Verksamhetsberättelse 2014 för VOHJS nämnden

Verksamhetsberättelse 2014 för VOHJS nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Nämndens sammansättning 3 Nämnden har haft sex sammanträden under året 4 Utvecklat arbetsformerna med en av sina beredningsgrupper 5 Utredningen av nämndens struktur och uppdrag har lett till ett nytt reglemente 6 Frågan om samverkan inom psykiatri och missbruk utreds 7 Utvecklat sitt deltagande i planeringsprocessen 8 Revisionsdialogen har utvecklat arbetsprocessen 9 Frågor om nämndens samverkansområden 10 Frågor om länets hjälpmedelsförsörjning 11 Frågor om regionalt Vård- och omsorgscollege 12 Uppföljning av VOHJS fastställda mål för 2014 13 Sammanfattning 1(22)

1 Inledning Nämnden är gemensam för Landstinget Sörmland och länets nio kommuner, med landstinget som värdkommun. Nämnden inrättades i januari 2011 mellan landstinget och länets kommuner i syfte att utveckla samverkansfrågorna. Efter att ha processat reglementet under våren var nämnden klar att börja arbeta efter halvårsskiftet år 2011. Då var nämnden fulltalig med 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare. Enligt reglementet som antogs av respektive fullmäktige på försommaren 2011 har nämnden ansvar för hjälpmedelsförsörjningen i länet, FoU i Sörmland samt ett regionalt Vård- och omsorgscollege. Dessutom har nämnden som sin huvuduppgift att utveckla samverkan mellan de 10 huvudmännen landstinget och kommunerna inom de områden där det saknas samverkan eller där samverkan inte fungerar. När nämnden var fulltalig genomförde nämnden i september 2011 en vägledningsdebatt för att fördjupa sig och mejsla ut sina frågor. Under april månad 2012 ungefär ett halvår efter vägledningsdebatten genomförde nämnden en uppföljning och utvärdering av nämndens frågor och reglemente. Under 2013 har nämnden fortsatt att konsolidera sina frågor inom äldreområdet. Samtidigt har nämnden på ett tydligare sätt markerat att reglementet tillåter att nämnden även kan arbeta med frågor inom psykiatri och missbruk. Nämndens grundreglemente kan beskrivas som ett paraply under vilket det hängs på särskilda bilagor som beskriver de olika ansvarsdelarna som t.ex. handlar om hjälpmedelsförsörjning, FoU i Sörmland osv. Nedan följer en presentation av nämndens arbete under 2013 vad gäller frågor och aktiviteter. I ett särskilt avsnitt redovisas resultatet av VOHJS mål för 2013. 2 Nämndens sammansättning Nämnden består av 15 ordinarie ledamöter, varav landstinget utser sex ledamöter och kommunerna en ledamot vardera. För varje ledamot har en ersättare utsetts. Under 2014 har nämnden haft 30 ledamöter med följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Britta Bergström (S), Landstinget, ordförande Jan-Olof Blomster (FP), Landstinget Henrik Elmberg (C), Landstinget Malin Hagerström (MP), Landstinget Lena Isoz (M), Landstinget Lotta Back (V), Landstinget 2(22)

Mikael Edlund (S), Eskilstuna Tord Tjernström (S), Strängnäs, 1:e vice ordförande Bengt Andersson (M), Katrineholm Stefan Zunko (S), Flen Anneli Bengtsson (S), Vingåker Jacob Sandgren (S), Nyköping Mattias Jensen Pettersson (S), Oxelösund Birgitta Brus ( - ), Gnesta Martina Johansson (C), Trosa, 2:e vice ordförande Ersättare Michaela Borg (FP), Landstinget Jonas Hultberg (MP), Landstinget Monica Johansson (S), Landstinget Lotta Jonsson (C), Landstinget Barbro Petersson (KD), Landstinget Torbjörn Olsson (M), Landstinget Marie Svensson (S), Eskilstuna Kerstin Svensson (M), Strängnäs Pat Werner (S), Katrineholm Jan Andersson (FP), Flen t.o.m. 2014.10.17. Bo Sävhammar (KD), Vingåker fr.o.m. 2014.01.01. Johan Schenström (M), Nyköping Leif Thor (M), Oxelösund Ingrid Jerneborg Glimne (M), Gnesta Tommy Setzman (S), Trosa Nämnden arbetar med ett presidium som består av de tre ordförandena. 3 Nämnden har haft fem sammanträden under året. Under 2014 har nämnden haft fem ordinarie sammanträden. Nämnden har fortsatt med att turnera runt med sina sammanträden till nämndens olika huvudmän. I mars inledde nämnden året med en dubbeldag på Bommersvik. Årets första sammanträde inleddes med att regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm tillsammans med Maj Rom, projektchef för äldrefrågor från SKL, besökte nämnden och berättade om den nya nationella överenskommelsen och att följa upp hur länet hade klarat sina åtagnande under 2013. Vid detta sammanträde besöktes nämnden även av regeringens samordnare för psykisk ohälsa Anders Printz och Ing-Marie Wieselgren, som ansvarar för psykiatrifrågor på SKL. Anders och Ing-Marie gav en rapport om 2013 års överenskommelse om psykisk ohälsa kopplat till förändringarna i 2014 års överenskommelse. Vid detta tillfälle följde nämnden upp verksamheten och målen för 2013 och ställde sig bakom en ny verksamhetsplan inklusive mål för 2014. I april besökte nämnden Oxelösunds kommun. Då gästades nämnden av revisionskollegiet som avgav sin granskningsrapport. Vidare antog nämnden en plan för bättre liv för de sjuka äldre och fick en presentation av rapporten 3(22)

