Till Norrtalje kommun Rimbo Framtid f6r med orden Vi?=GAR d - GROW- CJUS FOR RlMBO harmed avge foljande yttrande over forslaget till fordjupning av oversiktsplanen for Rimbo samhalle Vi ar tacksamma for att fordjupningsforslaget, sorn faktiskt kommit till stind pi virt initativ nu hunnit si har Iingt. Virt yttrande over forslaget begransar sig till vad vi anser ar sarskilt viktigt for framtiden. Vi folier i virt yttrande den dis~osition sorn anvands i forslaaet. Vi har sagt det forut och vi har fortfarande ett obehagligt intryck av att de perifera delarna av Norrtalje kommun, sorn t ex Rimbo, kommer i andra eller tredje hand medan centralorten Norrtalje i alla sammanhang prioriteras. Ett typiskt exempel ar hur kommunen hanterar jarnvagsfrigan. Ett annat exempel ar hur det kommunalagda Roslagsbostader hanterar bostadsomridet Marknadshagen. Ett tredje exempel ar hur kommunen forsummar gatubilden i Rimbo. 2: 1 denna del noterar vi att obetydligt finns redovisat om undersokningar av befolkningens resvagar och onskemil om resor till jobb och utbildning. Det handlar om alternativen buss, jarnvag och bil. Vi drar slutsatsen att nigra sidana undersokningar inte gjorts. Vi ser det sorn en allvarlig brist i forslaget. Det gir inte att pisti att t ex jarnvagsalternativet inte ar viktigt om man inte objektivt undersokt om Rimboborna har nytta av eller vill ha ett tigalternativ till Storstockholm for att komma till jobb och studier. Forslaget till fordjupning kunde vara mer tydligt vad galler den koppling sorn miste goras mellan bostader i ena sidan och arbetstillfallen och kommunikationer till arbete och studier i andra sidan. Dessa brister kommer i tydlig dager nar det galler bostadsplaneringen redovisad under 3:1 har nedan. 2.8 Vi vill peka pi att ett kraftledningsreservat loper i nord-sydlig riktning oster om Rimbo och sedan i ost-vastlig riktning soder om Soderby och ansluter till kraftledningen sorn gir genom Rimbo samhalle och over Lingsjon. Utnyttjade man denna bana for kraftledning skulle kraftledningen genom Rimbo samhalle och over Lingsjon soderut kunna tas bort till stor nytta for Rimbo tport och angransande fornamliga naturomriden. 3:l Vi vill peka p i att de omriden for bostadsbyggande sorn redovisas i p 3.1 rymmer viktiga naturresurser och darfor kan bli mycket attraktiva bostadsomriden. Med andra ord skall omridena inte plottras sonder eller berovas sina naturvarden sorn led i dilig planering. Rimbos vackra natur och goda Iage ger forutsattningar for att skapa en valordnad och smakfull bostadsbebyggelse. De estetiska vardena miste tillgodoses. Detta galler aven hyreshus. Harigenom kan man locka valutbildade och kultiverade
personer ur alla yrkeskategorier och i alla ildrar, siledes aven aldre, att bosatta sig i Rimbo. Det finns anledning att inte heller bortse frin skatteaspekten, dvs att goda skattebetalare ar till storre nytta for kommunen an diliga. Ordentligt folk vill ha ordentliga bostader. Har kommer kunniga arkitekter in i bilden. Ny bebyggelse behover inte vara ful bebyggelse. Gammal kulturbebyggelse sorn t ex den i Rimbo kyrkas narhet kan rned fordel harmoniera rned kyrkan etc. Niviskillnader, vatten, berg och maktiga trad kan tas till vara - inte plinas ut i syfte att ge kortsiktiga vinster i samband rned byggnadsprocesserna. Vi kan inte i forslaget se att aldreboende blivit bra behandlat. Bostadssituationen for gamla och sjuka miste finnas rned i planeringen for framtiden. Att ta itu rned den saken ar en stimulerande utmaning for dem sorn har planeringsansvaret. Givetvis skall en sidan planering goras i samrid rned dem sorn berors av frigan. Betraffande enskildheterna i p 3.1 anser vi att nybebyggelsen skall ske forst av omridet A. Vastertorp, sedan av omradet H. Asplund - Soderbybacken. Vi ar tveksamma till den stora omfattningen pi bebyggelsen av I. Kvarntorpet, en si stor anhopning av bostader sorn har foreslis kan Iatt leda till diliga bostadsforhillanden. Det fir inte i Rimbo finnas nigot bostadsomride, sorn kan bli klassat sorn mindre attraktivt. Det ar latt hant att man dar fir ett andra klassens bostadsomride pi ungefar samma satt sorn t ex Malmo har Rosengird. 