Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 4 2010. Ur innehållet

Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 4 2010 Ur innehållet Mervärde i bär från norr: sid 2-3 Tidig ekoproducent: sid 4-5 Välj rätt morotssort: sid 6-7 Brödsädsodling i Jämtland: sid 8 Nils-Olof Rehnman, Ale. Foto: Alec Lundström

Mervärde i bär från norr Foto: Elisabeth Öberg I en nyligen utkommen rapport sammanfattas aktuell kunskap kring mervärdet hos bär som vuxit i nordliga områden. Det gäller framför allt fenoliska ämnen och vitamin C, ämnen som tillhör gruppen antioxidanter. Intresset för mat med hälsosamt mervärde ökar. Förutom den stora resurs som utgörs av vilda bär så finns det många nyttiga odlade bär, inte minst svarta vinbär som odlas en hel del här i norr. Det nordliga läget kan t o m vara en fördel ur denna aspekt. Innehållsrika bär Den antioxiderande verkan hos bär beror på det fenoliska färgpigmentet antocyanin. Svarta vinbär är det odlade bär som har den högsta totala halten av fenoler, men det är stor skillnad mellan olika sorter. Svarta vinbär och blåbär innehåller också en annan typ av antioxidanter, ett par karotenoider som t ex har effekt på nedbrytning av gula fläcken i ögat. Idag används det europeiska vilda blåbäret för att framställa läkemedel mot ögonsjukdomar. Även svarta vinbär kan vara lämpliga för denna typ av tillverkning. Svarta vinbär är jämfört med andra bär också rika på mineraler och vitaminer samt den nyttiga omega- 6-fettsyran gammalinolensyra. Breddgraden påverkar Innehållet i bär, frukt och grönsaker påverkas av var och under vilka förhållanden de har vuxit. Undersökningar har visat att många grönsaker odlade i Norrbotten innehåller högre halter av C-vitamin och socker, än samma grönsaker odlade i Skåne. Man har sett en inverkan av ökad ljusintensitet och längre ljusperiod. Forskning visar också att plantor odlade under lägre temperaturer i många fall får högre C-vitaminhalt. Sködetidpunkt i kombination med väder är också viktig. Högst halt har uppmätts efter skörd mitt på dagen och i soligt väder. En nyligen genomförd undersökning visar att det är en tydlig skillnad i innehållet av vitamin C i svarta vinbär odlade i södra och norra Finland. Även studier på blåbär vid SLU i Umeå visar på breddgradens inflytande. Stora sortskillnader i C-vitamin I dagarna har resultaten från tre års forskning som genomförts på Öjebyn sammanställts, där innehållet av antioxidanter analyserats i olika sorter av svarta vinbär och jordgubbar. Halterna av C-vitamin hos svarta vinbär är mycket sortberoende (se diagrammet) och nivåerna varierar från år till år. Vill man tillverka produkter med naturligt hög halt av vitamin C så är valet av sort alltså mycket viktigt. De högsta värdena hittade vi hos Ben Avon, Ben Hope och Ben Dorain. Ben Dorain hade i medeltal 50 % högre halt än Norrbottens huvudsort Hildur. Sorter med hög halt hade minst variation mellan åren. De sorter som hade högsta värdena har korsats fram i Skottland just för att få fram hög C-vitaminhalt. Höga halter fenoler Den totala halten av fenoler varierade mellan vinbärssorterna. Hildur, Ben Hope och Ben Tron hade de högsta halterna, 2780-3000 mg GAE/100 g torrvikt (tv), medan Intercontinental hade lägst halt med i medeltal 1730 mg GAE/100g tv. Fenolhalterna i svarta vinbär i Öjebyn ligger över motsvarande värden i en finsk undersökning. Det kan bero på att det är andra sorter som analyserats, plus att de finska bären vuxit längre söderut. Antocyanininnehållet var i medeltal högst hos Hildur med 1330 mg/100 g tv. Lägst låg halten hos Ben Sarek och Intercontinental (75-810 mg/100 g tv). Innehållet var högst efter den varma, torra sommaren 2006. Tidningen är ett samarbetsprojekt inom Landsbygdsprogrammet för jordbruket i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna. Tidningen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Den utkommer med fyra nummer per år och vänder sig