedömd potential Medel-hög: Åtgärden har potential att lösa vissa delar av de problem som finns om den leder till att ökad pendeltågstrafik införs, beroende på hur omfattande dessa åtgärder är och vilka de resulterande färdmedelsandelarna blir (trafikprognoser behöver göras för utredningsförslagen). Potentialen ökar om förslagen genomförs tillsammans med styrmedel t ex avseende parkering (steg 2) samt information om åtgärdernas bidrag till bättre kollektivtrafik (steg 1), t ex i form av åtgärden Regionalt mobilitetskontor. För att bedöma exakt potential behöver trafikprognoser göras baserade på de åtgärdsförslag som utredningen genererar. Trafikprognoser behöver göras för resulterande åtgärdsförslag i utredningen vilka åtgärder föreslås, hur bedöms dessa påverka överflyttning av resande från bil till kollektivtrafik, vad motsvarar denna överflyttning uttryckt i trafikarbete? Resulterande överflyttningspotential i trafikarbete kan omräknas till koldioxid med användande av Trafikverkets emissionsfaktorer. Kostnadsuppskattning Medel-hög: 100 001 500 000 kr, möjligen mer. Tidsaspekt Kort: 2011. Varaktighet Resulterande åtgärdsförslag bedöms ha god varaktighet avseende ökad attraktivitet i kollektivtrafik om de genomförs. Nya åtgärdsförslag kan genereras löpande. Genomförbarhet Genomförbarhet bedöms god, Region Halland är motiverade att genomföra utredningen. Synergi med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden bidrar till att åtgärdsförslagen genomförs så är den i synergi med följande nationella/regionala miljökvalitetsmål: Frisk luft minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon Giftfri miljö - minskade utsläpp av metaller och andra ämnen

20 Grundvatten av god kvalitet genom mindre exploatering och expandering av städer skyddar man vattentäkterna God bebyggd miljö lägre halter av skadliga luftföroreningar, lägre ljudnivåer och bevaring av kulturhistoriskt värdefulla byggnader Målkonflikter med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden genomförs så kan den medföra intrång i natur- och kulturmiljöer ifall ny infrastruktur byggs. Åtgärd Regional cykelplan Beskrivning Typ av åtgärd Berörd sektor Framtagande av en plan för utbyggnad av cykelvägar i regionen för att öka attraktiviteten för cykling. Åtgärden bedöms kunna påverka steg 3 och 4 i ett sekundärt steg om förslagen genomförs, dvs. att ut- och nybyggnad av infrastruktur för cykeltrafik sker. Åtgärden bedöms indirekt kunna påverka beteenden/efterfrågan (steg 1) genom att öka attraktiviteten hos cykeltrafik, vilket därmed också bidrar till effektivare användning av befintlig infrastruktur/system om överflyttning sker från biltrafik till cykeltrafik (steg 2). Inrikes transporter. Aktör rådighet, finansiering Målgrupp Bedömd potential Region Halland/Trafikverket. Övriga utförare: Kommunerna i Halland. eventuellt kan det finns möjlighet till samfinansiering mellan Region Halland och Trafikverket. Primärt: Region Halland, kommunerna, Trafikverket. Sekundärt: Bilister, cyklister, turister. Medel: Åtgärden har potential att lösa vissa delar av de problem som finns om den leder till utbyggnad av cykelvägar, beroende på hur omfattande dessa åtgärder är och vilka de resulterande färdmedelsandelarna blir. En regional cykelledsplan skulle främja utbyggnaden av ett regionalt sammanhängande nät med cykelvägar. Ett sådant system skulle gynna pendlings- och rekreationscykling samt cykelturism. 50 % av alla bilresor är kortare än 5 km. Det bedöms därför finnas en god underliggande potential i ökad cykling. Trafikprognoser behöver göras för resulterande åtgärdsförslag i utredningen vilka åtgärder föreslås, hur bedöms dessa påverka överflyttning av resande från bil och kollektivtrafik till cykeltrafik, vad motsvarar denna överflyttning uttryckt i trafikarbete? Resulterande överflyttningspotential i trafikarbete kan omräknas till koldioxid med användande av Trafikverkets emissionsfaktorer. Kostnadsuppskattning Medel: 100 001 500 000 kr Tidsaspekt Kort: år 2013-2014 Varaktighet Resulterande åtgärdsförslag bedöms ha god varaktighet avseende ökad attraktivitet i cykeltrafik om de genomförs. Nya åtgärdsförslag kan genereras löpande. Genomförbarhet Genomförbarhet bedöms god, Trafikverket och Region Halland kan antas vara motiverade att utreda en sådan plan, liksom troligen berörda kommuner. Synergi med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden bidrar till att åtgärdsförslagen genomförs så är den i synergi med följande nationella/regionala miljökvali-

21 tetsmål: Frisk luft minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon Giftfri miljö - minskade utsläpp av metaller och andra ämnen Grundvatten av god kvalitet genom mindre exploatering och expandering av städer skyddar man vattentäkterna God bebyggd miljö lägre halter av skadliga luftföroreningar, lägre ljudnivåer och bevaring av kulturhistoriskt värdefulla byggnader Målkonflikter med andra Inte som isolerad åtgärd. Om åtgärden genomförs så kan den medföra intrång i natur- och kulturmiljöer ifall ny infrastruktur byggs.

