1 Inledning... 2. 1.1 Uppdraget...2 1.2 Uppdragets genomförande...2 1.3 KBM:s tidigare arbete...2. 2 De olika samverkansmodellerna...



Relevanta dokument
1 Inledning Uppdraget Uppdragets genomförande Samverkan Gotland (GotSam)... 3

Utvärdering av försöksverksamheten på Gotland (GotSam) Avseende verksamheten t.o.m. 2007

UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga

Krissamverkan Gotland

Regional ledningssamverkan

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Trygghetens Hus - från vardag till kris

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Försvarsdepartementet

Regional Samordnings funktion (RSF)

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Legala aspekter - dispostion

Krisberedskapsmyndigheten Stockholm

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Förbundsöverenskommelse

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Vardagssamverkan Blåljus

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

En trygg, säker och störningsfri region

Utvärdering av försöksverksamhet med samverkan i Gotlands län m.m. Avseende verksamheten 2006

Information och kriskommunikation

SAMÖ Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

Försvarsdepartementet Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Regional plan för krisstöd till drabbade

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Våra roller vid en kris

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Handlingsplan för Samhällsstörning

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Kommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten

Samordnad kommunikation

Plan för hantering av extraordinära händelser

Dnr: Samverkan RAKEL i Örebro län

Svensk författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Ansvar, samverkan och handling

Kommunikationsplan vid kris

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Krislednings- och informationsplan

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Så är vi redo om krisen kommer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Dnr: Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Handlingsprogram Krisberedskap

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Transkript:

Sid 1(12) Rapport 2005-03-07 Utvärdering av försöksverksamhet med samverkan på Gotland m.m. Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Uppdraget...2 1.2 Uppdragets genomförande...2 1.3 KBM:s tidigare arbete...2 2 De olika samverkansmodellerna... 4 2.1 GotSam...4 2.1.1 Bakgrund...4 2.1.2 Verksamheten i stort 2004...4 2.2 CeSam...6 2.2.1 Bakgrund...6 2.2.2 Verksamheten i stort 2004...6 2.3 Räddsam F...7 2.4 VästSam...7 3 Iakttagelser från de olika samverkansmodellerna... 9 3.1 GotSam...9 3.2 CeSam... 10 3.3 Räddsam F... 10 3.4 VästSam... 10 4 Jämförelser och slutsatser... 11

Sid 2(12) 1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen har beslutat (Fö2004/2313/CIV) att Krisberedskapsmyndigheten (KBM) skall utvärdera den verksamhet som myndigheter enligt regeringsbeslut den 14 mars 2002 bedriver för samverkan i Gotlands län. Uppdraget skall redovisas den 15 mars 2005 avseende verksamheten år 2004 och därefter årligen senast den 1 mars till försöksperiodens slut vid utgången av år 2007. Den sista redovisningen skall lämnas den 1 mars 2008 och omfatta hela försöksperioden. Redovisningen den 15 mars 2005 och den 1 mars 2007 skall omfatta en mer genomgripande redogörelse av försöksverksamheten. Dessa redogörelser skall innehålla en jämförelse med samverkansmodellen CeSam i Uppsala län. Redogörelsen bör även omfatta jämförelser med andra regionala samverkansmodeller som KBM anser vara intressanta. 1.2 Uppdragets genomförande KBM har följt arbetet inom försöksverksamheten på Gotland under året och genomfört besök vid det inrättade samverkanscentrats lokaler i Visby. En dialog har genomförts med representanter för var och en av de deltagande myndigheterna och Gotlands kommun som inbjudits att delta i försöksverksamheten. Dialoger har även genomförts med företrädare för några andra intressanta regionala samverkansmodeller. Dessa har varit projektet Central samverkan i Uppsala län (CeSam), projektet Samverkansledning i Jönköpings län (Räddsam F), och förstudien Internetbaserat informationssystem för krishantering i Storgöteborg (VästSam). Utöver besök och diskussioner med företrädare enligt ovan har underlag såsom regeringsbeslut, rapporter, projektbeskrivningar och lägesredovisningar av olika slag, med tonvikt på verksamheten år 2004, använts som ingångsvärden i denna rapport. Företrädare för myndigheter/projekt har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rapportens innehåll. 1.3 KBM:s tidigare arbete I enlighet med ett uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2003 avseende KBM lämnades en redovisning till regeringen den 3 november 2003, Utvärdering av försöksverksamheten med samverkan i Gotlands län m.m. (dnr 1045/2003). En jämförelse skulle i redovisningen göras med samverkansmodellen CeSam. KBM:s slutsatser var: Det var inte meningsfullt att jämföra GotSam, en nyss påbörjad försöksverksamhet i enlighet med ett särskilt regeringsbeslut, och CeSam, som på ingående parters (regionala och lokala) eget initiativ varit verksamt och utvecklats under många år. CeSam-verksamheten var förhållandevis väl överensstämmande med den teoretiska synen på krishantering som är under utveckling nationellt och modellen kunde omsättas i andra regioner.

