Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Samhällsanalytiker med inriktning organisering Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: Behörighetskrav SGSOG Samhällsanalytiker med inriktning organisering Social analysis and organizing 180 högskolepoäng/ects Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från och med höstterminen 2012 Svenska Grundnivå Generell kandidatexamen Grundläggande behörighet samt antingen - områdesbehörighet A5 (Matematik 2a eller 2b eller 2c, Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2) eller - områdesbehörighet 5 (Matematik B och Samhällskunskap A). För valfria kurser inom programmet kan andra behörighetskrav tillkomma under utbildningen.
Inledning Programmet Samhällsanalytiker med inriktning organisering syftar till att utbilda analytiker som förmår att hantera och bilda kunskap kring komplexa sociala processer inom temat organisering. Ämnesmässigt står programmet på sociologisk och socialpsykologisk grund. Sammantaget vilar programmet på tre ben: organiseringsbegreppet, public sociology och närheten till avdelningens forskning. Organisering är ett nyckelord i programmet. Med organisering avses processer där människor tillsammans skapar formella och informella organisationer och nätverk. Organiseringsbegreppet fokuserar det ständiga samhandlandet som bidrar till att grupper uppstår, förändras och går under. Det är en pågående process där människor söker skapa ordning och mening i en föränderlig och komplex värld. Programmet förmedlar den kunskap som krävs för att analysera organisering: kunskap om samhället, individen i samhället, social förändring och komplexa sociala processer. Kunskapen kan beskrivas som fokuserad på samhällets organisering; hur individer påverkas av, medverkar till och gör motstånd mot dessa processer; hur samhället har förändrats och fortsätter att förändras och hur förändringsprocesser leds; samt den pågående ökningen av samhällets komplexitet. På samtliga dessa punkter pågår organisering och på samtliga punkter kan samhällsanalytiker bidra med förståelse, kunskap och lösningar. Att lära sig ett organiseringsperspektiv handlar inte om att få kunskap om färdiga lösningar som kan tillämpas i olika sammanhang. Det handlar om att utifrån relevanta teorier och metoder skapa kunskap om en verksamhet och sedan hitta de lokala lösningar och tekniker som utvecklar den. Därför utbildar programmet reflexiva och kritiska samhällsanalytiker för ett föränderligt och mångfacetterat samhälle, där storskalig, kollektiv planering blivit alltmer problematisk. Inspiration kommer även från public sociology, ett begrepp som lett till ett internationellt nyväckt intresse för sociologins samhällsrelevans, där sociologin står som garant för att civilsamhället, inte bara marknad och stat, får ett inflytande på kunskapsbildningen i samhället. Marknadens och statens dominans innebär att viss kunskap premieras med pengar och forskning på bekostnad av annan kunskap. Public sociology måste synliggöra sambanden mellan maktrelationer och kunskap, men också hur kunskap förändras med de sociala förändringar som vi genomlever. Ett exempel är hur tidigare fattiga länders ökande ekonomiska och kulturella inflytande gör att samhällsvetenskapen måste lyfta in teorier som inte bygger på västvärldens tolkningsföreträde, eller hur kvinnors intåg i universitetsvärlden har förändrat forskningens fokus. En central byggsten i begreppet public sociology är en specifik syn på kunskap. Det är en forskningspraktik som växt fram inom sociologin och socialpsykologin som svar på insikten att kunskap och makt hör ihop. Det är en kunskapstradition som problematiserar idén om den objektiva forskning och istället bygger på att samhällsanalytikern ska sammanställa andra aktörers perspektiv på ett visst fenomen, utan att samtidigt osynliggöra sin egen position. Denna typ av kunskapsbildning är konstruktivistisk och ses som en demokratiserande process. Förutom att utgå från en specifik syn på kunskap, lägger programmet också stor vikt vid den praktiska forskningen, där studenterna förväntas samverka med forskare vid Avdelningen för sociala studier och göra utredningar utifrån problem de själva identifierat. Forskning vid Sida 2 av 11