Äldre i Sörmland. I maj besökte nämnden Katrineholms kommun och fick en slutredovisning av utvärderingen av den kommunaliserade hemsjukvården. I oktober var det dags för nämnden att besöka Strängnäs kommun. Då fick nämnden en redovisning av utredningen av soliditetsmåttet för Hjälpmedelscentralen och ställde sig bakom en utredning av ny teknik på Hjälpmedelscentralen samt en översyn av egenvårdsprodukterna på centralen. Nämnden uppdrog dessutom till länsstyrgruppen att revidera det länsgemensamma vårdprogrammet för demens. Vid detta sammanträde genomförde nämnden även ett systemiskt där tjänstemän och politiker fick lyssna till en anhörigs erfarenheter av vårdsystemet. Berättelsen är hämtad från vården och omsorgens vardag och utspelar sig i början av 2014. Berättaren delar med sig av upplevelser i samband med hennes åldrade föräldrars svåra sjukdom i början av 2014. Samtalet utformas som ett systemiskt möte, vilket är en strukturerad metod för att identifiera mönster och val i berättelsen. Resultatet blir ett värdefullt underlag för nämndens fortsatta diskussioner för ett förbättrat samarbete inom vård och omsorg. I november genomförde nämnden sitt slutsammanträde för den här mandatperioden i Vingåker. Vid detta tillfälle ställde sig nämnden bakom en verksamhetsplan med budget 2015 2017 för Hjälpmedelscentralen samt sett över kostnaderna för privathyra. 4 Utvecklat arbetsformerna med en av sina beredningsgrupper Under första året utsåg nämnden både Länsstyrgruppen för närvård och Hjälpmedelscentralens beredningsgrupp till sina två beredningsgrupper. Under 2014 har nämnden fortsatt att utveckla arbetsformerna med Länsstyrgruppen. Flertalet av nämndens ärenden förbereds och behandlas på länsstyrgruppen innan det är aktuellt för behandling på nämnden. Beredningsgruppen har också successivt anpassat sitt sammanträdesschema så man sammanträder innan nämndens presidium sammanträder. Under 2013 bestämdes det att Hjälpmedelscentralens beredningsgrupp rapporterar till Länsstyrgruppen. 4(22)

5 Utredningen om nämndens struktur och uppdrag har lett till ett nytt reglemente Med utgångspunkt från en skrivelse till Regionförbundet Sörmland om den regionala stödstrukturen, vilken nämnden behandlade vid sitt sammanträde i januari 2013 inledde presidiet en dialog med Regionförbundets styrelse. Denna dialog har såsmåningom lett till att regionförbundets arbetsutskott har tagit initiativ till och tillsatt en utredning för att utreda frågan om en regional stödstruktur i Sörmland och formera VOHJS nämndens struktur och uppdrag. Denna utredning har resulterat i förslag till hur nämndens områden kan utvecklas och stärkas. Regionförbundet har föreslaget ett nytt reglemente samt att nämnden får driftansvar för FoU i Sörmland samt Länets Vård- och omsorgscollege. Vidare ska nämnden arbeta med samverkan inom områdena barn- och ungdom samt missbruk och beroendevård. Dessutom kommer nämnden byta namn till Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård. För att detta ska bli giltigt ska regionförbundets förslag behandlas och antas av samtliga fullmäktigeförsamlingar i länet. 6 Utvecklat sitt deltagande i planeringsprocessen Under året har nämnden utvecklat sitt deltagande i planeringsprocessen. När det gäller Hjälpmedelscentralen har nämnden behandlat årsrapport, delårsrapporter och verksamhetsplan med budget för Hjälpmedelscentralen i enlighet med landstingets styrmodell. Därutöver har nämnden utformat en verksamhetsplan för sina övriga områden, som numera även innehåller mål för nämndens samverkansområden. Nämndens mål i detta avseende följs upp och redovisas i kapitel 11 nedan. 7 Revisionsdialogen har utvecklat arbetsprocessen Från och med hösten 2013 bjuder revisorerna in till en revisionsdialog med nämndens presidium. Inför denna dialog har revisorerna ställt samman frågeställningar baserade på revisorernas granskningsgenomgång. Denna dialog har utvecklat arbetsprocessen och förståelsen mellan revisorerna och nämndens presidium. 5(22)