GotSam var genom det begränsade antalet verksamhetsföreträdare och tonvikten på samgruppering redan i vardagsverksamheten inte lika överensstämmande med tankarna i krishanteringssystemet. En bättre vardagssamverkan som en effekt av försöksverksamheten GotSam skulle kunna ge en bättre grund för förbättrad krishanteringsförmåga på Gotland och eventuellt till delar i andra regioner i landet, men är inte i sin helhet omsättningsbar. Verksamheten i GotSam innebär även avsteg från gällande finansieringsprinciper. De ekonomiska förutsättningarna för GotSam borde ses över, liksom målen för verksamheten enligt den ursprungliga tidsplanen. Det var enligt KBM:s uppfattning svårt att exakt se hur den nationella krishanteringen bäst skulle utvecklas i ett längre perspektiv och med hänsyn till den utveckling som pågår internationellt. Erfarenheter från GotSam och CeSam förutsågs kunna användas i den fortsatta utvecklingen av framtida system för krishantering. Sid 3(12)

Sid 4(12) 2 De olika samverkansmodellerna 2.1 GotSam 2.1.1 Bakgrund Redovisning av försöksverksamheten med GotSam år 2003 redovisades till regeringen av berörda myndigheter och Gotlands kommun den 26 februari 2004 och behandlades i stort i KBM:s redovisning hösten 2003 enligt ovan. Motsvarande redovisning avseende år 2004 har redovisats till regeringen den 28 februari 2005 och utgör i valda delar ett underlag till denna rapport från KBM. Regeringen uppdrog den 6 november 2003 åt de i GotSam deltagande myndigheterna att gemensamt analysera konsekvenser av och lämna förslag, dels till andra lokaler i anslutning till polishuset i Visby än nybyggnation, dels till andra alternativ till lokalisering. Myndigheterna har i skrivelse den 19 januari 2004 redovisat att de är eniga om att samlokalisera GotSam i direkt anslutning till polishuset genom en s.k. Instant Office-lösning. I en skrivelse till regeringen den 26 november 2003 har berörda myndigheter hemställt om att försöksverksamheten skall förlängas med två år, t.o.m. 2008. Tullverket har i skrivelse till regeringen den 25 februari 2004 begärt att bli befriade från fortsatt deltagande i försöksverksamheten. Regeringen beslutade den 25 mars 2004 att förlänga försöksverksamheten med ett år till utgången av 2007 med slutrapport senast den 1 mars 2008. Den totala kostnaden för försöksverksamheten får inte överskrida den fastställda budgeten enligt regeringens beslut den 14 mars 2002. Regeringen hade vidare ingen erinran mot förslaget till lokalisering av försöksverksamheten i direkt anslutning till polishuset. Förslaget ligger inom ramen för bemyndigandet i regeringens beslut den 14 mars 2002. Regeringen beslutade också att Tullverket, som fr.o.m. den 1 juli 2004 inte längre har någon fast bemanning på Gotland, inte längre skall omfattas av det ursprungliga uppdraget att delta i försöksverksamheten. 2.1.2 Verksamheten i stort 2004 De lokaler i vilka försöksverksamheten GotSam skall bedrivas stod färdiga i september 2004. Lokalerna är väl fungerande med utrymme för berörda myndigheters vardagsverksamhet som berör försöksverksamheten, i stort enligt ursprungligt förslag. Lokalerna skall också användas för övningsverksamhet inom försöksverksamhetens ram och kommer att förses med teknikstöd som håller på att färdigställas. Försöksverksamheten i GotSam har därmed flyttats från Nya Wisborg till de nya lokalerna i anslutning till polishuset. Inom Försvarsmakten (FM) pågår förberedelser för att under 2005 flytta Sjöinfokompaniet till nya lokaler i anslutning till lokalerna för GotSam:s försöksverksamhet. Inflyttning beräknas till hösten 2005. FM:s representation på Gotland har genom det nya försvarsbeslutet förändrats radikalt. Det är numera Mellersta militärdistriktsstaben som inom FM har uppdraget att delta i GotSamverksamheten med två personer placerade i lokalerna. I nära samarbete med Ericsson Microwave Systems har en verksamhetsanalys genomförts och slutredovisats under året i syfte att bli ett lämpligt instrument för samverkansarbetet inom GotSam. Analysen kommer att följas av övningar och

