Certifierad återvinning av biogödsel och kompost,

Certifierad återvinning av biogödsel och kompost, SPCR 120 och SPCR 152 Vägledning November 2012 ISSN 1103-4092

Förord Skriften togs fram i början av 2000-talet i samband med sjösättningen av certifieringssystemet för kompost och biogödsel. Tanken är att den ska vara ett stöd för de anläggningar som tänkt certifiera sig enligt SPCR 120 och SPCR 152. Den innehåller konkreta tips och råd i certifieringsarbetet och inför en certifiering. Rapporten har reviderats av Hanna Hellström, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Tidigare versioner har endast publicerats internt inom Avfall Sverige. Malmö februari 2011 Per-Erik Persson Ordf. Avfall Sveriges arbetsgrupp Biologisk återvinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 2 Märkning 2 2.1 Vad står märkningen för? 2 3 Ansöknings- och kvalifikationsförfarandet 3 3.1 Ansökan 4 3.2 Första besiktning/informationssamtal 4 3.2.1 Kvalifikationsåret 4 3.3 Kompletterande handlingar tas fram av tillverkaren 4 3.3.1 A) Provningsrapporter 5 3.3.2 B) Processbeskrivning 6 3.3.3 C) Kvalitetsmanual 6 3.3.4 D) Förslag till märkning 6 4 Besiktning 7 4.1 Hygieniseringskontroll (SPCR 120 Biogödsel) 7 4.2 Kompletteringar till utförda besiktningar 8 4.3 Granskning av kompletteringar samt utfärdande av certifikat 8 4.3.1 Kostnad för certifiering och certifikatets giltighetstid 8 5 Vad händer efter kvalifikationsåret? 9 5.1 Fortlöpande kontroll 9 5.2 Dokumentation 9 5.2.1 Styrande dokument i kvalitetsmanualen 9 5.2.2 Redovisande dokument i journaler 10 5.3 Informationsmaterial 10 5.4 Fortlöpande provtagning av efter kvalifikationsåret 10 6 Metodbeskrivning för provtagning 11 6.1 Provtagning av biogödsel 11 6.1.1 Allmän provtagning för biogödsel, ej mikrobiologiska analyser 11 6.1.2 Speciellt vid provtagning för mikrobiologisk analys 11 6.2 Provtagning av Kompost 12 6.2.1 Provtagning av vilande material 12 6.2.2 Provtagning vid siktning (fallande ström) 13

7 Kvalitetsmanualen, en beskrivning av egenkontrollen 14 7.1 Organisation 14 7.1.1 Kvalitetspolicy 14 7.1.2 Ansvar och befogenheter 14 7.1.3 Tillverkarens representant 14 7.1.4 Ledningens genomgång 14 7.1.5 Utbildning av personal 14 7.2 Dokumentstyrning 15 7.3 Kontroll och provning 15 7.3.1 Substrat 15 7.3.2 Mottagningskontroll 16 7.3.3 Kontroll under tillverkning 16 7.3.4 Kontroll av färdig produkt 16 7.3.5 Kontroll av utrustning och metoder 17 7.4 Produktidentifikation - Märkning 17 7.5 Hantering av färdiga produkter samt distribution 17 7.6 Spårbarhet 17 7.7 Handlingsplan för förebyggande åtgärder 18 7.8 Handlingsplan för Korrigerande åtgärder 18 7.9 Klagomål 18 7.10 Kvalitetsdokument - Journalföring 18 8 Metodbeskrivning för hygieniseringskontroll 19 8.1 Mätutrustning 19 8.2 Utförande vid rötning 19 8.3 Utförande vid kompostering 19 8.3.1 Öppen kompostering 20 8.3.2 Sluten kompostering 21 9 Kvalitetssäkring av matavfall 22 9.1 Allmänt om kvalitetssäkring 22 9.2 Förebyggande kvalitetsarbete 22 9.3 Kontinuerlig kvalitetskontroll 22 9.4 Planerad kvalitetskontroll 23 9.4.1 Plockanalyser 23 9.5 Uppföljning och återkoppling 23 Bilaga 1 Exempel på utformning av Råd och anvisningar för användning av biogödsel och kompost 24 exempel för biogödsel 24 exempel 1 för kompost 26 exempel 2 för kompost 27 Bilaga 2 Krav på biogödsel för att få användas i KRAV-odling respektive Svenskt Sigill-odling 31

1 INLEDNING Vägledning inför certifiering är en översiktlig skrift som ska vara till hjälp för tillverkaren vid certifiering av biogödsel och kompost från biologiska substrat enligt Avfall Sveriges certifieringssystem Certifierad Återvinning. Vägledningen innefattar både certifieringssystem för biogödsel, SPCR 120 och kompost, SPCR 152. Skriften tar steg för steg upp de moment som ska genomföras vid certifiering av en produkt (Figur 1). Certifieringsreglerna anger de krav som ställs på anläggningen men även de krav som anläggningen ska ställa på entreprenörer och leverantörer som anlitas. Vägledningen kan vara bra att ha vid införandet av certifieringssystemet eller vid framtagande av nya rutiner, medan certifieringsreglerna (SPCR 120 för biogödsel och SPCR 152 för kompost) är ett måste. 1

2 MÄRKNING Varje godkänd produkt har rätt att bära certifieringssystemets märkningssymbol (se Bilaga 4 i certifieringsreglerna). Lite tips kring märket och märkning: Skall finnas på framträdande plats på t ex följesedel, råd och anvisningar eller förpackning Får endast markera godkänd produkt, dvs. får inte finnas på transportfordon för ocertifierad produkt. Därför måste t.ex. dubbla följesedlar, med och utan märke, finnas eller enkelt kunna skapas i datorn Får inte skrivas in i ett större märke utan skall användas i oförändrad form Skall kompletteras med certifikatsinnehavarens namn samt certifikatsnummer Förslag till märkning skall skickas till certifieringsorganet för godkännande 2.1 Vad står märkningen för? Varumärket Certifierad återvinning ägs av Avfall Sverige och är branschens frivilliga produktcertifiering av biogödsel och kompost för användning som jordförbättringsmedel och/eller växtnäringskälla. Produkten är producerad på ett fackmannamässigt sätt och med funktionell teknik Produkten är framtagen genom återvinning av livsmedelsbaserade avfall och är baserad på rena 1 källsorterade 2 substrat Produkten uppfyller specifika krav på t.ex. organisk substans, vattenhalt, smittskydd, föroreningar, metaller och ogräsfrön Till varje godkänd produkt finns alltid varudeklaration (innehåll av näringsämnen) och råd och anvisningar att tillgå Produkt och produktion kontrolleras regelbundet av ett oberoende kontrollorgan Observera att det endast är den färdiga biogödseln och komposten som är möjlig att certifiera. En jordblandning eller bearbetad biogödsel som innehåller certifierad produkt får dock bära certifieringssystemets märke. Förutsättningarna är att det tydligt framgår att endast biogödseln/ komposten är certifierad, samt att andelen certifierad biogödsel/kompost i blandningen finns angivet. Det skall klart framgå att enbart biogödseln/komposten är certifierad. Det är således godkänt att till exempel blanda in mineralgödsel i biogödsel för att möta upp mot jordbrukets önskemål. 1 Med rena källsorterade substrat avses substrat som har sorterats ut vid källan, d.v.s. vid den plats där avfallet uppkommit, enligt rådande sorteringsanvisningar i den aktuella kommunen/verksamheten/anläggningen. 2 Med källsorterade avses: sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet uppkommit, till exempel i hushållet. 2