till dig som är intresserad av ekologiskt lantbruk. Detta nummer sänds till alla som sänt in ansökan för ekologisk produktion 2009. Kostnadsfri prenumeration kan beställas hos Gun Bernes, postadress se nedan, eller via e-post gun.bernes@njv.slu.se Adress: Ekobruk Norr, SLU/NJV, 901 83 Umeå Ansvarig utgivare: Mats Hindström, Länssyrelsen Gävleborg, 026-17 11 33 Grafisk form: DietmarDesign Tryck: Elanders Sverige AB Redaktionskommitté: Gun Bernes, SLU, 090-786 87 44 Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, 026-17 11 36 Kristina Homman, Länsstyrelsen Dalarna, 023-818 29 Agneta Andersson, Länsstyrelsen Jämtland, 063-14 60 48 Anna Tjell, Länsstyrelsen Västernorrland, 0611-34 90 12 Per-Göran Persson, Länsstyrelsen Västerbotten, 090-10 82 55 Sara Borgström, Länsstyrelsen Norrbotten, 0920-960 45 2 Ekobruk Norr Nr 4 2010

Innehåll av C-vitamin (askorbinsyra) i 8 olika sorter av svarta vinbär testade på HS-Öjebyn. Medel för åren 2006-2008 Klimatanpassning En viktig aspekt är att sortvalet när det gäller odlade bär inte bara kan styras av halten potentiellt hälsobefrämjande ämnen. Sorten måste framför allt vara anpassad till odlingsklimatet för att odlaren skall få en god avkastning. Därför är det av största vikt att urvalet vid växtförädling sker i det klimat där sorten är tänkt att odla. När det gäller svarta vinbär är dagslängdsberoendet helt avgörande för oss i norra Sverige. Sorter som odlas här måste vara anpassade till att tillväxa, blomma och sätta frukt vid lång dag, liksom att avsluta sin tillväxt och påbörja sin avmognad vid en viss kritisk dagslängd, oavsett höstens temperatur. Det var i det senaste försöket i Öjebyn endast sorten Hildur (från SLU-Öjebyn 1991) som hade avslutat tillväxten, avmognat och fällt bladen i tid. Avmognaden hos övriga kommersiella sorter styrs till största delen av temperaturen vilket medför att de stått med gröna blad till mitten av oktober. Påverkan efter skörd Det är inte bara viktigt att välja bär från en specifik odlingsplats eller Foton: Elisabeth Öberg C-vitamin mg/100g fv 225 200 175 150 125 100 75 50 25 00 Hildur Intercontinental Ben Sarek Ben Gairn Ben Tron Ben Tron har frostskadats kraftigt flera år. Ben Dorain Ben Avon Ben Hope från särskilda sorter för att få fram höga halter av hälsobefrämjande ämnen. Direkt efter skörden startar en åldrandeprocess hos växtdelen som skördats. Hur lagringen påverkar halterna av olika ämnen varierar mellan olika bär. C-vitamin är ett ganska instabilt ämne som bryts ner vid påverkan av syre. De största förlusterna har man noterat under upptining av frysta bär. Det är viktigt att man vid tillverkning av livsmedel, hälsoprodukter eller läkemedel använder så skonsamma metoder som möjligt vid produktion och extraktion, så att de hälsosamma substanserna bibehålls i den färdiga produkten. En fullständig version av rapporten Mervärde i bär från norr finns att läsa på http://hs-nord.hush.se/ under Utvecklingsprojet Rapporter. Sammanställningen har gjorts på uppdrag av Överkalix Utveckling AB inom ett projekt finansierat av EU: s Regionala utvecklingsfond och Överkalix kommun. Elisabeth Öberg, Hushållningssällskapet, Öjebyn (sammanfattat av Gun Bernes) Årets Lantbruksföretag i Gävleborgs län Tre företag var nominerade till Årets Lantbruksföretag 2010. Det som var speciellt med årets nominerade är att deras produkter har en tydlig avsändare på marknaden. Som konsument kan du välja just dessa produkter och veta varifrån de kommer. Årets nominerade var: Hans Bruun och Lotta Wallberg, Onsängsgården i Ljusdal, som bedriver KRAV-certifierad lammproduktion. Jonas och Sofia Lindström, Tura gård i Järvsö, med KRAV-certifierad bär- och grönsaksproduktion. Ingemar Sundberg, Karlsro Gård i Storvik, som har KRAV-certifierad mjölk- och nötköttsproduktion. När rösterna räknades var det Karlsro gård som fått de flesta. Företaget och Ingemar Sundberg presenterade i förra numret av Ekobruk