hantering av eventuella verkliga händelser som skall ge erfarenheter i teknikutnyttjande och praktiskt kunnande. En plan är framtagen för att kunna utgöra en modell för krishantering i vardagen och vid mer omfattande krisförlopp. Sid 5(12) En omfattande teknikdiskussion har genomförts under 2004 och fortsätter under 2005. Inom GotSam-verksamheten kommer att väljas en teknikplattform som delvis bygger på Rikspolisstyrelsens säkerhet och system beträffande kommunikation, samt delvis på FM:s och Kustbevakningens (KBV) system för lägesredovisning. Säkerhetsansvariga från berörda myndigheter deltar och Datainspektionen är uppdaterad angående de olika systemen. Teknikuppbyggnaden innebär att varje deltagande verksamhet får en egen fiberkabel till sina utrymmen. Viss del av denna information läggs på en gemensam plattform för GotSam-samverkan som kan användas i krissituationer och övningsverksamhet. Denna plattform administreras av Länsstyrelsen. Information skall kunna presenteras i GotSam:s samverkans-/stabsrum. En mindre del skall även kunna presenteras i ett mobilt system. Genom bredband skall tillgång till relevanta hemsidor vid andra myndigheter/regeringskansli m.m. säkerställas. Olika behörigheter arbetas fram för olika tillfällen för samverkan i vardag och kris. Inom GotSam-verksamheten bedrivs idag ett delprojekt i samverkan mellan Polisen, KBV och FM (Sjöinfokompaniet) beträffande gränskontroll (GKI-arbetet). Syftet med delprojektet är bl.a. att förbättra gränskontrollen med snabbare, kvalitativt bättre och säkrare information till deltagande myndigheter. Inom ramen för detta delprojekt genomförde Polisen, KBV och Sjöinfokompaniet en omfattande aktivitet i juli 2004. Aktiviteten omfattade kartering och efterföljande ombordkontroller av samtliga fritidsbåtar, oavsett hemland, som kom från en angiven sektor/område med kurs mot Gotland. Vid denna gränskontroll deltog enheter ur KBV (flyg och fartyg), polishelikopter, gränspolis, samt användes Sjöinfokompaniets sensorer. Tullen, som var inbjuden, avstod. Under november drabbades Gotland av ett kraftigt snöoväder med åtföljande problem. Två fartyg gick på grund, båt- och flygförbindelser blev inställda och/eller försenades, elavbrott inträffade liksom problem i vägnätet. Verksamhetsföreträdare inom försöksverksamheten GotSam deltog i ett informationsmöte med ett antal andra aktörer som var berörda av händelserna, för att i första hand behandla gemensam information från respektive aktör. Respektive aktör kunde, i enlighet med ansvarsprincipen, klara av problemen med egna resurser som fanns tillgängliga och vädersituationen förbättrades avsevärt efter något dygn. Värdefull information från krismötet har kunnat användas i det fortsatta arbetet inom GotSam-verksamheten. Representanter från GotSam har under året varit observatörer vid ett antal övningar, bl.a. Samö 04 (KBM:s samverkansövning mellan ett urval av aktörerna inom krishanteringssystemet) och ACO (aircraft Co-ordinator). Vidare har det genomförts interna övningar inom försöksverksamheten. Vid en seminarievecka i november genomfördes åtta miniseminarier som givit värdefull information inför övningsverksamheten under 2005. Ett stort antal besök har skett vid GotSamprojektet. Arbetsutskottet (AU) och/eller delar av projektgruppen har också besökt andra liknande aktiviteter i Sverige och utomlands. Ett antal föreläsningar och redovisningar om GotSam har genomförts, liksom ett antal interna styrelse- och arbetsmöten. Beträffande projektets ekonomi kan konstateras att de förseningar som uppstått, genom att lokaliseringsfrågan inte har fått sin lösning förrän under år 2004, medfört att de budgeterade medlen inte har kunnat utnyttjas fullt ut under de inledande åren. Genom regeringens beslut, om ett års förlängning och att den totala kostnaden för