3 ANSÖKNINGS- OCH KVALIFIKATIONSFÖRFARANDET Certifieringsprocessen 1. Ansökan Anläggningen skickar in en ansökan om certifiering till certifieringsorganet. 2. Först besiktning och informationssamtal En första besiktning genomförs. Certifieringsorganet granskar status för anläggningen samt vilka dokument och provtagningar som behöver kompletteras. Kvalifikationsåret inleds. 3. Kompletterande handlingar tas fram A, Provningsrapporter B, Processbeskrivning C, Kvalitetsmanual D, Förslag på märkning 4. Besiktning med hygieniseringskontroll Vid en ny besiktning gås de kompletterande handlingarna igenom. Ifall det behövs ytterligare kompletteringar informeras anläggningen om detta i en besiktningsrapport. Vid denna besiktning läggs det även fokus på frågeställningar avseende på smittskydd. 5. Eventuella kompletteringar Anläggningen redovisar eventuella kompletteringar som behövs till certifieringsorganet. 6. Certifikat utfärdas När alla kompletteringar är godkända utfärdas certifikat. Anläggningen får marknadsföra sin produkt som Certifierad återvinning enligt SPCR 120 Biogödsel alternativt SPCR 152 Kompost. Figur 1. Flödesschema över certifieringsprocessen, förfarandet beskrivs även i löpande text i Kapitel 3 4. 3

3.1 Ansökan Tillverkaren skickar in en ansökan om certifiering till certifieringsorganet, för närvarande SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla produktionsplats, namn på produkten och användningsområde samt en översiktlig principiell beskrivning av anläggningens process, organisation och ledningssystem. Ansökningsblankett finns att ladda ner på SPs hemsida 3. Så snart SP Certifiering har fått ansökningsblanketten kontaktas den sökande av certifieringsorganet. SP skickar en offert för certifieringsarbetet och kontaktar den sökande och bestämmer tid för en första besiktning/informationssamtal. 3.2 Första besiktning/informationssamtal Certifieringsorganet gör en första besiktning på anläggningen och har vid samma tillfälle ett informationssamtal med tillverkaren, vilket innebär att certifieringsorganet granskar dokument, gör besök på anläggningen och informerar personalen om certifieringsprocessen. Certifieringsorganet kommer att vägleda och kontrollera att tillverkaren har kontroll på sin process och produkt för att ett godkännande enligt certifieringssystemet ska kunna ske. Vid den första besiktningen startar det så kallade kvalifikationsåret. Anläggningen kan anlita certifieringsorganet för att genomföra en första besiktning/informationssamtal vid två tillfällen. Att behöva genomföra en första besiktning mer än en gång kan ske då anläggningen har svårigheter att komma igång med sitt certifieringsarbete t.ex. vid personalbyten etc. 3.2.1 Kvalifikationsåret Under kvalifikationsåret ska anläggningen bevisa att de har kontroll på sin process. Ett kvalifikationsår sträcker sig som lägst till ett kalenderår men kommer att fortgå fram till dess att anläggningen visar att de har full kontroll på sin process och slutprodukt. Anläggningen ska under kvalifikationsåret visa att dess hygienisering fungerar (gäller för biogasanläggningar klassificerade 4 som A- eller B-anläggning), att de har en godkänd slutprodukt samt att personalen har ett kvalitetssystem som de arbetar utifrån. Normalt utför certifieringsorganet tre besiktningar under kvalifikationsåret men fler besiktningar kan krävas ifall kvalifikationsåret drar ut på tiden. Provtagning ska ske under kvalifikationsåret och den skall vara jämnt utspridd över året. I vissa fall (om anläggningen är ny) finns det kanske inte någon biogödsel/ färdig kompost att provta och då skall all provtagning ske jämnt utspridd under kvalifikationsårets sex sista månader. Om anläggningen inte hinner färdigt med provtagning och framtagande av nödvändig dokumentation tills kvalifikationsåret är slut, så flyttas tidpunkten för att få certifikat framåt i tiden. Det viktiga är att anläggningen kan uppvisa sex månader i rad med godkända prov. Först därefter kan certifikat utfärdas. Efter kvalifikationsåret (när certifikat har utfärdats) görs mellan ett och två anläggningsbesök per år, då tillverkarens egenkontroll kontrolleras. 3.3 kompletterande handlingar tas fram av tillverkaren Efter första besiktningen ska ansökan kompletteras med följande handlingar: A) Provningsrapporter B) Utförlig processbeskrivning C) Kvalitetsmanual D) Förslag till märkning 3 Ansökningsblanketten hittas på SPs hemsida: http://www.sp.se sök på Biogödsel, Kompost, SPCR 120 alternativt SPCR 152. 4 Om anläggning behandlar organiska restprodukter inklusive animaliska biprodukter klassificeras den som en A-anläggning. Om anläggning behandlar organiska restprodukter utom animaliska biprodukter klassificeras den som en B-anläggning. 4

Certifieringsorganet går sedan igenom handlingarna tillsammans med tillverkaren vid nästkommande besiktning. Nedan finns utförlig information om vad som krävs för att uppfylla kraven inom varje område. 3.3.1 A) Provningsrapporter 3.3.1.1 Provtagningsplan Innan prov kan tas ut måste en provtagningsplan utformas, vilken beskriver hur provtagningen ska gå till och hur man går till väga om produkten inte godkänns utifrån fastställda krav. Provtagningsplanen ska omfatta beskrivning av: Provtagningsförfarande (se metodbeskrivning i Kapitel 6 i Vägledningen) Provtagningsfrekvens Analysmetoder Åtgärder i händelse av underkänt resultat (utökad provning, avskiljning av underkända partier etc.) 3.3.1.2 Provtagning Ta ut prover enligt provtagningsplan med aktuell provtagningsfrekvens för er anläggning under kvalifikationsåret. Provtagningsfrekvensen finns angiven i Tabell 1. Tabell 1. Lägsta tillåtna provtagnings- och analysfrekvens. [Bilaga 2 Tabell 1 i SPCR 120] Egenkontroll (prov/år) Mottagen totalmängd till biologisk behandling (ton/år) Allt utom bakt. prov Kvalifikationsår Bakteriologiska prov1 Lägsta frekvens vid fortlöpande kontroll Allt utom bakt. prov upp till 5 000 2 4 1 4 från 5 000 4 4 2 4 från 10 000 8 4 4 4 Bakteriologiska prov2 1Provtagningen skall under kvalifikationsåret vid två tillfällen utföras på tre punkter enligt Bilaga 3 i certifieringsreglerna. Efter kvalifikationsåret krävs endast provtagning på produkten (biogödseln). Fotnot 1 gäller endast SPCR 120. 2Den bakteriologiska provtagningen vid den fortlöpande kontrollen skall vid två tillfällen bestå av en provtagning där n=5 (enligt Jordbruksverket). De övriga två tillfällena kan n=1 och provresultatet skall då vara mindre än 1000. Totalt antal prov under ett år blir då 12 st. 3.3.1.3 Analys Analyser och rapportering av data skall utföras enligt de metoder som anges i Tabell 2 i Bilaga 2 i certifieringsreglerna (SPCR 120 och SPCR 152). Analyserna skall utföras av ett ackrediterat laboratorium. Andra metoder kan användas under förutsättning att de genom ringtester eller på annat sätt visats ge likvärdiga resultat med likvärdig eller bättre mätosäkerhet. Alla analyssvar ska sammanställas för varje år. Analysrapporterna och den årlig sammanställningen av analysresultat granskas av certifieringsorganet i samband med de återkommande besiktningarna. 3.3.1.4 Dokumentation Upprätta en journal för redovisande dokument och för in analysresultaten i journalen. Journalför även de checklistor som används för provtagning liksom utgångna provtagningsplaner. Dokumentation om vidtagna åtgärder i händelse av underkänt resultat ska också journalföras, vilket t.ex. kan ske i en så kallad avvikelsedatabas. 5

