KYNNINGSRUD MUNKEDAL AB Säleby Södra UPPDRAGSNUMMER 13008234 DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN Bildkälla: Eniro (2019-03-28) VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ SWECO ENVIRONMENT AB HANDLÄGGARE LINN ANDERSSON GRANSKARE ANNA DAHLSTRÖM UPPDRAGSLEDADARE ELISABETH NEJDMO
2 (19)
Sammanfattning På uppdrag av Kynningsrud Munkedal AB har Sweco tagit fram en dagvattenutredning inför ny detaljplan för Säleby södra, del av Säleby 2:3 m.fl. i Munkedal. Syftet med planen är att skapa förutsättningar för etablering av verksamheter, industri och handel. Delar av det planerade planområdet täcks idag av intilliggande detaljplan för Säleby mellan, del av fastigheten Foss 10:1 och fastigheten 10:359. En dagvattenutredning för intilliggande detaljplan, Säleby mellan, är framtagen av Aqua Canale (2010-12-15) och är beräknad enligt Svenskt Vatten P90 (2004). Dagvattnet inom detaljplan för Säleby mellan leds till en befintlig damm där det fördröjs innan det leds till Trafikverkets ledning under väg E6. Den befintliga dammen är överdimensionerad för ytterligare drygt sju hektar hårdgjord yta som kan räknas med i den planerade detaljplanen för Säleby södra. Utredningsområdena för de båda detaljplanerna överlappar varandra cirka 8,5 hektar. Området som överlappar de två utredningsområdena benämns som område A i denna utredning. Dimensionerat flöde för område A har räknats om enligt Svenskt Vatten P110 (2016) vilket ger ett ökat flöde på 170 l/s, vilket motsvarar en yta på cirka 1,3 hektar. Denna yta ska ledas till den nya dammen för Säleby södra. Beräkning av dimensionerande flöden för planerat planområde har utförts före och efter exploatering för regn med återkomsttider på 10, 30 och 100 år. Den nya dagvattenanläggningen för Säleby södra planeras anslutas till Trafikverkets ledning. Då ledningens tillgängliga kapacitet inte är känd under utredningsskedet förutsätts att utgående flöde efter exploatering inte ska öka. Utflödet från planområdet bör inte överstiga 160 l/s efter exploatering. Beräknat dimensionerat flöde efter exploatering är cirka 1 670 l/s (30-årsregn) utan någon form av fördröjning. Om planområdet bebyggs till ett industriområde enligt planförslaget kommer det bidra till en ökad avrinning och föroreningsbelastning, därför rekommenderas dagvattnet från delar av Säleby södra omhändertas i en dagvattendamm. Dammen föreslås anläggas i den västra delen av planområdet då marken med största sannolikhet kommer slutta i västlig riktning. Om en damm anläggs med strypt utlopp där flödet varier beroende på fyllnadsgrad bör den ha en fördröjningsvolymskapacitet på cirka 2 150 m 3, (dimensionerande återkomsttid 30-årsregn). För att öka reningseffekten kan en vall anläggas i dammen för att effektivisera avskiljningen av suspenderat material. Dagvattnet kan även avledas till dammen via öppna diken för att minska föroreningstransporten till dammen. En yta på 10,8 hektar ska ledas till dammen för Säleby södra. Uppskattade föroreningshalter och årsmängder har beräknats med hjälp av StormTac Web v.19.1.1 utifrån nuvarande situation och efter exploatering med rening i damm. Beräknade föroreningshalter har jämförts med Riktvärdesgruppens (2009) riktvärden för dagvatten till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar, vilka inte överskrids. Dock ökar föroreningshalterna och den årliga föroreningsbelastningen jämfört med befintlig situation. Avledning av skyfall bör kunna ske på ytan och skyfallsstråk bör skapas. Det är viktigt att inga barriärer skapas av exempelvis byggnader så att vatten blir ståendes. Om dammen Sweco Södergatan 1 SE 462 34 Vänersborg, Sverige Telefon +46 (0)521 57 55 50 Fax +46 (0)521 65510 www.sweco.se Sweco Environment AB RegNo: 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Linn Andersson Mobil +46 (0)721 86 19 62 l.andersson@sweco.se