försöksverksamheten inte får överskrida den fastställda budgeten enligt regeringens beslut den 14 mars 2002, uppstår problem att lösgöra medel i den särskilda planerings- och budgetprocessen som skall finansiera verksamheten. KBM försöker att efter hand lösa finansieringsfrågan i samverkan med företrädare för GotSam. Sid 6(12) En verksamhetsplan för år 2005 finns framtagen. 2.2 CeSam 2.2.1 Bakgrund I enlighet med regeringsbeslut redovisar Länsstyrelsen i Uppsala län varje år under perioden 2003-2006 vilken verksamhet som bedrivits inom CeSam-verksamheten och hur denna har utvecklats. I en verksamhetsrapport den 27 februari 2003 hemställde länsstyrelsen om 300 000 kronor i ekonomiskt utvecklingsbidrag för budgetåret 2004 från anslaget 6:5 Civilt försvar. Regeringen avslog denna hemställan i regeringsbeslut 2003-03-04 (Fö2003/561/CIV). Motsvarande redovisning avseende år 2004 har lämnats till regeringen den 22 februari 2005 och utgör i valda delar ett underlag till denna rapport från KBM. På grund av händelserna i samband med katastrofen i Sydostasien har mötesfrekvensen i slutet av december 2004 och början av januari 2005 intensifierats. Detta har medfört att rapporten från Länsstyrelsen omfattar även tiden fram till och med den 24 januari 2005. 2.2.2 Verksamheten i stort 2004 Under året har ett nytt avtal mellan de olika verksamhetsföreträdarna inom CeSam slutits den 9 juni 2004. Bakgrunden till detta var att Knivsta kommun utträdde ur det länsövergripande samordningsorganet för räddningstjänstsamverkan i Uppsala län, Räddsam-C, den 1 februari 2003, för att inleda ett samarbete med motsvarande räddningstjänstsamverkan i norra Stockholms län. På motsvarande sätt lämnade Älvkarleby kommun Räddsam-C den 1 januari 2004, för att inleda ett samarbete med Gästrike räddningstjänstförbund i Gävleborgs län. Knivsta och Älvkarleby kommuner uttryckte dock ett särskilt önskemål om att även i fortsättningen delta i CeSam:s verksamhet. I och med denna organisatoriska omdaning uppstod ett behov av ändringar i det ursprungliga avtalet från den 6 juni 2000. Särskilda möten har genomförts med representanter från Gävleborgs län och Stockholms län för att klarlägga ansvarsförhållanden avseende Älvkarleby respektive Knivsta kommun. Inom CeSam-verksamheten har företrädare för berörda verksamheter samlats vid ett flertal tillfällen. Under de åtta olika mötena har även representanter från Svenska Kyrkan och Stiftet samt från Luftstridsskolan vid Ärna flygplats adjungerats. Under 2004 har CeSam inte varit operativt utöver händelserna i Sydostasien. Ett antal larm och vädervarningar har förekommit men inte varit av den omfattningen att CeSam har behövt aktiveras. Dessa larm har mottagits av vakthavande beslutsfattare (VB) vid Länsstyrelsen och stämts av via telefon med respektive part. I augusti 2004 genomfördes en totalövning Havsörn inom kärnenergiberedskapen i Uppsala län. I och med detta fick huvuddelen av de vakthavande beslutsfattarna inom CeSamverksamheten ett övningstillfälle inom ledning, samordning, informationshantering samt avlösning av krisledningen vid Länsstyrelsen. Under året har flera andra regioner visat intresse för CeSam-verksamheten.

