Folkhälsorådet februari 2014 Verksamhetsplan 2014-2016 Folkhälsorådet i Mölndal 1
Mölndals stad Verksamhetsplan 2013-2015 Folkhälsorådet 2
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 4 2. Uppdrag... 4 3. Verksamhetens förutsättningar... 5 3.1 Grundläggande värden... 5 3.2 Omvärldsperspektiv och förutsättningar... 6 3.3 Strategier och satsningar... 6 4. Prioriterat område: Barn och ungas psykiska hälsa... 8 5. Prioriterat område: Goda levnadsvanor... 10 6. Prioriterat område: Åldrande med livskvalitet... 13 7. Område: Utveckling o strategiska insatser... 14 Bilagor: Ledamöter i folkhälsorådet Diagram 3
Mölndals stad Verksamhetsplan 2013-2015 Folkhälsorådet 1. Bakgrund och syfte Ett gott folkhälsoarbete fokuserar på de faktorer som främjar hälsa och förebygger sjukdom eller skador. Arbetet bygger på kunskap om både hälsa och levnadsvillkor och berör i princip alla politikområden. Ett gott folkhälsarbete är strukturerat och långsiktigt. Lokal delaktighet är en förutsättning och många olika parter i samhället är involverade. Såväl offentliga verksamheter som företag, föreningar, organisationer och enskilda har en roll i arbetet. Folkhälsoarbetet har betydelse för en socialt hållbar utveckling och möjligheterna för tillväxt. God hälsa i befolkningen och en socialt gynnsam och stabil miljö är grundläggande värden i en attraktiv region. 2. Uppdrag Folkhälsorådets övergripande uppgift är att initiera, samordna och ansvara för att följa upp och utvärdera resultaten av folkhälsoinsatser. Rådet ska inte starta egna verksamheter, utan fungera som inspiratör och kunskapsspridare. Rådets arbete utgår från avtal mellan Mölndals stad och Hälso- och sjukvårdsnämnd 7. Avtalet reglerar gemensam finansiering av en tjänst samt verksamhetsbudget. Nuvarande avtal gäller 2011-2014. Rådet verkar utifrån ett befolknings- och samhällsinriktat perspektiv. I folkhälsorådet ingår förtroendevalda från Mölndals stad och hälso- och sjukvårdsnämnden samt tjänstemän från hälso- och sjukvårdskansliet, primärvården, folktandvården och försäkringskassan. Stadens tjänstemän kan adjungeras. Rådet är organisatorisk underställt kommunstyrelsen. Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella aktörer att var för sig och tillsammans verka för en god hälsa bland mölndalsborna. Folkhälsoarbetets vision Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och att etablera goda levnadsvanor. Fyra fokusområden Delaktighet, inflytande, gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet 4
Mölndals stad Verksamhetsplan 2013-2015 Folkhälsorådet 3. Verksamhetens förutsättningar 3.1 Grundläggande värden 3.1.1 Nationellt mål och regional inriktning Det lokala arbetet har sin grund i det nationella målet för folkhälsoarbetet som är Att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. På regional nivå finns den folkhälsopolitiska policyn, liksom visionen för utvecklingen i regionen.. Det goda livet. Under hösten 2013 antog regionfullmäktige även dokumentet Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Dokumentet har tagits fram som en effekt av WHO s rapport Closing the gap som har genererat både internationella och nationella initiativ till åtgärder för jämlik hälsa. Åtgärderna som lyfts fram berör många verksamhetsområden, varav flera är kommunernas ansvar. 