3.3.2 B) Processbeskrivning En processbeskrivning i form av ett flödesschema med förklarande text ger en överskådlig bild av tillverkningen. Processbeskrivningen ska vara daterad. Ta fram en processbeskrivning som visar: De produktionsenheter som ingår Var de olika driftsparametrarna ska mätas eller kontrolleras i processen Var anläggningen finns geografiskt placerad (ort och kommun) 3.3.2.1 Tillsatsmedel och processhjälpmedel Samtliga tillsats- och processhjälpmedel som anläggningen använder sig av måste vara godkända enligt SPCR 120 alternativt SPCR 152. I Bilaga 1 5 till certifieringsreglerna (SPCR 120 och SPCR 152), som finns på Avfall Sveriges certifieringshemsida, är godkända tillsats- och processhjälpmedel listade. Om anläggningen avser att använda, eller redan använder, ett tillsats- eller processhjälpmedel som inte finns med i bilagan ska en ansökan omgående skickas in till styrgruppen för bedömning. Ansökningsformulär med instruktioner beställs från handläggaren för Certifierad återvinning. Mer info om ansökningsförfarandet finns på Avfall Sveriges certifieringshemsida 6. 3.3.3 C) Kvalitetsmanual I kvalitetsmanualen ska alla instruktioner finnas för hur egenkontrollen ska gå till. Upprätta en kvalitetsmanual som är specifik för just er anläggning. De delar som ska ingå i kvalitetsmanualen redovisas i Kapitel 7 i Vägledningen. Metodbeskrivning för hygienkontroll finns i Kapitel 8. Kapitel 9 beskriver de moment som bör ingå vid kvalitetskontroll av källsorterat matavfall. Bilaga 1 i Vägledningen är till hjälp för konstruktion av råd och anvisningar. Lämpliga substrat, krav på process och produkt finns angivna i certifieringsreglerna (SPCR 120 och SPCR 152) och ska därför alltid finnas tillgängligt på anläggningen tillsammans med kvalitetsmanualen. 3.3.4 D) Förslag till märkning Ta fram ett förslag till hur produkten ska förses med: Märkningssymbol Certifikatets nummer Certifikatets innehavare Produktnamn Tillverkningsnummer, datum eller dyl. 5 Observera att Bilaga 1 har lyfts ur regelverket, och att det därför är viktigt att anläggningarna säkerställer att senaste versionen används. Aktuell version av bilagan finns på Avfall Sveriges certifieringshemsida: http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering 6 Information om ansökningsförfarandet finns på Avfall Sveriges hemsida: http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/ certifiering 6

4 BESIKTNING Efter att den första besiktningen/informationssamtalet har skett och att kompletterande handlingar har tagits fram av tillverkaren gör certifieringsorganet ännu ett besök på anläggningen. Vid denna besiktning kontrollerar certifieringsorganet hur långt anläggningen kommit på sin väg fram till certifiering. Resultatet från besiktningen redovisas i en besiktningsrapport. Vid besiktningen granskas speciellt följande områden: Ledningens genomgång (rutin för, om den ej har skett) Avvikelser och klagomål Kontroll av provhantering, lager, laboratorium, märkning av prover Lastbilar, vågar Märkning av utrymmen (hygienzon) Kalibreringar Redovisande dokument Journalföring Analysprotokoll Förslag till produktblad med certifieringsmärke 4.1 Hygieniseringskontroll (SPCR 120 Biogödsel) Hygieniseringskontroll är ett besiktningsmoment som utförs av certifieringsorganet under kvalifikationsåret. Hygieniseringskontrollen kan utföras som en separat besiktning eller i samband med vanlig besiktning då man även granskar annat på anläggningen. Löpande kontroll av hygieniska aspekter förekommer också under ordinarie besiktningar efter att certifikat erhållits. Under hygieniseringskontrollen sker en systemteknisk granskning av anläggningen. Besiktningsingenjören granskar bland annat hur anläggningen har gjort uppdelning i ren och oren zon, styr- och övervakningssystemets funktion, tvättrutiner och -system samt eventuella brister i den tekniska utformningen med betydelse för smittskyddssäkerheten och risken för återsmitta. I samband med hygieniseringskontrollen ska även besiktningsingenjören få se hur anläggningen utför provtagning och provhantering inför bakteriologisk analys. Följande prover ska tas vid tre olika tillfällen under processens gång för att påvisa hygieniseringsfunktionen i anläggningen: 1. I substrat före hygienisering 2. I substrat efter hygienisering 3. I den färdiga biogödseln Se Bilaga 3 i certifieringsreglerna för biogödsel (SPCR 120) för mer detaljer. 7

4.2 Kompletteringar till utförda besiktningar Vid de besiktningar som utförts under kvalifikationsåret kan tillverkaren ha fått avvikelser, vilka ska åtgärdas före det att certifikat kan utfärdas. Tillverkaren arbetar utifrån avvikelser i besiktningsrapporten och sänder in kompletteringar till certifieringsorganet. 4.3 Granskning av kompletteringar samt utfärdande av certifikat Certifieringsorganet granskar och bedömer inkomna kompletteringar och vid godkännande av dessa, tidigast ett år efter att kvalifikationsåret har startats, utfärdas certifikat och avtal om fortlöpande kontroll och märkning tecknas mellan tillverkare och certifieringsorgan. Om tillverkarens insända kompletteringar inte godkännas får tillverkaren skicka in ytterligare kompletteringar och vid omfattande brister kan ytterligare en besiktning behöva genomföras före det att certifikat kan utfärdas. 4.3.1 Kostnad för certifiering och certifikatets giltighetstid Certifieringsorganet skickar en offert till den sökande vilken ansökt om att få certifiera en produkt, biogödsel eller kompost. I offerten finns angivet kostnader för tre besiktningstillfällen vilka sker under kvalifikationsåret samt kostnader för utfärdande av certifikat. Efter att tillverkaren erhållit certifikat förbinder den sig via ett avtal med certifieringsorganet om fortlöpande kontroll, vilket innebär att en tredjepartsbesiktning kommer att ske minst en gång per år samt kostnader för upprätthållande av certifikat tas ut som en årlig kostnad. Certifikatet är giltigt under fem års tid och därefter ska tillverkaren ansöka om förlängning av certifikat om intresse för fortsatt certifiering finns. 8