Ambitionen för 2005 är att genomföra övning och fortbildning av deltagarna inom CeSam samt att informera om denna form av samverkan både inom och utanför länet. En utökad samverkan med näringslivet ingår i verksamheten. Sid 7(12) 2.3 Räddsam F Inom Jönköpings län pågår ett regionalt samarbete under namnet Räddsam F. Ursprungligen var detta samarbetsforum inriktat mot enbart räddningstjänst och handlade om att samutnyttja länets resurser inom detta område på bästa sätt. Under hösten 2000 inleddes diskussioner om hur en utvecklad samverkan och samordning skulle kunna bedrivas i Jönköpings län. Ingående myndigheter/organisationer är representanter från räddningstjänsterna i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län samt polismyndigheten i Jönköpings län. Målet med en utvecklad samverkan är att utveckla en gemensam grundsyn på ledning av olyckor och hanteringen av extraordinära händelser. Samverkan syftar till att öka kunskapen om legala grunder för ledning, att tydliggöra ansvar och befogenheter hos olika aktörer, att ensa termer och begrepp, bedriva gemensam övnings- och utbildningsverksamhet samt utveckla och förbättra förmågan till ledning och stabsarbete. Genom detta arbete vill man bland annat åstadkomma effektiv samverkan och samordning mellan länets aktörer. Inom Räddsam F har man i huvudsak fokuserat på samverkansformerna mellan aktörer i länet; hur man kan bedriva en effektiv samverkan och nyttja tillgängliga resurser inom länet på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Det finns även diskussioner om att belysa möjligheterna att nyttja tekniska system och verktyg för att effektivisera och underlätta samverkan och samordning, men fokus har legat, och ligger, i första hand på att utveckla samverkansformerna metodmässigt. 2.4 VästSam Med bakgrund av de inträffade händelserna i Göteborg som Göteborgsbranden och Göteborgskravallerna, har ett flertal av de aktörer som varit inblandade i hanteringen av dessa händelser sett ett behov av en fördjupad och förbättrad samverkan och samordning. Med detta som bakgrund har ett nätverk inom Västra Götalands län bestående av representanter från Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Länspolismyndigheten, Göteborgs stad, Södra Militärdistriktets stab, Föreningen för Göteborgs försvar samt Ericsson Microwave Systems AB genomfört en förstudie under år 2004 för att utreda behovet av och möjligheterna att utveckla ett tekniskt lednings och informationsförsörjningssystem som kan effektivisera och underlätta samverkan. Under arbetet med förstudien har följande faktorer belysts: tänkbara användare användarnas behov och krav på systemet effekter med avseende på samverkan och ledning i ett sektorsövergripande perspektiv effekter med avseende på informationssamordning förslag till test och presentation av systemets användbarhet behov av investeringar i teknisk utrustning krav på informationssäkerhet förslag till fortsatt projektarbete förslag till projektplan och beräkning av kostnader. För att arbeta med dessa frågeställningar har ingående aktörer i nätverket under det gångna året diskuterat dessa frågeställningar såväl sektorsvis som sektorsövergripande. Förstudien som nätverket genomfört har slutredovisats. Ett antal förslag har lagts om fortsatt arbete, men ännu har inga beslut om detta fattats.