8 Frågor om nämndens samverkansområden 8.1 Presenterat den slutliga utvärderingen av den kommunaliserade hemsjukvården Enligt det avtal som tecknades i samband med skatteväxlingen av hemsjukvården ska skatteväxlingen utvärderas under 2013. Under 2013 har arbetet med denna utvärdering pågått. Nämnden har fått en årlig uppföljning efter skatteväxlingen från den s.k. Tryggvegruppen samt löpande lägesrapporter. Den slutliga utvärderingen presenterades i maj 2014. 8.2 Fastställt mål för nämndens samverkansområden Vid nämndens sammanträde i mars 2014 reviderade nämnden sina mål för nämndens samverkansområden med beaktande av den nya nationella överenskommelsen. 8.3 Fortsätter att följa upp Äldre i Sörmland Nämnden har ställt sig bakom uppföljningen av kvaliteten i vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland, som redovisas i den rapport som presenterades på nämnden i maj. Sammanställningen har gjorts utifrån tillgängliga uppgifter i olika register och rapporter. Området som valts är vård och omsorg om de äldre då det är en stor och viktig grupp, inte minst därför att det ofta är de äldre som har störst behov av insatser från både kommun och landsting som vård- och omsorgsgivare. De mått som valts avser att spegla vård och omsorg av de äldre inom viktiga områden. Rapporten är ett försök att samla data som kan vara av intresse vid diskussioner om kvalitet och innehåll i vård och omsorg för sörmlänningarna. Rapporten torde kunna vara till nytta i beslutsprocesser på olika nivåer men fördjupning och större bredd krävs i samband med att beslut ska fattas. Det framgår att det finns en förbättringspotential inom många områden och att det också finns olikheter i den vård som erbjuds över länet. 8.4 Genomfört ett nytt Närvårdseminarium I december 2014 genomförde nämnden ett nytt närvårdsseminarium på Stensunds folkhögskola i Trosa kommun. Vid det här seminariet hade nämnden satt fokus på länsdialogen om de olika nationella överenskommelserna. 8.5 Följer införandet av ehälsa Under 2014 har nämnden prioriterat att följa arbetet med att införa ehälsa. Detta arbete har skett via länsstyrgruppen. Vid nämndens sammanträde under våren ställdes sig nämnden bakom en handlingsplan för ehälsa. 6(22)

8.6 Beslutat om en handlingsplan för de mest sjuka äldre Efter förslag från länsstyrgruppen har nämnden under våren ställt sig bakom en handlingsplan för de mest sjuka äldre. Denna handlingsplan har efter godkännande av nämnden skickats vidare till SKL. 8.7 Revidera länsgemensamt vårdprogram för demens I Sörmland finns det sedan flera år ett länsgemensamt vårdprogram. I samband med temadagen om demens den 19 september 2014 blev det tydligt att det länsgemensamma vårdprogrammet behöver uppdateras och revideras. Vid sitt sammanträde i oktober 2014 uppdrog nämnden till länsstyrgruppen att genomföra en revidering av det länsgemensamma vårdprogrammet. 9 Frågor om länets hjälpmedelsförsörjning 9.1 Sett över egenvårdsprodukter Nämnden har under 2014 sett över sortimentet av de egenvårdsprodukter som Hjälpmedelscentralen tillhandahåller. Med egenvårdsprodukter avses hjälpmedel som personer normalt bekostar själv. De är produkter inom aktivitetsområdena äta, dricka, hushåll och personlig vård. Dessa produkter tillhandahålls av Hjälpmedelscentralen via förskrivare. Brukaren erhåller en faktura i efterskott från Hjälpmedelscentralen. Produkten ägs av brukaren. Ingen kostnad tas ut av barn tom 19 år. Den första januari 2014 införde Hjälpmedelscentralen en ny prismodell. Den nya modellen innebär en kostnadsbaserad prissättning där, förutom inköpskostnaden, även hanterings-, lager-, service- och andra indirekta kostnader ingår. Syftet är att nå en mer rättvis prissättning och ökad transparens. Jämfört med tidigare innebär den nya modellen att vissa produkter blir billigare och andra dyrare. Egenvårdsprodukterna blir överlag dyrare på grund av att det nu också tas hänsyn till hanteringskostnaderna. Prissättningen med nya modellen gör att flera egenvårdsprodukter är betydligt dyrare än motsvarande produkt i öppna handeln. Efterfrågan på egenvårdsprodukter är liten. Det finns sammanlagt 71 egenvårdsprodukter i Sörmland och av dem har 49 produkter sålts i små volymer sedan 2012. 9.2 Sett över kostnaderna för privathyra Syftet med den nya prismodellen är att få en så kostnadsriktig uppdelning av debiteringen mellan kommun och landsting. Tittar vi på enskilda produkter så kan hyrespriserna se lite underliga ut, men på hela sektorer är det så korrekt vi kan komma under förutsättning att alla kostnader är rätt utnycklade. 7(22)