22 Åtgärd Informationskampanj om PFE Beskrivning Sprida kunskap och informera om PFE (Programmet För Energieffektivisering som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag). Syftet är att få fler företag att gå med i programmet och därmed minska energianvändningen i dessa verksamheter. Typ av åtgärd Åtgärden påverkar beteenden/efterfrågan (steg 1). Berörd sektor Industriprocesser, industrins förbränning, el- och värmeproduktion. Aktör rådighet, finansiering Målgrupp Länsstyrelsen ansvar för genomförandet, i samverkan med Energimyndigheten. Finansieras av Länsstyrelsens klimat- och energimedel. Eventuellt kan det finnas andra medel hos Energimyndigheten för finansiering. Verksamhetsutövare inom energiintensiv industri, el- och värmeproduktion. Bedömd potential Medel: Åtgärden bedöms ha potential att lösa vissa delar av de problem som finns om den utförs. De åtgärder som ska genomföras under programtiden ska minst motsvara samma eleffektiviseringsnivå som det deltagande företaget skulle ha uppnått om det istället hade betalat den skatt på el som det har möjlighet att befrias från i och med deltagandet i PFE. Här behöver denna eleffektiviseringsnivå kvantifieras hur stor är den sammanlagt för berörda verksamheter? Kostnadsuppskattning Medel: 100 001 500 000 kr Tidsaspekt Kort: år 2013-2014. Varaktighet En informationskampanj av denna typ kan behöva upprepas med några års intervall för att bibehålla erhållen kunskaps- och medvetandenivå hos målgruppen. Genomförbarhet God om finansiering erhålls från Energimyndigheten. Energimyndigheten inväntar besked från Bryssel angående ev konflikt mellan nya miljöstöd och den skattelättnad som företagen i PFE-programmet erbjuds. Synergi med andra Minskad förbränning av fossil energi bidrar till uppfyllelse av en: Frisk luft minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon Giftfri miljö - minskade utsläpp av metaller och andra ämnen. Målkonflikter med andra Åtgärden bedöms inte motverka eller förhindra andra.

23 Åtgärd Kompetenssatsning om grön upphandling Beskrivning Typ av åtgärd Berörd sektor Samordna en regional kompetenssatsning för att öka kunskapen om möjligheten att ställa miljökrav i offentlig upphandling. Åtgärden bedöms påverka beteenden/efterfrågan (steg 1) och bidra till effektivare användning av befintlig infrastruktur/system (steg 2). Regioner, kommuner, länsstyrelse. Aktör rådighet, finansiering Målgrupp Del 1. Länsstyrelsen ansvarar och utför under sommaren 2011. Del 2. EMC ansvarar och utför med delfinansiering från Länsstyrelsen under hösten 2011. Del 3. Genomförs ifall ansökan om projektmedel från Naturvårdsverket för regionalt sarbete blir godkänd. Utförs 2012. Del 4. Genomförs ifall ansökan om projektmedel från Naturvårdsverket för regionalt sarbete blir godkänd. Utförs 2012. Upphandlare inom offentlig verksamhet. Bedömd potential Medel: Åtgärden har potential att lösa vissa delar av de problem som finns om den utförs. I snitt ger miljöanpassade produkter och tjänster 39 procent minskade växthusgasutsläpp från berörd verksamhet. Städtjänster och papper är de områden med störst potential att göra investeringar i klimatet. Källa: Miljöstyrningsrådet. En effektberäkning behövs av dagens klimatpåverkan från befintlig upphandling i berörda kommuner/region m fl, för att kunna bedöma potential av en mer miljöanpassad upphandling. Kostnadsuppskattning Medel: 100 001 500 000 kr Tidsaspekt Kort: år 2013. Varaktighet Ange om åtgärden behöver upprepas för bibehållen effekt samt med vilket intervall. Genomförbarhet Genomförbarhet beror av om ansökan om projektmedel från Naturvårdsverket för regionalt sarbete blir godkänd. Synergi med andra Åtgärden kan leda till minskad påverkan på flera utöver Begränsad klimatpåverkan, om resultatet blir att miljökrav integreras i upphandling. Målkonflikter med andra Åtgärden bedöms inte motverka eller förhindra andra.