blir full bör dagvatten ha möjlighet att bräddas på ett säkert sätt utan att skada omkringliggande kvartersmark och vägar. 4 (19)
Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Underlag 1 3 Planerad exploatering 2 4 Förutsättningar och avgränsningar 2 4.1 Geotekniska och marktekniska förhållanden 3 4.2 Avrinning 4 4.3 Nederbördsmängd 4 5 Beräkningar 4 5.1 Planerat planområde (exkl. område A) 5 5.1.1 Markanvändning 5 5.1.2 Dimensionerande rinntid 5 5.1.3 Dimensionerande flöden 6 5.2 Område A 6 5.2.1 Dimensionerande flöden 6 5.3 Erforderlig fördröjningsvolym och yta till fördröjning 7 6 Förslag på dagvattenhantering 7 6.1 Damm 8 7 Föroreningsberäkning 10 8 Översvämnings- & skyfallshantering 12 9 Slutsats 13 10 Förslag på fortsatt arbete 13
1 Bakgrund På uppdrag av Kynningsrud Munkedal AB har Sweco tagit fram en dagvattenutredning inför ny detaljplan i Säleby, Munkedal. Arbetet med att ta fram en detaljplan för Säleby södra, del av Säleby 2:3 m.fl., pågår. Syftet med planen är att skapa förutsättningar för etablering av verksamheter, industri och handel. En dagvattenutredning har tidigare tagits fram för intilliggande detaljplan, Säleby mellan, del av fastigheten Foss 10:1 och fastigheten 10:359, där en damm dimensionerats för att omhänderta ytterligare drygt sju hektar hårdgjord yta utöver detaljplaneområdet. Den överdimensionerade ytan kan räknas med i planerad detaljplan. Syftet med dagvattenutredningen är att utreda möjligheterna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom planområdet samt ta fram förslag på dagvattenhantering. Utredningen ska säkerställa att förändringen i och med exploatering i enighet med detaljplanen inte medför ett ökat flöde. Utredningen redovisar beräknade flöden, fördröjningsvolymer och uppskattad föroreningsbelastning från planområdet. Risker vid skyfall har även utretts. 2 Underlag Till grund för denna utredning ligger styrande dokument samt mailkontakt med beställare och Rådhuset Arkitekter AB. Ett platsbesök gjordes 2019-03-27. Nedan presenteras material som använts i denna utredning: Illustrationskarta (dwg-format), detaljplan för Säleby Södra, del av Säleby 2:3 m.fl. (2019-04-12). Plankarta (dwg-format), detaljplan för Säleby Södra, del av Säleby 2:3 m.fl. (2019-04-12). Planbeskrivning, detaljplan för Säleby Södra, del av Säleby 2:3 m.fl. (2019-02-05) Dagvattenutredning/teknisk försörjning, Aqua Canale (2010-12-15) Intilliggande detaljplan (Säleby mellan) Plankarta för Säleby mellan, del av fastigheten Foss 10:1 och fastigheten 10:359 (upprättad 2010-10-20, justerad 2011-05-31) Illustrationskarta för Säleby mellan, del av fastigheten Foss 10:1 och fastigheten 10:359 (upprättad 2010-10-20, justerad 2011-05-31) Planbeskrivning, detaljplan för verksamheter på Säleby mellan del av fastigheten Foss 10:1 och fastigheten 10:359 (upprättad 2010-10-20, justerad 2011-05-31). 1(13)