Förutom kommun och landsting erbjuds även privatkunder att hyra vissa hjälpmedel. Av hanteringsskäl (volymerna är små) tar vi samma priser för privatpersoner som för landsting/kommun. Detta innebär dock att dessa hyror i vissa fall blir subventionerade. För att kunna använda befintlig prismodell, men undvika en subventionering av privatkunder införs en leveransavgift för privatpersoner. Eftersom dessa debiteringar sker manuellt innebär det minimala administrativa merresurser. 9.3 Utrett ny teknik på Hjälpmedelscentralen Under 2014 har nämnden utrett frågan om ny teknik på Hjälpmedelscentralen. Teknikutvecklingen inom områdena information och kommunikationsteknik är snabb. Många tjänster i samhället bygger på ny teknik och tekniken öppnar nya möjligheter. Det finns produkter som lämpar sig bra för människor med funktionsnedsättning och produkterna bidrar till ett mer aktivt medverkande i samhället. Ett projekt har pågått på Hjälpmedelscentralen med syfte att ta reda på vad en utökning av sjukvårdshuvudmännens och Hjälpmedelscentralens uppdrag inom ny teknik skulle innebära avseende nyttan för brukaren samt konsekvenser för sjukvårdshuvudmännen och Hjälpmedelscentralen. Målgruppen för projektet har varit brukare i Sörmland med funktionsnedsättning inom områdena kognition, kommunikation och syn i behov av hjälpmedel. Produkterna som avses är smarta telefoner och surfplattor. Projektet har visat att brukare blir mer självständiga och användningen ökar om de får rådgivning och hjälp med att anpassa sina smarta telefoner eller surfplattor. Flera brukare har fått behov tillgodosedda med ny teknik vilka inte kan tillgodoses med traditionella hjälpmedel. Utbudet av produkter som alternativ till traditionella hjälpmedel medför en större valfrihet. Applikationer och inställningar i smarta telefoner och surfplattor är ett komplement till eller ett alternativ till traditionella hjälpmedel. 9.4 Soliditetsmåttet har utretts Under 2014 har ett förstärkt presidium tillsammans med en konsult utrett soliditetsmåttet och sett över hur stora resultatmarginaler som hjälpmedelscentralens verksamhet ska ha. 10 Frågor om regionalt vård- och omsorgscollege 10.1 Fortsatta diskussioner om finansieringen av länets VO-C Under 2013 godkände nämnden förslaget till finansiering av en gemensam processledare för det regionala vård- och omsorgscolleget. Framtill årsskifter finansierar länsstyrgruppen 25 % av processledaren. 8(22)

Därefter har frågan om finansieringen av VO-C. Regionförbundet har utrett frågan med hjälp av Mälardalens högskola. Vid förbundsstyrelsens sammanträde i början av december kommer frågan om VO-C finansiering under 2015 att klaras ut. 10.2 Återcertifiering av länets vård- och omsorgscolleget Tre år efter att länet fick sitt vård- och omsorgscollege certifierat görs en ny prövning som innebär att regioner med lokala college kommer att få genomgå en återcertifiering. Efter den första återcertifieringen gäller rättigheten sedan i fem år. Det vill säga rättigheten att få använda namnet och logotypen som är en kvalitetsgaranti. Inför återcertifieringen av VO-C Sörmland har regionala styrgruppen sänt en ansökan till nationella föreningen för VO-C i juni 2014 i enlighet med föreningens riktlinjer. I samband med återcertifieringen har nationella föreningen genomfört ett granskningsbesök. 11 Uppföljning av VOHJS fastställda målen för 2014 11.1 Struktur för samverkan och utveckling inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården i Sörmland En regional stödstruktur för samverkan och kunskapsspridning skapar nytta för invånarna och är ett stöd för huvudmännen såväl den politiska ledningen som de berörda verksamheterna. Mål En gemensamt finansierad och långsiktigt hållbar struktur som stöd till berörda verksamheter i Sörmland är beslutad och politiskt ägarskap och styrning är fastställt. Beslut avseende finansiering av gemensam stödstruktur har fattats under 2014. Under 2014 har ett nytt reglemente för den länsgemensamman nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård arbetats fram och fastställts hos respektive huvudman. Det nya reglementet innebär att nämnden har ett utökat ansvarsområde som inkluderar hela socialtjänsten och 9(22)

angränsande hälso- och sjukvård. Något beslut avseende långsiktig finansiering har ännu inte fattats. Däremot har Regionförbundet Sörmland fattat beslut om att stödja nämnden ekonomiskt under 2015 då de statsbidrag som förväntades finnas under 2015 förändrades i sent skede. Regionförbundet skjuter till medel för 2015 för att klara en övergång och omställning från omfattande statsbidrag under ett antal år till en långsiktigt hållbar men lägre nivå. I regionförbundets beslut framgår att nämnden under början av 2015 måste ta fram ett förslag på hur omfattande den långsiktiga finansieringen ska vara. Det arbetet pågår och förslaget bygger på en utökad medlemsfinansiering från dagens 10 kr per invånare (4 kr per/inv. för Landstinget och 6 kr per/inv. för kommunerna). Hur stor utökningen föreslås bli är ännu inte klart. 11.2 Hemsjukvård Mål Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå målet ska antalet samordnade individuella planer öka. På sikt ska alla patienter i hemsjukvård ha en samordnad individuell plan (SIP) vid ett visst mättillfälle. 2014 har 60 % av patienterna i hemsjukvården en samordnad individuell plan o Målet nåddes inte fullt ut 51% av patienterna i hemsjukvården hade en individuell plan vid mätningen 2014. Utvärdering av hemsjukvården är rapporterad 2014 o En utvärdering är genomförd och presenterad för nämnden. Nämnden gav länsstyrgruppen i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan utifrån de brister som identifierades i utvärderingen. Handlingsplan med adekvata åtgärder utifrån resultat av utvärdering av hemsjukvården är beslutad i VOHJS o Åtgärdsplanen presenteras under våren 2015 11.3 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Målgrupp för den nationella satsningen är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. 10(22)

