Inlämningsuppgift, LMN100

Relevanta dokument
Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

Delbarhet och primtal

4. Bestäm alla trippler n 2, n, n + 2 av heltal som samtliga är primtal. 5. Skriv upp additions- och multiplikationstabellen för räkning modulo 4.

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Högstadiets matematiktävling 2018/19 Finaltävling 19 januari 2019 Lösningsförslag

Kvalificeringstävling den 29 september 2009

Hela tal LCB 1999/2000

Högstadiets matematiktävling 2016/17 Finaltävling 21 januari 2017 Lösningsförslag

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

Finaltävling i Uppsala den 24 november 2018

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid

1 Talteori. Det här kapitlet inleder vi med att ta

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Övningshäfte 1: Induktion, rekursion och summor

2 Matematisk grammatik

Högstadiets matematiktävling 2017/18 Kvalificeringstävling 14 november 2017 Lösningsförslag och bedömningsmall

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

Finaltävling i Stockholm den 22 november 2008

Arbeta vidare med aritmetik 2018

Kvalificeringstävling den 30 september 2008

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y

Arbeta vidare med Junior 2010

Lösningar till Algebra och kombinatorik

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

Problemdemonstration 1

0, 1, 2, 3,...,9, 10, 11,... I, II, III, IV, V, VI,...

Nämnarens adventskalender 2009, lösningar

Blandade uppgifter om tal

Kapitel 2: De hela talen

2-2: Talförståelse, faktoruppdelning Namn:

LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET. Andreas Wannebo

Polynomekvationer (Algebraiska ekvationer)

INDUKTION OCH DEDUKTION

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

Subtraktion. Räkneregler

Föreläsning 5: Summor (forts) och induktionsbevis

Övningshäfte 2: Komplexa tal

MA2047 Algebra och diskret matematik

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl

Kvalificeringstävling den 30 september 2014

Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.

Lösa ekvationer på olika sätt

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.

e x x + lnx 5x 3 4e x (0.4) x 0 e 2x 1 a) lim (0.3) b) lim ( 1 ) k. (0.3) c) lim 2. a) Lös ekvationen e x = 0.

Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A

När du läser en definition bör du kontrollera att den är vettig, och försöka få en idé om vad den egentligen betyder. Betrakta följande exempel.

FACIT 2008 års kalender

Diofantiska ekvationer

Javisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss.

A-del. (Endast svar krävs)

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

Avsnitt 5, introduktion.

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

Svar och arbeta vidare med Student 2008

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1

A4-papper där det på varje papper står en siffra, på ett papper står det ett decimaltecken. Det kan också finnas papper med de olika räknesättens

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 20 oktober 2011 kl Svar och lösningsförslag

Kängurutävlingen Matematikens hopp

Resträkning och ekvationer

1A 2,4F. Gemensam problemlösning tal. strävorna

Matematiska uppgifter

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret Lektion 4

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)

Permutationer med paritet

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Algoritmer i Treviso-aritmetiken.

Svar till vissa uppgifter från första veckan.

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära som möjligt.

Teori :: Diofantiska ekvationer v1.2

8-3 Kvadreringsreglerna och konjugatregeln. Namn:

Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 17 mars Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18:00

MATEMATIK Datum: Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Lösningar till udda övningsuppgifter

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Extramaterial till Matematik X

TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

, S(6, 2). = = = =

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 4

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Transkript:

Inlämningsuppgift, LMN100 Delkurs 3 Matematik Lösningar och kommentarer 1 Delbarhetsegenskaper (a) Påstående: Ett heltal är delbart med fyra om talet som bildas av de två sista siffrorna är delbart med fyra. Att detta gäller beror på att 100 är delbart med 4, 100 = 4 5. Exempel 1: 3754 = 375 100 + 4 = 4 5 375 + 4 (1) Eftersom 4 = 4 6 är 4 delbart med 4 och alltså är båda termerna i högerledet (1) delbara med 4 och därför är vänsterledet 3754 delbart med 4. Exempel : 43913 = 439 100 + 13 = 4 5 439 + 13 () 13 är inte delbart med 4 så i högerledet i () är bara den första termen delbar med 4 och därför är högerledet och därmed vänsterledet inte delbart med 4. För ett godtyckligt femsiffrigt tal abcde blir argumentet följande: abcde = abc 100 + de = 4 5abc + de (3) Här är den första termen i högerledet delbar med 4 så högerledet, och därmed abcde, är delbart med 4 precis då talet de är det. Anmärkning. I beviset har vi använt följande regel (I skånegruppens formulering) 1

Om man har ett tal som är delbart med faktorn F, och ökar eller minskar det med ett annat tal som också är delbart med F, så kommer även resultatet att vara delbart med F. Vi skrev abcde = 100abc+de och observerade att det första talet (100abc) är delbart med faktorn 4 så om talet de också är delbart med 4 blir summan delbar med 4. Om vi i stället skriver de = abcde 100abc och antar att abcde är delbart med 4 så är de skillnaden mellan två tal som båda är delbara med 4 och därför också delbart med 4. Regeln blir alltså ett test, abcde är delbart med fyra om och endast om de är delbart med 4. På samma sätt är delbarhetsreglerna i (b) och (c) ett sådant test. (b) Påstående: Ett heltal är delbart med tre när dess siffersumma är delbar med tre. Att det här är sant beror på att talen 10 1 = 9, 100 1 = 99, 1000 1 = 999, 10 000 1 = 9999,... alla är delbara med tre. Så för ett femsiffrigt tal abcde gäller abcde = 10 000a + 1000b + 100c + 10d + e = (9999a + 999b + 99c + 9d) + (a + b + c + d + e). Här är den första parantesen delbar med tre och alltså är talet abcde delbart med tre precis då siffersumman a + b + c + d + e är det. Anmärkning. Eftersom talen 9, 99, 999 osv. alla är delbara med 9 följer att ett heltal är delbart med 9 precis då dess siffersumma är delbar med 9. Påstående: Ett heltal är delbart med elva när dess alternerande siffersumma är delbar med elva. Vi skall först tolka vad som menas med den alternerande siffersumman. Om talet är abcde så är siffersumman a + b + c + d + e. Ett sätt att tolka den alternerande siffersumman är att varannat plustecken skall ersättas med ett minustecken. Då blir den alternerande siffersumman a b + c d + e. Vi provar: Talet 74943 har den alternerande siffersumman 7 4 + 9 4 + 3 = 7 + 9 + 3 (4 + 4) = 11 som är delbart med 11. Det stämmer för 74943 = 11 6813. Talet 5497 har den alternerande siffersumman 5 4 + 9 + 7 = 5 + 9 + 7 (4 + ) = 15 som inte är delbart med 11. Vi har 5497 = 11 4993 + 4 som inte heller är delbart med 11. Alltså stämmer regeln stämmer också för 5497.