3 Planerad exploatering Kynningsrud Munkedal AB avser att omvandla delar av skogs- och naturmarksområdet på fastigheten Säleby 2:3 m.fl. till ett industri- och handelsområde. Planområdet angränsar i väster till väg E6 och i öster till väg 832. I nordväst angränsar planen till detaljplanen för Säleby mellan, se Figur 1. Figur 1 Illustrationskarta från dwg-material för Säleby södra (Rådhuset Arkitekter AB, 2019-04-12). Grått område visar yta som planeras bebyggas. Grönt område är bevarad naturmark. 4 Förutsättningar och avgränsningar I rapporten har det planerade planområdet för Säleby södra delats in i två delområden. Ett delområde där utredningsområdena för de båda detaljplanerna (Säleby södra och Säleby mellan) överlappar varandra och ett område som endast täcks av utredningsområdet för Säleby södra. Området som ingår i de två utredningsområdena benämns som område A i denna utredning. Resterande yta inom planområdet benämns planerat planområde i utredningen. Planerad exploatering för de båda områdena utgör tillsammans cirka 18 hektar. Väster om det planerade planområdet gäller detaljplan för Säleby mellan. Detta planområde omfattar kvartersmark för småindustri och lager samt allmän platsmark i form av lokalväg och natur. Dagvatten inom detaljplan för Säleby mellan tas omhand lokalt via öppna diken som avleds till en fördröjningsdamm belägen intill väg E6. Dammen är överdimensionerad för ytterligare 7,1 hektar hårdgjord yta som kommer täckas av 2(13)
detaljplanen för Säleby södra. Den planerade detaljplanen för Säleby södra täcker dock en större del än 7,1 hektar av den intilliggande detaljplanen för Säleby mellan. Ytan som de två utredningsområdena överlappar varandra utgör cirka 8,5 hektar. Område A har tolkats in utifrån Aqua Canales utredning (2010), se Figur 2. Figur 2 Ungefärligt läge på Område A visas med streckade linjer. Befintlig damm ses nordväst om planerat planområde. Illustration: Rådhuset Arkitekter AB, 2019. Befintlig damm är ansluten till en dagvattenledning (dimension 600 mm) som tillhör Trafikverket som leds till en fördröjningsdamm väster om väg E6 innan det avleds vidare till Sälebybäcken. Den nya dagvattenanläggningen på Säleby södra planeras anslutas till Trafikverkets ledning. Då ledningens tillgängliga kapacitet inte är känt under utredningsskedet förutsätts att utgående flöde från planområdet efter exploatering inte får öka. 4.1 Geotekniska och marktekniska förhållanden I planbeskrivningen (2019-02-05) beskrivs de geotekniska förutsättningarna. Markytans nivå varierar mellan cirka +35 meter och cirka +53 meter inom planområdet. Jordlagren består, räknat från vegetationsjordlagret, i huvudsak av fast ytlager, lera och friktionsjord vilande på berg. Södra delen av planområdet utgörs även av fyllning över det fasta ytlagret. Berg i dagen förekommer i delar av området. 3(13)
4.2 Avrinning En översiktlig utvärdering av rinnvägar och avrinningsområden inom och runt planområdet har genomförts med hjälp av Scalgo Live, se Figur 3. Större delen av planområdet sluttar i nordvästlig riktigt mot väg E6. Observera att Scalgo Live inte är kopplat till ett specifikt regn utan beräknade ytavrinningsvägar görs utifrån terrängen (ingen hänsyn tas till ledningsnät eller trummor). Utifrån Scalgo Live avrinner planområdet idag längsmed väg E6. Utifrån vad som sågs vid platsbesök antas dock det ytligt avrinnande vattnet från naturmarksområdet avledas under väg E6 via Trafikverkets ledning, vilket inte ses i Figur 3. Figur 3 Avrinningsområde och ytliga flödesvägar för planområdet (Scalgo Live, 2019-03-28). Grönt område visar avrinningsområdet där planområdet ingår. Blåa pilar och linjer visar ytlig avledning. Vit streckad linje visar ungefärlig planområdesgräns. 4.3 Nederbördsmängd Data för årsmedelnederbörd för området hämtas från SMHI, vars närmaste mätstation är Dingle (stationsnummer 81320). Stationen driftsattes 1945 och avvecklades 2002. Uppmätt nederbördsvärde är 900 mm/år och korrigerat värde 990 mm/år. 5 Beräkningar Dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web (v.19.1.1) har använts för att beräkna dagvattenflöden, erforderlig fördröjningsvolym samt föroreningsbelastning före och efter exploatering för det aktuella området. Genom nederbördsdata och rationella metoden enligt Dahlström 2010 (Svenskt Vatten P110) beräknar modellen dimensionerande flöden utifrån angivna avrinningsområden, återkomsttider samt avrinningskoefficienter etc. 4(13)