Sid 8(12) KBM sitter med som observatörer i detta nätverk, med intresse av att följa arbetet och en eventuell utveckling av detta, inte minst med hänvisning till myndighetens arbete med ett regeringsuppdrag om Tekniska utvecklingen inom ledningssystemområdet (dnr 0223/2004) samt myndighetens uppdrag att utveckla ett skyddat webbaserat informationssystem (WIS). KBM gör bedömningen att det är en positiv utveckling som parterna inom detta nätverk tagit initiativ till. Detta med hänvisning till den fördjupning och utveckling av samverkan och samordning som arbetet syftar till. När det gäller utvecklingen av ett Internetbaserat informationssystem för Storgöteborg så anser KBM att den även fortsättningsvis bör koordineras med utvecklingen av WIS. Ännu finns inte något system utvecklat, varför det är för tidigt att uttala sig om fördelar och/eller nackdelar med ett sådant system eller vilka positiva effekter eller tillämpningar det kan ha inom andra län eller andra samverkanskonstellationer.

Sid 9(12) 3 Iakttagelser från de olika samverkansmodellerna På den regionala nivån finns en tendens mot att allt mer söka efter gemensamma lösningar i länet mellan olika parter såsom kommuner, landsting, polis och sjukvård redan i vardagen. Syftet är att inom länet kunna hantera uppkomna situationer så bra som möjligt med de resurser och den kunskap som finns gripbar inom länet. Det kan handla om allt från att tillsätta gemensamma arbetsgrupper för att komma överens om samverkansformer inom länet, till att diskutera behov av gemensamma informationssystem och samlokalisering för att effektivisera samverkan redan i vardagen. Till delar kan denna utveckling förklaras vara en följd av minskade resurser inom många områden, men även av en ökad insikt om behovet av samverkan till följd av inträffade händelser Det är svårt att göra en meningsfull jämförelse mellan de olika samverkansmodellerna med anledning av de olika förutsättningar som gäller. KBM har därför i det följande valt att ta upp några intressanta aspekter från de olika modellerna som beskrivits översiktligt ovan. 3.1 GotSam GotSam är i grunden ett politiskt initiativ där regeringen den 20 juli 2000 beslutade (Fö 2000/1702/CIV) att lämna uppdrag till ett antal myndigheter att belysa samordningsmöjligheterna av resurser på Gotland. Uppdraget ställdes likalydande till fem centrala myndigheter Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Sjöfartsverket samt Länsstyrelsen i Gotlands län. Myndigheterna skulle även inhämta synpunkter från Gotlands kommun och eventuella privata aktörer. För att kunna utveckla formerna för samverkan vid en inträffad händelse har de deltagande parterna sett det som nödvändigt att börja med att utveckla formerna för samverkan i vardagen, för att sedan bygga vidare på detta för att samverkan och samordning vid en större kris skall fungera så bra som möjligt. För att utveckla formerna för samverkan har man inom GotSam ansett det vara grundläggande att sitta tillsammans i gemensamma lokaler. Av ingående verksamhetsföreträdare har, som nämnts, Tullverket lämnat försöksverksamheten. Sjöfartsverket och kommunen kommer inte att finnas representerade i lokalerna i den utsträckning som var tänkt. Även i övrigt är det en förändrad kompetens hos många deltagare jämfört med det ursprungliga förslaget, där inte minst mycket av vakthavande-/ledningsfunktioner inte kommer att finnas närvarande i tänkt utsträckning. Länsstyrelsen och kommunen har ett likartat geografiskt områdesansvar vid en svår påfrestning på samhället i fred inom ramen för krishanteringssystemet. Den stödjande verksamheten, med att verka för att samverkan kommer till stånd mellan berörda sektorsintressen som detta innebär, är viktig att belysa i den fortsatta försöksverksamheten. Sjöinfokompaniets flytt till lokaler i anslutning till GotSam-verksamheten är ännu inte slutligt fastställd och finansierad. En följd av det grundläggande regeringsuppdraget har blivit att många förändringar i förhållande till det ursprungliga regeringsbeslutet fordrar nya regeringsbeslut. Detta leder till stelhet i försöksverksamheten. Frågor om lokalisering och Tullverkets deltagande har bidragit till förseningar och ominriktningar i verksamheten.