För att bevisa att regeln gäller allmänt försöker vi resonera som i (b). Nu gäller att 10 + 1, 100 1, 1000 + 1, 10 000 1, osv. är delbara med 11. Vi har nämligen 10 + 1 = 11, 100 1 = 99 = 11 9, 1000 + 1 = 1001 = 11 91 och 10 000 1 = 9999 = 11 909. Vi skall alltså varannan gång lägga till en etta och varannan gång dra bort en etta för att få ett tal som är delbart med 11. För ett femsiffrigt tal abcde gäller alltså abcde = 10 000a + 1000b + 100c + 10d + e = (10 000 1 + 1)a + (1000 + 1 1)b + (100 1 + 1)c + (10 + 1 1)d + e = ( ) (10 000 1)a+(1000+1)b+(100 1)c+(10+1)d +(a b+c d+e). Här är den första (den stora) parantesen delbar med 11 och elvaregeln följer nu med samma resonomang som i (b). Handskakningar Ett sätt att resonera för att bestämma antalet handskakninigar då 5 personer träffas är följande. Den första personen skakar hand med de 4 andra, den andra personen skakar hand med ytterligare 3 personer (han har redan skakat hand med den första personen så det skall inte räknas igen), den tredje personen skakar hand med ytterligare personer, den fjärde personen skakar hand med ytterligare 1 person (den sista). Den femte och sista personens handskakningar har vi redan räknat. Summerar vi nu dessa tal får vi att antalet handskakningar, H 5, uppfyller H 5 = 4 + 3 + + 1 = 10 vilket stämmer med formeln i Algebra för alla. Om det är 16 personer som träffas gäller att den första personen skakar hand med de 15 andra, den andra personen skakar hand med ytterligare 14 personer, den tredje personen skakar hand med ytterligare 13 personer, osv. Så antalet handskakningar, H 16, uppfyller H 16 = 15 + 14 + 13 +... + + 1 = 10 För att bestämma antalet personer som skall mötas för att det skall bli 10 handskakningar försöker vi hitta en formel som gäller då ett godtyckligt antal, n, personer ses. Samma resonomang ger nu att den första personen 3

skakar hand med n 1 personer, den andra med n personer, den tredje med n 3 personer osv. Vi får att antalet handskakningar, H n, blir H n = (n 1) + (n ) + (n 3) +... + + 1 = 1 + + 3 +... + (n 1) Vi kan nu pröva oss fram. När n = 16 var antalet handskakningar 10. För varje person som tillkommer ökar antalet handskakningar med ungefär 0. Vi vill att antalet skall öka från 10 till 10 dvs. med 90. Så antalet personer bör öka med c:a 5. Vi prövar, H 1 = 1 + + 3 +... + 19 + 0 = 10. Detta blev det givna antalet och alltså var det 1 personer på kalaset. Ett alternativt (och bättre) sett att beräkna antalet är att försöka hitta en enklare formel för H n. Man kan resonera så här. Varje person på kalaset sträcker fram sin hand till alla de övriga gästerna, dvs. n 1 gånger, för att skaka hand. Eftersom det finns n gäster får vi totalt n(n 1) händer som sträcks fram för att hälsa. I varje handskakning sträcks händer fram och därför blir antalet handskakningar hälften av antalet framsträckta händer, dvs. n(n 1) H n =. (4) Nu gäller det att bestämma n så att H n = 10, dvs. n(n 1) = 10 eller n(n 1) = 40 och n n 40. Denna andragradsekvation har lösningen n = 1 ± (1 ) + 40 = 1 ± 1 + 1680 4 = 1 ± 1681 = 1 ± 41 Plustecknet ger den sökta lösningen n = 1, minustecknet ger n = 0 som förkastas eftersom det inte finns några kalas med ett negativt antal gäster. Anmärkning. Formeln (4) härledde vi med ett kombinatoriskt resonomang men det kan även härledas algebraiskt. Vi skriver upp H n två gånger, H n = 1 + +... + n 1 H n = n 1 + n +... + 1 och adderar. Observera att summan av talen som står ovanför varandra i högerledet är n 1 stycken och de har alla summan n. Vi får H n = n(n 1) och H n = n(n 1)/. 4

3 Primtal (a) Formuleringen av den här uppgiften blev fel. Det skulle stå: Regel (Anonym): Primtalen som är mindre än hundra är de tal som tror är primtal utom 91. Detta är ingen seriös regel men andemeningen är att man med hjälp av delbarhetsregler lätt hittar en faktor i alla sammansatta tal utom just för 91 = 7 13, där det är svårt att hitta primfaktorerna 7 och 13. Håller ni med? För lösningen av (b) och (c) hänvisar jag till Centralgruppens utmärkta lösning (finns med som bilaga). 5