11.3.1 Struktur för ledning och styrning i samverkan Ett kvalitetsledningssystem som motsvarar kraven i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska finnas hos varje huvudman. En aktuell, gemensam och politiskt beslutad handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre för 2014 är fastställ i VOHJS. o Handlingsplanen beslutades i VOHJS. och har under året kompetterats för att uppfylla de krav SKL ställt för att betala ut prestationsersättning. Handlingsplanen anger hur länet avser att skapa långsiktighet i utvecklingsarbetet när den statliga satsningen upphör och hur privata och idéburna utförare involveras. o Arbetet med att skapa långsiktighet pågår och de privata och idéburna utförarna erbjuds att delta i det förbättringsarbete som bedrivs. Samtliga huvudmännen har beskrivit hur det systematiska förbättringsarbetet har bedrivits och vilka resultat som har uppnåtts i arbetet med att säkra verksamhetens kvalitet avseende riskanalys egenkontroll avvikelsehantering o Samtliga huvudmän har dokumenterat hur de bedrivit det systematiska förbättringsarbetet och vilka resultat som uppnåtts. 11.3.2 Stöd till förebyggande arbetssätt med stöd av kvalitetsregister Kvalitetsregister främjar ett systematiskt förbättringsarbete och de ska leda till kvalitets- och effektivitetsvinster inom vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. De ska på ett systematiskt och standardiserat sätt förebygga fallskador, undernäring, trycksår, förbättra munhälsan, den palliativa vården och demensvården. 11(22)

Mål Användning av relevanta kvalitetsregister medför förbättringar för de äldre i Sörmland. Kommuner och landsting oavsett driftsform har utfört bedömning av munhälsa med registrering i Senior alert. Riskbedömning, förebyggande åtgärd och uppföljning med registrering i Senior alert har genomförts på sjukhus, vårdcentral, hemtjänst och hemsjukvård. Samtliga kommuner deltar i punktprevalensmätning avseende trycksår i särskilt boende o Alla kommuner utom Oxelösund genomförde punktprevalensmätning. Riskbedömning och planerat förebyggande åtgärder med registrering i Senior alert har gjorts på 90% av de personer som bor i särskilt boende eller korttidsboende oavsett driftsform o Strängnäs, Gnesta, Trosa, Vingåker och Katrineholm nådde målet. Riskbedömning och planerat förebyggande åtgärder med registrering i Senior alert har gjorts på 50% av de personer som är inskrivna i hemsjukvården. Antal inskrivna i hemsjukvård Antal med aktuell riskbedömning i Senior alert Eskilstuna 498 228 Flen 257 90 Gnesta 240 82 Katrineholm 481 65 Nyköping 334 77 Oxelösund 116 18 Strängnäs 198 us Trosa 93 71 Vingåker 71 45 Sörmland 2288 32% Åtgärder har vidtagits för att förbättra förutsättningarna för riskbedömning av äldre i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvård. 12(22)

o Samordningssköterskor har tillsatts på samtliga vårdcentraler. I samordningssköterskans uppdrag ingår att erbjuda riskbedömning enligt Senior alert. 11.3.3 Sammanhållen vård och omsorg Kommuner och Landsting i Sörmland arbetar för att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård kan minska. Mål Den dagliga vården och omsorgen om äldre säkerställer och förebygger att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i sluten vård som hade kunnat undvikas. Signifikant minskning av undvikbar slutenvård i enlighet med nationell anvisning 2014. o Under 2014 skulle minst 4 av 6 månader minska värdet på indikatorn undvikbar slutenvård jämfört med motsvaraden månader 2013. Målet uppnåddes. Signifikant minskning av återinläggningar i enlighet med nationell anvisning 2014. o Samma mål gällde även för indikatorn återinskrivningar inom 30 dagar. Även detta mål uppnåddes för 2014. 11.4 God vård vid demenssjukdom Vård och omsorg om personer med demenssjukdom har målsättningen att ge den som är sjuk ett så bra liv som möjligt och underlätta för närstående. Mål Ge en god och likvärdig vård och behandling av patienter med demenssjukdom. Samtliga vårdcentraler oavsett driftsform utreder och diagostiserar personer som insjuknat i demenssjukdom och registrerar efter diagnos i SveDem. 13(22)