avdelningen inkluderar bland annat sociala media, normalitet, emotioner, genus i organisering och social interaktion. Utredningar kan också utformas som uppdrag som studenterna har framförhandlat tillsammans med externa intressenter de själva uppsökt. I utbildningen ingår även ett större analytiskt examensarbete, där studenterna uppmuntras att samverka med externa aktörer. Studenterna ska lära sig att inte bara bilda och använda kunskap, utan också att värdera och kritisera den. En viktig poäng i programmets kurser är att kunskap vilar på samhällsintressen och därför kan analyseras sociologiskt. Efter avslutat program har studenterna möjlighet att studera vidare på exempelvis masterprogrammet för regional samhällsbyggnad, masterprogrammet för samhällsvetenskap eller magisterprogrammet i projektledning. Regioner tematiseras på ett naturligt sätt som sociologiskt och socialpsykologiskt undersökningsobjekt i programmets kurser. Det beror på att ett organiseringsperspektiv är centralt för att förstå de komplexa processer som är involverade i upprätthållandet av regioner som civilsamhälleliga, kulturella och identitetsmässiga konstruktioner. Public sociology handlar om att föra ut sociologin till olika allmänheter; en av universitetets främsta allmänheter är medborgare i vår närregion. En del av forskningen som studenterna får ta del av har regioner som objekt. Slutligen är regionen en viktig aspekt av det samhälle som studenterna ska få kunskap om. Programmet ger studenterna därför möjlighet att söka till forskarutbildning i sociologi inom ramen för fakultetens forskarskola för regional samhällsbyggnad. De sociologiska och socialpsykologiska färdigheter som programmet ger, används inom ett brett spektrum av yrken och examinerade studenter kan exempelvis arbeta som analytiker, utredare, beteendevetare, forskare, metodstödjare, marknadsförare, coach eller verksamhetsutvecklare. Arbetsgivare finns i såväl offentlig som privat sektor, liksom i frivilligorganisationer och övriga civilsamhället. Programmet förmedlar också kunskap om att identifiera problem och kommunicera kunskap, vilket är grunden till att bygga ett eget kontaktnätverk och utveckla konsultverksamhet. Utbildningens mål Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i samhället och arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 Högskolelagen, SFS 1992:1434) Efter avslutad utbildning skall studenten kunna (Högskoleförordningen 1993:100, målen är anpassade till programmets innehåll): Kunskap och förståelse - visa kunskap om sociologins och socialpsykologins klassiska och samtida teorier med särskild avseende på organisering. Sida 3 av 11
- visa kunskap om sociologins och socialpsykologins forskningsmetoder samt kvantitativa och kvalitativa tillämpningar. - visa god orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa fördjupad kunskap inom någon del av sociologin och/eller socialpsykologin. Färdighet och förmåga - visa förmåga att formulera och motivera en för sociologin och socialpsykologin relevant problemställning och välja i forskningslitteraturen väl förankrade forskningsfrågor rörande organisering. - visa förmåga att söka, samla, värdera, analysera och kritiskt tolka relevant information i relation till problemställningen. - visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera sociologins och socialpsykologins teman och argument. - visa förmåga att muntligt förmedla och diskutera förvärvade kunskaper till olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att reflektera över och bedöma för sociologin och socialpsykologin betydelsefulla teoretiska, metodologiska och etiska aspekter. - visa insikt om hur forskning inom sociologin och socialpsykologin förhåller sig till andra samhälleliga praktiker, som t.ex. politiskt beslutsfattande. - visa förmåga att ta hänsyn till och reflektera över etiska aspekter i forskningen. Självständigt arbete För kandidatexamen förväntas studenten kunna - självständigt genomföra en sociologisk eller socialpsykologisk undersökning med