3:2 Vad betraffar omriden for arbete och handel vill vi peka pi att ett ytterligare omride om ca tvi hektar stir till forfogande strax soder om in mellan Lingsjon och Kundbysjon strax oster om Asplund mellan nuvarande vag 280 soderut och den tankta strackningen av vag 280 soderut och likasi ett omride om ca tv& hektar strax norr om den lila rutan soder om Bergby pi kartan till oversiktsplanen. Omridena gransar till vag och tillhor Adamsbergs Gird. 3:3 Betraffande vad sorn anges har har vi inga invandningar. 3:4 Friluftsliv och sport ar viktiga inslag i det dagliga livet. 3:5 Vagar och kommuni kationer ar viktiga for utvecklingen i framtiden. Vi ser det sorn angelaget att vag 77 rned det snaraste dras i det norra vagreservatet, sorn vi finner vara avgjort bast for Rimbo. Vagbygget kan piborjas omgiende och ske etappvis. Med nara nog lika hog prioritet forordar vi att vag 280 dras i nord-sydlig riktning. Vi ser det sorn en avgjord fordel om denna vagdragning gors nigot mer osterut frin skarningspunkten rned vag 77 och att vag 280 fir lopa strax oster om Bergby gard for att Iangre soderut knyta an till nuvarande strackning av vag 280. Detta har ocksi att gora rned jarnvagens dragning. Det ar en fordel om vag 280 frin Rimbo i sydlig riktning fir gi oster om Bergby, jfr bilagda kartskiss - gir den vaster om Bergby minskar mojligheten radikalt att dra nytta av den gamla jarnvagsbanken in mot Rimbo och vaginfarterna till Asplund omride H blir samre.
Vi forordar en lokal busslinga Vastertorpsvagen - Rinasvagen. Den gor Vastertorp till ett battre bostadsomride. Jarnvagen Det ar angelaget att jarnvagen frin Stockholm via Kirsta skall kunna forlangas till Rimbo hela vagen pi den jarnvagsbank som redan finns. Vi ser detta som mycket viktigt for Rimbos utveckling. Battre kommunikationer soderut fran Rimbo knyter Rimbo narmare till Stockholm och bidrar darmed pi ett avgorande satt till att hela Norrtalje kommun blir nara relaterad till Stockholmsregionen. Det ar helt fel att enbart knyta centralorten Norrtalje till Stockholmsregionen, nar det si Iatt och utan sarskilt stor kapitalinsats gir att istallet ha tvi forbindelseleder mellan Norrtalje kommun och Storstockholm. Hartill kommer de synergieffekter som kommer Rimboomridet tillgodo genom de battre kommunikationerna. Rimboomridet blir mer attraktivt for foretagsetablering, affarsliv och utveckling av bostadsbyggande. Ungdomar fir Iattare att studera, arbetande fir Iattare att komma till sina arbetsplatser, invinarna fir narmre till sjukvird etc. Frigan om jarnvag in till Rimbo togs upp under charetten 2007. Ett forslag om stationens placering ritades in pi kartan bifogad charettens forslag. Stationen placerades bakom gamla mejeriet. En tunnel ritades in under nuvarande Stockholmsvagen for anslutning till bussterminalen. Vi anser att detta forslag skall bli verklighet. Det ar s i sjalvklart att en utbyggd jarnvag frin Stockholm via Kirsta p i den gamla banvallen till Rimbo ger massor av positiva effekter for Rimboomridet att det ar hapnadsvackande att detta inte uppmarksammas i forslaget. 3.6 Rimbo Framtid delar de meningar som fors fram i forslaget om "teknisk forsorjning". Det ar mycket viktigt att hanteringen av dagvattnet sker pi ett tidsenligt satt. LikasA ar det som vi namnt, 2.8, angelaget att den stora kraftledningen genom Rimbo samhalle forsvinner. Det ar otidsenligt att ha kvar en stor kraftledning tvars genom en tatort. 3.7 1 denna del har vi inga sarskilda synpunkter. 4. 1 dess delar ser vi oss inte ha anledning att utveckla nigra sarskilda uppfattningar.
Avslutningsvis vill vi med kraft trycka pi att frigorna om boende, arbetsplatser och samfardsel miste losas gemensamt i harmoni. S i t ex ar bostadsbyggandet intimt forenat med att Roslagsbanan forlangs till Rimbo, eftersom den betydligt okar allmanhetens intresse for att bo i Rimbo och darmed okar vardet p i egna hem i Rimbo. Det ar lattsinnigt att satsa Rimbos utveckling p i de boendes bilberoende. Vi kan tyvarr inte se att sidana sammanhang stitt klara nar oversiktsplanen nu foreligger. Men det ar inte for sent att ratta till detta. Rimbo i september 2008 //, q Gustaf Lagerbjel ke Ordforande Kassaforvaltare Vice ordforande era.* Lennart Ericson Sekreterare fl- f l 3 L Mona Bohman Styrelsesuppleant