o 22 av länets 26 vårdcentraler registrerar i SveDem. Samtliga vårdcentraler oavsett driftsform registrerar uppföljning i SveDem o 22 av länets 26 vårdcentraler registrerar i SveDem. o Länets kommuner har infört ett standardiserat arbetssätt vid BPSDsymptom och registrerar i BPSD-registret. o Samtliga kommuner registrerar i BPSD och har infört ett standardiserat arbetssätt genom BPSD En långsiktigt hållbar struktur för att bli självförsörjande i utbildning av BPSD registret finns i länet 2014. o FoU i Sörmland har genomfört utbildningar och ansvarar för att det långsiktigt finns kompetens för att genomföra utbildningar i länet. En överenskommelse är framtagen som innebär att länets certifierade utbildare kommer att samarbeta och de kommuner som inte har egna utbildare kan anlita någon av de befintliga i länet för att arrangera utbildning i den egna kommunen. Alla vårdcentraler och minnesmottagningar har fastställda riktlinjer/rutiner för att följa upp brukare som får behandling med antipsykosläkemedel enligt länsgemensamma vårdprogrammet. o Nio av de 18 vårdcentraler som besvarat enkäten har fastställda rutiner. Uppgift saknas från åtta vårdcentraler. Samtliga minnesmottagningar har rutiner för uppföljning av patienter med antipsykosläkemedel. 11.5 God läkemedelsbehandling Mål Minskad läkemedelsanvändning som innebär påtaglig risk för bivekningar hos äldre. Minskad olämplig läkemedelsbehandling och minskade läkemedel mot psykos och antiinflammatoriska läkemedel. I förhållande till föregående år minskad användning av olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre 14(22)

antiinflammatoriska läkemedel för personer 75 år och äldre läkemedel mot psykos för personer 75 år och äldre samt 80% av personer i särskilt boende för äldre ska ha erhållit en läkemedelsgenomgång senaste året. o Målen har uppnåtts för samtliga indikationer inom god läkemedelsbehandling. 11.6 God vård i livets slut Mål God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut oavsett var man vårdas. De som befinner sig i livets slutskede erbjuds ett brytpunktssamtal. 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i svenska palliativregistret. o Sörmland klarade en täckningsgrad på 70%. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsläkemedel mot ångest. o Ingen kommun nådde en genomsnittlig förbättring på 10 %. Gnesta var den enda kommunen i länet som nådde en genomsnittlig förbättring på mer än 5 % för de tre ovan nämnda indikatorerna samt indikatorn brytpunktssamtal. 60 % eller fler av palliativa patienter i livets slut har fått ett brytpunktssamtal 2014. o Knappt 50 % av palliativa patienter som registrerats i Palliativregistret har fått ett brytpunktssamtal av läkare. 11.7 E-hälsa Nationellt stöd för utveckling av ehälsa i socialtjänsten och berörd hälsooch sjukvård ska underlätta, stödja och driva på verksamhetsutvecklingen inom följande områden: 15(22)

Mål Utveckling av ehälsa i socialtjänsten och berörd hälso- och sjukvård. En projektplan är inlämnad till SKL o Projektplan och ansökan om medel är inskickad till SKL. I Sörmland prioriterade vi att finansiera samarbetsnätverk i länet inom följande områden: Roll och behörighet Införande av NPÖ Digitala trygghetslarm Beslut fattas i VOHJS om införande av konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik inkl. att övergå till digitala trygghetslarm o VOHJS fattade beslut xxxx Uppdragsbeskrivning för den regionala samordnaren finns framtagen o Uppdragsbeskrivningen lämnades till SKL i samband med ansökan om stimulansmedel Alla huvudmän deltar i det regionala nätverket för ehälsa o Samtliga huvudmän deltar i nätverket för ehälsa. Handlingsplanens aktiviteter är genomförda o Samtliga aktiviteter har startat, några pågår fortfarande några är avslutade. Samtliga kommuner är under 2014 konsumenter i NPÖ (Nationell patientöversikt). o Sörmland klarade inte målet med NPÖ. Vingåker och Gnesta är ännu inte konsumenter i NPÖ. Det beror på att det saknas personer på vissa roller (kopplat till roll och behörighet). För att komma in i NPÖ måste man kunna peka ut personer med vissa roller som förses med SITHS-kort, Utan SITHS-kort kommer man inte in i NPÖ. Gnesta kommer inom kort att kunna bli konsumenter i NPÖ. För Vingåkers handlar det om ytterligare lite tid. 16(22)

11.8 Psykisk hälsa och ohälsa Mål Under 2014 ska nämndens kunskap öka gällande överenskommelsen om riktade insatser inom området psykisk ohälsa samt äldres psykiska hälsa. Kommuner och landsting i Sörmland når relevanta nationellt överenskomna mål I 2014 års överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet när det gäller PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 2016 har Landstinget Sörmland uppnått de båda grundkraven och samtliga prestationsmål liksom alla länets kommuner utom Flen, som uppnått grundkraven och prestationsmål A 3 men inte B 3, se vidare nedan. För att landsting och kommuner skulle få ta del av PRIO:s prestationsmedel krävdes att respektive huvudman klarade de två grundkraven; Grundkrav 1: I länet ska finnas en överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen och tidigare handlingsplaner ska ha följts upp under året och nya handlingsplaner ska ha upprättats för att utveckla samverkan under 2015. De nya handlingsplanerna ska innehålla strategier för hur patienters, brukares och anhörigas delaktighet kan utvecklas individuellt och på organisationsnivå. Organisationer som företräder patienter, brukare och anhöriga ska ha lämnat synpunkter på uppföljning och handlingsplaner, se vidare redovisning nedan av mått 2 och 3. Grundkrav 2: Landstinget och kommunerna i länet ska tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande där det beskrivs vart i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Informationen ska grunda sig i en av huvudmännen beslutad ansvarsfördelning. Utöver grundkraven, som i sig inte genererade några medel, fanns sju prestationsmål, varav 5 gällde landstinget och två gällde kommunerna. De fyra första prestationerna (A 1, A 2, A 3 och A 4) gällde barn och unga medan de tre senare (B 1, B 2 och B 3) gällde personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Prestationsmål A 1 (landstinget): Minst 90 % av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och 17(22)