Även andra nationella politiskt grundade beslut, såsom de stora och avgörande förändringarna beträffande militär närvaro på Gotland, påverkar förutsättningarna för försöksverksamheten. De fåtaliga militära resurser som kommer att finnas placerade på Gotland i framtiden utgör ringa förstärkningsmöjligheter i ett snabbt krisförlopp (olycka och/eller svår påfrestning). Det är bl.a. av denna anledning väl så viktigt att i den fortsatta försöksverksamheten kartlägga befintliga tänkbara resurser på Gotland samt förbereda hur förstärkningsresurser, militära och övriga, vid behov kan tillföras regionen vid en omfattande kris i framtiden. Sid 10(12) Beslutade förändringar i försöksverksamheten har medfört/medför betydande svårigheter att snabbt lösgöra medel i den statliga planerings- och budgetprocessen. 3.2 CeSam Verksamhetsföreträdare inom CeSam bedriver samverkansaktiviteterna med egna medel och förväntas enligt regeringens ställningstagande göra så (se pkt 2.2.1). Inom CeSam har man utvecklat ett system med avtal mellan de olika verksamhetsföreträdarna för att styra upp verksamheten. De olika företrädarna använder befintligt teknikstöd där kärnkraftsberedskapen har skapat vissa gemensamma lösningar. Verksamheten kan på egna initiativ utvecklas och anpassas i förhållande till förändrade förutsättningar och behov. 3.3 Räddsam F Verksamhetsföreträdare deltar inom befintlig resurs- och medelsram. Fokus ligger på metoder för samverkan, och diskussioner förs om möjligheter att nyttja tekniska system och verktyg för att effektivisera och underlätta verksamheten. Verksamheten kan på egna initiativ utvecklas och anpassas i förhållande till förändrade förutsättningar och behov. 3.4 VästSam Verksamheten finansieras av de deltagande verksamhetsföreträdarna. Ett nätverk har bildats mellan ett begränsat antal verksamhetsföreträdare för att utreda behovet av och möjligheter till att utveckla ett tekniskt lednings- och informationsförsörjningssystem som kan underlätta och effektivisera samverkan. Verksamheten kan på egna initiativ utvecklas och anpassas i förhållande till förändrade förutsättningar och behov.