fördjupade tillämpningar av utvalda metoder och teorier - skriva en uppsats med krav på vetenskaplighe.t Utbildningens uppläggning Programmet Samhällsanalytiker med inriktning organisering omfattar sex terminer. Undervisningen kan indelas på två sätt. För det första syftar kurserna till att förmedla kunskap inom fyra områden: samhället, individen i samhället, social förändring och komplexa sociala processer. Programmets fyra första terminer är tematiserade enligt denna uppdelning, medan den femte terminen är valfri och den sjätte syftar till sammanfattning och tillämpning av tillägnade kunskaper och färdigheter. För det andra kan programmets kurser delas in i didaktiska kategorier: introduktionskurser, teoretiska och tematiska kurser, samt metodkurser. I programmets introduktionskurser, samtliga förlagda till programmets första termin, ges studenterna förståelse för forskningsområdet organisering, samt ämnena sociologi och socialpsykologi. Poängen är att ge en förståelseram inom vilken studenterna kan placera in programmets senare kurser. På introduktionskurserna ges studenterna redskap för att genomföra grupp- och projektarbete på ett medvetet sätt. Förmågan att arbeta i grupper och projekt övas under hela programmet i och med att många kurser har examinationsmoment som kräver den typen av samverkan mellan studenterna. Programmets undervisning är upplagd för att stimulera både teoretisk förståelse och förmågan att använda och tillämpa vetenskaplig kunskap. Det teoretiska innehållet är främst hämtat från sociologi och socialpsykologi. Under de teoretiska kurserna är det viktigt att instuderandet av kurslitteraturen inte bara leder till en större teoretisk bildning, utan också till att studenterna Sida 4 av 11
mer generellt upparbetar en förmåga att läsa, förstå och bearbeta teoretiska och vetenskapliga texter. Det sker genom att föreläsare redogör för sin förståelse av sådan litteratur, genom diskussioner kring texterna och genom inlämningsuppgifter där studenterna uppmanas att bearbeta teorier på olika sätt. Tillämpning av teori sker fortlöpande dels i programmets metodkurser, dels genom upplägget av examinationen på tematiska kurser. Ett annat återkommande moment är seminarier där studenterna får diskutera och konstruktivt kritisera varandras och andras texter. Utbildningens metodinslag är upplagda såväl för att förbereda för ett framtida yrkesutövande, som för att ge insikter i vetenskapligt hantverk och därmed förbereda för vidareutbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Metodkurserna på programmet är upplagda för att både successivt fördjupa studenternas kunskaper och för att fokusera på olika moment i forskningsprocessen. Studenterna tränas i såväl sociologiska som socialpsykologiska undersökningsmetoder och övas i både intervju, samtals- och observationsmetodik. Programmet innehåller också inslag av praktiskt projekt- och förändringsarbete. På de tematiska kurserna syftar undervisning och examination till att göra studenterna redo att bidra till kunskapsbildningen inom ett visst tematisk avgränsat område, samt inkludera dem i forskningen på avdelningen. En viktig del i dessa kurser är att det avhandlade temat förankras i och relateras till frågan om organisering. Studenterna får träffa forskare, tillägna sig deras och annan relevant forskning inom området och tilldelas sedan uppdrag inom ramen för forskningen. Dessa uppdrag kan gälla olika moment i forskningsprocessen, exempelvis datainsamling eller analys. På flertalet delkurser under utbildningen ingår något moment av analys i undervisning och examination, där studenterna ombes använda teorier för att analysera given data. Utöver tillämpning av teori, syftar programmet också till att få studenterna att reflektera över de mer generella kopplingarna mellan teori, metod och kunskapsbildningens praktiska villkor. Flera av programmets kurser är upplagda så att studenter uppmuntras att skapa nätverk och jobba i projektform för att bilda den kunskap som efterfrågas. Kursernas examinationsuppgifter kan vara upplagda så att studenterna uppmanas förhandla fram en problemställning tillsammans