B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Relevanta dokument
ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Västra Vrams strategi för

Arbetsplan. för Leklustans förskola Vad kan Hållbar framtid bli, i ett utforskandet tillsammans med barnen?

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

ARBETSPLAN 2015/2016 EDDA

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Tyck till om förskolans kvalitet!

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Scouternas gemensamma program

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Lärande för hållbar utveckling. Sanne Björklund

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Mitt i City förskolor

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Arbetsplan Äppelbo förskola

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

för Havgårdens förskola

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Handlingsplan GEM förskola

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande

Äppelvikens förskolor

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Kvalitetsgaranti Herrängens förskolor

Sabbatsbergs Förskolor

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Vasaparkens förskolor

Ingela Elfström. Malmö

Kvalitetsredovisning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

MÅLBILDER FÖR LÄRMILJÖN I SKELLEFTEÅS GRUNDSKOLOR

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Välkommen till Torps förskoleområde

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolan Lillskogen

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Transkript:

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka Backaskolans pedagogiska arbete, alltså vad vi finner vara av särskild vikt i undervisning och i byggandet av skolans kultur. Texten är tänkt att inspirera och ge vägledning i planering och utvärdering, samt förmedla vad som är Backaskolans viljeriktning.

Backaskolan är den lilla skolan där alla, elever, föräldrar och personal ska känna sig trygga. Alla ska ta ansvar efter förmåga och har rätt att känna tillhörighet och delaktighet. Vi är beroende av varandra för att vår skola ska bli en bärande helhet. Skolan är samtidigt en del av staden Malmö och samhället i stort. Vi vill gärna synas i staden och stå i dialog med människorna här. Vi försöker skapa möten mellan våra elever och andra utanför skolan. På skolan möts klasser för att arbeta i projekt tillsammans. Yngre elever kan möta äldre elever. Vi har flera gemensamma dagar där hela skolan deltar och gör saker tillsammans. Varje elev har sin givna plats i en aktiv fadderverksamhet där äldre elever tar hand om yngre. Våra skyddsombud träffas regelbundet och diskuterar hur det goda sociala samspelet på skolan kan behållas och utvecklas ytterligare. Vi har pedagogiska måltider för alla klasser där elever och lärare möts. Pedagoger är också närvarande under raster för att öka tryggheten och för att finnas nära eleverna. Utrymmet är stort för spontana samtal mellan pedagoger och elever. Vi arbetar efter devisen Alla barn är allas barn.

Barn har med sig erfarenheter och kunskaper som ska mötas och tas tillvara i undervisningen. Det innebär att det ska finnas gott om utrymme för elevernas egna frågor och nyfikenhet samt plats för ett sökande där svaren och vägarna inte är helt utstakade på förhand. En pedagog på Backaskolan är väl förberedd, inte statiskt planerad och ger på detta sätt utrymme för elevernas frågor och tankar. Vi strävar efter att återkommande ge utmaningar som löses bäst genom att ta vara på en grupps potential och fördelar. I grupplärande kan förhandling om riktning, innehåll och form äga rum. Vi vill vara en skola som uppmuntrar eleverna att utvecklas till kreativa individer både teoretiskt och praktiskt. Med kreativitet menar vi både en vana i att använda olika estetiska uttryckssätt och en vana att ta sig an problemlösning på olika sätt. Vi värdesätter fantasi och meningsfullhet i nuet. Vi erbjuder tillfällen då eleven får använda alla sina sinnen och uttrycka sig med olika språk (det vidgade textbegreppet - skrift, tal, bild, form, foto, musik, film, rörelse, drama och teater). I dessa estetiska produktioner kan våra elever kommunicera ett angeläget innehåll väl värt att samlas kring, för att bearbeta, tolka och samtala om det som eleverna uttryckt. På så vis tänker vi oss att förståelsen djupnar och får fler bottnar, och att vår uppfattning om verkligheten blir mer mångfacetterad och tolkningsbar. Våra rum ska organiseras och designas så att de stödjer de läroprocesser och värden vi tagit ställning för. På Backaskolan intresserar vi oss för den rumsliga miljöns möjligheter och effekter.