Sid 11(12) 4 Jämförelser och slutsatser Det är fortfarande svårt att göra jämförelser mellan de olika samverkansmodellerna. Detta beror främst på olika förutsättningarna för samverkansmodellerna. Förutsättningarna för GotSam styrs av ett regeringsbeslut, vilket bl.a. innebär avsteg från gällande finansieringsprinciper. Övriga pågående samverkansmodeller sker på ingående parters egna initiativ och i vissa fall med avtalslösningar. De olika samverkansmodellerna har olika ekonomiska förutsättningar. Genom regeringsbeslut med finansiering av GotSam:s försöksverksamhet har det skapats förutsättningar för projektledning, administration, lokalkostnader, vissa investeringar i tekniskt stöd, vissa kostnader för Gotlands kommuns deltagande, vissa kostnader för flytt av Sjöinfokompaniet m.m. Övriga nämnda samverkansmodeller driver arbetet med ordinarie resurser och inom egna budgetramar. Möjligheter till förändringar i verksamheten över tiden är olika. GotSam är ett politiskt initiativ med åtföljande regeringsbeslut. Detta innebär, som nämnts, att möjligheten till snabba förändringar försvåras, förseningar i verksamheten har uppstått och andra politiska beslut har inneburit ändrade förutsättningar, men också utmaningar. Den speciella Gotlandsproblematiken (Ö-problematiken) är tongivande som orsak till verksamheten. Övriga samverkansmodeller kan snabbare och på egna initiativ förändra verksamheten i takt med regionala/lokala förändringar i förutsättningar och behov. Alla andra regioner har i stort andra grundförutsättningar och problem jämfört med Gotland. Skillnader finns mellan nationella och regionala initiativ. Ett regeringsbeslut till ett urval av centrala myndigheter, förutom länsstyrelsen, att genomföra regional/lokal försöksverksamhet, GotSam, innebär att kontakten inom respektive myndighet om inriktning, omfattning, resursåtgång m.m. blir oerhört viktig. Det finns i vissa fall variationer mellan sektorns egen beslutade verksamhet och försöksverksamheten. Intressen kan vara svåra att förena centralt och regionalt. Gemensamma beslut i styrgruppen förväntas alltid vara förankrade, och ställer därför stora krav på representationen i gruppen. Kännedomen om försöksverksamheten kan bli olika inom myndighetsområdena. Försöksverksamheten bedrivs i viss utsträckning utifrån ett ovanifrånperspektiv. De övriga samverkansmodellerna bedrivs utifrån identifierade behov i ett underifrånperspektiv. Beslut om resurser m.m. som tas förutsätts, om så erfordras, vara förankrade inom de deltagande parternas organisationer. Även här fordras att verksamheten i möjligaste mån sker i överensstämmelse med myndighetens/organisationens hela verksamhet. Förutsättningar för verksamhet i ett längre perspektiv. Regeringsbeslutet anger att försöksverksamheten GotSam skall pågå till och med år 2007. Resultatet måste, om inget annat beslut fattas, därefter omsättas i ordinarie verksamhet. Detta medför att de deltagande

myndigheterna måste ta ställning till fortsatt verksamhet, från och med år 2008, redan i planerings- och budgetprocessen hösten 2006. Övriga samverkansmodeller avgör själva efterhand omfattning och inriktning av verksamheten, som kommer att fortsätta enligt gemensamma ställningstaganden. Sid 12(12) Likheter finns mellan de olika samverkansmodellerna. I de verksamhetsanalyser/liknande som genomförs inom de olika projekten kommer man fram till/stöter på likartade typer av problem. Bl.a kan nämnas: Informationshantering Organisationsfrågor Samverkansformer Tekniskt stöd KBM:s roll i utvecklingen av krishanteringssystemet är bl.a. att följa de olika utvecklingsprojekten och medverka till att de tvärsektoriella frågorna tas om hand. Det är viktigt att tappa av erfarenheter mellan de olika samverkansmodellerna och att inte genomföra samma utvecklingsinsatser på flera ställen samtidigt. KBM bör verka för att erfarenheter tas till vara på bästa sätt och att de olika regionala/lokala initiativen överensstämmer med en nationell syn, och i förekommande fall inte strider mot redan beslutade utvecklingsinsatser. KBM konstaterar avslutningsvis att etableringen i nya lokaler, förutom Sjöinfokompaniet, ger goda förutsättningar för att nu komma igång med försöksverksamheten inom GotSam på större bredd under år 2005. I föregående rapport uttryckte KBM behov av att, utöver de ekonomiska förutsättningarna, även se över möjligheten att uppnå målen för verksamheten inom den ursprungliga tidsplanen. KBM anser, trots beslut om ett års förlängning av projektet, att det kan uppstå svårigheter att nå de uppsatta målen för försöksverksamheten.