med en extern aktör, använda sociologisk/socialpsykologisk forskningspraktik för att lösa problemet och sedan återrapportera till uppdragsgivaren. Tonvikt läggs vid laborationer. Det kan röra sig om olika typer av rollspel, en vanlig metod inom socialpsykologin, som hjälper studenterna att förstå andra människor i en given situation och öppnar för socialpsykologisk och sociologisk reflektion och analys. Laborationer innefattar även studiebesök i intressanta miljöer, observation av social interaktion, enklare intervjuer och så vidare. Gästföreläsare inbjuds att berätta om egna erfarenheter av jobb som kan vara aktuella för programstudenterna, samt ger överblick över för utbildningen intressanta empiriska fält. Under programmet erbjuds kontinuerligt skrivstugor tillsammans med lärare, där studenterna tränas i kreativt skrivande. Skrivstugor kan komma att inkluderas som ett examinerande moment i vissa kurser. Textproduktion är en central del av programmet och studenterna ges tekniker som gör skrivandet mer medvetet, kvalitativt och lustfyllt. Textproduktion kan också komma att kopplas till sociala media, så att studenter exempelvis får skapa en blogg tillsammans. Poängen är att låta dem pröva på och reflektera över kollektiv kunskapsproduktion och kunskapsspridning. Sida 5 av 11
Under programmet kommer studenterna att relatera kunskaperna till sig själva för att göra dem levande och relevanta. Men de kommer också att lära sig metoder och tekniker för inlevelse i och förståelse för andras situation. Didaktiskt hör självreflektion och inlevelse ihop: det är genom självreflektion som studenter inkorporerar kunskap och samtidigt får den självdistans som tillåter att de relaterar sin egen position till andras. Under programmet ges studenterna under några tillfällen möjlighet till karriärplanering. Det ger dem möjlighet att reflektera över vart de vill komma på arbetsmarknaden och hur de ska nå dit. Vid dessa tillfällen får de också råd och tips om arbetsgivare och praktisk vägledning om hur man exempelvis skriver CV. Under den femte terminen har studenterna möjlighet att söka sig till utländskt lärosäte som universitet har utbyte med. Internationalisering genom utbyte av lärare och studenter är viktiga för att utbildningen ska vara uppdaterad om den internationella forskningsfronten och vara relevant på en internationell arbetsmarknad. Det avslutande examensarbetet ägnar studenterna åt att undersöka och besvara en frågeställning som de själva formulerat. Ansvariga lärare uppmuntrar och underlättar för studenterna att göra arbetet i projektform med uppdrag från extern aktör. Utbildningens innehåll Programmet Samhällsanalytiker med inriktning organisering omfattar sex terminer och står på en sociologisk och socialpsykologisk ämnesbas. Utbildningen genomsyras av frågor om organisering, frågeställningarna kring begreppet public sociology, samt avdelningens forskning. Programmet förmedlar kunskap om samhället, individen i samhället, social förändring och komplexa sociala processer. De första fyra terminerna ägnas också var och en åt dessa fyra kunskapsområden. Under programmets första år introduceras studenterna i sociologiskt och socialpsykologiskt tänkande. Detta år ska lägga grund för att studenterna i framtiden ska kunna utveckla det som brukar kallas en sociologisk blick förmågan att se ett vardagsfenomen på ett sätt som lyfter ut det ur dess vardagssammanhang och möjliggör en vidare förståelse av dess mening och position i förhållande till sociala processer. Kunskapsfokus ligger på samhället och individen i samhället. De studerande får lära sig om samhällets organisering och individers sociala identiteter, interaktion och motstånd. Programmets andra år är mer tematiskt och involverar studenterna i en forskningspraktik. Studenterna får fördjupa sig i hur organisering gestaltar sig inom olika tematiskt avgränsade områden och får redskap för att göra egna undersökningar inom områdena. Kunskapsfokus ligger på social förändring och komplexa sociala processer. Den femte terminen är valfri, vilket innebär att studenter kan välja att studera vid andra avdelningar på universitetet eller söka sig till utländska lärosäten med vilka universitetet har överenskommelser om utbyten. Terminen kan också innefatta praktik på arbetsplats. Utbildningens sjätte och sista termin innebär att studenterna dels får sammanföra, klargöra och fördjupa sina teoretiska kunskaper om organisering, samt sina kvantitativa och kvalitativa metodkunskaper, dels får möjlighet att kombinera teori och metod i en forskningsdesign för att genomföra egna större undersökningar. Tanken är också att kurserna under denna termin ska Sida 6 av 11