5 Vad händer efter kvalifikationsåret? 5.1 Fortlöpande kontroll Införande av certifieringssystemet på en anläggning, enligt Kapitel 3 och 4, genomförs under en tidsperiod på minst ett kalenderår, ett så kallat kvalifikationsår. Efter kvalifikationsåret (när certifikat har utfärdats) genomför besiktningsorganet mellan ett och två anläggningsbesök per år, då tillverkarens egenkontroll kontrolleras. 5.2 Dokumentation De dokument som alltid ska finnas tillgängliga på anläggningen och kunna uppvisas vid den opartiska kontrollen kan indelas i styrande respektive redovisande dokument. De styrande dokumenten tas fram under kvalifikationsåret och samlas i en kvalitetsmanual (se Kapitel 3.3.3 i Vägledningen), medan de redovisande dokumenten anger resultat vid regelbunden kontroll och analys. De redovisande dokumenten samlas lämpligen i journaler. 5.2.1 Styrande dokument i kvalitetsmanualen Kvalitetspolicy Beskrivning av organisationen kring egenkontrollen enligt Kapitel 7.1 i Vägledningen Rutiner för dokumentstyrning Distributionslista för dokument Rutiner för kontroll och provning enligt Kapitel 7.3 i Vägledningen Anvisningar för hur resultaten från kontroll och provning enligt Kapitel 7.3 i Vägledningen ska redovisas Anvisningar för substratleverantörer Anvisningar för transportörer Provtagningsplanen Anvisningar för hur märket ska användas Hanteringsföreskrifter för färdiga produkter enligt Kapitel 7.5 i Vägledningen Beskrivning av spårbarheten enligt Kapitel 7.6 i Vägledningen Rutiner för hantering av underkänd produkt Handlingsplan för förebyggande åtgärder Rutiner för korrigerande åtgärder Rutiner för hantering av klagomål Rutiner för journalföring Rutiner för årlig sammanställning av statistikuppgifter enligt Kapitel 7.10 i Vägledningen 9

5.2.2 Redovisande dokument i journaler Protokoll från ledningens genomgång Redovisning av mottagen mängd substrat och dess ursprung Redovisning av avvikelser angående substratets kvalitet från substratleverantör Redovisning av avvikelser angående substratets kvalitet från transportör Redovisning av avvikelser angående substratets kvalitet från mottagningskontrollen Redovisning av kontroll av löpande driftsparametrar och hygienisering i tillämpliga fall Redovisning av analysresultat från produktkontroll Redovisning av mängd certifierad produkt och användningsområde Redovisning av mängd underkänd produkt och användningsområde Konsekvensutredning vid underkänd produkt Kalibrering av kvalitetspåverkande utrustning, datum och åtgärd Redovisning av korrigerande åtgärder Sammanställning av planerade åtgärder Redovisning av eventuella klagomål Besiktningsprotokoll från tidigare besiktningar Årlig sammanställning av statistikuppgifter enligt Kapitel 7.10 i Vägledningen 5.3 Informationsmaterial Certifieringsreglerna ska finnas tillgängliga tillsammans med övrigt informationsmaterial på anläggningen. Nödvändit informationsmaterial är: Innehållsdeklaration för certifierad produkt Råd och anvisningar för certifierad produkt Några tips kring råd och anvisningar efter erfarenheter från besiktningar: Glöm inte tillverkarens namn och adress Fokusera på nyttan, inte på att minimera skadan det är därför metallerna inte behöver deklareras med en siffra! Lova inte för mycket Se upp för bilder bilder på grönska skall visa växter som produkten lämpar sig för (varning för kaktusar, rhododendron m fl. växter med udda krav) 5.4 Fortlöpande provtagning av efter kvalifikationsåret När anläggningsägaren har fått sitt certifikat ska provtagning av färdig produkt ske kontinuerligt enligt den fastställda planen. I Kapitel 6 i Vägledningen beskrivs utförlig metodbeskrivning för hur provtagningen ska gå tillväga enligt SPCR 120 respektive SPCR 152. 10

6 Metodbeskrivning för provtagning 6.1 Provtagning av biogödsel För våt rötning gäller att goda omblandningsförhållanden upprätthålls. Provtagning skall utföras på slutprodukt före inblandning av andra tillsatser. I Kapitel 6.2.1 och 6.2.2 beskrivs hur de olika provtagningsprocedurerna går till vid provtagning av biogödsel. 6.1.1 Allmän provtagning för biogödsel, ej mikrobiologiska analyser 1. Ta ut en lämplig provmängd varje vecka under noggrann omrörning. 2. Frys provet omgående till dess att analys ska utföras. 3. När det är tid för att skicka in prov till laboratoriet tinas veckoproven upp och blandas noggrant (antal analyser per år redovisas i Tabell 1 i Vägledningen). 4. Ta ut ett slutprov på 2 liter ur det väl blandade samlingsprovet. 5. Häll slutprovet i en märkt behållare som tillhandahålls av laboratoriet. Provet placeras i kylväska eller liknande. 6. Ett provtagningsprotokoll som tillhandahålls av laboratoriet skrivs, detta skall innehålla information om: Satsens identitet Uppdragsgivare Provtagare Provtagningsdatum Silstorlek Produktionsplats Eventuella avvikelser från provtagningsanvisningarna De analyser som ska utföras på provet 7. Provtagningsprotokollet undertecknas av provtagaren. 8. Skicka provet tillsammans med provtagningsprotokollet till laboratoriet direkt. Laboratoriet måste kunna ta emot provet dagen efter, bered därför ej slutprov på fredagar eller lördagar, kontrollera gärna med laboratoriet vilken dag i veckan som de har tid att ta emot ert prov för analys. 6.1.2 Speciellt vid provtagning för mikrobiologisk analys Prov skall tas i anläggningens sista lager, d.v.s. på slutprodukten. Om provet syftar på den fortlöpande kontrollen som skall göras fyra gånger per år, så skall man bara ta prov på slutprodukten, enligt Tabell 1, Bilaga 2 i SPCR 120. Bilaga 3 i SPCR 120 ställer ytterligare krav på provtagning. Provtagning vid den så kallade hygieniseringskontroll omfattar tre provuttag för att få jämförelsedata med hänsyn till reduktion: 1. På råmaterialblandning före hygienisering. 2. På substratet efter hygienisering. 3. I anläggningens sista lager, d.v.s. på slutprodukt. 11