24 Åtgärd Regionalt mobilitetskontor Beskrivning Regionala mobilitetskontoret ska i samverkan med kommunerna organisera och driva beprövade åtgärder som stimulerar till gång, cykling, resande med kollektivtrafik, sparsam bilkörning osv. enligt parollen Rätt trafikslag till rätt resa. Konkret ska kampanjer och MM-åtgärder organiseras för att stimulera till gång, cykling, resande med kollektivtrafik och sparsam bilkörning. Typ av åtgärd Åtgärden påverkar beteenden/efterfrågan (steg 1) och bidrar till effektivare användning av befintlig infrastruktur/system (steg 2). Berörd sektor Inrikes transporter. Aktör rådighet, finansiering Region Halland tillsammans med kommunerna. Målgrupp Boende i Halland, turister, verksamheter i Halland. Bedömd potential Medel: Åtgärden har potential att lösa vissa delar av de problem som finns om den utförs. Potentialen bedöms vara hög om den sker i kombination med åtgärder om ökad pendeltågstrafik, utbyggt cykelnät samt genomförande av åtgärdsförslag i kollektivtrafik i länet. För att bedöma exakt potential behöver trafikprognoser göras baserade på de påverkansåtgärder i form av t ex resenärsinriktade kampanjer som mobilitetskontoret kan genomföra. Om det regionala mobilitetskontoret fokuserar på gröna resplaner för verksamheter, finns en potential på i storleksordningen 15-20 % minskade bilresor för arbets- och tjänsteresor per verksamhet. Verksamhet inriktad på ökad andel distansarbete och fyradagarsvecka har liknande potential. Kostnadsuppskattning Hög: Över 500 000 kr Tidsaspekt Kort: år 2013. Varaktighet Mobilitetskontorets potentiella åtgärder kan ha olika varaktighet avseende beteendepåverkan, beroende på vilken typ av Mobility Management-åtgärder som genomförs i sin tur. Genomförbarhet Åtgärden förutsätter att extern medfinansiering beviljas av t ex Energimyndigheten eller Trafikverket. Detta förutsätter att verksamheten är koordinerad mellan lokala och regionala aktörer och att medfinansiering kan erhållas från dessa. Synergi med andra Implementering av åtgärden är i synergi med följande nationella/regionala miljökvalitetsmål: Frisk luft minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon Giftfri miljö - minskade utsläpp av metaller och andra ämnen Grundvatten av god kvalitet genom mindre exploatering och expandering av städer skyddar man vattentäkterna God bebyggd miljö lägre halter av skadliga luftföroreningar, lägre ljudnivåer och bevaring av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

25 Målkonflikter med andra Åtgärden bedöms inte motverka eller förhindra andra.

26 Moment 4 effektbedömning av åtgärdsförslagen Hur långt räcker de åtta åtgärdsförslagen för att klara det regionala et Begränsad klimatpåverkan? I befintligt underlag har inte effektberäkningar gjorts för flera av dessa åtgärdsförslag, vare sig separat eller sammanvägt. Det behöver tas fram kvantifierade mått och indikatorer för dessa för att en mer komplett effektberäkning med avseende på växthusgasutsläpp ska kunna göras. Generellt är de åtta åtgärdsförslagen av indirekt karaktär. Alla de åtta åtgärderna handlar om att ta fram strategier eller program, för att i nästa skede uppnå en effekt avseende minskad klimatpåverkan, genom att förmå någon aktör att i sin tur genomföra åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser. Åtgärderna har därför i sig ingen primär effekt för minskade växthusgasutsläpp men de syftar till att leda till minskade utsläpp i ett nästa steg om förslagen genomförs. Åtgärdernas fördel är att samtliga åtgärder bedöms kunna genomföras på kort sikt. Däremot kan det dröja längre innan åtgärderna i nästa led, t ex den utökade pendeltågstrafiken, verkligen genomförs och får effekt för växthusgasutsläpp. Åtgärderna Regional biogasstrategi, Regional fjärrvärmestudie, Regional cykelplan, samt delvis också Underlag till trafikförsörjningsprogrammet och Pendeltågsutredning syftar till att infrastruktur eller system byggs ut eller nybyggs, vilket inte bedöms vara de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska växthusgasutsläpp. Informationskampanj om PFE, kompetenssatsning om grön upphandling, regionalt mobilitetskontor syftar till åtgärder som ska påverka beteenden och effektivisera användningen av redan existerande infrastruktur/system. Dessa räknas därför som mer kostnadseffektiva. För att kunna bedöma om gapet mellan nuläge och mål kan överbryggas så skulle kompletterande underlag behövas om vad de sekundära åtgärderna förväntas innebära i konkreta termer av minskade växthusgasutsläpp. Sådant underlag har inte funnits tillgängligt i denna analys.