Modellens beräkning av föroreningsbelastning baseras på ett flertal studier från olika typer av markanvändningsområden, för vilka flödesproportionella föroreningsmätningar har genomförts. På samma sätt har generella reningseffekter för olika typer av reningsanläggningar tagits fram. Dimensionerande flöden för det aktuella planområdet beräknas utifrån rekommenderade återkomsttider på regn enligt Svenskt Vatten P110 (2016). För centrum- och affärsområde gäller återkomsttiderna 10 år för fylld ledning och 30 år för trycklinje i marknivå. Ett skyfall beräknas för ett regn med återkomsttiden 100 år. En klimatfaktor på 1,25 har använts för att beräkna det dimensionerande flödet efter exploatering för att ta hänsyn till de kommande prognosticerade klimatförändringarna i Sverige. Beräkningarna har delats upp utifrån planerat planområde (exkl. område A) samt område A. I slutet av kapitel 5 Beräkningar presenteras en summering av beräknade dimensionerande flöden och fördröjningsvolymer för de båda områdena 5.1 Planerat planområde (exkl. område A) 5.1.1 Markanvändning Markanvändningen före exploatering utgörs främst av natur- och skogsmark på berg samt ängsmark. Markanvändningen efter exploatering avser både kvarters- och allmän platsmark. Arealer och avrinningskoefficienter före och efter exploatering för det aktuella området presenteras i Tabell 1. Observera att presenterade ytor endast avser det område som har för avsikt att omvandlas till industrimark. Redovisade avrinningskoefficienter är hämtade från Svenskt Vatten P110 (2016). Tabell 1 Area och avrinningskoefficient för planområdet före exploatering. Markanvändning Area [ha] Avrinningskoefficient [-] Före exploatering, natur- och skogsmark 9,5 0,1 Efter exploatering, industriområde 9,5 0,5 5.1.2 Dimensionerande rinntid En bedömning av genomsnittlig vattenhastighet inom planområdet har beräknats utifrån angivna hastigheter i Svenskt Vatten P110 (2016). Planområdet utgörs idag både av natur- och skogsmark på berg samt ängsmark. Rinnhastigheten för relativt flack naturmark är cirka 0,1 m/s. Rinnhastigheten för kuperat område har antagits till 0,5 m/s. Den beräknade rinntiden före exploatering är cirka 35 minuter. I planbeskrivningen (2019-02-05) rekommenderas dagvattnet avledas via öppna diken, varför rinnhastigheten för diken används för att beräkna rinntiden för planområdet efter exploatering. Rinnhastigheten i diken är cirka 0,5 m/s. Den beräknade rinntiden efter exploatering är efter exploatering cirka 15 minuter. 5(13)
5.1.3 Dimensionerande flöden Beräknade dimensionerade flöden före och efter exploatering presenteras i Tabell 2. Flödet från planområdet ökar som följd av att naturmarken bebyggs och hårdgörs. Flödesförändringen efter exploatering bör fördröjas då planområdet har för avsikt att avleda dagvattnet till Trafikverkets dagvattenledning, vars kapacitet är okänd. Tabell 2 Dimensionerande flöden före exploatering (exkl. klimatfaktor) och efter exploatering (inkl. klimatfaktor) för det planerade planområdet. Observera att flödena endast avser