Form på linsen Jens Assur är mest känd som fotograf, men i hans studio i Vasastan i Stockholm arbetar han och medarbetarna med visuella intryck överhuvudtaget. Här produceras det inte bara foto utan också grafisk bokform och film. Vi träffar Jens Assur i studion. Text: Anna Henriksson EN STOR DÖRR med guldpanel skjuts sak- ta åt sidan. Vi kliver in i ett rum med högt i tak, till brädden fyllt av ljus. Väggarna består till stor del av fönster och det gör livet utanför påtagligt inne i lokalen. Närmaste granne är Sven-Harrys (Konstmuseum) och Vasaparken. Jens Assur börjar med att be om ursäkt. Han har precis avslutat ett möte om ett av höstens kommande projekt och är lite sen. Allt ser lovande ut, men än är det inte helt klart, säger han och lutar sig tillbaka i stolen för att pusta ut. Studio Jens Assur har den senaste tiden varit aktuell inom flera områden. På filmfestivalen i Cannes blev han utvald att vara med i sektionen Quinzaine des Réalisateurs (Directors Fortnight) med kortfilmen Killing the chickens to scare the monkeys. Filmen vänder blicken mot Kina och de otaliga dödsstraff som utfärdas där. En kvinnas öde träder fram och det är poetiskt och drabbande på samma gång. UNGEFÄR SAMTIDIGT som filmfestivalen pågick i Cannes i vå- ras släpptes Sahara Hotnights nya album. Här stod Jens för koncept och omslagsidé. För att skapa en designmässig motvikt började jag med att gå igenom vad det fanns för typ av skivomslag just då. Det jag ville göra skulle vara något annorlunda och ligga i tiden. Ett flygvärdinnetema växte fram ur det. Designen har en 50 60-talsstil som han erkänner att han har kopierat rakt av från den tidens flygbolagsannonser. For- men blev därför färgglad och tanken är att den ska sprida en positiv känsla. Typsnittet är Futura Bold Italic, och det valde Jens och formgivaren Martin Norrlind för att det är modernt och klassiskt på samma gång. Det är allt annat än statiskt och det passar bra till illustrationens tecknade manér, tyckte de. Idén med bagagetaggarna på omslagets baksida kommer från flygvärdinnetemat. De symboliserar alla platser som besöks under en turné. Flera destinationer och stopp är något som är synonymt med både en flygvärdinna och ett band av Sahara Hotnights kaliber. Illustratören Mikael Eriksson skapade illustrationerna utifrån Jens fotografier och den slutliga form- givningen av hans omslagsidé gjordes av Martin Norrlind. Ar- betet tog bara några veckor, till skillnad från många av Studio Jens Assurs övriga projekt som har en produktionstid på ett till två år eller mer. Alla mer omfattande projekt som studion producerar är idéer och koncept som Jens själv står bakom. Att söka upp samarbetspartners och andra som vill vara med och bidra ekonomiskt brukar ta ungefär ett halvår i anspråk, berättar han. När jag hittar ett ämne som jag finner intressant, tar jag fram ett koncept till exempel ett manus eller en projektbe- skrivning. Det kan ta olika lång tid. Manuset till min senaste kortfilm Killing the chickens to scare the monkeys skrev jag på bara en dag. Sedan sätter jag upp en budget för att kunna genomföra arbetet och därefter börjar jag söka finansiering. Jens säger sig ha högre träffsäkerhet i dag än tidigare när det gäller vilka projekt som går att få fram finansiering för och inte. Samarbetspartners genom åren har varit bland andra Ving, Röda Korset, Svenska Filminstitutet, Umeå universitet, Sida, Amnesty, ABF, Kommunal och Film i Väst.