För att analysresultatet skall bli riktigt får inte provet förorenas med ovidkommande mikroorganismer. Följande bör anläggningen tänka på vid provtagning för mikrobiologisk analys: Används en skopa eller hink för att ta provmaterial från tank till provburk, måste denna vara väl rengjord och eventuella rengöringsmedel bortsköljda Används tappslang skall denna ej stoppas ner i burken utan hållas ovanför Om provet tappas ur ett rör skall en mängd motsvarande rörsträckans volym tappas ur innan provkärlet fylls Prover från tank tas i direkt anslutning till att omrörning har skett Provmängden bör vara ungefär 250 ml Fyll i en remiss (följesedel). Varje prov märks, dels på burken, dels på remissen med provtagningsplats, provnummer, tidpunkt för provtagning samt provtagarens namn Fyll provtagningsburken ända upp så att den anaeroba (syrefria) miljön bibehålls Sätt på locket ordentligt, rengör burken från eventuellt spill och klistra på en etikett som tål fukt Lägg varje burk i en egen plastpåse och knyt ihop. Kyl proverna försiktigt genom att ställa dem i ca 15 C vatten under ca 20 minuter Byt därefter kylvatten, skaka om provburkarna och låt stå på kylning ytterligare ca 20 minuter innan de placeras i en kyllåda tillsammans med genomfrysta kylklampar Observera att proverna ej får frysa Skickas proverna med post skall detta ske i kyllåda samma dag som proven tagits Proverna måste anlända till laboratoriet senast dagen efter provtagningen Om inte proverna anländer laboratoriet påföljande dag måste provtagningen göras om (vid för sen undersökning riskeras att bakterieräkningen blir felaktig) Laboratoriet skall skicka provsvaret till anläggningen 6.2 Provtagning av Kompost Provtagning skall utföras på slutprodukten före inblandning av andra tillsatser. Är den färdiga varan redan siktad anges siktstorleken. Är komposten ännu inte siktad, siktas slutprovet (maskvidd anges) efter den storlek som skall tillämpas vid kommande siktning. Vid provtagning av kompost kan en av två metoder väljas antingen provtagning av vilande material eller provtagning vid siktning (fallande ström). I Kapitel 6.2.1 och 6.2.2 beskrivs hur de olika provtagningsprocedurerna går till vid provtagning av kompost. 6.2.1 Provtagning av vilande material 1. Minst två profiler per 500 m3 kompost friläggs till halva bredden av sträng, bädd eller lager med hjälp av hjullastare (se Figur 2). 2. Ta ett jämntjockt skikt från varje sida i profilen (de skuggade ytorna i Figur 2) så att ett delprov på totalt 30 liter fås från varje profil. 3. Delproverna från de olika profilerna slås ihop och hälls ut på en presenning i omgångar om max 60 liter i varje. 4. Lyft presenningen växelvis i varje hörn så att komposten rullar till motsatt ände och blandas. Förfarandet upprepas till dess att ett homogent blandprov föreligger, dock minst två gånger. 5. Bred ut det blandade samlingsprovet i ett jämt skikt på presenningen. 6. Markera åtta sektorer genom att diagonaler dras. 7. Ta bort två motstående sektorer (ca 25 %). 8. Återstoden blandas på nytt och ytterligare 25 % kastas. Proceduren fortsätter och neddelade prover slås ihop med andra tills ett slutprov på ca 12 liter återstår. 9. Häll slutprovet i en märkt behållare som tillhandahålls av laboratoriet. Provet placeras i kylväska eller liknande. 12

10. Ett provtagningsprotokoll som tillhandahålls av laboratoriet skrivs, detta skall innehålla information om: Kompostens ålder Satsens identitet Uppdragsgivare Provtagare Provtagningsdatum Produktens kornstorlek Provtagningsplats Eventuella avvikelser från provtagningsanvisningarna Ange de analyser som skall utföras på provet 11. Provtagningsprotokollet undertecknas av provtagaren. 12. Skicka provet tillsammans med provtagningsprotokollet till laboratoriet direkt. Laboratoriet måste kunna ta emot provet dagen efter, provta därför ej på fredagar och lördagar, kontrollera gärna med laboratoriet vilken dag i veckan som de har tid att ta emot ert prov för analys. Figur 2. Friläggning av en profil till halva strängens bredd. 6.2.2 Provtagning vid siktning (fallande ström) Denna provtagning skall följa SS-EN 932-1. Principen för provtagningen vid siktning är att föra in en skyffel eller liknande i den fallande strömmen av material, så att hela tvärsnittet av den fallande strömmen tas med vid provtagningen. Skyffelns bredd skall vara minst 50 % bredare än den fallande strömmens bredd. Vid varje provtagningstillfälle skall ett antal delprov tas som blir ett samlingsprov. Tidpunkterna för provtagningen och hur denna skall gå till i detalj skall definieras i provtagningsplanen. Principen är att provtagningen skall utformas så att hela produktionen har samma chans att komma med i provtagningen. 13

7 Kvalitetsmanualen, en beskrivning av egenkontrollen 7.1 Organisation 7.1.1 Kvalitetspolicy En kvalitetspolicy ska finnas som anger tillverkarens ambition avseende produktkvaliteten. Det skall finnas någon form av uttalande i policyn som innebär att man strävar mot ständig förbättring av produkten och verksamheten. Egenkontrollen och produkten skall stå i överensstämmelse med kvalitetspolicyn. Policyn ska vara förankrad i organisationen och fastställd av VD, teknisk nämnd eller styrelse. 7.1.2 Ansvar och befogenheter Här ska det bekräftas att namngivna personer har befogenheter att ingripa för att förhindra felaktig kvalitet. 7.1.3 Tillverkarens representant Den person som representerar företaget gentemot certifierings- och besiktningsorganet anges här med namn och kontaktuppgifter. Personen ska ha en position inom företaget som innebär erforderliga befogenheter. Om tillverkningen är lokaliserad till flera anläggningar kan det finnas en representant för varje anläggning. 7.1.4 Ledningens genomgång Här ska bekräftas att företagsledningen årligen har genomgångar av egenkontrollen. Genomgången ska minst omfatta avrapportering från ansvariga och dokumentation på åtgärder gällande: Resultat från interna och externa revisioner Sammanställning av; provningsresultat, mängd behandlat substrat, producerad mängd certifierad produkt, producerad mängd ej godkänd produkt (se Kapitel 4.14 i certifieringsreglerna) Handlingsplan Avvikelserapporter Klagomål Korrigerande åtgärder Glöm inte att dokumentera! Ledningens genomgång skall dokumenteras i form av ett protokoll som skall kunna uppvisas för besiktningsorganet. 7.1.5 Utbildning av personal Hur personalen får tillräckliga instruktioner och utbildning för sina arbetsuppgifter ska beskrivas i en utbildningsplan. Åtminstone tillverkarens representant (gärna fler) ska genomgå godkänd certifieringsutbildning. Glöm inte att spara intyg. Driftpersonal som utför provtagning ska ha genomgått provtagningskurs. Mer information om aktuella kurser inom certifieringssystemen kan erhållas på Avfall Sveriges hemsida (www.avfallsverige.se) eller genom att kontakta handläggaren för biologisk återvinning på Avfall Sveriges kansli. 14