3.1.2 Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar 2014 Det lokala folkhälsoarbetet sker i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Mölndal, Partille och Härryda. För 2014 har nämnden som prioriterad insats för folkhälsoarbetet att Folkhälsobudgeten ska utökas i samverkan med kommunerna. Bland övriga prioriterade insatser finns några som kan beröra det lokala folkhälsoarbetet, t ex Barn och ungdomsmedicin; Fortsatt satsning på arbetet med att identifiera riskgrupper bland barn och unga så som övervikt, fetma samt diabetes. Ungdomsmottagningar; Fortsatt satsning på att utveckla arbete och metoder för motiverande livsstilssamtal samt Fortsatt arbete för att få fler pojkar att söka sig till ungdomsmottagningarna. Tandvård; Den goda tandhälsan som finns i nämndområdet skall bibehållas. 3.1.3 Inriktning i Mölndal Det lokala folkhälsoarbetets inriktning anges i dokumentet Gott liv i Mölndal! som antogs av kommunstyrelsen 2009. En vision och fyra fokusområden pekar ut grundriktningen för arbetet. Se de gröna rutorna på sidan 4. Det välfärdsbokslut som presenterades i januari 2012 ledde till att folkhälsorådet gjorde mera specificerade prioriteringar. Under 2013 antog kommunfullmäktige i Mölndals stad Vision 2022. Utifrån visionen, folkhälsorådets prioriteringar och redan pågående processer i stadens verksamheter har staden konstaterat att under 2014-2016 ligger fokus på några utpekade områden. Dessa presenteras i avsnitt 3.3.1 5
3.2 Omvärldsperspektiv och förutsättningar 3.2.1. Västra Götaland siktar på socialt hållbar utveckling Västra Götaland och Göteborgsregionen strävar efter att vara en attraktiv tillväxtregion. Detta förutsätter hög kunskapsnivå och ett kreativt klimat. Dessutom behövs social stabilitet med trygghet och god hälsa. Processen att arbeta fram Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland är en del i arbetet för social hållbarhet. Genom att peka ut åtgärder som är relevanta för att nå jämlik hälsa i regionen är syftet att samla olika aktörer i samma riktning för större effekt. Med utgångspunkt i en utvärdering av folkhälsoarbetets organisering under 2012 har regionfullmäktige även initierat ett uppdrag att forma en ny modell för folkhälsoarbetet i regionen. Fortsatt samverkan mellan kommun och region betonas i det förslag som sänds på remiss under våren och behandlas av regionfullmäktige före sommaren 2014. 3.2.2. Gott utgångläge i Mölndal Mölndalsborna har generellt sett en god hälsa. Utbildningsnivån är hög och arbetslösheten relativt låg. Många har goda levnadsvanor. De flesta ungdomar mår bra, trivs med livet och har framtidstro. Precis som i landet i övrigt finns dock systematiska skillnader i hälsa och livsvillkor mellan olika grupper. Arbetslösheten är till exempel högre bland ungdomar än vuxna. Förhållandevis många unga vuxna visar sämre hälsa, framför allt unga kvinnor med kortare utbildning. Även bland tonåringar är det framför allt flickorna som rapporterar psykisk ohälsa, men tecken finns på att även pojkarna behöver uppmärksammas. Störst risk för ohälsa har den som är arbetslös, har kort utbildning, funktionsnedsättning, brist på sociala nätverk och/eller har upplevt traumatiska händelser. 6
3.3 Strategier och satsningar Under de närmaste åren kommer folkhälsorådet verka för att folkhälsoarbetet dels fokuseras till några prioriterade områden, dels tydligare integreras i olika aktörers ordinarie verksamheter. 3.3.1. Prioriterade områden I rutan nedan till vänster syns de områden som folkhälsorådet har lyft fram som särskilt prioriterade 2014-2016 för det lokala folkhälsoarbetet i samverkan mellan många aktörer i Mölndal. I rutan till höger syns de områden som i dagsläget är centrala för stadens arbete under samma period. I det breda lokala folkhälsoarbetet ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att forma insatser på ett sådant sätt att effekten når grupper som i högre grad än andra har eller riskerar ohälsa. 