Budget 2020 Kommunfullmäktige Budget 2020 1(35)
Budget 2020 2(35)
Innehållsförteckning Inledning...4 Fakta om Forshaga kommun...5 Budget 2020 flerårsplan 2021-2022...6 Resultatplan...10 Noter till resultatplan...12 Balansbudget...13 Skatter och utjämning...13 Driftplan...14 Investeringsbudget...15 Organisation...16 Kvalitets- och styrmodell...17 Strategisk plan...20 Attraktiv kommun...20 Trygghet och kunskap...20 Hållbar utveckling...21 Finansiellt perspektiv...22 Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv...22 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning...23 Kommunala bolag...25 Kommunstyrelsen...25 Kommunledningsstab...25 Kommunteknik och service...26 Barn- och utbildningsnämnden...26 Miljö- och byggnämnden...27 Vård- och omsorgsnämnden...27 Lärande och arbetsnämnden...28 Överförmyndarnämnden...28 Reglementen och riktlinjer...30 Budget 2020 3(35)
Inledning Forshaga kommun har en stark tillväxt, både när det gäller invånare och välfärd i olika former. Enligt kommunens planering kommer denna trend att fortsätta de närmaste åren. Budgeten är framåtsyftande med fortsatta investeringar i fastigheter och infrastruktur innehållande en större process att tillsammans med invånarna ta fram en ny översiktsplan där vi i framtiden vill bo, vistas och verka. Kommunen är i likhet med övriga kommuner i början av en period med mycket stora krav på omställning. Det ökade trycket av demografin är en utmaning samtidigt som leveransen av välfärdstjänster fortsätter att öka, både via lagförändringar och riktade statsbidrag. Hittills har utmaningarna i ekonomin hanterats genom dels intäktsökningar från främst statsbidrag, gynnsamma räntelägen och effektiviseringar i våra verksamheter. Men den ekonomiskt starka perioden går nu mot sitt slut och anpassningar kommer att bli nödvändiga. För att klara kommunens resultat på 1 % som andel av skatter och statsbidrag krävs en stark budgetföljsamhet. Kommunens planeringsförutsättningar är svåra att helt tillgodose då staten troligen kommer att till viss del kompensera kommunerna för de ökade behoven som föreligger samtidigt som kostnadsutjämningssystemet förmodligen står inför förändringar. Utöver detta behöver vi själva fortsatt effektivisera verksamheterna, förenkla genom digitalisering och jobba mer systematiskt för en kommunal helhetssyn. I detta sammanhang är samordning och ett ökat samarbete mellan kommunerna helt avgörande för att nå högre måluppfyllnad på dessa områden. Den viktigaste intäktskällan för kommunen är skatt på arbetsinkomster, som i hög grad är beroende av antalet arbetade timmar. Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark under ett antal år, men nu ser vi många tecken på att konjunkturen börjar mattas av. De närmaste åren beräknas skatteunderlaget i stället endast öka med totalt sett omkring 3 % per år. En sämre arbetsmarknad kommer sannolikt att innebära större krav på kommunens arbetsmarknadsenhet och samarbetet med Arbetsförmedlingen. I våra beräkningar utgår vi från att resultatet år 2020-2021 2022 kommer att ligga på 1 procent som andel av skatter och statsbidrag, vilket egentligen är lågt med tanke på den höga investeringsnivån. Som övergripande finansiella mål gäller att vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat där vi vill förbättra resultatet över femårsperiod, när vi vet utfallet vad gäller folkmängd, arbetsmarknad och förändrad kostnadsutjämning. Högre resultatnivåer behövs också för långsiktighet i kommunens ekonomi. Vi har också en ny budgetfördelningsmodell som succesivt med start 2020 kommer att införas. Modellen bygger på att förändringar i demografin får ett naturligt genomslag samtidigt som indexuppräkning bestäms via ett förutbestämt belopp på 1,5 % för 2020. Ambitionen är att kunna justera modellen utifrån framtida ekonomiska förutsättningar. Trots utmaningar har kommunen kunnat lägga en driftsbudget i balans och en investeringsbudget som innehåller satsningar på boende, förskolor och till infrastruktursatsningar (va, gator) och investeringar i kommunens fastigheter. Kommunen kommer också att fortsatt fördela resurser till utveckling av våra föreningar då de starkt bidrar till trivsel, besöksmål och tillväxt i vår kommun. Intresset för att bosätta sig i vår kommun ökar, och vi kommer också att jobba mer för att vi kan få externa intressenter att bygga i vår kommun. Trafikverkets satsning på väg 62 innebär både säkrare och snabbare resor vilket är mycket positivt för utvecklingen. Vi vet att vår kommun utvecklas när vi gör det tillsammans. Det är också därför vi bor här. För vi tror på framtiden. Per Lawén Kommunstyrelsens ordförande Budget 2020 4(35)
Fakta om Forshaga kommun Skattesats Forshaga Landsting 11,68 Kommun 21,87 TOTALT 33,55 Mandat i kommunfullmäktige Arbetarpartiet socialdemokraterna 17 Moderata samlingspartiet 6 Centerpartiet 5 Liberalerna 1 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 5 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Kommunens Bästa 2 Totalt 41 Budget 2020 5(35)
Budget 2020 flerårsplan 2021-2022 1. Planeringsförutsättningar Kommunstyrelsen fattade i januari 2019 beslut om planerings- och budgetförutsättningar för budget 2020 och flerårsplan 2021-2022. Kommunstyrelsen uppdrog till kommunens förvaltningschefer att upprätta förslag till budgetramar för år 2020 och förslag till investeringsbudget. Kommunfullmäktige beslutar om budget 2020 och flerårsplan 2021-2022 den 18 juni 2019. Förändringar i ramar framgår under rubriken ekonomiska ramar. Ett av kommunens övergripande mål är att kommunen växer med genomsnittligen 50 personer årligen. Kommunens totala skatteintäkter inklusive skatteutjämning är beroende av folkmängdsutvecklingen och av hur sysselsättning och antalet arbetade timmar utvecklas. Antalet invånare är 11.500 i prognosen för år 2020-2022, så att viss buffert finns beroende på folkmängdsutvecklingen. Som övergripande finansiella mål gäller: Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat Kommunens mål i övriga perspektiv är också mål sett ur perspektivet god ekonomisk hushållning. : Förbättra resultat över femårsperiod. Minska skillnaden mellan faktiska kostnader och samlade standardkostnader. (Standardkostnaden är, utifrån strukturella förutsättningar, fastställd enligt skatteutjämningssystemet). Soliditeten överstiger medelvärdet av soliditetsnivån för alla kommuner. Grad av kostnadseffektivitet (uppfyllnadsgrad utifrån mått kopplade till alla mål inom externa och interna perspektiv). Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick : Planerat underhåll av asfalt i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll av fastigheter i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll/nybyggnad av VA-ledningar i förhållande till planer. 1.1 Ekonomiska ramar De ekonomiska ramarna, så som de anges i noter till resultatplan och i driftplan ska gälla. Driftramarna är beräknade utifrån ny budgetfördelningsmodell inkluderat demografidel. I beräkningen ingår en uppräkning av 2019 års nettoramar med 1,5 % för alla nämnder/förvaltningar. Barn- och utbildningsnämnden har tillförts 1 375 tkr, som motsvarar 50 % av beräknad demografiförändring, där bedömd ökning av barn/elever är 50 fler från hösten 2020 och med en prislapp på 110 tkr (110 tkr x 50/2 x 50% = 1 375 tkr). Vård- och omsorgsnämnden har tillförts 2 300 tkr, som motsvarar 50 % av beräknad demografiförändring, där bedömd ökning 80 år och äldre är 20 fler än 2019 och med en prislapp på 230 tkr (230 tkr x 20 x 50 % = 2 300 tkr) 2. Budgetmodell och grundläggande principer Forshaga kommuns budgetmodell bygger på treåriga rullande budgetar. Treårsbudgeten revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats ska tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas. Något höstbeslut behöver dock inte tas. Åtgärder utifrån prognos om befarade underskott hanteras i första hand inom berörd nämnd. Förändrade förutsättningar som medför att en nämnd bedömer att man inte klarar av att hålla sig inom givna anslag ska så fort som möjligt redovisas till kommunstyrelsen. Över- och underskott förs inte regelmässigt med till Budget 2020 6(35)
nästkommande år utan behandlas som en del i beslut om årsredovisning. Kommunfullmäktige fastställer senast i juni månad en reviderad budget, utifrån föregående års resultat samt uppdaterade prognoser över skatteintäkter och övriga finansiella poster. Det är mot den reviderade budgeten som uppföljning sker. Driftbudget bygger i normalfallet på ramanslag per nämnd. I den mån anslag riktas till särskild verksamhet ska detta klart framgå av kommunfullmäktiges budgetbeslut. Investeringsanslag kan antingen vara knutna till enskilda objekt eller på nämnd och förvaltning som ramanslag. 3. Uppföljning och rapportering Samlad rapportering till kommunfullmäktige om kommunkoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall sker löpande under året och i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan besluta om särskilda verksamhets- och ekonomiuppföljningar för en eller flera nämnder eller styrelser. De helägda bolagens styrelser är på samma vis som kommunens nämnder skyldiga att rapportera avvikelser till ägaren kommunen. Styrningen av bolagen regleras närmare i kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. 4. Ekonomisk utveckling Hur kommunens ekonomi utvecklats under perioden 2016-2020 framgår av nedanstående tabell: Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Budget 2016 2017 2018 2019 2020 Skattesats 22.35 22.35 22.35 21.87 21.87 Finansnetto 140 301 1 143 500-100 Resultat e. skatt och finansnetto, förändring av eget kapital 1 524 20 502 642 6 657 6 934 Nettokostn. exkl. avskrivningar, täckningsgrad 95,1% 92,6% 95,4% 94,2% 93,9% Nettoinvesteringar tkr 25 396 60 808 33 000 49 390 53 314 Anläggningstillgångar kr/inv 50 705 53 286 53 624 54 957 56 434 Total skuld kr/inv. 29 660 29 979 28 043 28 783 29 652 Ansvarsförbindelser kr/inv. 56 763 57 694 56 347 57 130 56 521 Eget kapital kr/inv 32 245 33 864 33 893 34 522 35 130 Soliditet 52% 53% 55% 54,5% 54,2% 5. Resultatplan Verksamhetens nettokostnader som beräknas i löpande priser ökar med 14,0 mnkr jämfört med prognosen för år 2019. 5.1 Pensioner Kostnaden för pensioner är beräknad till 47,0 mnkr 2020. Den gamla pensionsskulden, som avser pensioner intjänade före 1998, och som i balansräkningen klassas som ansvarsförbindelse beräknas år 2020 uppgå till 251,0 mnkr. Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. Budget 2020 7(35)
5.2 Skatteintäkter och statsbidrag För 2020 är skatteintäkterna beräknade enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser och befolkningen är beräknad till 11 500 för år 2020. Den slutliga uppgiften om folkmängden per 1 november vet vi först i slutet av 2019, senaste aktuella uppgift om folkmängd från Statistiska centralbyrån är 11 516. Skatteintäkterna beräknas öka med 16,2 mnkr och det generella statsbidraget och utjämningen minskar med 1,4 mnkr. I beräknat generellt statsbidrag och utjämning finns inräknat den förändring (-4,3 mnkr) som finansdepartementets remissförslag till ny kostnadsutjämning bedöms innebära för Forshaga kommun. Utvecklingen av skatteintäkterna kommer att vara mycket beroende av utvecklingen i vår omvärld. Sverige är ett exportberoende land och minskad efterfrågan påverkar, men hushållens konsumtion och nivåer på investeringar har också betydelse. Prognosen för 2019 års nettokostnader är budgetöverskridanden på -4,3 mnkr. En god ekonomisk hushållning kräver att nettokostnaderna inte ökar mer än skatteintäkterna. 5.3 Eget kapital Balanskrav I kommunallagen finns ett krav om en budget i balans. Med balans menas att förändringen av eget kapital måste vara positiv. Skulle resultatet bli att kommunen inte klarar kravet måste underskottet täckas inom tre år. Budget för år 2020 är en budget med ett resultat på 6,9 mnkr (1,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning) och en stark budgetdisciplin krävs för att också få en redovisning i balans. Forshaga kommuns mål är att förbättra resultat över femårsperiod och långsiktigt att nå resultat motsvarande 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 6. Redovisning av kassaflöden Kassaflödesbudgeten visar hur kommunen klarar att finansiera föreslagna investeringar och amorteringar. Avskrivningsmedel och det beräknade resultatet kan användas till nya investeringar, amorteringar och kapitalbildning. I budget 2020 finns investeringar för 53,3 mnkr (varav 17,9 mnkr är ombudgeteringar) som i huvudsak finansieras enligt ovanstående. 