7.2 Dokumentstyrning Här ska företaget beskriva hur man garanterar att endast aktuella dokument för egenkontroll finns tillgängliga ute i företaget. En dokumentförteckning ska finnas på anläggningen (se Kapitel 5.2). Rutiner för framtagning av nya dokument Rutiner för ändring av dokument Rutiner för insamling av ogiltiga dokument Distributionslista (t.ex. till chaufförer) Om det både finns lagrade dokument på en dator och utskrifter i pärmar ska företaget ange vilket av de båda dokumentsystemen som innehåller originalen 7.3 Kontroll och provning 7.3.1 Substrat Här beskrivs rutiner för hur styrning av substrat, leverantörer och transporter sker. Samtliga substratleverantörer ska få fortlöpande information om vilka substrat som är acceptabla Substratleverantörer ska ge en översiktlig beskrivning varifrån substraten kommer, vad de innehåller samt hur de processas Större substratleverantörer ska också ange risken för att substraten innehåller oönskade ämnen och i så fall vilka Större substratleverantörer ska ange vidtagna åtgärder för att undvika att substraten innehåller oönskade ämnen Större substratleverantörer ska utan dröjsmål anmäla oförutsedda händelser som kan ge substratet en sämre kvalitet till tillverkaren Transportör av substrat ska dokumentera hämtställe för transporterna så att leveranserna kan spåras till respektive substratleverantör om så behövs Transportör av substrat ska ange vidtagna åtgärder, t.ex. omklassning av källsorterat hushållsavfall, för att undvika att substratet innehåller oönskade ämnen. Transportör av substrat ska vid leverans anmäla oförutsedda händelser som kan ge substratet en sämre kvalitet till tillverkaren Det ska finnas ett avtal mellan substratleverantör och anläggning där minsta krav på renhet på substratet omnämns. Kravet ska vara kvantitativt (t.ex. högst fem synliga plastpåsar i översta lagret i containern etc.) Med fördel kan en diskussion om sorteringsanvisningar mellan anläggning och substratleverantör ske. Många sorteringsanvisningar hänvisar till källsortering då kompostering var huvudalternativet för behandling. I dagsläget är det inte önskvärt med blomjord, träavfall etc. i matavfallet, vilket bör framgå av den aktuella substratleverantörens sorteringsanvisningar. Se gärna Bilaga 1a i certifieringsreglerna (SPCR 120 och 152) Anläggningen ska ta fram rutiner för andrapartsrevisioner hos substratleverantörer t som anger när dessa ska ske, vad som ska kontrolleras och hur resultaten från andrapartsrevisionen hanteras. Rätten att genomföra andrapartsrevisioner ska dokumenteras, förslagsvis i de avtal som biogasanläggningen har med substratleverantörer. Detta gäller främst källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter 7 Nytt i certifieringsreglerna, utgåva 2012, är kravet på att anläggningen ska genomföra andrapartsrevisioner hos substratleverantörer. Certifieringsorganet kommer att granska rutiner för andrapartsrevisioner med start hösten 2013. 15

Samtliga substrat som anläggningen tar emot och behandlar måste vara godkända enligt SPCR 120 respektive SPCR 152. I Bilaga 1 8 i certifieringsreglerna finns en lista på godkända substratkategorier. Om anläggningen avser att behandla ett substrat som inte finns med på listan ska en ansökan till styrgruppen för Certifierad återvinning omgående skickas in. Ansökningsformulär med instruktioner beställs från handläggaren för Certifierad återvinning 9. I Kapitel 9 beskrivs hur kvalitetssäkring vid insamling av källsorterat matavfall kan genomföras. Anläggningen ska i andrapartsrevisionen kontrollera att de kommuner/verksamheter/entreprenörer som levererar substrat har sådana rutiner framtagna och att dessa efterföljs. Insamlingspersonal och annan berörd personal som hanterar substrat in till anläggningen ska översiktligt känna till SPCR 120 eller 152 samt vara väl förtrogna med kvalitetsrutiner för insamlingsarbetet. 7.3.2 Mottagningskontroll Mottagningskontroll ska göras enligt följande: Rutiner ska finnas för dokumentation av mottagen (lossad) mängd substrat och substrattyp Rutiner för kvalitetskontroll av substrat och avlägsnande av skadliga och främmande ämnen ska finnas Rutiner för beräkning av mottagen mängd, även för substrat som tas emot i slutna system Rutiner ska finnas för hantering av underkänt substrat Rutiner för utökad provtagning/avskiljning vid föroreningsrisk Kontroll att substrat överensstämmer med kravspecifikationer i den omfattning som anses nödvändig. Detta kan ske genom oregelbundet återkommande stickprovskontroller vid lossning, plockanalyser, uppföljning av dokumenterade leveranser mot kravspecifikation etc. Det ska finnas ett avtal mellan behandlingsanläggning och transportör av substrat som reglerar vilka kvalitetskrav som gäller för substratet 7.3.3 Kontroll under tillverkning Kontroll under tillverkningen ska göras regelbundet. Driftsrutiner ska finnas; vad som kontrolleras (se certifieringsreglerna avsnitt 3.5), hur det kontrolleras och hur ofta bör anges i rutinen Dokumentation av aktuella driftsparametrar enligt certifieringsreglerna avsnitt 3.5 För hygieniseringskontroll se metodbeskrivning i Kapitel 8 i Vägledningen Vid kompostering är det viktigt att tänka på att tillsätta strukturmaterial av känd och god kvalitet. En del av strukturmaterialet som härstammar från park- och trädgårdsavfall har förhållandevis höga metallhalter och bör undvikas i möjligaste mån. Ett resonemang kring strukturmaterialets påverkan på färdig kompost bör finnas 7.3.4 Kontroll av färdig produkt Beskrivning av provtagningsplanen (enligt Kapitel 6 i Vägledningen) ska ingå i kvalitetsmanualen Anvisningar för dokumentation av producerad, levererad, certifierad och underkänd mängd ska finnas Innehållsdeklaration enligt minimikrav ska finnas för samtliga produkter (se avsnitt 3.8 i certifieringsreglerna) 8 Observera att Bilaga 1 har lyfts ur regelverket, och att det därför är viktigt att anläggningarna säkerställer att senaste versionen används. Aktuell version av bilagan finns på Avfall Sveriges certifieringshemsida: http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering 9 Information om hur ansökan om nya substrat, tillsats- och processmedel går till finns på Avfall Sveriges hemsida: http://www.avfallsverige.se/ avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering 16