Norr. Redaktionen framför gratulationer till nominerade och vinnande företag. KURSAKTUELLT Norr- och Västerbotten Energieffektivisering på lantbruksföretaget Vad tjänar företaget och miljön på en energieffektivisering och hur gör man? 2 december, dagtid, Luleå. Mer info och detaljerat program kommer. Kursledare är Ingvar Persson, LRF Konsult samt Erik Swedjehed, LRF. Kursavgift 500 kr exkl moms. Förtäring ingår. Anmälan till Gröna Navet senast 23 nov 090-16 41 83, 0911-23 31 26 eller e-post gronanavet@umea.se HACCP-säker livsmedelshantering En introduktionsdag med Per Nilsson, erfaren livsmedelskonsult. 7 december, kl 09.00-16.00, Vilhelmina Lärcentrum. Arrangör: LRF Grön Framtidsgård, Vilhelmina LärCentrum. Anmälan till Gröna Navet senast 25 november, gronanavet@umea.se Ekobruk Norr Nr 4 2010 3

Nils-Olof Rehnman i Ale, sydväst om Luleå, driver ett jordbruk med mjölkproduktion. Han intresserade sig tidigt för ekologisk produktion men var tydligen långt före sin tid och det dröjde flera år innan han fick börja leverera ekologisk mjölk till Norrmejerier. Idag har han varit ekoproducent i många år och tycker att ekonomin i produktionen är hygglig, bland annat tack vare ekotillägget på mjölken. Nils-Olof framför silon för syrad spannmål. Ekoproducent långt före sin tid År 1986 blev Nils-Olof delägare till jordbruket tillsammans med sin mor och far, Valborg och David Rehnman. Några år senare tog han över helt i egen regi och idag jobbar han mest själv, förutom en deltidsanställd och lite bistånd från sin mor om det behövs. Han brukar idag ca 100 ha åkermark, varav ungefär hälften är egen mark. Till gården hör även 180 ha skog. Odlingen har i huvudsak bestått av vall och grönfoder (havre/ ärt). De senaste åren har grönfoderarealen minskat och Nils-Olof har i stället på grund av de höga foderpriserna börjat odla egen spannmål. Spannmålsarealen omfattar idag ca 20 ha. Ekologisk produktion kräver större areal så det gäller att hushålla med naturgödseln. Nils-Olof påpekar också att det är viktigt med en bra och varierad växtföljd. Gården har ingen naturbetesmark. Robot och fullfoder Djurhållningen består av 45 mjölkkor och ca 50 ungdjur av i huvudsak Holsteinras. År 2003 installerade Nils-Olof en mjölkrobot och han är i det stora hela nöjd. Korna mjölkar drygt 10 000 kg ECM. Utfodringen består av vallensilage från tornsilo, egen spannmål samt inköpt koncentrat, Malte från Fodercentralen. Fodret blandas till fullfoder i en Keenanvagn. Spannmålen är syrad med propionsyra och lagras i en fodersilo. Den krossas direkt från silon innan den går till mixervagnen för att blandas. Korna får också kraftfoder i mjölkroboten, färdigfodret Nelly från Fodercentralen. Det fungerar jättebra, säger Nils- Olof. Förmedling lönar sig inte Tjurkalvarna säljs, förutom ett litet antal per år som sparas och föds upp som stutar. Omkring fem stutar per år skickas till slakt. Kalvarna föds upp på helmjölk i tre månader och de som sedan säljs iväg som förmedlingskalvar har kostat mer i uppfödning än vad man får betalt. Nils-Olof har funderingar på att bygga så att han kan behålla alla tjurkalvar till köttproduktion, eventuellt med återtag av köttet för att sälja själv. Inget är dock bestämt än. Omställning för KRAV-certifiering Nils-Olof började tidigt intressera sig för ekologisk produktion och funderade över möjligheterna att ställa om sitt jordbruk. I början av 90-talet gick han kurser i omställning. En av de första kurserna var i Jämtön med bland annat Hans Bovin som föreläsare. År 1994 var växtodlingen omställd och KRAV-certifierad. I början gick produktionen inte så bra utan konstgödsel, men det redde upp sig efterhand. Under årens lopp har Nils-Olof blivit belönad flera gånger för bland annat sin vallodling och sina miljöinsatser. År 2001 blev också djurhållningen ekologisk och han ville börja leverera ekomjölk till Norrmejerier. Pionjär i moment 22 Eftersom Nils-Olof var pionjär långt före sin tid hamnade han i något slags moment 22. Norrmejerier ville 4 Ekobruk Norr Nr 4 2010