fånga upp vad studenterna lärt sig under den femte valfria terminen och relatera det till kunskaper och förmågor i programmet. Nedan följer en mer ingående beskrivning av innehållet i programmet. Termin 1: Samhällsorganisering, public sociology och forskningspraktik Den första terminen är utformad för att studenterna genom studier och praktiska övningar snabbt ska kunna bilda sig en uppfattning om programmets innehåll, ämnesbas och få en orientering i temat organisering. Terminen börjar med en introduktionskurs om ämnena sociologi och socialpsykologi. Kursen ger dem en uppfattning om sociologiskt tänkande och praktik. Därefter följer en introduktionskurs om organisering, där studenterna får diskutera centrala begrepp och i olika laborationer genomför egna undersökningar och relatera kunskap till egna erfarenheter. I både denna och föregående kurs får studenterna även kunskap om hur centrala svenska samhällsinstitutioner är organiserade. Metodkursen Vägar till kunskap, ger grundläggande orientering i vetenskapsteori, forskningsprocessens olika faser och metodproblem i samband med sociologiska och socialpsykologiska undersökningar. Metodkursen återkopplar genom reflektion över undersökningar till organisering. Den syftar också till att ge studenterna en bas att stå på för att själva reflektera över och bedöma hur de ska handla i förhållande till forskningsetiska spörsmål. På kursen Public sociology, forskningsmiljö och -praktik får studenterna lära känna den sociologiska forskningen vid universitetet, samtala med forskare och själva utföra laborationer med forskningsanknytning. Studenterna får också reflektera över relationen mellan sammanhang, makt och kunskapsbildning, med särskild utgångspunkt i public sociology. Kurserna är: Sociologisk baskunskap 7,5 hp Organisering 7,5 hp Vägar till kunskap 7,5 hp Public sociology, forskningsmiljö och -praktik 7,5 hp Termin 2: Individen i samhället Under den andra terminen ges studenterna verktyg för att förstå individerna i samhället, hur individer påverkas, samspelar och gör motstånd. Terminen inleds med en teoretisk kurs som kopplar samman samhälle och individ genom begreppen organisering, kategorisering och motstånd. Studenterna får stifta bekantskap med teorier om hur individer organiseras av samhället genom kategorisering och hur de själva organiserar motstånd. Därpå följer ytterligare en teoretisk kurs som anknyter till avdelningens forskning om interaktion och strategiskt handlande och som vilar på socialpsykologisk grund. Den kursen kan också ses som en grundläggande orientering i socialpsykologi. Den tredje kursen, som är en metodkurs, fördjupar de studerandes kunskaper och förmågor kring kvalitativ och kvantitativ metod. Kursen fokuserar på vetenskapsteorier och datainsamling. De studerande får möjlighet att genomföra en mindre undersökning och att diskutera vetenskapsteori i relation till den egna forskningspraktiken. Terminen avslutas med en fördjupning om kunskapsbildningens roll i samhället och resonemangen inom public sociology. På kursen problematiseras kunskapsbegreppet utifrån Sida 7 av 11