ungdomspsykiatrin eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom högst 30 dagar. Prestationsmål A 2 (landstinget): Minst 80 % av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning eller behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan specialistverksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat en sådan inom högst 30 dagar. Förutom ovanstående prestationer skulle en förstalinje-enhet utses inom landstinget varifrån man rapporterade tiden från första kontakt till första besök. I Landstinget Sörmland utsågs Barnhälsovården som rapporterande första linjeverksamhet. Prestationsmål A 3 (kommunen): Kommunen skulle rapportera antalet individuella planer enligt 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL, i fortsättning kallade SIP, som upprättats för barn och unga tom 17 år som har kontakt med socialtjänsten, för barn och unga tom 17 år som är placerade i HVB, familjehem och för barn och unga som är placerade enligt LVU (tom 20 år). Kommunen skulle också gjort en uppskattning av hur många barn och unga i de tre målgrupperna som haft behov av en SIP. Utifrån analyser av behovet av SIP skulle kommunen upprätta en handlingsplan för att säkerställa att SIP upprättas för alla som har behov av sådan under 2015. Prestationsmål A 4 (landstinget): Landstinget skulle rapportera antalet SIP som upprättats för personer upp tom 24 år samt gjort en analys av behovet av sådana planer för alla personer inom åldersspannet som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, den specialiserade vuxenpsykiatrin och/eller beroendevården i länet. Utifrån analysen av behovet skulle landstinget upprättat en handlingsplan för att säkerställa att SIP upprättas för alla som har behov av sådan under 2015. Prestationsmål B 1 (landstinget): Minst 60 % av patienterna skulle ha registretats i relevant psykiatriskt register. Minst 60 % av patienterna som registrerats i PsykosR och Bipolär skulle ha fått en läkemedelsuppföljning och minst 60 % av patienterna som är registrerade i PsykosR skulle ha erbjudits någon av de hälsofrämjande åtgärder som finns upptagna i registret. Prestationsmål B 2 (landstinget): Landstinget skulle ha identifierat den tiondel av patienterna som blivit föremål för flest tvångsvårdstillfällen och den tiondel av patienterna som utsatts för flest tvångsåtgärder och med utgångspunkt i detta upprättat en handlingsplan för att minska behovet att tvångsvård och tvångsåtgärder i gruppen under 2015. Landstinget skulle vara aktivt i aktiviteter för att vidmakthålla resultat som uppnåtts genom tidigare utvecklinsarbete inom SKLs genombrottsprojekt Bättre vård mindre tvång. 18(22)

Landstinget skulle delta i ett gemensamt kvalitetssäkringsarbete avseende rapportering av tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder till patientregistret, PAR. Prestationsmål B 3 (kommunen): Kommunen skulle under de senaste fyra åren ha gjort en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning enligt Socialstyrelsens verktyg och registrerat aggregerade data i inrapporteringsfunktionen på SKL, samt ha följt upp den analys av hur väl individernas behov är tillgodosedda på boendeområdet, arbete- och sysselsättningsområdet och den planering av hur verksamheten kunde utvecklas som gjordes 2013. Analysen 2014 skulle innehålla en bedömning av hur antalet SIP enligt inventeringen överensstämmer med bedömt behov, hur den enskildes delaktighet kan stärkas i boende- och sysselsättningsinsatser och vilka insatser av de som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid schizofreni som kommunen kan tillhandahålla. Utifrån analysen skulle kommunen redovisa en planering för hur verksamheten skulle utvecklas 2015 2016, dvs. vilka åtgärder behöver vidtas för att för att säkerställa en positiv utveckling på de områden som i analysen bedöms vara mest angelägna under de två kommande åren. Analysen skulle avse kvinnor och män och göras i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det gäller arbete och sysselsättningsområdet. Organisationer som företräder patienter, brukare och anhöriga skulle ha lämnat synpunkter på analysen och handlingsplanen. Länsgemensam och lokala överenskommelse samt handlingsplan är uppföljda och reviderade. o Av grundkrav 1 i PRIO-överenskommelsen framgår att det ska finnas en överenskommelse om samarbete mellan landsting och kommun kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. I Sörmland fastställdes en länsövergripande överenskommelse den 7 september 2012, som reviderades i augusti 2013. Överenskommelsen är uppföljd under 2014 och en handlingsplan finns för hur samarbetet ska utvecklas under 2015, se bif. handlingar. Lokala överenskommelser är upprättade i december 2014 mellan psykiatrin och Eskilstuna respektive Strängnäs kommuner medan överenskommelser mellan psykiatrin i 19(22)