Ladugården med silos och rundbalar. Nils-Olof framför ladugårdsporten. Välmående kalv med gott om strö. Det mesta grovfodret lagras i tornsilos. inte ta emot och behandla hans mjölk som ekologisk eftersom det inte fanns någon efterfrågan på marknaden. Samtidigt hade kunderna ingen möjlighet att köpa ekologisk mjölk eftersom det inte fanns något utbud. Vem skulle börja? I maj 2006 lossnade det och Nils-Olof kunde börja leverera ekologisk och KRAV-godkänd mjölk till mejeriet. Idag vet vi ju hur det har gått, efterfrågan på ekologisk mjölk är stor och mjölken är ofta slut i butikerna. Ekonomi Certifieringarna i ekologisk produktion är jobbiga, men man får gilla läget, menar Nils-Olof. Kostnaderna i produktionen är många gånger höga. Särskilt kraftfodret är dyrt att köpa in. Trots detta är lönsamheten för gården hygglig. Kalkylen är nog lite bättre än för konventionell produktion tack vare ekotillägget på mjölken och EU s stödsystem. Det är dock absolut viktigt att ha en bra produktion för att lyckas. Det krävs också mycket arbete i ekologisk produktion, troligtvis lite mer än i konventionell produktion, tror Nils-Olof. Flisuppvärmning Den senaste investeringen på gården gäller flisuppvärmning för att få ner elförbrukningen för varmvatten. Nils-Olof bygger panna och flisförråd samt en kulvert på 210 m för att förse djurstallet, verkstan, garaget och bostadshuset med värme. Detta kan också ses som en miljösatsning för hela gården. Han kan också leverera värmeenergi till grannar om det skulle finnas intresse. Text och foto: Alec Lundström Hushållningssällskapet Rådgivning Nord, Luleå Ekobruk Norr Nr 4 2010 5

Rätt sortval viktigt i ekologisk odling Att välja rätt sort är en viktig förutsättning för att lyckas med ekologisk morotsodling. Grundläggande är att välja sort efter hur lång odlingssäsong man har. Olika grödor och sorter behöver olika lång växtperiod för att mogna. I ekologisk odling måste man även ha tid för att förbereda marken innan sådd med upprepade ogräsbekämpningar. Sista sådden av morotssorten Newburg. Augusti 2010 Viktiga sortegenskaper Att fröet inte gror för snabbt och att fröna gror jämnt är sortegenskaper som efterfrågas. Ogräsen kan utgöra ett problem i ekologisk grönsaksodling och en vanlig strategi är att flamma ogräsen före morötternas uppkomst. Om morotsfröna gror för fort och ojämnt hinner inte ogräsen gro förrän morötterna tittar fram ur jorden. När morötterna väl har kommit upp är det positivt med en snabb tillväxt så att de späda morotsplantorna växer upp och kan konkurrera med ogräsen. Vid skörd är det viktigt med en frisk blast, dels för att dålig blast ofta beror på svampangrepp, dels för att morötterna skördas genom att de lyfts upp i blasten. För att morötterna ska klara av att lagras under flera månader bör de ha god motståndskraft mot lagringssjukdomar. För lönsamheten är naturligtvis avkastningen viktig. Morötterna ska dessutom ha jämn storlek och form, färg och smak ska vara tilltalande. Om moroten inte smakar gott, så spelar de övriga egenskaperna mindre roll. Sorter försvinner och nya kommer till Eftersom förädling och produktion styrs av efterfrågan förändras frösortimentet med tiden. För Sverige som är en liten marknad för fröproducenterna innebär detta att sorter som är väl anpassade för våra odlingsförhållanden försvinner eftersom efterfrågan är mindre än i övriga Europa. Att vi lever i ett avlångt land innebär att det inte går att odla samma lagringssorter i norra som i södra delen av landet. I södra Norrland använder man sig ofta av morotssorter som behöver ca 100-110 dagar för att bli skördemogna, medan det i södra Sverige går att odla sorter som utvecklas på upp till 150 dagar. Uppgifter om hur många dagar en sort behöver för att hinna mogna hittar man ofta i frökatalogerna. Att vissa sorter försvinner går inte att undvika. Odlarna