3.3.2. Folkhälsoperspektiv i ordinarie verksamhet och ökad samverkan Hälsa och levnadsvillkor påverkas av en mängd olika faktorer och berör aktörer från olika delar av samhället. Förutsättningarna för en positiv utveckling är bäst när ordinarie verksamheter har ett hälsofrämjande förhållningssätt och kunskap om förebyggande arbete. Tydliga gemensamma mål kan bidra till större genomslag. Organisation och arbetsformer har också betydelse. I stadens organisation tas nu de första stegen för att förverkliga Vision 2022. Detta kommer att kräva fördjupad samverkan mellan stadens nämnder och förvaltningar. Social hållbarhet och folkhälsa kommer också allt mer att lyftas in i nämndernas verksamhetsplaner. Likaså kommer formerna för att arbeta strategiskt med det sociala perspektivet i stadens tjänstemannaledning att utvecklas. Viktigt är att även relationerna mellan folkhälsorådet, brottsförebyggande rådet, kommunstyrelsen och övriga nämnder förtydligas. Frågor inom det främjande och förebyggande området berör ofta flera av dessa grupper, ibland alla. Idag är rollerna otydliga och ansvaret faller ibland mellan stolarna, samtidigt som dubbelarbete också sker. Den civila sektorn och ideella krafter är viktiga i folkhälsoarbetet. Ett mera medvetet och aktivt samarbete mellan offentliga och civila sektorn kan ge god effekt för bägge parter. Folkhälsorådets insatser för att stödja utvecklingen beskrivs i avsnitt 7. 6
Mölndals stad Verksamhetsplan 2013-2015 Folkhälsorådet 3.4 Ekonomi 3.4.1. Folkhälsorådet och dess verksamhet Folkhälsorådet och dess verksamhet samfinansieras med lika delar av staden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Vardera parten bidrar enligt grundavtalet med totalt 550 000 kr per år. Indexuppräkning skedde 2013 och under 2014 tillför bägge parter 140 000 kr utöver grundavtalet. Det innebär att rådets budget 2014 omfattar 1 406 000 kr. Resursfördelning, netto kkr Utfall Budget Budget Plan Plan Fokusområden beslutade 2009 2011 2012 2013 2014 2015 Inflytande o Delaktighet 75 95 25 115 Barns uppväxtvillkor 129 80 135 121 Goda levnadsvanor/fysisk akt. 98 90 90 190 Drogförebyggande 95 100 80 210 Åldrande 0 40 40 50 Strategiska insatser 88 65 26 35 - samverkan civila sektorn 55 Tjänst 100 % inkl lokal, it etc 615 630 675 685 Summa ordinarie budget 1,100 1,100 1,126 1,406 Nytt avtal Tjänst, deltid (staden finansierar) 140 -- Tillfälligt stöd Volwe (från staden) 20* -- Externa proj.medel föräldrastöd 168 220 103** 81 Summa totalt 1,268 1,320 1,389 1,487 Nytt avtal *)Från vård o omsorg för stöd i Volwe-projektet, 20 tkr. **) överskott från 2012=externa medel föräldrastöd 90 kkr. Ersättning från GU för föräldrakurs Connect, ca 10 kkr baserat på antal deltagare i kursen Barn o ungas psykiska hälsa Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Nytt arbetssätt 3.4.2. Folkhälsoinsatser utöver grundavtalet Ett exempel på folkhälsoarbete utöver grundavtalet är den samverkan som sker inom Hälsodisken Balansen regleras i avtal mellan staden (Kultur- och fritidsnämnden) och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Vardera parten bidrar med 150 000 kr per år till verksamhetsmedel. Därutöver finns avtal mellan kultur- och fritidsnämnden och primärvården (de åtta vårdcentralerna tillsammans, både offentliga och privata) kring samordnarresurser. Vardera parten finansierar varsin 50 % tjänst som samordnare. Nuvarande avtal sträcker sig till och med 2014. 7