olika perspektiv, parallellt med att studenterna ges praktiska uppdrag som på olika sätt involverar dem i externa verksamheter. Visst fokus ligger också på att ge studenterna överblick över hur några viktigare externa verksamheter är organiserade. Kurserna är: Organisering, kategorisering och motstånd 7,5 hp Sociala samspel och strategier 7,5 hp Det vetenskapliga arbetssättet 7,5 hp Public sociology 7,5 hp Termin 3: Social förändring Under den tredje terminen fokuserar tematiska kurser på social förändring genom tre centrala exempel: demografisk förändring, media och teknologi, samt globalisering. Terminen börjar med en kurs där det svenska samhällets historiska och nuvarande förändringar diskuteras och analyseras med hjälp av nationella och internationella demografisk data. Kursen fokuserar särskilt de demografiska problem som det svenska samhället står inför, samt regionernas plats i förändringsprocesser. Under terminens andra kurs analyseras medias stora betydelse för det sociala rummets förändringar; här diskuteras vad förändringar av medielandskapet och framväxten av sociala media innebär i termer av social förändring. Kursen innehåller också ett moment om forskning kring teknologi och social förändring. Terminens tredje kurs vidgar studenternas kunskaper och förståelse för organisering genom att introducera ett globalt perspektiv. Den ger också insikt i hur lokala, regionala och andra processer påverkas av globaliseringen. Under den sista kursen skriver studenterna ett självständigt arbete, som kan ingå i en högskoleexamen. Kurserna är: Samhällsförändring i demografisk belysning 7,5 hp Media, teknologi och det sociala rummets förändringar 7,5 hp Globala perspektiv och processer 7,5 hp Projektarbete i samhällsanalys inriktning organisering 7,5 hp Termin 4: Att skapa kunskap om komplexa sociala processer Den fjärde terminen fokuserar på komplexa processer. Detta är processer som sällan kan beskrivas med en enda teori, utan där kunskapsbildning kräver en växelverkan mellan flera teorier och metoder. Under terminen lär sig studenterna därför att använda, reflektera över och problematisera de kunskaper och förmågor som de hittills förvärvat i programmet. Terminen är indelad i två tematiska kurser. Den första kursen fokuserar komplexa processer på samhälls- eller global nivå, medan den andra undersöker kunskapsbildningens och förändringsarbetets villkor inom organisationer av olika slag. I den sistnämnda kursen diskuteras särskilt verksamhetsutveckling och evidensbaserad praktik som exempel på förändringsarbete. De studerande lär sig använda olika typer av ledning för att bilda kunskap, hitta lösningar på specifika problem och genomföra dem i praktiken. I kursen kopplas forskning och teori om ledning och förändring samman med praktiska övningar för att ge studenterna verktyg att reflektera över och förbättra sin förmåga att leda projekt och förändra organisationer. Båda kurserna inkluderar exempel från aktuell forskning. Detta kan till exempel vara forskning om nätverksprocesser, emotioner i organisationer, miljösociologisk förståelse av växelverkan mellan miljösystem och sociala system, och så vidare. Under terminen växlas teori, metod och Sida 8 av 11
laborationer för att studenterna ges möjlighet att diskutera sociologin och socialpsykologin som bas för kunskapsbildning i sammanhang präglade av komplexa processer. Kurserna är: En komplex värld 15 hp Organisationer, organiseringsprocesser och samhällsanalytikern 15 hp Termin 5: Fri termin Den femte terminen är valfri, vilket innebär att studenterna kan välja att läsa kurser vid andra avdelningar eller universitet, såväl nationellt som internationellt. Statsvetenskap, kulturgeografi och miljövetenskap är tre exempel på ämnen som studenterna kan välja. Tanken är att de därmed får kunskaper om andra processer än de sociala exempelvis politiska, geografiska eller ekologiska som de sedan kan ta med in i programmet under den sista terminen och relatera till kunskaper som förmedlas inom programmet. Studenterna har också möjlighet att genomföra arbetsplatsförlagd praktik under denna termin. Termin 6: Självständig fördjupning Den sjätte terminen är inriktad på sammanfattning och självständig fördjupning. Studenter som läst kurser vid andra avdelningar eller universitet, eller som praktiserat under den femte terminen, ska nu få möjlighet att återrapportera sina kunskaper till de andra studenterna och att relatera dem till ämneskunskaperna inom programmet. Tanken är att terminens kurser ska anpassas efter dessa kunskaper, så att studenterna ökar sin förmåga att analysera det komplexa