måste istället regelbundet prova nya sorter för att hitta vilka som fungerar på den egna gården. Odlingsförhållandena spelar stor roll och det som fungerar hos en odlare kanske inte fungerar lika bra hos en annan. På jakt efter en ny sort Sedan 1999 har frilandsgruppen arbetat ihop med frågor om ekologisk grönsaksodling. Frilandsgruppen är en deltagardriven odlargrupp som består av ekologiska grönsaksodlare från Skara i söder till Gävle i norr samt rådgivare. Odlarna Ola och Johan Tabell 1. Skörderesultat från provodlingarna. Siffran för antal plantor per löpmeter är ett medelvärde av tre mätpunkter. Sort Utvecklingstid Antal Antal meter Avkastning Kommentar i dagar plantor per för att få ton/ha från odlingen löpmeter 500 kg morötter Newburg 100 54 81 82,3 Krupit upp Napa 107 51 83 80,3 Krupit upp Nigel 107 55 83 80,3 Helt frisk Namdal 100 69 88 75,8 Helt frisk Noveno 116 59 92 72,5 Helt frisk Starship 110 49 95 70,2 Lite gul i blasten Miami 117 49 113 59,0 Lite gul i blasten Norwich 96 56 116 57,5 Lite gul i blasten Nagadir 116 45 Ej uppmätt Ej uppmätt Lite gul i blasten Att sorten har en tendens att krypa upp är en nackdel då det lätt bildas gröna nackar på morötterna. 6 Ekobruk Norr Nr 4 2010

Nio olika morotssorter utvärderades gällande utseende och smak. Lådan i förgrunden innehåller sorten Napa och den andra lådan sorten Namdal. Fredlund i Valbo utanför Gävle har under odlingssäsongen 2009 provodlat nio olika sorters morötter för att hitta en ersättare till deras omtyckta huvudsort Newburg, som är på väg bort från marknaden. Sorterna som odlades var Napa, Namdal, Noveno, Nigel, Starship, Norwich, Miami, Nagadir och Newburg. Provodlingen är inte vetenskapligt utförd utan ska ses som en demonstrationsodling. I januari i år träffades frilandsgruppen hos Fredlunds i Valbo. Vid mötet presenterades provodlingen och gruppen gjorden en gemensam utvärdering av de nio sorterna. Man gjorde dels en helhetsbedömning av morötternas utseende (skala 1-9 där 9 är bäst) och dels ett smaktest. Smaktestet bedömdes med en skala Tabell 2. Frilandsgruppens bedömning av utseende och smak hos de nio morotssorterna. Sort Helhetsbedömning av utseendet Smak Betyg 1-9 Kommentar Newburg 8 Jämn, bra storlek och bra avmognad. Grånar något i färgen efter tvätt. Bra sort. God. Napa 5-7 Ojämn storlek. Sämre än Newburg. God Nigel 5-6 Ojämn storlek, relativt bra avmognad, Betydligt sämre än Newburg. Namdal 7-8 Jämn och bra storlek för att packa i påse. Bra avmognad. Näst efter eller i nivå med Newburg. God Neutral smak Noveno 6 Ojämn storlek, koniskt formad. Sämre än Neutral smak, Newburg men lite bättre än Napa. något smaklös Starship 4-5 Ojämn storlek, dåligt avmognad. Klart sämre än Newburg. Miami 4-6 Ojämnt avmogen. Skrynklig yta. Sämre till mycket sämre än Newburg. Snäppet bättre än Starship Norwich 5 Ojämn i storleken, något stor. Ganska bra avmognad. Klart sämre än Newburg, ungefär som Starship. från god, neutral till mindre god. I utvärderingen jämfördes alla morotssorterna med sorten Newburg som referenssort. Newburg är en söt och god morot med jämnstora avrundade rötter och mycket odlingssäker i södra Norrland. Nagadir var godast Gruppen enades om att den godaste moroten var Nagadir, som hade en söt och god smak. Helhetsintrycket på sorten var att den var sämre än Newburg på grund av dålig avmognad, men ansågs bättre än många andra av de testade morotssorterna. Den fick ett varierande betyg mellan 5-7. Den sämsta sorten ansågs Starship vara, med ojämn storlek och dålig avmognad och spetsiga röt- Mindre god. God Mindre god, Nagadir 5-7 Ojämn i storlek, lite kort. Blandad uppfattning Söt och god i gruppen. Sämre än Newburg men bättre än smak. Bästa många andra. smakbetyget. ter. Den ansågs vara klart sämre än Newburg. Smaken fick heller inget gott betyg. Jakten på nya sorter fortsätter. Under år 2010 har Fredlunds valt att odla två av sorterna från testet 2009, Nagadir och