7. Rörelsekapital och likviditet Budget för 2019 är ett negativt rörelsekapital på ca -66 mnkr. Någon brist på likviditet kommer inte att uppstå då checkkrediten är beviljad till högre belopp än kommunen avser att utnyttja. Tillgång till bolagens likviditet via koncernkonto används i första hand. 8. Budget 2020 och flerårsplan 2021-2022 Samhällsekonomin Efter fem år av hög tillväxt bedöms BNP öka i mer beskedlig takt från och med 2019, men en starkare tillväxt under 2018 ger ändå en extra skjuts åt tillväxttalen 2019. Läget under 2020 bedöms vara något starkare än normalt. Svensk konjunktur dämpas både av globala och inhemska faktorer. Avmattning i Tyskland ser ut att vara ett faktum och utsikterna för den svenska exportindustrin ser därför svagare ut än tidigare. En motkraft till den svagare omvärldskonjunkturen finns ännu i den svenska kronan, som har gynnat svensk export under en rad år. Det som kommer att sätta markant avtryck i de totala investeringarna, men också BNP, är den nedgång i bostadsbyggandet som förväntas fortsätta. Detta motverkas av en relativt stark konsumtionsutveckling. När det gäller sysselsättningen så väntar en långsam tillbakagång. Inflationsutfallen som varit lägre än både Riksbankens och andra bedömares prognoser har drivit ner förväntningarna på den framtida reporäntan. Hyfsade inflationsutsikter pekar på möjligheten för Riksbanken att höja reporäntan 2019 och 2020. Det finns fortsatt risker i vår omvärld och orosmoln på konjunkturhimlen. Brexit kommer att få inverkan på näringsliv i både Storbritannien och i övriga Europa. Andra riskfaktorer är utvecklingen av handelskonflikt mellan USA och Kina och spänningar som tullkonflikt mellan USA och EU. I Europa är de svaga offentliga finanserna i flera länder ett allvarligt problem, som i Spanien, Frankrike och Italien där den offentliga skuldsättningen är hög. Förutsättningar kommunen Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för kommunernas skatteunderlag och de intäkter som underlaget genererar. Skatteunderlagets faktiska ökningstakt bromsade in ganska kraftigt 2018 och avtar Budget 2020 8(35)
ytterligare 2019 för att därefter öka i en svag men jämn takt till 2022, då det antas ta mer fart. Skatteintäkter och statsbidrag är beräknade enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser. Av stor betydelse för Forshaga kommun är antalet invånare som beräknats till 11 500 för 2020-2022, 100 personer motsvarar ca 5,6 mnkr i skatteintäkter och skatteutjämning för Forshaga kommun. Det var få förslag i vårbudgeten som berör kommunerna, därmed förändrade den inte nämnvärt planeringsförutsättningarna inför 2020. Forshaga kommun har lämnat ett yttrande över Finansdepartementets utredning om översyn av kostnadsutjämning för kommuner och landsting Lite mer lika (SOU 2018:74). Den sammanfattande kommentaren är att kommunen anser att det är positivt att kostnadsersättningar uppdateras till dagens nivå och att ersättningarna indexeras så långt det är möjligt. Forshaga kommun pekar också på kommunala utmaningar, som inte kan lösas genom mellankommunal utjämning. Beslut på riksplanet i frågor som påverkar kommunernas ekonomi över lång tid måste bygga på ett statligt finansiellt ansvar. Kommunen anser att införandet av förändringarna i kostnadsutjämningen bör senareläggas och genomföras tidigast år 2021. Forshaga kommun anser att hela gleshetskompensationen bör genomgå en total översyn, både gällande modellen och dess antagande och kommunen anser att gränsen för ersättning för verksamhetsövergripande kostnader ska utgå till kommuner upp till 12 000 invånare. I beräknat generellt statsbidrag och utjämning finns inräknat den förändring (-4,3 mnkr) som finansdepartementets remissförslag till ny kostnadsutjämning bedöms innebära för Forshaga kommun. Att anpassa verksamheterna till en ökande befolkning med resurser som ökar betydligt långsammare är en svår ekvation att lösa. Den demografiska utvecklingen i Forshaga kommun innebär en större andel barn och äldre, vilket ökar trycket på välfärdstjänster i kommunen. Det kommer att krävas effektiviseringar för att motverka försämringar av ekonomi och verksamhet. Forshaga kommun arbetar därför med ökad digitalisering och med ökad samverkan med andra kommuner. Behovet inom digitalisering avser främst utveckling av e-tjänster och digital vårdteknik. Kommunens resultat har under senaste 5-årsperioden nått upp till 0,8 % av skatteintäkterna, istället för till målsättningen på 2 %. 2019 års prognos om resultat uppgår till 1 % av skatteintäkterna och i budget för 2020 och i flerårsplan 2021-2022 uppgår resultatnivån till 1 %. För en hållbar och god ekonomisk hushållning krävs långsiktigt större resultat. Detta för att ha buffert för förändrade ekonomiska förutsättningar på kostnads- och intäktssidan. Men också för att kunna skattefinansiera kommande behov av investeringar. Viktigt för kommunens ekonomi är långsiktighet i statens styrning, och att den inte försvårar för kommunen att bedriva en effektiv välfärd. Generella bidrag till kommunerna är att föredra då riktade statsbidrag ofta medför ökade kostnader och minskad effektivitet. Viktigt är också att staten sköter finansieringsprincipen så att ändrade regler också ger tillräcklig kompensation till kommunerna. 9. Uppföljning och delårsrapport Utifrån ovanstående så kommer det under 2020 bli extra viktigt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det åligger samtliga budgetansvariga att noga följa utvecklingen och att vidta erforderliga åtgärder för att hålla givna ramar. Flerårsplan åren 2021-2022 Budgetanvisningarna avsåg även flerårsplan för åren 2021-2022. Samtliga verksamheter i flerårsplanen är teoretiskt framräknade utifrån nuvarande verksamhet enligt resultatplanen. Budget 2020 9(35)
Resultatplan Resultatplan, belopp i tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan År 2018 2019 2020 2021 2022 Folkmängd 1/11 året innan 11 492 11 504 11 500 11 500 11 500 Verksamhetens intäkter 210 524 174 978 174 978 174 978 174 978 Verksamhetens kostnader -864 285-837 696-849 820-862 733-878 817 Avskrivningar -31 830-34 666-36 500-37 000-37 500 Verksamhetens nettokostn. -685 591-697 384-711 342-724 755-741 339 Skatteintäkter 502 633 505 867 522 030 538 213 558 127 Generella statsbidrag och utj. 158 603 173 346 171 821 169 251 166 021 Kommunal fastighetsavgift 23 854 24 328 24 525 24 525 24 525 Finansiella intäkter 2 850 2 600 1 700 1 700 1 700 Finansiella kostnader -1 345-1 600-1 400-1 500-1 600 Räntekostnader på pensioner -362-500 -400-500 -500 Förändring av e kap.=årets resultat 642 6 657 6 934 6 934 6 934 Budget 2020 10(35)