samspelet mellan sociala processer och andra förlopp. Terminen inleds med en teoretisk kurs som sammanfattar, kompletterar, jämför och problematiserar de teorier om organisering som tagits upp i programmet. Ytterst sett ska kursen vidareutveckla och fördjupa studenternas förmåga att ta till sig, jämföra och använda teorier. Kursen Förståelse och analys, utgör en metodologisk och metodmässig fördjupning inom samhällsvetenskaplig forskning. I kursen behandlas olika metodologier och forskningsstrategier med avseende på bland annat generaliseringar, slutledningar, förklaringsansatser och teoriers roll i forskning. Särskild vikt läggs dock vid analys av kvalitativt och kvantitativt datamaterial. Tanken är att kursens växlingar mellan metodologi och analys inskärper en reflexiv och prövande hållning hos studenterna. Kursen Examensarbete i sociologi utgörs av ett självständigt arbete där studenterna ges möjlighet att genomföra självständig kunskapsbildning med stöd från handledare. Studenterna uppmuntras särskilt att arbeta på uppdrag från extern aktör. Kurserna är: Teorier om organisering och komplexitet 7,5 hp Förståelse och analys 7,5 hp Examensarbete i sociologi 15 hp Examensbenämning Filosofie kandidatexamen. Huvudområde: Sociologi (Bachelor of Social Science. Major: Sociology). Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att begära tillgodoräknade av tidigare studier vid svensk högskola eller studier utomlands. Beslut om tillgodoräknande av del av kurs fattas av respektive examinator. Beslut Sida 9 av 11
om tillgodoräknande av hel kurs eller av generella högskolepoäng fattas av personal på studentservice. Övrigt Omfattningen av utbildningen Omfattningen av utbildningen anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (Högskoleförordningen 6 kap 2, SFS 2006:1053). Uppflyttning till högre årskurs/kurser/kursblock För att bli antagen till kurser inom programmet krävs att studenten har den särskilda behörighet som förskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Förtur Studerande inom programmet har förtur till kurser ur Karlstads universitets kursutbud i enlighet med de generella regler som tillämpas för universitetets programstudenter. Studier vid annat universitet eller högskola Önskar den studerande läsa kurser vid annat universitet eller högskola inom eller utom landet sker ansökan och antagning till dessa kurser på den sökandes eget initiativ. Regler för utbildning på grundnivå Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet reglerar studenters och anställdas skyldigheter och rättigheter. Avskiljande från utbildningen En student kan tills vidare avskiljas från utbildningen då studenten lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och det därför föreligger en påtaglig risk att en annan person eller värdefull egendom kan komma till skada. Rektor anmäler sådant ärende till Högskolans avskiljandenämnd, som utreder och fattar beslut. Ett beslut om avskiljande skall alltid innebära att studenten tills vidare inte får fortsätta den pågående utbildningen. Högskolans avskiljandenämnd arbetar för landets alla högskolor och universitet. (Högskolelagen kap 4, 6, SFS 1992:1434, Förordning om avskiljande av studenter från högskoleutbildning SFS 1987:915). Bilaga: Översiktbild Sida 10 av 11
ÖVERSIKTSBILD: Samhällsanalytiker med inriktning organisering, 180 hp Termin 1 Sociologisk baskunskap 7,5 hp Organisering 7,5 hp Vägar till kunskap 7,5 hp Public sociology, forskningsmiljö och - praktik 7,5 hp Termin 2 Organisering, kategorisering och motstånd 7,5 hp Sociala samspel och strategier 7,5 hp Det vetenskapliga arbetssättet 7,5 hp Public sociology 7,5 hp Termin 3 Samhällsförändring i demografisk belysning 7,5 hp Media, teknologi och det sociala rummets förändringar 7,5 hp Globala perspektiv och processer 7,5 hp Projektarbete i samhällsanalys inriktning organisering 7,5 hp Termin 4 En komplex värld 15 hp Organisationer, organiseringsprocesser och samhällsanalytikern 15 hp Termin 5 Valfria kurser 30 hp Termin 6 Teorier om organisering och komplexitet 7,5 hp Förståelse och analys 7,5 hp Examensarbete i sociologi 15hp Sida 11 av 11