Han talar väl om alla som stödjer projekten ekonomiskt och han är inte rädd att mista sin integritet som kreatör. Om ingen vill finansiera projekten så blir ju heller inte något jobb utfört. Jens anser snarare att företagen är modiga som vågar vara med och lyfta upp de frågor som han vill belysa trots att det ibland kan verka som en intressekonflikt för dem och gå stick i stäv mot deras egna mål och affärsidéer. Det är moderna företag som vågar visa upp komplexiteten inom det område de verkar i. De vågar möta den debatt och det samtal som uppkommer i anslutning till mitt arbete. KONSUMTIONSKRITIK och skildringar av orättvisor i världen är återkommande teman i Studio Jens Assurs produktioner. Oavsett om det handlar om ett av hans fotografiska projekt, eller på senare tid hans filmproduktioner, är det svårt att förbli oberörd. De är väl genomförda in i minsta detalj och får betraktarna att iaktta sig själva och sin ofta privilegierade situation. I ett av hans omfattande fotografiska projekt, Hunger från 2009 2010, kritiseras dagens konsumtionsinriktade samhälle. Projektet pekar på vikten av ett hållbart och långsiktigt samhälle. Arbetet baseras på stillbilder från hela världen. Här ställs frågor som är det rimligt att vi överproducerar billig mat i stället för att ta fram produkter som är bra för både miljön och oss som ska äta dem? Hur hungrig kan människan bli? Projektet genomfördes i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund. Senare hade Jens utställningen Hunger på Kulturhuset. Den slog publikrekord under de fyra månader som den pågick, bara under första veckan var det 5 000 besökare och totalt sågs den av över 60 000 personer. Projektet Hunger består även av fem fotoböcker samlade i en kassett. Böckerna innehåller fakta och sätter bilderna i ett sammanhang.»en brutalt provocerande gestaltning av lyxsamhället, i en grymt provocerande lyxförpackning«var juryns motivering när Studio Jens Assur mottog Power of Prints nytänkande pris för den grafiska formen. De har helt rätt. Den skulle glimra. Man skulle vilja slicka på den. Designen speglar den stenhårda konsumtionskritik vi för fram i boken, säger Jens och för ihop händerna som om han håller i boken och fortsätter. Man ska vilja äga den. Boken ska väcka ett begär, precis som det väcks i det konsumtionssamhälle vi kritiserar. Är det då inte motsägelsefullt att försöka framkalla ett likadant begär som det han själv kritiserar? Det är viktigt att försöka uppnå ett långsiktigt val, anser han. Saker, till exempel påkostade fotoböcker som har ett genuint värde, behåller folk längre och de utgör därmed ett mindre hot för miljön. Tanken med bokens form är att den ska föra fram fotografierna, att det ska vara de som talar. Formen ska ge utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Alla faktatexter, utöver förordet, har samlats längst bak i varje bok. De finns där som fördjupning för den som vill ha det. Som typsnitt valde Jens och formgivarna Knockout No 27, Junior Bantamweight från Hoefler & Frere-Jones i versaler och i guldfärg. De ville få en tydlig och stark ordbild som tog för sig på höjden. SAMMA TANKEGÅNGAR som Jens hade med Hunger finns också i hans senaste fotografiska projekt, Thailand a charter paradise. Även här är tanken att man är mer rädd om en signerad volym i form av en»konstnärsbok«som ges ut i begränsad upplaga. Den blir något unikt, som inte slängs bort i första taget. Presentationen är elegant och utmanande. Den är inbunden som ett familjealbum i mjukt rosa skinn med delfiner, förälskade par och palmer i guld på omslaget. Jens ville ta en bit av Thailands grafiska estetik till Sverige. Typ- snittet har Studio Jens Assur ritat själva och det ska vara en pastisch på thailändskt formspråk. Ingången till projektet var frågan vad nära 400 000 svenskar egentligen gör i Thailand varje år.