Det är viktigt att våra elever får förståelse för att människor har olika förutsättningar och erfarenheter. Vi vill väcka nyfikenhet och skapa acceptans hos eleverna vad det gäller kön, sexualitet, etnicitet, religion, samt sociala och fysiska förutsättningar. För att varje person ska få fortsätta att utgöra en skillnad måste förväntningarna på vad som anses normalt vara vida och rika. Det betyder att skolan behöver vara en plats där vi undersöker våra valda värden. Eleverna ska ges möjlighet att möta andras förståelse och erfarenhet av världen för att tillsammans utmana varandras tankar. Det är bland annat genom kommunikation och förhandling som vi tillsammans lär oss om oss själva och världen.

Backaskolan ska vara en demokratisk plats här och nu. Barn och unga har rätt till en demokratisk kultur med demokratiska rättigheter. Det innebär att vi vill ta vara på elevernas idéer, hypoteser, kraft och röster genom att skapa situationer som bygger på deras delaktighet. Vidare arbetar vi för att synliggöra hur de tänker, hur de undersöker och hur de driver sina egna projekt. Vårt samhälle behöver skolor som medverkar till att fostra demokratiska vanor, som medverkar till att utveckla sådana förmågor och förhållningssätt som är väsentliga i en demokrati. Vi menar även att ett gott demokratiskt arbete generellt sett bidrar till att öka känslan av tillhörighet, ansvarskänslan, engagemanget för samhällsfrågor samt stärker framtidstron. På Backaskolan har vi olika råd där elever kan engagera sig. Vi har elevråd, ett med de yngre och ett med de äldre. Vi har även ett fritidsråd. Som förälder och medlem i föreningen Backaskolan har du möjlighet att påverka verksamheten genom att bidra i styrelsearbetet.

Utan tvivel är man inte klok menade Tage Danielsson och vi håller med. På Backaskolan vill vi skapa ett sammanhang där det finns en ständigt levande kollektiv reflektion där allas bidrag gör skillnad. Detta kollektiva reflekterande möjliggör en slags forskande verksamhet, där vår skolas centrala begrepp och ställningstaganden både vägleder och blir kritiskt granskade. För att det ska finnas en koppling mellan vision och praktik använder vi oss av pedagogisk dokumentation, ett reflektionsarbete som involverar observationer av konkreta händelser. Dessa samtal leder förhoppningsvis till nya förståelser och till att synliggöra framtida möjligheter. Samtalen bör inte bara involvera pedagogernas perspektiv på undervisning, utan även elevernas. Vi ingår i olika nätverk för skolutveckling såsom Reggio Emilias södra nätverk, Friskolenätverket PIK och Malmö högskola.

Hållbar utveckling handlar om relationen mellan människa och natur. Man kan säga att miljöproblem är ett slags relationsproblem. Att arbeta pedagogiskt för att skapa empatiska möten mellan oss människor och världen är ett sätt att arbeta för hållbara relationer. Ett annat sätt är att se till att våra elever skapar sig vetenskapliga förståelser av den ekologiska, ekonomiska och sociala komplexiteten som rör hållbar utveckling. Vi behöver så att säga bli planetskötare med både hjärta och hjärna. På Backaskolan utgår vi pedagoger ifrån att människans förmåga till kreativitet, samt hennes möjlighet till kritiskt och etiskt tänkande, utgör vår möjlighet att skapa en bra framtid. Framtiden behöver medborgare som är vana att ifrågasätta, fantisera och filosofera. Därtill är positiva och centrala förmågor att kunna samarbeta, genomföra idéer tillsammans med andra, och att kunna verka i befintliga system i en faktisk verklighet. Vi tror att människor måste känna sig delaktiga för att vilja bidra och visa att de bryr sig. Därför är det viktigt att inte medverka till system som utesluter och till hierarkier som passiviserar, utan istället verka för dialog och samarbete. Vi vill uppmuntra, stötta och utveckla förmågor som leder till handlingskraftiga, empatiska och uppfinningsrika världsmedborgare som tänker både lokalt och globalt.