4. Prioriterat område: Barn och ungas psykiska hälsa 4.1 Uppdrag och övergripande mål Folkhälsorådet har lyft fram tre områden som viktiga för offentliga, privata och ideella aktörers arbete för barn och ungas psykiska hälsa i Mölndal. Dessa beskrivs nedan. De två nedersta ingår även i stadens gemensamma prioritering för folkhälsa och social hållbarhet. Det ska finnas närvarande vuxna i barns liv Barn behöver närvarande vuxna, både i familjen och i de olika verksamheter där de tillbringar sin tid. Anknytningen mellan barn och vuxna är viktig både under barndom och tonår. Vuxna ska stå för trygghet och kontinuitet. Grundläggande värderingar och demokratiska värden förmedlas från vuxna till barn, i vardagen. Möten mellan generationer berikar. Ett medvetet arbete för jämställdhet är en viktig del. Barn och unga ska ha likvärdiga förutsättningar att klara skolan Utbildning är en faktor med stor betydelse för hälsa och levnadsvillkor under hela livet. Att barn och unga upplever trygghet, positivt bemötande, höga förväntningar och att de blir bekräftade bl a i skolan är en förutsättning för lärande. Att alla barn får likvärdiga förutsättningar att nå målen är en stor folkhälsoinsats. Stöd till små barn och deras familjer bidrar till trygga barn och är därmed ett led i arbetet. Unga ska ha god väg in i vuxenlivet En förutsättning för ungas väg in i vuxenlivet är eget boende och att komma in på arbetsmarknaden. Gruppen unga kvinnor, särskilt med kort utbildning, signalerar utsatthet, t ex nedsatt välbefinnande, ohälsosamma vanor (rökning, låg fysisk aktivitet), bristande tillit till andra och rädsla för att gå ut på grund av risk för överfall eller ofredande. Unga är generellt ekonomiskt utsatta. Även unga män behöver stöd till en bra väg in i vuxenlivet. Delmål Folkhälsorådet ska bidra till att fler föräldrar får stöd i föräldrarollen. Rådet ska inspirera till insatser som bidrar till ungdomars och unga vuxnas trygghet och en väg in i vuxenlivet. Planerade aktiviteter: Medverka till att fler föräldrar till både yngre och äldre barn nås av erbjudande om stöd i föräldrarollen, i samverkan med bland annat studieförbund, förskola, familjecentral, SFI och skolans modersmålsenhet. Anordna föräldragrupper och inspirationskvällar. Verka för att barn och unga får delta i samtal och reflektera kring normer och värdegrund, t ex utifrån upplevda krav från omgivning och media på hur man ska vara. Medverka till möten över generationsgränserna. Sprida goda exempel på hur unga vuxna kan involveras i arbetslivet och samhället och hur mötesplatser och stöd för ungdomar och unga vuxna kan göras lättillgängligt och attraktivt. Folkhälsorådets aktiviteter följs upp genom redovisning av genomförda insatser och med hjälp av enkäter till deltagare.. 8
Mölndals stad Verksamhetsplan 2013-2015 Folkhälsorådet -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- På sikt: Uppföljning av övergripande mål Uppföljning av barns psykiska hälsa görs via enkäter samt via skolhälsovårdens hälsosamtal med alla barn i åk 4, 8 och år 2 på gymnasiet. Positiva förändringar förutsätter att många aktörer arbetar för samma mål. Kvalitetsindikator Exempel Utfall 2011 Utfall 2013 Målutfall 2015 Andel tonåringar som trivs med livet just nu / Andel tonåringar som är mycket eller ganska nöjda med livet i sin helhet (ungdomsenkät Läget/Lupp åk 8) flickor pojkar 72 % 86 % 90 % 90 % I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra stämmer mycket eller ganska bra. (GR skolenkät åk 8, 2012) Flickor Pojkar 69 % 74 % Andel som klarar alla målen i åk 9 flickor pojkar 86 % 81 % 84 % 79 % Andel unga vuxna med nedsatt välbefinnande (Enkäten Hälsa på lika villkor, 16-29 år) Kvinnor Män 27 % 15 % < 20 % < 15 % 9