Vad säger det om oss? Fo- tona visar en ganska lugn tillvaro med bad, lek och underbara stränder. Mellan varje sida sitter ett tunt silkespapper som skyddar fotografierna. Den grafiska formen är lyxig, men ock- så lite ömtålig. Fotografierna är riktiga papperskopior med en vit kant runt varje bild. Albumet levereras i en klassisk, men något förstorad, grön fotopåse, signerad av Jens. Det ges bara ut i 250 exemplar och varje album innehåller 123 bilder. Alla är manuellt monterade, ett arbete som tog cirka 125 arbetsdagar för fem personer att utföra. Totalt är det drygt 30 000 bilder. Jag ville ta tillbaka det traditionella fotoalbumet i en tid då det nästan inte används längre. Alla fotograferar digitalt nu och allt mer sällan tar man fram papperskopior som sätts in i album och sparas. Formen till Thailand a charter paradise sattes av Martin Norrlind, som också gjorde Sahara Hotnights skivomslag. Jens har även arbetat med formgivarna Ida Wessel och Jonas Banker vid flera tillfällen. De har bland annat arbetat med den grafiska designen till Hunger och till kortfilmen Den sista hunden i Rwanda. De har även skapat den grafiska profilen för Studio Jens Assur. Det är personer som är bra på det de gör och de är roliga att arbeta med. Man ska aldrig vara rädd för att samarbeta. Alla mina medarbetare är experter på sitt område och kan ta min vision ett steg längre och göra den till något riktigt bra. JENS SKULLE GÄRNA gärna ha ett närmare band till olika re- klambyråer och andra kreatörer. Studio Jens Assur står i dag på tre ben. Min målsättning var från början att genomföra spännande fotografiska pro- jekt, alltifrån idé och genomförande till lansering. Jag ville ta ansvar för hela produktionen från början till slut. Det har med åren utvecklats till att inkludera även ett andra ben inom filmindustrin och ett tredje med små, kortare projekt som skivomslaget för Sahara Hotnights, förklarar han. 14 år har passerat sedan han startade sin verksamhet 1997. I dag har han två anställda, en projektledare och en assistent. Dessförinnan var han under sju år anställd som fotograf på Expressen. Det var en tid då han reste till olika krigshärjade områden i världen. 24 år gammal vann han priset Årets bild 1994 med en bild tagen i samband med inbördeskriget i Rwan- da. De personliga erfarenheterna som krigsfotograf finns som grund i hans första kortfilm Den sista hunden i Rwanda som kom 2006 med skådespelarna Jonas Karlsson och Reine Brynolfsson i huvudrollerna. Filmen belönades med flera pri- ser, bland annat med Grand Prix på Clermont- Ferrand, den mest prestigefyllda kortfilmsfestivalen i världen. Jag vill skapa debatt. Jag vill att mina bilder ska kommu- nicera med betraktarna och få dem att tänka till. Projekten bygger ofta på att jag vill synliggöra något som är fel i samhäl- let. Med hjälp av olika medier kan jag skapa känslobärare som berör och som är starka i sitt budskap. Intellektuell design är en del av Studio Jens Assurs kon- cept. Den grafiska formen ska bära fram innehållet och bistå det. Alla projekt präglas av denna vision. FÖR ATT NÅ UT med projektet Hungers budskap skickades volymen till 1 000 opinionsledare i Sverige. Den består av fem separata böcker så det blev fem utskick, allt eftersom de färdigställdes mellan 2009 och 2010. Tillsammans med LRF an- ordnades föreläsningar och gratis visningar av utställningen på Kulturhuset i Stockholm som genomfördes av Jens själv. Förorden i de fem böckerna är skrivna av författare och journalister som Lena Andersson och Lotta Gröning och förankrar varje boks syfte med ett utifrånperspektiv. I den första boken, If you love global warming Honk!, som belyser klimatförändringarna skriver Jens själv förordet. Han uppmanar läsaren till handling, något måste göras nu för att stilla den hunger som människan har för att konsumera. Återbruk och årstider måste komma tillbaka. Bland annat kan man läsa när han en gång frågade sin morfar om han köpt en ny rock.»han