exploaterat område. Återkomsttid Före exploatering [exkl. klimatfaktor] Efter exploatering [inkl. klimatfaktor] 10 år 100 l/s 1 100 l/s 30 år 140 l/s 1 500 l/s 100 år 210 l/s 2 300 l/s 5.2 Område A Tidigare utredning utförd av Aqua Canale (2010-12-15) tog fram förslag på fördröjningsvolym som överdimensionerades för ytterligare 7,1 hektar hårdgjord yta. Aqua Canales dagvattenutredning är beräknad utifrån Svenskt Vatten P90 (2004), vilket gör att ytan behöver räknas om utifrån nya riktlinjer utifrån Svenskt Vatten P110 (2016). Avrinningskoefficient före exploatering är 0,1 och efter exploatering 0,5. Område A utgörs totalt av 8,5 hektar. 5.2.1 Dimensionerande flöden Dimensionerade flöden utifrån Svenskt Vatten P90 och P110 för Område A presenteras i Tabell 3. Vid ett återkomsttiden 10 år och regnvaraktigheten 20 minuter är det dimensionerande flödet 980 l/s (exkl. klimatfaktor). Då det dimensionerande flödet beräknas utifrån Svenskt Vatten P110 (2016) ger det ett flöde på cirka 1 100 l/s vid ett 30- årsregn med varaktigheten 20 minuter (inkl. klimatfaktor), vilket är en ökning med 170 l/s. Tabell 3 Dimensionerande flöde för område A utifrån Svenskt Vatten P90 och P110, samt flödesförändringen. Återkomsttid och rinntid Flöde P90-10 år, 20 minuter P110-30 år, 20 minuter Flödesförändring 980 l/s 1 150 l/s 170 l/s Ökningen i flöde motsvarar ett område på cirka 1,3 hektar (utifrån samma regnintensitet och avrinningskoefficient som övrigt planerat planområde efter exploatering). Denna yta 6(13)
används för att beräkna den totala erforderliga fördröjningsvolymen för området. Dimensionerat flöde för område A före exploatering är cirka 20 l/s vid ett 30-årsregn och varaktigheten 35 minuter (exklusive klimatfaktor då det är före exploatering). 5.3 Erforderlig fördröjningsvolym och yta till fördröjning Erforderlig fördröjningsvolym har beräknats utifrån skillnaden i flöde före och efter exploatering för planerat planområde som inte täcks av de två utredningsområdena, samt skillnaden i flöde enligt P90 och P110 före och efter exploatering. De beräknade dimensionerande flödena vid ett 30-årsregn före och efter exploatering för planerat planområde samt område A har summerats i Tabell 4. Flödet efter exploatering bör inte vara större än 160 l/s. Avtappningen har antagits variera med magasinets fyllnadsgrad. Hänsyn tas till detta genom att inkludera en flödesreducerande faktor på två tredjedelar av utloppsflödet (Svenskt Vatten P110, 2016), vilket ger en fördröjningsvolym på 2 150 m 3. En minskad fördröjningsvolym kan erhållas förutsatt att en flödesregulator säkerställer en konstant avtappning på 160 l/s. Tabell 4 Summerade dimensionerande flöden vid 30-årsregn före och efter exploatering för planerat planområde och område A. Återkomsttid Före exploatering Efter exploatering Planerat planområde 140 l/s 1 500 l/s Område A 20 l/s 170 l/s Totalt 160 l/s 1 670 l/s Totalt ska en yta på 10,8 hektar (9,5 hektar + 1,3 hektar) omhändertas inom detaljplanen för Säleby södra. 6 Förslag på dagvattenhantering Då planområdet föreslås omvandlas till ett industriområde kommer föroreningsbelastningen öka mot befintlig situation (naturmark). Större delen av planområdet planeras att hårdgöras och mängden bil- och lastbilstrafik inom området kommer öka, vilket är den primära källan till föroreningar. I och med att exploatering av området kommer innebära en ökad föroreningsbelastning samt ett behov av att fördröja en stor volym, rekommenderas en damm anläggas för att omhänderta dagvattnet. En damm har en god reningsförmåga av att rena suspenderat material och partikelbundna föroreningar, samt utjämna flöden. Om markytan efter exploatering inom planområdet anläggs så att ytligt avrinnande vatten från omkringliggande områden riskerar att nå planområdet, bör ett avskärande dike anläggas. 7(13)