Råd och anvisningar för samtliga produkter ska finnas med undantag för kompost i de fall då produkten används som ingrediens i egen eller kunds jordblandning (kraven finns angivna i certifieringsreglerna avsnitt 3.9) Rutiner för hantering av underkänd produkt. Här beskrivs hur företaget praktiskt avskiljer produkter som inte uppfyller kraven. (De krav som ställs på slutprodukten både vid egenkontroll och opartisk kontroll finns angivna i Kapitel 3.7 i certifieringsreglerna) Rutiner för avlägsnande av certifikatmärke vid underkänd slutprodukt Anvisningar för kundinformation och konsekvensutredning vid levererad underkänd slutprodukt 7.3.5 Kontroll av utrustning och metoder Rutiner för kalibrering, kontroll, justering och underhåll av nyttjad utrustning ska finnas. Följande kan vara bra att beakta: Identifiera utrustning som används för att kontrollera kvaliteten Ange noggrannhet och kalibreringskrav för utrustningen Skapa rutiner, instruktioner och intervall för provning och kalibrering av respektive utrustning Spara kalibreringsprotokoll! 7.4 Produktidentifikation - Märkning Beskrivning av hur och när märkning med certifikatsmärkning sker. Anvisningar ska finnas för när och var certifikatsmärket ska användas Anvisningar hur märkningen får se ut ska finnas enligt Kapitel 3.3.4 Förslag till märkning i Vägledningen Se även i Kapitel 2 ovan för mer detaljer kring märkningen! 7.5 Hantering av färdiga produkter samt distribution Sättet att hantera de färdiga produkterna är viktigt och kan beskrivas i kvalitetsmanualens text eller genom hänvisning till särskilda instruktioner som personalen har tillgång till. Beskriv hur skador och försämringar förhindras vid lagring, och leverans Tänk på att förhindra separation, föroreningar m.m. och att använda ren hanteringsutrustning. Distributören får med sin hantering ej försämra materialets kvalitet genom att skadliga eller främmande ämnen tillförs. Åtgärder vidtas för att undvika återinfektion av smittämnen vid transport. En egenkontroll skall upprättas så att dessa krav tillgodoses. Anläggningen ska ta fram rutiner för andrapartsrevisioner hos distributörer som anger när dessa ska ske, vad som ska kontrolleras och hur resultaten från andrapartsrevisionen hanteras. Rätten att genomföra andrapartsrevisioner ska dokumenteras, förslagsvis i de avtal som biogasanläggningen har med distributören av biogödsel. Dessa andrapartsrevisioner ska dock bara utföras vid behov. 7.6 Spårbarhet Produkten ska kunna spåras till mellanlager, tillverkningsperiod, el. dyl. Den ska därför förses med tillverkningsnummer, tillverkningsdatum eller liknande. Gör en beskrivning av hur spårning kan ske. 17

7.7 Handlingsplan för förebyggande åtgärder Här beskrivs de fortlöpande åtgärder som genomförs för att kontinuerligt förbättra kvaliteten på slutprodukten. Lämpligt är att separera interna och externa aktiviteter. Förebyggande åtgärder för att undvika kvalitetsbrister Förebyggande åtgärder för att undvika återinfektion av smittämnen Förebyggande åtgärder för att undvika tillförsel av oönskade ämnen i inkommande material 7.8 Handlingsplan för Korrigerande åtgärder Här ska beskrivas vilka åtgärder som vidtas när avvikelser, som kan orsaka en felaktig produkt, upptäcks. Avvikelserna och åtgärderna ska dokumenteras. Avhjälpande åtgärd Utredning av orsakerna till uppkomna brister Fastställande av nödvändiga åtgärder för att minimera risken för återupprepning Exempel på åtgärder bör beskrivas vid minst följande två avvikelser: Någon av gränserna för metaller överskrids Biogödseln är smittad med salmonella Om det uppstår en avvikelse skall den dokumenteras i vanlig ordning enligt företagets avvikelsehanteringssystem. 7.9 Klagomål Klagomål ska dokumenteras och åtgärder vidtas Vidtagna åtgärder vid klagomål ska dokumenteras Korrigera åtgärder enligt Kapitel 7.8 ovan 7.10 Kvalitetsdokument - Journalföring Företaget ska genom att bevara dokument kunna styrka att produkterna uppfyller kraven. Journaler och protokoll ska arkiveras och vara spårbara i minst fem år. Rutiner för journalföring ska finnas Journalerna ska innehålla redovisande dokument som finns beskrivet i Kapitel 5.4 i Vägledningen Journalerna ska innehålla kommentarer när avvikande resultat erhålls och beskrivning av åtgärder som vidtagits Rutiner ska finnas för årlig sammanställning av uppgifter såsom mottagna mängder, substrat, producerade mängder biogödsel/kompost, analysresultat, levererade mängder och eventuell mängd underkänd produkt och dess hantering. 18

8 Metodbeskrivning för hygieniseringskontroll Hygieniseringen kontrolleras indirekt genom automatisk eller manuell temperaturmätning i materialet. Temperaturen mäts för varje batch och dokumenteras. Nedan beskrivs vilka krav som gäller för mätutrustning som ska användas vid rötning och vid de olika komposteringsmetoderna. 8.1 Mätutrustning Mätutrustningen som används vid hygieniseringskontroll består av en termometer och en mätsond. Termometern som används ska ha en mätnoggrannhet på minst 1 C och en mätprecision ska uppgå till ± 1 C. Termometern ska kalibreras regelbundet (alternativt kontrolleras mot en kalibrerad termometer) så att korrekt temperaturmätning kan garanteras. Mätsonder finns i två olika utföranaden: Alternativ 1) Mätsond med en längd av minst 1 m (mätsonden ska räcka in till strängens mitt om man mäter på komposter). Alternativ 2) Mätsonder vilka kopplas till en loggenhet som redovisar mätresultat i en dator. Vid användning av mätsond enligt alternativ 2 ska hela systemet kalibreras (mätsond, kablar, logger) samt redovisat mätresultat i dator ska jämföras mot kalibrerad temperaturmätare. 8.2 Utförande vid rötning En totalomblandad process förutsätts vid rötning och här är det tillräckligt med 1-2 mätpunkter. Temperaturen i hygieniseringstanken eller rötkammaren (om anläggningen fått tillstånd från Jordbruksverket att hygienisera i rötkammaren) mäts kontinuerligt för att värmetillförseln ska kunna styras. Temperatur kopplad mot tid protokollförs (loggas vanligtvis i dator). Dessa temperaturmätningar ska förvaras i journalen i t.ex. en dator, för att visa att hygieniseringskraven uppfylls. Det är viktigt att mätutrustningen är kalibrerad. 8.3 Utförande vid kompostering Används mätsond enligt alternativ 1 ovan sker mätningen enligt följande: Mätsonden förs försiktigt in i materialet. Man bör undvika att böja sonden, eftersom innandömet kan ta skada med felaktiga mätvärden som resultat Invänta stabilt mätvärde. Mätsonden ska ha samma temperatur som omgivande material vilket kan ta en stund Läs av mätvärdet Används mätsond enligt alternativ 2 ovan sker mätningen enligt följande: Mätsonder placeras i komposten då den byggs upp för start. Hantera sonderna varsamt då de är ömtåliga och innandömet kan ta skada med felaktiga mätvärden som resultat Koppla sonderna till loggenhet för avläsning i dator. När komposten kommit upp i temperatur loggas värdena och mätvärden avläses i dator Beroende på komposteringsmetod skiljer sig hygienkraven åt. Skillnaderna redovisas i Tabell 2. 19