Redovisning av kassaflöden Redovisning av kassaflöden, belopp i tkr År Bokslut Prognos Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2018 2019 2020 2021 2022 Beräknat resultat 642 6 657 6 934 6 934 6 934 Av- och nedskrivningar 31 830 34 666 36 500 37 000 37 500 Förändrad pensionsavsättning -193 Övriga ej likv påv poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+)kortfr fordringar Ökning(-)/minskning(+)förråd o varulager 32 279 41 323 43 434 43 934 44 434 9 601-342 Ökning(+)/minskning(-)kortfr skulder -31 888 Medel från den löpande verksamh 9 650 41 323 43 434 43 934 44 434 INVESTERINGS-VERKSAMHETEN Bruttoinvestering i mat anl tillg -38 854-49 390-35 410-54 810-51 860 -ombudgetering från 2019-17 904 Investeringsbidrag o övr inv ink 5 854 Anslutningsavgifter VA (kort skuld) -4 283 Förs/inköp av materiella anl tillg 240 Försäljn/Inv finansiella anl tillg 836 Medel från investeringsverksamhet -36 207-49 390-53 314-54 810-51 860 FINANSIERINGS-VERKSAMHETEN Nyupptagna lån 6 000 7 684 9 914 10 910 10 000 Amortering av skuld Långfristig skuld avs anslutn avg 4 283 Upplösning anslutningsavgifter -246 Medel från finansieringsverksamh 10 037 ÅRETS KASSAFLÖDE -16 520-383 34 34 2 574 Likvida medel vid årets början 38 696 22 176 21 793 21 827 21 861 Likvida medel vid årets slut 22 176 21 793 21 827 21 861 24 435 Budget 2020 11(35)
Noter till resultatplan Noter till resultatplan, belopp i tkr Belopp i tkr Bokslut Progn Budget Plan Plan 2018 2019 2020 2021 2022 Verksamhetens intäkter Interna fördeln. hyror mm Verksamhetens intäkter 318 037 271 159 271 159 271 159 271 159-107 513-96 181-96 181-96 181-96 181 210 524 174 978 174 978 174 978 174 978 Verksamhetens kostnader -1 001 079-948 610-957 824-957 824-957 824 Kapitalkostnader 42 363 42 826 42 826 42 826 42 826 Kalkylerade personalomkostnader Faktiska personalomkostnader Pensionskostnader inkl. löneskatt Interna fördeln. lokalvård och hyror 158 704 151 147 151 147 151 147 151 147-125 970-121 850-121 850-121 850-121 850-45 739-44 993-47 000-49 000-51 000 107 513 96 182 96 181 96 181 96 181 Skatt -90-100 -100-100 -100 Inlösta borgensåtagande 13 Till KF:s förfogande -12 298-13 200-24 113-38 197 Verksamhetens kostnader -864 285-837 696-849 820-862 733-878 817 Pensioner 2020 2021 2022 Kostnad inklusive löneskatt 47 000 49 000 51 000 Summa pensionskostnad 47 000 49 000 51 000 Budget 2020 12(35)
Balansbudget Balansbudget, belopp i tkr Belopp i mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2020 2021 2022 Anläggningstillgångar 617 632 649 667 681 Omsättningstillgångar 96 96 96 96 96 Summa tillgångar 713 728 745 763 777 Eget kapital 390 397 404 411 418 Avsättning till pensioner 17 17 16 15 15 Långa skulder 145 153 163 174 184 Korta skulder 161 161 162 163 160 Summa skulder 306 314 325 337 344 Summa eget kapial, avs o skulder 713 728 745 763 777 Ansvarsförbindelser, pensioner 265 258 251 244 238 Borgensåtaganden 384 399 399 399 399 Skatter och utjämning Skatter och utjämning tkr 2019 2020 2021 2022 Skatteintäkter 505 867 522 030 538 213 558 127 Skatteutjämning 173 346 171 821 169 251 166 021 Fastighetsavgift 24 328 24 525 24 525 24 525 703 541 718 376 731 989 748 673 Budget 2020 13(35)
Driftplan Driftplan, belopp i tkr Driftram 2020 beräknad utifrån ny budgetfördelningsmodell - inklusive demografidel Nämnd/ förvaltning Basvärde 2019 års nettobud före lönerev Borttag av ombudg från 2018 Omfört KS förfog Uppräkning till 2020 på nettobud 1,5% (räddn tj 2%) Summa inklusive uppräkning Demografi Tidigare beslut Ram 2020 enligt ny budgetfördelnings -modell KS, kommunledningskontor KS, ekonomikontor KS, personalkontor 14 663 450 228 15 341 15 341 8 067-300 450 126 8 343 8 343 9 760 195 9 955 9 955 9 393 200 146 9 739 9 739 KS, kultur/fritid 29 553-250 443 29 746 29 746 KS stab totalt: 71 436-550 1 100 1 139 73 125 0 73 125 KS, IT 1 000 1 000 1 000 KS, komunteknik 34 707 532 35 239 35 239 KS, förfogande 2019 Kommunstyrelse totalt 1 800-1 800 0 0 107 943-550 300 1 670 109 363 0 109 363 KS, räddningstjänst Överförmyndarnämnd 2 259 36 2 295 2 295 Valnämnd 215 215-200 15 Barn- o utbildningsnämnd Lärande- o arbetsnämnd Vård- o omsorgsnämnd Miljö- o byggnämnd 277 501 4 230 281 731 1 375 283 106 73 838 1 126 74 964 74 964 206 548 3 152 209 700 2 300 212 000 4 847 74 4 921 4 921 Totalt nämnder 673 151-550 300 10 289 683 190 3 675-200 686 665 Till KF:s förfogande: lönerevision 2019 11 mnkr (tillförs nämnder utöver ovan) 2019, central lönepott 2020 1,0 mnkr, mygg 1,2 mnkr 13 200 Budget 2020 14(35)
Investeringsbudget Belopp i tkr INVESTERINGSBUDGET 2020, 2021-2022, TOTALSAMMANSTÄLLNING ALLA NÄMNDER 2020 2021 2022 Till kommunstyrelsens förfogande 2 000 2 000 1 000 KommunTeknik Deje simhall, renovering 1 000 5 300 10 900 Styr- och reglerutrustning 250 250 250 Övriga investeringar fastigheter 4 000 4 000 4 000 Ny förskola med 6 avdelningar 15 000 15 000 Inventarier kost 300 300 300 Infrastruktur nybyggnation 1 000 1 000 1 000 Upprustning lekplatser enligt plan 900 900 600 Nya arbetsfordon, tekniska 500 500 500 Asfalt 5 000 5 000 5 000 Utbyte gatubelysning LED 2 000 2 000 Upprustning kommunala enskilda vägar 300 500 Broreparationer 500 1 000 Cykelbana Lyckan - Dyvelsten 1 000 Avfart Sisugården från väg 62 3 000 Vatten och avloppsnät 5 000 10 000 10 000 LSS/Boende 3 250 4 750 Pumpstationer 300 300 300 Servisledningar 100 100 100 Servisledningar -100-100 -100 Friluftsanläggningar 200 100 100 Summa KommunTeknik 31 000 50 400 48 450 Summa kommunstyrelsen 33 000 52 400 49 450 Barn- o utbildningsnämnden 1 000 1 000 1 000 Summa Barn- o utbildningsnämnd 1 000 1 000 1 000 Investering LAN 310 310 310 Summa lärande o arbetsnämnd 310 310 310 Vård- och omsorgsnämnd Investeringar VON 1 100 1 100 1 100 Summa Vård- o omsorgsnämnd 1 100 1 100 1 100 Totalt investeringar 35 410 54 810 51 860 Budget 2020 15(35)
Organisation Budget 2020 16(35)