6.1 Damm I StormTac Web v.19.1.2 kan förslag på dammutformning tas fram genom att justera ett flertal parametrar för att uppnå tillräcklig fördröjningsvolym, exempelvis förhållandet mellan dammyta och tillrinnande avrinningsområde samt förhållandet mellan längd och bredd, vattendjup och maximalt utflöde. Dammens huvudsyfte är att fördröja ökat flöde från planområdet, dock har vissa parametrar justerats för att ändå erhålla god rening. I StormTac Web delas dammen in i tre delar; permanent volym, första reglervolym och andra reglervolym, se Figur 6. Den första reglervolymen dimensioneras för rening och den andra för fördröjning. Uppehållstiden rekommenderas vara mellan 12 och 24 timmar för den första reglervolymen för att uppnå god rening genom sedimentering. Utflödet från den första reglervolymen reglerar uppehållstiden/tömningstiden för första reglervolymen. Ett utflöde på 5 l/s från den första reglervolymen ger en tömningstid på cirka 19 timmar, vilket är inom rekommendationerna. Då vattennivån stiger över den första reglernivån kommer uppehållstiden för vattnet sjuka. Figur 4 Illustration av damm med permanent vattennivå. Illustration: Sweco. Dammen bör ha en permanent vattenspegel för god rening ska erhållas genom sedimentation. För att erhålla en permanent vattennivå i dammen bör dammen göras tät. En vall/grundzon kan anläggas för att dela upp dammen i ett försedimenteringssteg (en djupare del, s.k. fördamm) och en huvuddamm, se exempel i Figur 4. Denna indelning gynnar även drift- och underhållsarbetet då den mest frekventa rensningen enbart behöver ske för fördammen, där de grövsta partiklarna sedimenterar. Dammen bör göras avlång med in- respektive utlopp placerade så långt ifrån varandra som möjligt för att gynna sedimenteringen. En s.k. våtmarkszon, se Figur 4, bör utformas dels för att möjliggöra plantering av växter, och dels sett till säkerhetsaspekten. Växter bidrar med en ökad reningsgrad genom upptag av lösta föroreningar, varav genomtänkt växtval bör göras för att gynna föroreningsreduceringen. Kommande föroreningsberäkning utgår från att dammen har en permanent vattennivå med en växtzon som upptar föroreningar. 8(13)
Det är viktigt att tillse att dammen har god tillgänglighet för drift och underhåll med fordon. En serviceväg kan eventuellt anläggas bredvid dammen, om ingen annan yta finns, för att den ska vara lättillgänglig med fordon. I Tabell 5 redovisas ett förslag på ett urval av parametrar för en dammkonstruktion med tillräcklig fördröjningsvolym. Observera att parametrarna som presenteras är för en damm vars utflöde varierar med fyllnadsgraden i dammen. Slänterna runt dammen beror på framtida höjdsättning och utbredning av omgivande mark vilket gör det svårt att uppskatta slänterna. Dammens placering, storlek, utformning och slänter får detaljprojekteras senare. Tabell 5 Förslag på dammdimensionering för att erhålla erforderlig fördröjningsvolym och samtidigt god rening. Dimensionerna är framtagna i StormTac Web v.19.1.2. Enhet Värde Vattendjup, permanent m 1,20 Vattendjup, nedre reglerhöjd 1 m 0,25 Vattendjup, övre reglerhöjd 2 m 1,00 Vattenyta, permanent vattennivå m 2 1 400 Vattenyta, maximal vattennivå m 2 2 100 Vattenvolym, permanent m 3 1 100 Vattenvolym, nedre reglervolym m 3 350 Vattenvolym, övre reglervolym m 3 1 800 Längd:bredd - 2,5 Utflöde från nedre reglervolym l/s 5 Maximalt utflöde från nedre 1 och övre 2 reglervolym l/s 160 1 Avser den nedre reglervolymen i Figur 4, vilken är dimensionerad för att uppnå god rening. 