Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 13 2015-09-11 Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: 740.2015.00284. Hoting 2015-05-20. Huvudr

Relevanta dokument
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Bispgården

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lit Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hotagen Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Brunflo Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Strömsund

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Trångsviken

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lofsdalen

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Rätan Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lillhärdal

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Stugun Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Ljungdalen

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Åsarna Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Gäddede Huvudr

Ytterhogdal Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Gällö Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Vemdalen Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Föllinge Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Sveg Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Kälarne Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hede Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Oviken Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Krokom Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Svenstavik

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Funäsdalen

Samhällsskydd Kent Bengtsson/Michael Lindberg KFSH/13/0164

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Chef förebyggandeavdelningen

Heby kommuns författningssamling

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Räddningstjänsten Östra Blekinge Bilaga till Direktionsprotokoll Sida1(6)

Gemensam plan för brandsyn för Lomma och Staffanstorps räddningstjänst / frist för brandsyn

1 Fastighetsägare 1.1 Fastighetsägare 1.2 Organisationsnummer. 2 Byggnaden/Anläggningen 2.1 Fastighetsbeteckning 2.2 Besöksadress

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

Räddningstjänstens riskanalys Metodik Jönköpingsmodellen

Operativa riktlinjer. Beslutad

HANDLINGSPROGRAM RÄDDNINGSTJÄNST

Tillsynsplan. Räddningstjänsten. Östra Götaland. Beslutad av förbundsdirektör:

Handlingsprogram till skydd mot olyckor

Fastställande av taxor för myndighetsutövning,jämtlands Räddningstjänstförbund

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr /171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år

Vägledning tillståndsansökan brandfarlig vara

Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2

Boverkets byggregler en hjälp eller en begränsning

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: Datum: Antal sidor: 8.

5:11 Dimensionering Byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. (BFS 2011:26).

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, STHLM, Org.nr Tel: , Fax:

Tillfällig förläggning Riktlinjer utfärdade av Nerikes Brandkår

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Svedala Kommuns 2:25 Författningssamling 1(19)

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Bräcke Huvudr

Skriftlig redogörelse av brandskyddet (Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 2 kap 3 )

Olycksundersökning Dödsbrand

Handlingsprogram

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Orsa

Dagens Agenda (max 90 min)

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

RAPPORT. Detaljplan Församlingen 27 & 28, Södertälje SÖDERTÄLJE KOMMUN MILJÖ INFRASTRUKTUR TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄG- OCH SPÅRTRAFIK

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner.

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY 4:1472

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND

Bensinstationshandboken mars Några nyheter: Stationsbyggnad Containerstationer Sjömackar

statistik, erfarenheter (och spekulationer)

Brandskydd vid tillfällig övernattning i skolor och fritidsanläggningar eller liknande

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang

Årsredovisning verksamheter Räddningstjänst

Byggnad/anläggning Brandskyddsredogörelse

MSB har tagit fram råd om insats vid solelanläggning.

Riskinventering i Östra Göinge

Räddningstjänsten Väst. ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser

Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Övningsverksamhet. Räddningstjänsten, Försvarsmakten och Fygplatser: Skumandvändning Tung Mellan Lätt. Fokus. Miljötänk. Reglering.

Taxor enligt LSO och LBE Tierps kommun

TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet

Bensinstationshandboken i praktiken BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara

Parkeringsnorm för Älmhult centrum Uppdragsnr: (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf

datum Detaljplan för del av kvarteret VÄTET i Rosengård i Malmö.

Skriftlig redogörelse av brandskydd

Systematiskt brandskyddsarbete

Olycksundersökning. Brand i byggnad, villa. Plats. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE

i Lysekil Kommun Onsdagen den 11 april kl. 23:57:01 Får SOS in ett larm om brand i

~S~l~ Bilaga KS 2013/3/1

Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län

Bedömning av risker avseende brand

Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Fördjupad. olycksundersökning

Handelsutredning Söderköpings kommun Henrik Vestin Rickard Johansson

HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm

Grundläggande definitioner:

Skriftlig brandskyddsredogörelse

Transkript:

Hoting 2015-05-20 Huvudr 1

Innehåll 1.Inledning...... 3 1.1. Avgränsning.........3 2.Befolkningsutveckling.. 4 2.1.Könsfördelning..........4 2.2.Åldersfördelning..5 3.Tillsynsobjekt i Hotings släckområde.... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...12 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan...13 6. Bemanning... 15 6.1. Åldersfördelning.15 6.2. Strömsund och Dorotea......16 7. Kartbild...... 17 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2

1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Hotings släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Hoting i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3

2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Hoting, åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Hotings totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 1420 1400 1380 1360 1340 1320 1300 Antal invånare 1280 1260 1240 1220 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Hotings befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 800 700 600 500 400 300 Män Kvinnor 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Hotings befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4

2.2. Åldersfördelning Figur 3, som tagits fram med hjälp av Metria, visar att den större delen av befolkningen befinner sig i åldersspannet mellan 19-65 år gamla. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Hoting. Källa: Metria 5