Kvalitets- och styrmodell Kvalitets och styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Den beskriver vilka ramar som kommunens verksamheter har att förhålla sig till. Syftet är att vi ska nå de mål som kommunfullmäktige satt upp. De viktigaste delarna är vår vision, vår värdegrund och den strategiska planen. Styrningen ska samlas i verktyget Stratsys och ansvaret för kunskapsspridningen har chefer och förtroendevalda. Styrmodell Vision Forshaga barnkommun I våra barn finns framtiden och vi bygger ett samhälle för nuvarande och kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande lösningar får vi en attraktiv och trygg kommun även i framtiden. Strategisk plan - målområden och övergripande mål: Externt perspektiv Attraktiv kommun Trygghet och kunskap Hållbar utveckling Internt perspektiv Finansiellt perspektiv Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv Värdegrund Vi är till för invånarna i Forshaga kommun. Forshaga kommun ska vara en bra plats att bo, leva och verka på. Vår roll är att skapa bästa möjliga förutsättningar för det. Ansvar och uppföljning Kommunfullmäktige Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och är de som styr kommunen, fullmäktigeledamöterna är direktvalda av Forshagaborna för att representera dem. Fullmäktige beslutar om vision och övergripande mål, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Fullmäktige beslutar även om vilka nämnder och bolag som ska finnas. Med hjälp av revisorerna kontrollerar fullmäktige att verksamheterna drivs på rätt sätt. Reglemente och bolagsordningar Kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsområden styrs av kommunallagen och det reglemente som kommunfullmäktige beslutat om. Bolagen styrs på motsvarande sätt av aktiebolagslagen samt bolagsordning och ägardirektiv som fullmäktige beslutat om. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation och har ansvar för hela kommunens utveckling. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet samt leder arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen övervakar att de av fullmäktige fastställda mål, planer och ekonomiska ramar efterlevs genom att följa upp och rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen utvecklas under året. Kommunstyrelsen ska även ha uppsikt över verksamheten i de företag eller andra organisationer som kommunen äger eller har intressen i. Kommunstyrelsen är också egen nämnd för den tekniska förvaltningen och kommunledningsstaben. Kommunstyrelsen arbetar dels som en egen nämnd och dels som kommunfullmäktiges förlängda arm. Detta är viktigt att hålla isär i vårt styr- och ledningssystem och som organisationen är uppbyggd idag placeras det som är centralt på "Kommunfullmäktige". Nämnder och bolagsstyrelser Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att genomföra och utveckla sin verksamhet så att de kommunövergripande målen uppnås inom givna ekonomiska ramar och de lagar och regler som styr verksamheten. Nämnderna svarar också för den interna kontrollen inom sitt område och att eventuella avvikelser analyseras och åtgärdas. De rapporterar kontinuerligt till kommunstyrelsen enligt fastställd tidplan och i övrigt när Budget 2020 17(35)
kommunstyrelsen så beslutar. Nämnden beslutar om åtaganden (resurskrävande aktiviteter med stor betydelse för måluppfyllelsen) för sin och sina enheters verksamhet. Nämnden beslutar också om mått, inklusive riktning och målvärde, för de övergripande mål som berör nämndens verksamhet. Övergripande mål följs upp i delårsrapport och årsredovisning. följs upp enligt den tidplan som nämnden beslutat, lämpligen samtidigt som de övergripande målen, och redovisas till den egna nämnden. Förvaltningar och bolag Förvaltningar och bolag ansvarar för att planera, genomföra, följa upp, analysera och utveckla sin verksamhet så att övergripande mål uppnås och gällande lagar och regler efterlevs. Förvaltningens verksamhetsplan ska beskriva hur verksamheten bidrar till att de övergripande målen nås. Förvaltningen formulerar mått som är relevanta för att beskriva hur verksamheten bidrar till de övergripande målen, minst ett inom varje målområde. en ska följas upp och analyseras utifrån riktning och inte enbart årets målvärde. De policydokument som kommunfullmäktige beslutar om gäller hela kommunkoncernen, såväl förvaltningar som bolag. Till stöd finns de gemensamma styrdokument som kommunfullmäktige, kommunstyrelse och respektive nämnd/bolagsstyrelse beslutat om. Hur detta går till ska sammanfattas i en verksamhetsplan för förvaltningen. Förvaltningen har ansvar för att de enheter som finns inom förvaltningen på motsvarande sätt upprättar en verksamhetsplan för sin verksamhet. Enhetens roll - Sanningens ögonblick På enhetsnivå genomförs vår operativa verksamhet. Det är här vi utför våra tjänster och möter brukaren/invånaren. Det är i detta möte Sanningens ögonblick som det avgörs om vi lever upp till våra mål. Enhetens verksamhetsplan ska enkelt uttryckt beskriva: Vem är vi till för? Vad är vårt uppdrag? Hur vet vi att vi är framgångsrika i vårt uppdrag? Kring dessa frågor för vi också dialog med medarbetarna på arbetsplatsträffar eller i samband med verksamhetsplanering. Planen ska beskriva hur verksamheten bidrar till att de övergripande målen nås. Verksamheten formulerar mått som är relevanta för att beskriva hur verksamheten bidrar till de övergripande målen, minst ett per målområde. en är indikatorer med fokus på resultat utifrån brukarens eller den specifika målgruppens synvinkel. en ska följas upp och analyseras utifrån riktning och inte enbart årets målvärde. För att styra kan vi också behöva mått för volymer, aktiviteter och processer. en följs med fördel upp månadsvis men också per kvartal eller mer sällan. Verksamheten kan också ha åtaganden från nämnd som gäller för enhetens verksamhet. Uppföljningen av åtaganden och mått sker även på arbetsplatsträffar för att skapa delaktighet och att öka medvetenheten om hur verksamheten bidrar till övergripande mål. I enhetens verksamhetsplan bör också finnas en förteckning (länkar) till de viktigaste lagar och regler, riktlinjer och rutiner som styr verksamheten (kvalitetsledningssystem). Budget och uppföljning Det är viktigt att kontinuerligt följa upp verksamheten för att se till att vi når de mål som är uppsatta och att effekten blir den vi tänkt oss. Uppföljningen sker med lite olika intervall beroende på nivå i organisationen. Övergripande beslutar fullmäktige om strategisk plan (övergripande mål och mått) och budget i juni månad för nästkommande år. Under hösten arbetar nämnder och bolag fram verksamhetsplaner ner till enhetsnivå där åtaganden från nämnden arbetats in. Under året följs verksamheten upp löpande. Ekonomiska rapporter lämnas till fullmäktige vid varje sammanträde och till kommunstyrelse och nämnd månadsvis. Efter 8 månader görs ett delårsbokslut där även måluppfyllelsen enligt den strategiska planen följs upp. När året är slut följs budget och den strategiska planen i bokslutet som redovisas till kommunfullmäktige samt nämnder och styrelser. en på övergripande nivå redovisas helårsvis eller i undantagsfall mer sällan. en på enhetsnivå följs med fördel upp månadsvis men också per kvartal eller mer sällan. På enhetsnivå redovisas måluppfyllelse och ekonomiskt utfall månadsvis vid arbetsplatsträffar. Det är viktigt att måluppfyllelsen på enhetsnivå kan följas nära i tid för att målen ska bli styrande för verksamheten. Bilden nedan är en schematisk beskrivning av budgetprocess och uppföljning. Budget 2020 18(35)
Budget 2020 19(35)
Strategisk plan Attraktiv kommun Våra invånare trivs och är stolta över sin plats Nöjd Region-Index - Helheten Nöjd Region-Index - Rekommendation Våra invånare är delaktiga genom information och öppen dialog. Nöjd Inflytande-Index Påverkan Dialog mellan företag och kommunledning (politiker och tjänstemän). Nöjd Inflytande-Index Helheten Våra invånare har en god hälsa. Andel barn med övervikt/fetma, 10 år Andel invånare 17-24 år som varken studerar eller arbetar. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år. Våra invånare har tillgång till natur, kultur och idrott Nöjd Region-Index Fritidsaktiviteter. Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har öppet utöver tiden 08-17 på vardagar. Längd cykelväg i kommunen, total, meter/inv. Trygghet och kunskap Våra barn har en bra start i livet Alla barn i åk 4 mår bra och är nöjda med sig själva varje dag/ofta. Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Plats på förskola önskat placeringsdatum, andel barn (%). Våra invånare känner sig trygga och säkra. Nöjd Region-Index Trygghet. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare Budget 2020 20(35)
möter under 14 dagar, medelvärde. Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel %. Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde. Våra invånare har ett livslångt lärande Antal aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1000 inv. Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%). Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) Våra invånare har en positiv syn på skolan och undervisningen Andel nöjda med skolan som helhet i åk 9, % Andel som rekommenderar sin skola i åk 9, % Alla elever på vuxenutbildningen i Forshaga trivs och känner trygghet på Forshaga Lärcenter. Våra invånare är nöjda med äldreomsorgen. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn, andel (%). Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) Kvalitetsaspekter inom särskilt boende äldreomsorg. Hållbar utveckling Vår kommun ska växa på ett ansvarsfullt och hållbart sätt Öka antal invånare. Förbättra företagsklimatet, sammanfattande omdöme. Vi erbjuder attraktiva, hållbara bostäder och mark för etablering Nyproduktion av bostäder, kommunalt och privat. Energiprestanda i kommunens nyproducerade lokaler och bostäder. Budget 2020 21(35)
Vi är klimatneutrala år 2030 Utsläpp till luft av växthusgaser, ton CO2-ekv/inv. Miljöbilar i kommunorganisationen, andel %. Vi har ren luft, rent vatten och biologisk mångfald Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel %. Skyddad natur totalt, andel %. Finansiellt perspektiv Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat. Förbättra resultat över femårsperiod. Minska skillnaden mellan faktiska kostnader och samlade standardkostnader. Soliditeten överstiger medelvärdet av soliditetsnivån för alla kommuner. Uppfyllnadsgrad utifrån mått kopplade till alla mål inom externa och interna perspektiv. Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick. Planerat underhåll av asfalt i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll av fastigheter i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll/nybyggnad av VA-ledningar i förhållande till planer. Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv Våra medarbetare har god förståelse och kompetens för sitt uppdrag Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) Totalt NKI. Medarbetarengagemang HME, Styrningsindex Väntetid i antal dagar från ansökan till beslut om försörjningsstöd, medelvärde Våra medarbetare har tillgång till ett nära ledarskap Antal medarbetare per chef. Medarbetarengagemang HME, Ledarskapsindex. Vi är en attraktiv arbetsgivare Budget 2020 22(35)
Attraktiv arbetsgivarindex. Medarbetarengagemang HME Motivationsindex. Våra medarbetare har en god hälsa Minska andel sjukfrånvaro. Öka nyttjandegraden av friskvårdstimmen. Vår jämställdhet och mångfald ökar. Minska andel långtidssjukfrånvaro. Utjämna osakliga löneskillnader mellan mans- och kvinnodominerade grupper. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Syfte och mål Överordnade syften Forshaga kommun ska ha verksamhet och ekonomi i gott skick. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i gott skick är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Dessa riktlinjer avser i huvudsak den kommunalt skattefinansierade verksamheten. För VA- och renhållningsverksamheten gäller att den fullt ut ska finansieras via konsumtionsavgifter. För den verksamhet som drivs i företagsform sker styrningen i huvudsak genom kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. Utgångspunkten för dessa styrdokument ska också vara långsiktigt god ekonomisk hushållning. Finansiellt perspektiv - övergripande ekonomiska mål Kommunens mål i övriga perspektiv är också mål sett ur perspektivet god ekonomisk hushållning. Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat. : Förbättra resultat över femårsperiod. Minska skillnaden mellan faktiska kostnader och samlade standardkostnader. (Standardkostnaden är, utifrån strukturella förutsättningar, fastställd enligt skatteutjämningssystemet). Soliditeten överstiger medelvärdet av soliditetsnivån för alla kommuner. Grad av kostnadseffektivitet (uppfyllnadsgrad utifrån mått kopplade till alla mål inom externa och interna perspektiv). Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick. : Planerat underhåll av asfalt i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll av fastigheter i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll/nybyggnad av VA-ledningar i förhållande till planer. Avstämningen av de ekonomiska målen ska göras av kommunfullmäktige i samband med hantering av budget, reviderad budget, delårsbokslut och årsredovisning. Ekonomisk planering och uppföljning Budget 2020 23(35)