2 Avser den övre reglervolymen i Figur 4, vilken är dimensionerad för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym. Dammen föreslås placeras i den västra delen av planområdet då planområdet planeras slutta i västlig riktning, se illustration i Figur 5. In- och utlopp bör placeras så långt ifrån varandra för att partiklar ska hinna sedimentera. 9(13)
Figur 5 Förslag på placering av damm. Illustration: Rådhuset Arkitekter AB, 2019. 7 Föroreningsberäkning En uppskattad belastning av föroreningar som planområdet genererar i nuläget och enligt planförslaget har beräknats med verktyget StormTac Web (v19.1.2). Före exploatering har Skogsmark använts som markanvändningstyp i StormTac Web. Efter exploatering har Industriområde använts som markanvändningstyp, vilket avser ett område med någon form av industriell verksamhet med byggnader och trafikerade ytor. Syftet med föroreningsberäkningarna är att uppskatta hur förändringen av markanvändning påverkar dagvattnets transport av föroreningar till recipienten. Det går inte med att säkerhet beräkna de faktiska föroreningshalterna, men det ger en indikation på föroreningssituationen för planområdet. Osäkerheterna i beräkningarna beror bl.a. på att det grundas på studier för olika markanvändningsområden och reningsanläggningar, vars förutsättningar är svårt att genomföra med aktuellt område. Det beror även på att den faktiska reningseffekten är beroende av platsspecifika förutsättningar, så som föroreningskoncentrationen i det inkommande flödet till dammen, andelen vegetation, möjlighet till bypass, uppehållstiden, dammens storlek i förhållande till den reducerade arean för området samt utflödet med mera. Dessutom kan förekomsten av föroreningar variera med säsong samt vid olika regn beroende på längd på torrperiod. 10(13)
Tabell 6 Föroreningshalter och mängder för planområdet före och efter exploatering, med rening. Jämförelse görs mot Riktvärdesgruppens riktvärden (2009). Fetmarkerade siffror visar de föroreningsmängder som ökar efter exploatering. Beräknade föroreningshalter [µg/l] Beräknade årliga föroreningsmängder [kg/år] Riktvärde 1 [µg/l] Före exploatering Efter exploatering med rening Före exploatering Efter exploatering med rening P 160 18 99 0,6 6,5 N 2 000 250 1 200 8,8 78 Pb 8,0 1,5 4,6 0,05 0,3 Cu 18 4,3 11 0,2 0,7 Zn 75 11 52 0,4 3,4 Cd 0,4 0,05 0,4 0,002 0,03 Cr 10 0,9 1,6 0,03 0,1 Ni 15 1,3 3,7 0,05 0,2 Hg 0,030 0,005 0,03 0,0002 0,002 SS 40 000 5 800 12 000 210 810 Olja 400-300 - 19 1 Riktvärden från Riktvärdesgruppen (Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, riktvärdesgruppen, 2009). Riktvärdena är för mindre sjöar, vattendrag och havsvikar (1M). Att omvandla naturmarksområdet till industriområde kommer ge en ökad föroreningstransport. Samtliga beräknade föroreningshalter och -mängder ökar efter exploatering med rening. Beräknade föroreningshalter efter exploatering överstiger dock inte riktvärdesgruppens riktvärden. De ökade föroreningsmängderna beror delvis på en ökad avrinning inom planområdet, men också förändrad markanvändning. De årliga föroreningsmängderna ökar främst för kväve (N) och suspenderat material (SS). Resultatet av föroreningsberäkningarna som presenteras i Tabell 6 har inte tagit hänsyn till försedimenteringssteg. För att minska mängden suspenderat material kan en vall anläggas för att dela upp dammen i ett försedimenteringssteg och en huvuddamm, se exempel i Figur 4. Dagvattnet rekommenderas ledas till dammen via öppna gröna diken för att minska föroreningstransporten något. Ytterligare rening av dagvattnet från planområdet kan erhållas om dammen ansluts till Trafikverkets ledning vilken leds till en annan damm innan avledning sker till 11(13)