5. Prioriterat område: Goda levnadsvanor 5.1 Uppdrag och övergripande mål Folkhälsorådet har lyft fram två områden som viktiga för offentliga, privata och ideella aktörers arbete för goda levnadsvanor i Mölndal. Det ena området rör fysisk aktivitet: Fler ska vara fysiskt aktiva i vardagen! Stillasittandet ökar och är ett hot mot hälsan. Både barn och vuxna behöver röra sig kontinuerligt under hela dagen, varje dag. Rörelse bidrar, förutom till fysisk hälsa, också till ökad inlärning, minskad stress och ökat välmående. Att skapa miljöer som minskar stillasittandet är viktigt. Att locka alla åldrar till lek och rörelse i vardagen är en utmaning! Vanor som grundläggs i barndomen följer ofta med hela livet. Barn och unga är en viktig målgrupp, men vardagsrörelse har positiv effekt även högt upp i åren. Fysisk aktivitet har god effekt på flera vanliga sjukdomar t ex högt blodtryck, typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och depression. Delmål Folkhälsorådet ska verka för att fler mölndalsbor i alla åldrar rör sig mera i vardagen. Planerade aktiviteter Sprida kunskap och exempel om hur nya arbetssätt och utformningen av fysiska miljöer både i utomhus och inomhus kan bidra till att minska stillasittandet. Fortsätta arbetet med att stödja en ökad användning av Fysisk aktivitet på recept. Aqua-Mix erbjuds i Streteredsbadet i samverkan med Barnmedicin och MASS för barn som arbetar för att förändra sin livsstil och växa i sin vikt. Kursen kombineras under året med stöd till föräldrar i föräldrarollen. Folkhälsorådets mål följs upp genom redovisning av genomförda aktiviteter samt deltagarnas upplevelse av om aktiviteterna inneburit ökat stöd i det egna arbetet. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- På sikt: Uppföljning av övergripande mål Uppföljning av görs med hjälp av uppgifter från skolhälsovårdens hälsosamtal och vad gäller vuxna via enkäten Hälsa på lika villkor som genomförs 2014. Förändringar i vanor och beteenden förutsätter att många aktörer arbetar för samma mål. Kvalitetsindikator Andel barn som rör sig minst 60 min varje dag (Skolhälsovårdens hälsosamtal, åk8) flickor pojkar Utfall 2011 28 % 45 % Nivå 2015 Andel vuxna som är fysiskt aktiva 30 min varje dag (Enkäten Hälsa på lika villkor) kvinnor män 63 % 71 % 10
Mölndals stad Verksamhetsplan 2013-2015 Folkhälsorådet 5.2 Uppdrag och övergripande mål Det andra området som folkhälsorådet har prioriterat som viktigt för offentliga, privata och ideella aktörers arbete för goda levnadsvanor i Mölndal rör drogförebyggande insatser: Tonårstiden ska vara fri från tobak, alkohol och droger Ungas alkoholdebut ska skjutas upp och andelen ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa ska minska. Ju senare debuten sker, desto mindre är risken för skador, beroende och missbruk. Många verksamheter, organisationer, enskilda och föräldrar måste samverka om det drogförebyggande arbetet ska ge effekt. Mest effektivt är att begränsa tillgången. Staden svarar för tillsyn av åldersgränser och samverkar med polis och skattemyndighet i kontakter med handlare och restauranger. Genom att också stärka attityder och normer för att tonårstiden ska vara fri från tobak och alkohol och hela livet fritt från droger ger vi föräldrar och andra vuxna stöd att hålla på de åldersgränser som lagen anger. Särskilda budskap behöver riktas till vuxna. God dialog mellan vuxna och unga bidrar positivt. Unga behöver också få möjlighet att diskutera för att kunna göra medvetna val. Delmål Folkhälsorådet ska underlätta för föreningar och skolor att bedriva ANDT-förebyggande arbete. Ungdomar, föräldrar, andra vuxna och personal som arbetar med barn och unga ska känna till målet om en tonårstid fri från tobak, alkohol och droger. Planerade aktiviteter Arbetet med opinionsbildning/kampanjer vid skolavslutning och t ex höstlov forsätter. Pilotprojekt i samverkan med Skånhällaskolan i Lindome, åk 9, En resa mot framtiden med syfte att