Budgetmodell och grundläggande principer Forshaga kommuns budgetmodell bygger på treåriga rullande budgetar. Treårsbudgeten revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats ska tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas. Något höstbeslut behöver dock inte tas. Åtgärder utifrån prognos om befarade underskott hanteras i första hand inom berörd nämnd. Förändrade förutsättningar som medför att en nämnd bedömer att man inte klarar av att hålla sig inom givna anslag ska så fort som möjligt redovisas till kommunstyrelsen. Över- och underskott förs inte regelmässigt med till nästkommande år utan behandlas som en del i beslut om årsredovisning. Kommunfullmäktige fastställer senast i juni månad en reviderad budget, utifrån föregående års resultat samt uppdaterade prognoser över skatteintäkter och övriga finansiella poster. Det är mot den reviderade budgeten som uppföljning sker. Driftbudget bygger i normalfallet på ramanslag per nämnd. I den mån anslag riktas till särskild verksamhet ska detta klart framgå av kommunfullmäktiges budgetbeslut. Investeringsanslag kan antingen vara knutna till enskilda objekt eller på nämnd och förvaltning som ramanslag. Uppföljning och rapportering Samlad rapportering till kommunfullmäktige om kommunkoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall sker löpande under året och i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan besluta om särskilda verksamhets- och ekonomiuppföljningar för en eller flera nämnder eller styrelser. De helägda bolagens styrelser är på samma vis som kommunens nämnder skyldiga att rapportera avvikelser till ägaren kommunen. Styrningen av bolagen regleras närmare i kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. Roll- och ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Alla ändringar och eventuella avvikelser från målen eller riktlinjerna ska godkännas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen övervakar att kommunfullmäktiges beslut om mål och riktlinjer efterlevs. Vidare samordnar och leder kommunstyrelsen arbetet med budget, uppföljning och årsredovisning. Kommunstyrelsen fastställer inom ramarna för dessa riktlinjer hur arbetet ska bedrivas. Nämnder och styrelser Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut om mål och ekonomi för den egna verksamheten följs. Nämnderna ska kontinuerligt följa anslagsförbrukning samt utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet. Befaras större avvikelser ska detta rapporteras till kommunstyrelsen. Nämnderna ska vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom beviljade anslag. Kommunrevisionen Revisorerna är fullmäktiges instrument för den demokratiska kontrollen med uppdrag att granska och ytterst ge fullmäktige underlag till prövning och beslut om ansvarsfrihet och måluppfyllelse. Särskilt viktig är naturligtvis denna roll innan beslut kring långsiktig verksamhetsmässig och ekonomisk planering och rapportering tas. Det är därför viktigt att kommunstyrelsen tillsammans med kommunrevisorerna ständigt utvecklar arbetsformer och processer så att kommunrevisionen ges bästa möjliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Budget 2020 24(35)
Kommunala bolag Nuläge FEAB Uppföljning 31/4-19 prognos 370 tkr bättre än budget. Kraftig ökade bränslepriser under senast 1,5 år har medfört höjda taxor. Investering i nya pannor i både Forshaga och Deje under 2017. FFAB Uppföljning 31/4-19 30 tkr bättre än budget. Stora investeringar pågår i utbygganden av landsbygdsprogrammet och ERUF-sträckor. Utbyggnad av Norra Grossbol och förtätningar. Arbete pågår med att öka driftsäkerhet och förbättra dokumentation av. FABO Uppföljning 31/4-19 640 tkr sämre än budget. Inga vakanser. Stora investeringar i renovering och ombyggnation av befintliga fastigheter pågår och planeras. Renovering av kök, ventilation och fönsterbyten. Stora investeringar i utemiljö på Grossbol. Framtida utmaningar FEAB Goda förutsättningar för en effektiv produktion med låg andel fossila bränslen. FFAB Samarbete med Kils stadsnät inlett. Utbyggnad förtätningar kommer att ske samt utveckling av driftorganisationen för nätet. FABO Solceller och bergvärme kommer att installeras på förskolan Rödluvan och på Esplanaden 3. Energikartläggningar och energisparåtgärder genomförs på samtliga fastigheter. Kommunstyrelsen Kommunledningsstab Nuläge Upphandlingsfunktion i samverkan med Kils kommun. Upphandling av ekonomisystem Samverkan med Kils kommun för att minska sårbarhet Förebyggande insatser för att minska sjukfrånvaron Stöd till verksamheter vid neddragningar pga budgetunderskott Tillsättning av administrativ chef Informationssäkerhet Deltidsvakanser Kultur-, fritid och näringsliv ingår nu i kommunledningsstab Kulturskola fortsätter erbjuda dans och bild "Meröppet" Deje bibliotek fortsätter att projekteras, beräknas vara klart september 2019. Mötesplatser i kommunen beräknas vara klart oktober 2019. Framtida utmaningar Dataskyddsombud Ökad användning av e-tjänster och utveckling av fler e-tjänster. Säkerhetsfrågor utifrån rikets risk- och sårbarhethetsanalyser Implementering av nytt ekonomisystem. Samverkan med andra i fler frågor. Utveckla stabens stöd till verksamheterna. Utmaning gällande kompetensförsörjning inom många verksamheter Stor personalomsättning innebär ökad arbetsbelastning för personalkontoret i stöd till nya medarbetare och nya chefer. Digitala scheman och tidrapporter Osäkerhet runt ekonomi- och HR-administration till externa Budget 2020 25(35)
