Historia, kultur och turism History, Culture and Tourism Högskolepoäng: 15 Kurskod: 1IH014 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Utbildningsområde: 50 % humaniora, 50 % samhällsvetenskap Kursen kan läsas som programkurs i turismprogrammet. 1. Beslut om fastställande Kursen är inrättad av humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2008-01-14 att gälla från vt 2008. 2. Innehåll I första momentet, Turismens historia, studeras hur turismen vuxit fram från äldre tid till idag i samspel med förbättrade kommunikationer, ekonomi, fritid och semester. I andra momentet, Turism, upplevelser och medier, studeras hur platser och händelser formas och skapas för att fungera i samband med turism, i ett samspel mellan turismbransch, besökare och medier. Moment 1. Turismens historia (7,5 högskolepoäng) Momentet ger en introduktion till turismens och resandets framväxt och utveckling från äldre tid fram till idag, och en bredare förståelse för de allmänna idéer och förhållningssätt som har haft betydelse för turismens utveckling i det moderna samhället. Momentet behandlar sådant som resandets teori och metod, reseformer, förändringar i resandets villkor, hur resmål etableras samt motiv för resandet. Den moderna massturismens framväxt, liksom utvecklingen av alternativ turism behandlas. Genomgående kommer turismen som företeelse att problematiseras utifrån synen på naturen, etnicitet, genus och förhållandet mellan centrum och periferi ur ett historiskt perspektiv Examination: Momentet examineras med tentamen (4 hp) samt aktiv seminariemedverkan och fördjupningsuppgift (3,5 hp). Efter avslutat moment ska studenten: - ha kännedom om de allmänna idéer och förhållningssätt som har haft betydelse för turismens utveckling i det moderna samhället. - kunna övergripande beskriva resandets teori och metod, reseformer, förändringar i resandets villkor, hur resmål etableras samt motiv för resandet. - kunna övergripande beskriva den moderna massturismens framväxt, liksom utvecklingen av alternativ turism.
- ha kännedom om kritiska perspektiv på turism utifrån natursyn, etnicitet, genus och förhållande centrum och periferi. - ha kännedom om källtextanalysen som idéhistorisk metod. Moment 2. Turism, upplevelser och medier (7,5 högskolepoäng) Momentets mål är att belysa varierande turiststilar och stereotypa föreställningar om turism genom exempel på olika genrer som charterturism, luffarturism, kulturarvsturism och evenemangsturism. Momentet belyser turistrollens kulturella aspekter utifrån identitetskategorier som genus, ålder, klass och etnicitet. Väsentliga inslag är mediers roll i att lansera enskilda turistmål samt kunskap om hur forskning om turism och upplevelser bedrivs med ett kulturanalytiskt perspektiv. Momentet behandlar även etiska frågeställningar och problem inom samtida turism. Examination: Kursen examineras med litteraturseminarium (2 hp) individuell uppgift utformad som forskningsskiss (3 hp) och övningsuppgifter (2,5 hp) Efter avslutat moment ska studenten: - ha kännedom om kulturanalytiska begrepp och perspektiv i forskning om turism - kunna övergripande beskriva turismens olika former i nutid samt betydelser för identitetsskapande utifrån genus, klass, ålder och etnicitet. - kunna övergripande beskriva innebörder av begreppet upplevelse inom turismforskning - ha kännedom om medias roll i skapandet av föreställningar om turism - ha kännedom om kulturanalytisk metodik och bildanalys 3. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten: - ha kännedom om de allmänna idéer och förhållningssätt som har haft betydelse för turismens utveckling i det moderna samhället - ha kännedom om källtextanalysen som idéhistorisk metod - ha kännedom om kulturanalytiska begrepp och perspektiv i forskning om turism - kunna övergripande beskriva turismens olika former i nutid samt betydelser för identitetsskapande utifrån genus, klass, ålder och etnicitet - kunna övergripande beskriva innebörder av begreppet upplevelse inom turismforskning 4. Förkunskapskrav För kursen krävs inga särskilda förkunskaper utöver grundläggande behörighet. Kurslitteratur på engelska förekommer. 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, övningar och självständigt arbete individuellt eller i grupp.
6. Examination Kursen examineras muntligt och/eller skriftligt. Med muntlig examination avses i första hand muntlig tentamen men kan också vara muntliga redovisningar av källtexter, litteratur, fördjupningsuppgifter samt opposition. Med skriftlig examination avses exempelvis hemtentamen, salstentamen eller skriftliga källtextanalyser och fördjupningsuppgifter. Varje moment innehåller två till tre poänggivande examinationsuppgifter. Ordinarie provtillfälle anordnas i anslutning till undervisning. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie tillfället anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning till detta. På samtliga delkurser ges något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För Sammanfattningsbetyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på delkurser om minst 10 högskolepoäng. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. 7. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitetets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.
8. Kurslitteratur Moment 1 Göran Andolf, Resandets revolutioner, Fataburen 1978, 49 71. Gunnar Broberg & Karin Johannisson, Styr som örnen din färd till fjällen : Några linjer i den tidiga turismens idéhistoria, Svenska turistföreningens årsbok 1986, 56 79. Pär Eliasson, Den apodemiska traditionen: Metodiserandet av resan som kunskapsform före år 1800, i idem., Platsens blick: Vetenskapsakademien och den naturalhistoriska resan 1790 1840 (Umeå, 1999), 38 59. Lena Eskilsson, Drömmen som blev verklighet: Om den svenska husmoderssemestern, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria (2002), 176 195. Friluftshistoria: Från härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik: teman i det svenska friluftslivets historia, red. Klas Sandell & Sverker Sörlin (Stockholm: Carlsson, 2000), 285 s. Ellen Furlough, Making Mass Vacation: Tourism and Consumer Culture in France, 1930s to 1970s, Comparative Studies in Society and History 1998:2, 247 286. Finns tillgänglig via UB elektroniskt. Klas Grinell, Några linjer i solandets idéhistoria, Tvärsnitt 2001:2, 14 20. Orvar Löfgren, On Holiday: A History of Vacationing (Berkeley & Los Angeles: University of California Press, 1999), 320 s. Christer Nordlund: Den upphöjda kusten: Reflektioner kring Höga Kustens karriär som landskap, Arbetsrapporter från forskningsprogrammet Landskapet som arena nr 5 (Umeå, 2002), 28 s. Kan laddas ner i PDF-format på: http://www.umu.se/histstud/forskning/arena/index.html Seminarietexter och enstaka artiklar tillkommer. Moment 2 Boniface, Priscilla, 1998. Are museums putting heritage under the domination of the tourism industry. I: Nordisk museologi (25-32) Cederholm, Andersson, Erika, 1999. Det extraordinäras lockelse. Luffarturistens bilder och upplevelser. Lund: Arkivförlag. Ehn, Billy & Lövgren, Orvar, 1982. Kulturanalys. Ett etnologiskt perspektiv. Stockholm: Liberförlag (valda delar) Jacobsen, Jens 1997. The making of an attraction. The case om North Cape. I: Annals of tourism research, Vol. 24, N0 2, pp 341-356. Lövkrona, Inger 1990: Kvinnor och turism. I: Budkavlen 1990. Mathiesen, Hjemdahl, Kirsti 1996: Negotiating Themepark Culture. I: Ethnologica Scandinavica (96-109) O Dell, Tom (red) 2002: Upplevelsens materialitet. Lund: Studentlitteratur O Dell, Tom (red) 1999: Nonstop! Turist i upplevelseindustrin. Lund: Historiska Media (slut på förlag) stencil Svensson, Birgitta, 1999. Kulturarvsturismens natur. I: Fataburen. Nordiska museets årsbok. (131-143) Svensson, Birgitta. Kulturarvets makt och möjligheter. www.hanko.uio.no/planses/svensson.html Wolf, Eva, 2001: Med charter till Estoril: en etnologisk studie av kulturell mångfald inom svensk turism. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige I övrigt artiklar enligt lärares anvisning
9. Upplysningar Institutionen för historiska studier, Umeå Universitet, 901 87 Umeå 090-786 97 34 studievägledare studievagledare@histstud.umu.se 090-786 62 51 Svante Norrhem svante.norrhem@histstud.umu.se Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 55 79, fax: 090-786 76 67. Upplysningar rörande moment 2 090-786 62 44 Alf Arvidsson studievägledare Alf.Arvidsson@kultmed.umu.se 090-786 69 94 AnnCristin Winroth AnnCristin.Winroth@kultmed.umu.se Institutionen för kultur och medievetenskaper, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 vx, fax: 090-786 78 45 Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 5579. Telefax: 090-786 7667. Texttelefon: 090-786 59 00