svarade att han haft den i 40 år. Det var en vacker och välvårdad rock. Det fanns en tid och det fanns generationer för vilka en vinterrock var en investering i höjd med vad en bostadsrätt är i dag«. I studion där vi sitter kan man se att Jens inte har samlat på sig så mycket saker. Det är inga datorer framme och inte heller så mycket annat, mer än ett stort bord, ett sideboard och den konst som hänger på väggarna. Han är visserligen ganska nyinflyttad. Huset som lokalen ligger i stod klart tidigare i våras. En av hans egna bilder hänger inramad på en av väggarna i studion och vi kommer in på vilken teknik han föredrar när han arbetar med stillbild. Jag arbetar helst med fotografi på två helt olika sätt, båda analoga. Det första är polariod det är direkt, rakt på och det går inte att påverka. I övrigt jobbar jag främst med storformat, 5 7 tums negativ. Här går det att räta upp linjer och få en ex- trem detaljrikedom. Det är ett behändigt format där kameran inte är allt för stor att ha med sig på resorna. Båda metoderna kräver noggrannhet och eftertänksam- het innan man trycker av. Film till en storformatskamera är dyr att köpa och framkalla. Det är raka motsatsen till att fo- tografera digitalt. Polaroidkameran ger också bara en bild, en chans. Den fototekniken hittar vi i boken Det gröna infernot, en av de fem böckerna i volymen Hunger, som handlar om exploatering och skövling av skog. Bilderna handlar om den bild vi har av naturen och är tagna på ett museum. Kommer skogen bara att finnas där i framtiden? I en monter? Polaroid- kameran finns även med i projektet This is my time, this is my life som ställdes ut på Moderna Museet i Stockholm 2006. Här skildras unga människor och Jens egen bild av Stockholm. NÄRMAST I TIDEN ligger både film och fotografiska projekt, alla skapade på hans eget initiativ. Än är det för tidigt att säga om finansiärerna är redo att tacka ja. Idéerna ska förankras och allt är hemligt för tillfället. Arbetsprocessen har börjat om. Exakt var vi kommer hitta Jens Assur i framtiden är svårt att säga, men kommunikation, design, konst och politik allt finns inom Studio Jens Assur. Jag har aldrig haft någon ekonomisk målsättning med mitt arbete. Det handlar inte om att göra så många projekt som möjligt, utan det ska vara ett angeläget ämne som kan väcka debatt och tillföra mig något personligen. I dag vet jag vad jag är bra på. CITAT Jag arbetar helst med fotografi på två helt olika sätt, båda analoga. Det första är polariod det är direkt, rakt på och det går inte att påverka. I övrigt jobbar jag främst med storformat, 5 7 tums negativ. CITAT Jag ville ta tillbaka det traditionella fotoalbumet i en tid då det nästan inte används längre. Alla fotogra- ferar digitalt numera och allt mer sällan tar man fram papperskopior som sätts in i album och sparas. FAKTA Namn: Jens Assur Ålder: 41 år Titel: Fotograf, regissör, manus- författare Uppdragsgivare/ Samarbetspart- ners: Bland andra Ving, Lantbrukarnas Riksförbund, Röda Korset, Umeå universitet, Svenska Filminstitutet. Inspiration: All form av form. Ett extra intres- se för arkitektur, möbeldesign och bokformgiv- ning. Älskar posters och affischer. Webb: studio- jensassur.se FAKTA Jens Assurs bästa tips till den grafiska formgivaren»det enda råd jag vill ge är att all form måste utgå från en intellektuell idé. De mest intressanta
form- givarna arbetar så klart med genomtänkta lösningar som bottnar i ett grundläggande resonemang om vad och varför. Det gäller ju oavsett om man formger bostadskvarter eller produktförpackningar. Annars blir formen snabbt ytlig och innehållslös.«