Näringsliv landsbygdsfrågan Utreda ärendeberedningsprocesser Utreda alternativ politisk organisation Utreda nämndadministration, kommunikation och kontaktcenter Utreda och jobba vidare med Folkhälsa i kommunen Mobil fältverksamhet med fokus på ungdom Utveckla samverkan inom Kulturskolan med skola och föreningsliv Kommunteknik och service Nuläge Hög investeringstakt kräver mycket resurser av främst tjänstemännen. Utbyggnad av VA-nätet avslutas i sommar till Östra Deje och till hösten planeras fortsättning av sanering ledningar och gator på Västra Dejefors. Utemiljö anpassningar förskolor. Livsmedelspriser har stigit inom kostenheten efter sommarens torka 2018. Kommunteknik har ökade kostnader på entreprenörsavtal och övriga inköp, vilket medför fortsatt behov för kompensation i driftbudgeten. Underhållsplaner och kalkyler tas fram och uppdateras kontinuerligt främst inom fastighetsavdelningen. Reningsverken och pumpstationer förses med nytt modernt styr- och övervakningssystem Framtida utmaningar Ökat lokalbehov kräver projektledning för nybyggen mm. Administrativ resurs anställs för att förstärka tekniska kontoret. Planering för nya områden, kommunen växer. Utökat fastighetsbestånd innebär mer fastighetsskötsel. Energieffektivisera för att uppnå fastställda miljömål och besparingar. Kostenhetens organisation behöver ses över och ev. förändras. Upprustning av VA-nät samt VA-anläggningar är i stort behov. Underhålla gator och GC-vägar med ny asfalt i hög takt. (4% årligen) Ytterligare ökade underhållskostnader avseende byggnader inom tekniska kontoret. Utredning av framtida simhall. Barn- och utbildningsnämnden Nuläge Barn och utbildningsnämnden arbetar intensivt med anpassningar för att få budget i balans. Vi har haft ett stort arbete på alla skolområden med hälsofrämjande och förebyggande elevhälsa som har genomsyrat arbetet med kompetensutveckling. Vi har i detta projekt knutit an Ulla Wiklund som har utmanat oss med nya metoder för att öka elevernas delaktighet i undervisningen t.ex. parsamtal - mindmap. Vi har haft ENG5 under året där grundskoleelever i nian har haft möjlighet att läsa in gymnasiekurs och få betyg i detta. En satsning som har varit lyckad och vi kommer att fortsätta även nästa läsår. Under 2018 har vi haft skolinspektionen på tillsynsbesök och vi arbetar intensivt med förbättringar och åtgärder, utifrån deras förelägganden. Vi har fått möjlighet att vara med i regeringens satsning Samverkan för Bästa Skola. Skolverket kommer att under tre års tid samverka med tre skolor, Dejeskolan F-3, Dejeskolan 4-9 och F-6 Lärcenter, i Forshaga kommun för att öka möjligheterna till högre måluppfyllelse. Detta kommer att gynna alla verksamheter i barnoch utbildning. Framtida utmaningar Läsåret 2020/21 ökar antalet gymnasielever med ca 40 elever. Detta innebär en ökad kostnad på ca 60 tkr/elev/termin dvs ca 2,4 Mnkr mer i ökad kostnad för gymnasiet under höstterminen 2020 Budget 2020 26(35)
Kompetensförsörjningen är ett stort bekymmer för skolområdena. Vi har svårigheter att få och behålla t.ex behöriga slöjdlärare, hem- och konsumentkunskapslärare, ma/no lärare och språklärare. Förskollärare har vi en relativ hög andel behöriga och vi har minst en behörig fritidspedagog på alla fritidshem i kommunen. Ny förskola behövs inom snar framtid. Samverkan för Bästa Skola kommer att vara det prioriterade arbetet under tre års tid. Digitalisering är ett område som vi kommer att satsa på under kommande läsår. Miljö- och byggnämnden Nuläge Implementering av miljö- och klimatstrategin Implementering av kemikalieplanen Utveckling av klimatkompensationsmodellen Prioriterade tillsynsobjekt inom PBL Framtagning av nya detaljplaner för att utveckla tätorterna Framtagning av grön infrastrukturplan Uppföljning av tillsynsplaner och åtaganden Behov av revidering av kulturmiljöplanen Framtida utmaningar Behov av mer tillsynsresurser Ökande planbehov - behov av fortsatt planberedskap. Resurser finns för en detaljplan/år. Behovet är 3-4 stycken/år. Planbehovet är underfinansierat med 4-500 000 kr/år. Ökande vård i hemmet innebär ökande bostadsanpassningskostnader. De senaste 10 åren har genomsnittskostnaden varit över 1 400 000 kr/år vilket är drygt 200 000 kr mer än befintlig budget. Behov av uppdaterat kulturmiljöprogram (100 000 kr) Behov av nytt bostadsförsörjningsprogram Behov av kemikalieregister i enlighet med kemikalieplanen (110 000 kr) Miljööverenskommelserna med landshövdingen innebär åtaganden i första hand tom 2020. Klimatneutrala 2030 och de globala hållbarhetsmålen innebär åtaganden och åtgärder som berör samtliga kommunmedborgare Kommunens beslut att arbeta långsiktigt hållbart i enlighet med svensk standard 854000 och den internationella standarden ISO 14001 Vård- och omsorgsnämnden Nuläge Vård-och omsorgsnämnden arbetar med anpassningar för att komma in i sin budgetram. Verksamheten har infört vårdteknik i form av nattkameror och autodos. Digitaliseringen pågår, verksamheten har köpt in planeringsapp inom hemtjänsten och redovisningsapp i personligassistans(gentemot försäkringskassan och arbetsgivare). Externa lokaler har sagts upp och verksamheten flyttats in i kommunägda lokaler. Bilpoolen har blivit mindre och flera elfordon och elcyklar har köpts in. Första linjens chefer har väldigt många medarbetare, speciellt inom hemtjänst och särskilt boende. För att underlätta det administrativa arbetet har vi tillsatt gruppledare och centraliserat administrativt stöd (administrativ enhet). En genomlysning av vårdtyngd har genomförts inom daglig verksamhet LSS. Nämnden har tagit beslut om att anställa nyutexaminerade vårdbiträden. Verksamheten har svårigheter att rekrytera kompetens, speciellt inom hemsjukvård. Ledning och styrning har stabiliserat sig genom infört mellanled med områdeschefer som arbetar nära första linjens chefer. Framtida utmaningar Idag finns det 1,6 miljoner invånare i Sverige som är över 65 år. Det är 18 % av Sveriges befolkning. Vi står inför en gemensam samhällsutmaning: En befolkningsstruktur med allt fler äldre. År 2020 kommer, enligt OECD, 13 länder i världen vara så kallade superaged societies, det vill säga att 20% av populationen är över 65 år. Majoriteten av dessa är europeiska länder och Sverige är ett av dem. Detta får både ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. På flera områden i Sverige pågår redan initiativ för att möta dessa demografiska Budget 2020 27(35)