Tabell 2. Hygieniseringsmetoder i samband med kompostering enligt Naturvårdsverkets regelverk 2003:15 10. Tider och temperaturer är angivna som minimivärden. Behandlingsmetod Parametrar som skall uppfyllas Förutsättningar Våtkompostering Temperatur: minst 55 C, exponeringstid : minst 6 timmar (kan utföras som hygienisering före våtkompostering). Allt material skall uppnå angiven temperatur. Medeluppehållstid 2 vid efterföljande kompostering: minst 7 dygn vid 55 C. Sluten kompostering Se Tabell 3 nedan. Allt material skall uppnå angiven temperatur. Vattenhalten bör uppgå till 35-60%. Öppen kompostering Se Tabell 3 nedan. Eftermognad i minst 6 månader efter huvudprocessen och före användning. 1 Med exponeringstid menas den tid då inget avfall tas ut eller tillförs reaktorn. 2 Medeluppehållstiden beräknas så att den minst gäller för 95 % av materialet. Angivna parametrar skall uppfyllas i tre omgångar med vändning av materialet mellan varje omgång. Vattenhalten bör uppgå till 35-60%. Tabell 3. Förteckning över kombinationer av tid och temperatur som måste uppnås vid kompostering enligt Tabell 2 11. Temperatur ( C), minimum Tid (dygn), minimum 55 7 60 5 65 3 70 1 8.3.1 Öppen kompostering Temperaturen i en öppen kompost varierar i olika delar av materialet. Det är därför viktigt att veta både temperaturen i materialet och hur stor andel av materialet som inte uppnår den temperatur som krävs. Mätningen enligt ovan utförs i tre olika zoner i kompostmaterialet (se Figur 3 i Kapitel 8.3.2): Mitt i strängen Ytterkanten Bottenskiktet Mätningen ska också genomföras i representativa zoner i strängens längdriktning. Genom att mäta i ytterkanten (på olika djup från ytan) och i bottenskiktet (på olika höjd från marken), kan tjockleken på kant- respektive bottenskikt bestämmas. Kant- och bottenskikt är de delar av materialet som vanligen ej når upp till den temperatur som krävs för hygienisering. Vändning av komposten ska göras på ett systematiskt sätt på så vis att kantzonerna flyttas in i kompostens mitt för att ytterligare säkerställa att allt material blir hygieniserat. Ett temperatur-/tidprotokoll upprättas och förvaras i journalen. 10 NFS 2003:15. Om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall. 11 NFS 2003:15. Om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall. 20

8.3.2 Sluten kompostering Temperaturen varierar inte på samma sätt i kompostmaterialet vid sluten kompostering som vid öppen kompostering. Utför mätning enligt Kapitel 8.3.1 Öppen kompostering i olika representativa zoner i materialet. Med representativa zoner menas områden där temperaturen av olika anledningar kan skiljas sig åt, t.ex. bottenskikt, mitten och ytterkant Ett temperatur-/tidprotokoll upprättas och förvaras i journalen Vid kompostering med tvångsluftning mäts temperaturen vanligtvis kontinuerligt. Dessa temperaturmätningar ska regelbundet skrivas ut och förvaras i journalen, för att visa att hygieniseringskraven uppfylls. Det är viktigt att mätutrustningen är kalibrerad. Figur 3. Mätpunkter i tvärsnitt av kompoststräng eller kompostbädd. OBS! Vid torr kompostering finns rekommendationer kring materialets fukthalt 12. Det är viktigt att hygieniserad kompost inte vattnas med lakvatten från icke hygieniserat material då risk för återinfektion föreligger. 12 Handbok 2003:4 utgåva 2 november2003. Metoder för lagring rötning och kompostering av avfall. 21

9 kvalitetssäkring av matavfall 9.1 Allmänt om kvalitetssäkring Det är viktigt att säkerställa en god kvalité på det matavfall som samlas in för biologisk behandling. Arbetet med kvalitetssäkring av matavfall kan delas upp i tre olika delar; förebyggande kvalitetsarbete, kvalitetskontroll (kontinuerlig och planerad) samt uppföljning och återkoppling av kvalité. Samtliga delar beskrivs mer ingående nedan. Ytterst är syftet med arbetet att säkerhetsställa avsättning för den biogödsel och kompost som produceras. Hur väl matavfallet är sorterat vid källan är avgörande för kvalitén på slutprodukten. Även risken för driftstörningar minskar om matavfallet är rätt sorterat. Ett bra lästips för rutiner kring kvalitetssäkring är Avfall Sverigerapporten 2005:09 Tips och råd med kvalitetsarbetet vid insamling av källsorterat bioavfall. 9.2 Förebyggande kvalitetsarbete Ett förebyggande kvalitetsarbete är viktigt för att minska risken för felsortering i hushåll och verksamheter. Tillräcklig och tydlig information är en viktig del i detta arbete, dels vid införandet men också kontinuerligt med återkoppling av resultat. Det är också bra med tydliga instruktioner på sorteringsutrustningen. Det är också viktigt att distributionen av påsar fungerar så att rätt typ alltid används för sorteringen. Ordentlig skyltning, rätt placering, låst inkast och begränsad storlek på inkast för matavfall är exempel på ytterligare åtgärder som kan förebygga felsortering. 9.3 Kontinuerlig kvalitetskontroll Kontinuerlig kvalitetskontroll sker i det dagliga arbetet främst vid tömning. Syftet är att säkerhetsställa att kvaliteten på det insamlade matavfallet är den rätta. Rutiner för detta förfarande bör upprättas när ett system för insamling av matavfall ska införas, gärna i samarbete med insamlingspersonalen. För kärllösningar kan kontrollen ske på olika sätt beroende på vilka fordon som används. Vid tömning med sidlastare går chauffören sällan ut, då får istället andra hjälpmedel användas. Ett bra hjälpmedel är en kamera som oftast är placerad vid inkastluckan på det sidlastande fordonet. Med fördel används en färgkamera som ger bättre och mer lättolkade bilder för chauffören. Chauffören kontrollerar också kvaliteten på matavfallet vid tömningen och registrerar om något felsorterat finns i kärlet. Då baklastande fordon används kan chauffören innan tömning okulärt kontrollera att innehållet i kärlet ser tillfredsställande ut. Det gäller både att avsedda påsar för sorteringen används samt att de är förslutna på ett riktigt sätt. Om fel upptäcks rapporteras felsorteringen både till kunden och till den som har hand om administrationen. Om kunden är ett villahushåll erhålls information oftast via ett informationsblad i brevlådan eller på kärlet, om att en felsortering har skett. Vid flerbostadshus är det fastighetsägaren eller ansvarig i bostadsrättsföreningen som erhåller information om felsortering. De har i sin tur ansvar för att informera samtliga boende i fastigheten. Ofta är det administrationen som sköter kontakten 22