västra och södra länsdelarna och respektive kommuner i stort sett är färdigställda. De förväntas vara upprättade i början av 2015. Organisationer som företräder patienter/brukare/anhöriga ska ha lämnat synpunkter på överenskommelsen och handlingsplaner. o Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, i Sörmland har lämnat synpunkter på den länsövergripande överenskommelsen och uppföljningen 2014. Bevaka att äldres psykiska hälsa beaktas i det länsgemensamma programmet för suicidprevention o I arbetet med suicidprevention som genomförs i Landstinget med medel från hållbarhetsnämnden har även de äldres psykiska hälsa beaktats. Arbetet omfattar alla åldrar och det har inte specifikt handlat om äldre. Antal utbildade utbildare i Första hjälpen vid psykisk hälsa för äldre o Det finns idag ett antal utbildare i länet och ytterligare erbjudande om utbildning kommer att erbjudas 11.9 Missbruk och beroende Under 2014 ska nationella riktlinjer för missbruk- och beroendevård revideras. Medverka i remisskonferenser o Sörmland har deltagit i remisskonferenser med representanter från både kommuner och Landsting Påbörja förbättringsarbete i enlighet med identifierade brister i länets missbruks- och beroendevård i förhållande till riktlinjerna. o Socialstyrelsens riktlinjer är försenade och väntas bli publicerade i april 2015. En regional konferens är planerad till mars 2015. 20(22)

11.10 Vård och omsorgscollege Mål Vård och omsorgscollege ska stärka attraktivitet och kvalitet inom vård- och omsorgsutbildningar på gymnasial- och högskolenivå. Omcertifieringar ska genomförasför regionalt college o Omcertifieringen är genomförd men resultatet har ännu inte presenterats. Antalet lokala college ska öka Den långsiktig finansiering och hemvist ska utredas och lösas o Se under Målområde 1 ovan. 11.11 FoU i Sörmland Stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik och bidra till utveckling av hållbar, systematisk och strategisk kunskapsutveckling på olika nivåer Mål 1. Säkerställa långsiktig finansiering 2. Stödja verksamheternas arbete med att öka brukar-/patientinflytande 3. Öka kännedomen om FoUiS 4. Öka kunskapsutvecklingen inom området Äldres psykiska hälsa 5. Öka kunskap och samverkan inom området individ- och familjeomsorg (IFO) utifrån utvidgade uppdrag att omfatta hela socialtjänsten FoU redovisar aktiviteter som genomförts för att nå målen 1. Arbetet för att säkra en långsiktig finansiering pågår. Takten i arbetet påverkades av att de statliga bidragen som var planerade inför 2015 förändrades med kort varsel och vi fick prioritera arbetet med en kortsiktig lösning för att inte tappa det vi byggt upp under de senaste åren. Parallellt pågår även ett arbete med att säkerställa den långsiktiga finansieringen av en regional stödstruktur. Se svaret under mål 1. 2. I arbetet med att utveckla det evidensbaserade arbets- och förhållningssättet är arbetet med att öka patient- och brukarinflytande en viktig del. I Sörmland pågår olika arbeten för att stärka patienters och brukares inflytande på ett systematiskt sätt. Genom FoU deltar 21(22)

Sörmland i ett arbete kring delaktighetsmodellen. Utbildningar genomförs. Sörmland deltar också i ett arbete tillsammans med Uppsala- och Gävleborgs Regionförbund som bla har tagit fram en enkätundersökning för att kartlägga informationsflödet mellan brukare och politiker i de tre länens kommuner. 3. FoU i Sörmland har genomfört seminariedagar och dialogmöten med kommunerna 4. De dialogmöten som genomförts tillsammans med kommunerna har inkluderat samtal om individ- och familjeomsorg särskilt den sociala barn och ungdomsvården. FoU har tagit initiativet till ett samarbete om kompetensstrategi för länets kommuners social barn- och ungdomsvård. Arbetet innebär att de nyrekryterade socialsekreterarna får en handledarledd introduktion i rollen som socialsekreterare inom arbetet barn- och unga. 12 Sammanfattning Under detta avsnitt sammanfattas de viktigaste dragen i nämndens arbete under 2014. Hittat arbetsformerna med sin beredningsgrupp Utredningen om nämndens struktur och uppdrag leder till ett nytt reglemente Utvärderat den kommunala hemsjukvården Följt upp kvaliteten av vård och omsorg inom Äldre i Sörmland Sett över egenvårdsprodukterna Sett över kostnaderna för privathyra Utrett ny teknik på Hjälpmedelscentralen Utrett soliditetsmåttet Lagt fast en handlingsplan för ehälsa Godkänt en handlingsplan för de mest sjuka äldre Genomfört ett närvårdsseminarium med fokus på länsdialogen Uppdragit till länsstyrgruppen att revidera vårdprogrammet för demens Genomfört ett systemiskt möte i syfte att skapa förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg för sörmlänningarna Redovisat resultatet av nämndens mål för 2014 22(22)