stärka ungdomarna att göra aktiva val av livsstil. Pilotprojekt i samverkan med ett par 7-9 skolor i syfte att ta fram material och metoder som underlättar för skolorna att bedriva ANDT-arbete. Genomföra en kompetensutvecklingsdag om ANDT för personal som arbetar med barn och unga. Syftet är att tillsammans med berörda verksamheter etablera en dag som återkommer varje år. Ge stöd till föreningar som vill driva ANDT-förebyggande arbete. Inriktningen är att nå samarbete med fyra föreningar och stödja dem med material och kunskap. Folkhälsorådets mål följs upp genom redovisning av vilka föreningar och skolor som involverats i arbetet och hur de upplevt stödet samt genom redovisning av hur och till vilka budskapet om tonårstid fri från tobak, alkohol och droger har spridits. Både folkhälsorådet och brottsförebyggande rådet prioriterar det drogförebyggande arbetet. Folkhälsoplaneraren och brotts- och drogförebyggande samordnaren samverkar i arbetet. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 11
På sikt: Uppföljning av övergripande mål Uppföljning av konsumtionsvanor görs via ungdomsenkäter. Siffrorna från 2011 är från enkäten Läget?. Under 2013 gjordes CAN:s drogvaneundersökning samt Ungdomsstyrelsens LUPPenkät. Framöver kommer enbart LUPP-enkäten att genomföras. Positiva förändringar förutsätter att många aktörer medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Kvalitetsindikator/Uppföljning Exempel ALKOHOL Andel som inte provat/druckit alkohol Flickor Pojkar Utfall (åk 8 ) 46 % 44 % 2011 (år 2)* 28 % 24 % Utfall (åk 8) CAN 47 % 48 % 2013 (år 2)** CAN 18 % 16 % Nivå (åk8) 2015 (år2) 50 % 50 % Andel som aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar Flickor Pojkar 43 % 60% 34 % 63 % 71 % 53 % 50 % 50 % TOBAK Andel som aldrig rökt flickor pojkar 73 % 70 % 46 % 41 % 70 % 45% 85 % 85 % Röker dagligen/nästan dagligen samt några gånger i veckan flickor pojkar 7 % 4 % 20 % 17 % 4 % 2 % 15 % 10 % <år 2011 <år 2011 < 10 % < 10 % Andel som aldrig snusat flickor pojkar 92 % 82 % 73 % 53 % 81% 70% 95 % 95 % <år 2011 <år 2011 Andel som snusar dagligen/nästan dagligen samt några gånger i veckan, flickor pojkar 1 % 3 % 2 % 14 % 1 % 2 % <1% 8 % < < < < 10 % *) Svarande = elever i Mölndals gymnasieskolor **) Svarande = unga som bor i Mölndal, men kan gå i skola i annan kommun 12
6. Prioriterat område: Åldrande med livskvalitet 6.1 Uppdrag och övergripande mål: Folkhälsorådet har prioriterat ett arbetsområde som viktigt för offentliga, privata och ideella aktörers arbete för åldrande med livskvalitet i Mölndal. Detta är: Äldre ska vara trygga i sitt närområde Äldre ska ha förutsättningar att behålla vitalitet, hälsa och ett aktivt liv långt upp i åren. Otrygghet och rädsla för att gå ut i närområdet får inte begränsa möjligheterna, vare sig det rör sig om rädsla för fallolycka eller för överfall. De egna funktionerna förändras med stigande ålder och kraven på t ex boendet blir annorlunda. Både bostaden och närmiljön har betydelse för känslan av trygghet och för möjligheten att vara självständig och fysiskt och socialt aktiv. Delmål Folkhälsorådet ska bidra till utvecklingen av ett samordnat arbetet för att förebygga fallskador i yttre miljön. Planerade aktiviteter Stödja nätverk mellan stadens berörda förvaltningar, fastighetsägare, sjukhuset, primärvården, centrumsamordnare och föreningar. Tanken är två nätverksträffar per år och att dessa leder till ökad samordning. Folkhälsorådets mål följs upp genom sammanställning/redovisning av genomförda nätverksträffar och aktiviteter som gjorts i samverkan mellan olika förvaltningar och/eller tillsammans med andra offentliga, ideella eller privata aktörer. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- På sikt: Uppföljning av övergripande mål Uppföljning sker via enkäten Hälsa på lika villkor, samt övrig tillgänglig statistik. Statistik över antal/andel vårdade på sjukhus pga fallolycka kommer att följas. Positiva förändringar förutsätter att många aktörer är engagerade i det främjande och förebyggande arbetet. Kvalitetsindikator Utfall 2011 Nivå 2015 Andel äldre som avstår från att gå ut pga rädsla för överfall (Hälsa på lika villkor, 65-84 år) ) - kvinnor - män 43 % 18 % < år 2011 < år 2011 Vårdade på sjukhus pga fallskada, 80år+, per 100 000 inv (Patientregistret, treårsgenomsnitt) Se diagram i bilaga - kvinnor - män 2008-2010 6 206 5 024 minskning minskning 13
7. Område: Utveckling o strategiska insatser 7.1 Uppdrag och övergripande mål: Folkhälsorådet lyfter fram vikten av att folkhälsoperspektivet och arbetet för social hållbarhet tydligare integreras i olika aktörers ordinarie verksamheter. Folkhälsoperspektivet ska finnas i verksamheternas vardag I avsnitt 3 beskrivs att det i stadens organisation pågår en utveckling som innebär att folkhälsoperspektivet successivt lyfts in i ordinarie verksamheter. Gemensamma mål kommer att underlätta detta, men en tydligare organisation för samordning av de övergripande främjande och förebyggande frågorna är angelägen. Samordningen mellan staden och regionen utvecklas också successivt. Det synsätt som benämns sociala investeringar är intressant att inspireras av för att nå ett strategiskt förhållningssätt kring hälsa och social hållbarhet. Utvecklad samverkan mellan offentlig och ideell sektor Samverkan mellan offentlig och civil sektor uppmärksammas allt mer. Det offentligas roll övergår från att erbjuda färdiga lösningar till att skapa goda förutsättningar för föreningar, organisationer och enskilda personer att samlas kring gemensamma intressen och förverkliga idéer. Inom det sociala området finns utrymme för mera medveten, aktiv och kontinuerlig samverkan mellan offentlig och civil sektor. Delmål Folkhälsorådet ska bidra till ökad kunskap om social hållbarhet och strategiskt folkhälsoarbete bland politiker och anställda. Planerade aktiviteter Bidra till diskussioner och fortsatt process kring social hållbarhet och sociala investeringar. Rådet bjuder in till föreläsningar och andra former av kunskapsspridning. Lokalt sprida Åtgärder för jämlik hälsa som tagits fram av Västra Götalandsregionen. Folkhälsorådets mål följs upp genom redovisning av genomförda aktiviteter. Deltagarnas upplevelser av om deras kunskap har ökat eller inte redovisas också. 14
BILAGA 1 Ledamöter i folkhälsorådet 2011-2014 Förtroendevalda: Ingvar Paulsson (m), ordförande Mölndals stad Eva Johansson (s) 1 v ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Ann-Marie Ebbesson (s) 2 v ordförande Mölndals stad Mona Benzel (fp) Mölndals stad Hjalmar Lindqvist (s) Mölndals stad Merjem Maslo (m) Mölndals stad Maria Martini(c) Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Tjänstemän: Monica Ericson Sjöström, områdeschef Primärvården (t o m 2011) Gudny Sveinsdottir/Lisbeth Bertilsson Primärvården (fr o m 2012) Helena Magnusson, enhetschef Folktandvården Petteri Lackéus, planeringsledare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (t o m aug 2013) Lena Ekeroth, planeringsledare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (fr o m sept 2013) Rolf Carlsson, samverkansansvarig Försäkringskassan Rådet har möjlighet att adjungera stadens tjänstemän vid behov. 15
Indikator Åldrande med livskvalitet Fallförebyggande arbete Bilaga 2 Vårdade på sjukhus pga fallskada, 80år+, per 100 000 inv (Patientregistret, treårsgenomsnitt) 16