Namdal. Dessa sorter ansågs vara de bästa ersättarna till Newburg, med bra storlek och form, jämn avmognad samt god smak. Förutom dessa två sorter testar de ytterligare en ny sort som heter Negovia. Text och Foto: Karin Ellgardt Fredlund Länsstyrelsen Gävleborg Fakta om provodlingen Förfrukt: spannmål år 2007, potatis år 2008 Gödsling: 800-900 kg/ha med Biofer 6-3-12 Sådatum: 28 maj Sådd: Två rader med varje sort, 70-75 frön per meter, 65 mm såbill, 75 cm radavstånd Ogräsbekämpning: Flamning 11 juni. Alla sorter hade en jämn utveckling under säsongen. Skördedatum: 10 oktober Lagrat i 500 kg lådor, lagringstemperatur i november 3-3,5ºC och senare ca 1ºC. Ekobruk Norr Nr 4 2010 7

Erfarenheter av brödsädsodling i Jämtland En grupp odlare i Jämtland har bestämt sig för att försöka förse länets småskaliga bagerier med lokalproducerad brödspannmål. Sommaren 2010 bjöd på tuffa förutsättningar och många lärdomar. En dryg handfull ekologiska odlare i Jämtlands län har i år testodlat den finska vårvetesorten Aniina i liten skala. Aniina anses vara en tidig sort, vilket är en förutsättning för att den ska hinna mogna i nordliga lägen. Vårvete kan vid goda odlingsförhållanden ha mycket bra bakningsegenskaper. Det är något som länets småskaliga bagerier är intresserade av, eftersom de vill baka bröd på lokalproducerad spannmål. David Levrén på LRF Jämtland har tagit ett samordningsansvar och länets spannmålsodlare har gjorts uppmärksamma på att det finns en oexploaterad marknad. Ett samarbete kallat Från jord till bord, bröd på Jämtländsk spannmål har startat mellan potentiella producenter av brödspannmål, Ångsta kvarn och länets bagerier. Gruppen har bland annat genomfört en enkätundersökning som ger en uppfattning om hur stor efterfrågan på brödsäd är. Spannmålen riskerade att drunkna Sommaren 2010 var ett tufft år att börja odla vårvete. Våren var kall och blöt och sådden av spannmål blev generellt sen i länet. Odlarna prioriterade dock att så vårvetet först, eftersom den mognar förhållandevis sent, och sådde mellan den 8 och 22 maj. Tyvärr fortsatte vätan även sedan utsädet kommit i jorden och en av odlarna konstaterar att delar av utsädet ruttnade bort. Det har därför varit svårt att utvärdera utsädesmängden. De flesta sådde 200 kg/ha men upplevde att det hade behövts lite mer. Jämfört med korn bestockar sig vårvete mycket svagt, vilket betyder att man behöver en relativt hög utsädesmängd. Vårvete betraktas också som en förhållandevis kvävekrävande gröda, som bör odlas efter klöverrik vall. Vid en fältvandring den 25 augusti var vattenhalten i såväl sexradskorn, vårråg, naken havre och vårvete kring 50 % och det kändes osäkert om spannmålen skulle hinna nå tröskmognad. Vi upptäckte också att några ax var laxfärgade, vilket är ett tecken på angrepp av axfusarios. Sommarens regniga väder var gynnsamt för svampen som kan ge upphov till giftiga ämnen, men analys visar att man klarade gränsvärdena för dessa ämnen med god marginal. Vårvetet är tröskat I september vände vädret och alla odlare kunde tröska sitt vårvete under början av oktober. Vid tröskning var vattenhalten för vårvetet mellan 19-40 % och avkastningen blev ca 2000-2500 kg/ha. Detta måste anses som ett bra resultat med tanke på årsmånen. En av länets erfarna lantbrukare uppskattar 2010 som det sämsta spannmålsåret sedan 1987 och en annan tror att han bara fått en tredjedel av normal kornskörd i år. Spannmålen har nu torkats ner till under 14 % vattenhalt och skickats för så kallad livsmedelsanalys. Snart ska odlarna träffas och utvärdera, bagarna ska provbaka på mjölet och nästa odlingssäsong ska planeras. Vi hoppas att det blir ett minst lika lärorikt, men gärna mer gynnsamt spannmålsår! Hanna Appelros Växtodlingsrådgivare Länsstyrelsen i Jämtlands län Har du erfarenhet av odling av brödsäd i norra Sverige? Kontakta Hanna Appelros 063-14 60 70, eller hanna.appelros@lansstyrelsen.se 8 Ekobruk Norr Nr 4 2010