Sälebybäcken. Beroende på utformningen av denna damm och dess syfte kan dagvatten från planområdet renas ytterligare. 8 Översvämnings- & skyfallshantering Vid ett skyfallsregn kommer vattnet avledas på ytan. För att undvika skador på byggnader vid skyfall är det viktigt att marken efter exploatering lutar ut från byggnaderna, förslagsvis 2 % de första tre metrarna, samt att färdigt golv (FG) placeras över gatunivå. Höjdsättning av byggnaderna bör anpassas så att risken för översvämning är så liten som möjligt vid större regn än dammen kan hantera. En vanlig rekommendation är att färdigt golv bör vara cirka 50 cm över gatunivå. Figur 6 Principskiss över rekommenderade lutningar från byggnader för att undvika att yt- och dagvatten ställer sig intill huskropp. Foto: Sweco. En översiktlig lågpunktskartering har tagits fram med hjälp av Scalgo Live. Det finns inga större lågpunkter i befintlig terräng där vatten riskerar att bli stående, se Figur 7. Vatten riskerar inte att bli ståendes nedströms innan det avleds till Sälebybäcken. Efter exploatering är viktigt att tillse att inga lågpunkter skapas inom området utan allt vatten kan avledas ytledes från kvartersmarken till gatan i händelse av ett skyfall. Gata ska placeras lägre än bebyggelse för att verka som skyfallsstråk. Det är även viktigt att inga barriärer skapas av till exempel byggnader så att vatten bromsas upp. 12(13)
Figur 7 Lågpunkter där vatten riskerar att bli ståendes vid kraftiga regn (Scalgo Live 2019-04-02). Blåa områden visar lågpunkter. Ungefärlig planområdesgräns är markerad med vitstreckad linje. Om dammen blir full bör dagvatten har möjlighet att bräddas på ett säkert sätt utan att skada omkringliggande kvartersmark och vägar. 9 Slutsats Om planområdet bebyggs till ett industriområde enligt planförslaget kommer det bidra till en ökad avrinning och föroreningsbelastning. Utflödet från planområdet bör inte överstiga 160 l/s efter exploatering. Om en damm anläggs med strypt utlopp där flödet varier beroende på fyllnadsgrad bör den ha en fördröjningsvolymskapacitet på cirka 2 150 m 3 (dimensionerande återkomsttid 30-årsregn). Totalt ska en yta på 10,8 hektar avledas till dammen för Säleby södra. För att öka reningseffekten i dammen kan en vall anläggas i dammen för att effektivisera avskiljningen av suspenderat material. Dagvattnet kan även avledas till dammen via öppna diken för att minska föroreningstransporten till dammen. 10 Förslag på fortsatt arbete Detaljprojektera dagvattendammen samt utredning av geotekniska förutsättningar (så som risk för sättningar m.m.) Höjdsätt planområdet så att dagvattnet från hårdgjorda ytor kan ledas till dammen Säkerställa i detaljplanen för Säleby södra att ytor avsätts för dagvattenhantering, så som damm och dike inom park- alternativ naturmark. E-område bör användas om dammen anläggs inom kvartersmarken. Tillse att en yta på cirka 1,3 hektar som täcks av de båda utredningsområdena leds till den nya dammen. Totalt ska en yta på cirka 10,8 hektar ledas till den nya dammen. Utreda behovet av ett avskärande dike för att avleda ytligt avrinnande vatten från omkringliggande områden som riskerar att belasta planområdet 13(13)