3. Tillsynsobjekt i Hotings släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Hotings släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 Byggnader med stort skyddsbehov Br2 Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 2011:26). 6

Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Hotings släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Betz B & B Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum Björnhallen Idrottsanläggning Samlingslokal, fler än 150 Brismarksgården Åldringsvård Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Byggtjänst i Hoting Butik, affär Tillståndspliktig explosiv vara Bävercampen Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum; samlingslokal, färre än 150 Centralskolan Skola Tillståndspliktig Hoting och Trolltuvans förskola/fritidshem brandfarlig vara; skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Emcab Kontor, förvaltning Tillståndspliktig explosiv vara F d Samhall Övrigt i annan byggnad Industri, över 7

industriområde 2500 m2 Hoting Folkets hus Hoting Samlingslokaler Samlingslokal, fler än 150 Folkets hus Lövvik Samlingslokaler Samlingslokal, färre än 150 Folkets hus Samlingslokaler Samlingslokal, Skansnäset färre än 150 Hotell Raivi Hoting Hotell, pensionat Hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum Hoting camping Hotell, pensionat Hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum Hoting Unlimited Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum Hotings Kyrka, församlingshem Samlingslokal, församlingsgård färre än 150 Hotings gamla skola Hotell, pensionat Hotell eller dyl. - bärplockarboende minst 9 gäster eller 5 gästrum ICA Nära Träffen Butik, affär Tillståndspliktig Kyrktåsjö brandfarlig vara Industrihotell Hoting Industrihotell Industri, över Fastigheter 2500 m2 Br3 8

Inlandsbanan Hoting Brandfarlig vara Tillståndspliktig brandfarlig vara Ivars Bil Hoting Bilhandel Samlingslokal, färre än 150 Jämtlandsvärme Fjärrvärme, panncenter Tillståndspliktig Hoting brandfarlig vara; industri, tillstånd enligt LBE Karbäckens Samlingslokaler Samlingslokal, bygdegård färre än 150 Kilvamma Hotell, pensionat Hotell eller dyl. naturcamping max 9 gäster eller 5 gästrum Kyrktåsjö skola och Skola Skola eller dyl. Barnlyans förskola ej markplan, fler än 15 barn Logen Brattbäcken Samlingslokaler Samlingslokal, fler än 150 Norrskenets Förskola, daghem Skola eller dyl. förskola, Norråker markplan, mindre än 90 barn Norråkers gamla Hotell, pensionat Hotell eller dyl. skola - bärplockarboende minst 9 gäster eller 5 gästrum Norråkers handel Butik, affär Samlingslokal, 9

färre än 150 Ovanfjäll Mek, verkstad, plåtar Tillståndspliktig brandfarlig vara; industri, tillstånd enligt LBE Preem Hoting Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig brandfarlig vara Rödluvans förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. markplan, mindre än 90 barn SH Servicecenter Bil, gummiverkstad Tillståndspliktig brandfarlig vara Solgården Samlingslokaler Samlingslokal, färre än 150 Statoil 1-2-3 Hoting Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig brandfarlig vara STF Vandrarhem Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Kyrktåsjö minst 9 gäster eller 5 gästrum Travbanan Hoting Idrottsanläggning Samlingslokal, färre än 150 Tåsjö kyrka och Kyrka, församlingshem Samlingslokal, begravningskapell fler än 150 10

; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Tåsjöberget Idrottsanläggning Restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Tåsjögården Åldringsvård Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Vision HVB Övrig vårdanläggning Vård eller Kyrktåsjö omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Vision HVB Viken Övrig vårdanläggning Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Br2 11

Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 13 2015-09-11 4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Hotings släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. Åren 2011 och 2012 utfördes inga insatser vid IVPA-larm. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 2010 7 1 45 7 2 2011 6 0 0 8 2 2012 2 1 0 10 0 2013 7 0 21 6 2 2014 6 0 38 3 1 Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Hotings släckområde under perioden 2010-2014 I Hoting är det IVPA-larmen som varit den vanligaste av de ovan redovisade larmen, sedan 2010. Detta ser vi ofta förekomma i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. 12

5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 13

Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 14

6. Bemanning I Hoting finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och tre brandmän (1 + 3) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 12 anställda. I nuläget har 7 av brandmännen C-körkort. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans). 6.1. Åldersfördelning De 12 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Hoting har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Hotings brandstation 15

6.2. Strömsund och Dorotea Närmsta orter med räddningstjänst är Strömsund och Dorotea. Vid behov bör mannar från någon av dessa komma till Hoting och hjälpa till. I Strömsund har man 1 styrkeledare + 4 brandmän. Totalt 18 anställda. Bemanningssituationen i Dorotea är i nuläget oklart. Mellan Dorotea och Hoting är det 22,2 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Dorotea inom 26 minuter. 16

7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Hotings släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 17

Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund