Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas från Liber Distribution Beställningsnr. 98:394. Tel 08-690 95 76
Sammanfattning Beräkningarnas omfattning Beräkningarna i denna rapport omfattar huvuddelen av lärarna i grundskolan, lärare inom grundläggande vuxenutbildning samt lärare i praktiskestetiska ämnen i gymnasieskolan. Av totalt 80 480 lärare (exkl. skolledare) hösten 1997 som hade huvuddelen av sin tjänstgöring förlagd till grundskolan ingår cirka 76 800 i dessa beräkningar. De svarade för cirka 96 procent av den totala undervisningen i grundskolan. Hemspråkslärare är den största av de lärarkategorier i grundskolan som inte ingår i beräkningarna (1 930 lärare hösten 1997). För övrigt ingår inte lärare på i lärarregistret ospecificerade tjänster liksom ej heller det fåtal lärare som fortfarande finns på tjänst som lärare i barnkunskap och i handels- och kontorsämnen. Beräkningarna omfattar inte heller skolledare. Huvudsyftet med beräkningarna är att ange utbildningsbehovet av lärare med fördelning på olika inriktningar. Beräkningar har gjorts för perioden 1997-2017 avseende behov, tillgång, rekryteringsbehov och behov av nyexamination. Behov och tillgång jämförs vart femte år. Skillnaden utgörs av rekryteringsbehovet under åren däremellan. Behovet av nyexaminerade beräknas utifrån rekryteringsbehovet och jämförs med förväntad examination. Förutom ett basalternativ har ett antal alternativa beräkningar genomförts, ofta redovisade som känslighetsanalyser där olika antagandens effekter på resultatet redovisas som avvikelser från basalternativet. Elevutvecklingen Under 1990-talet har antalet elever i grundskolan ökat från cirka 877 700 hösten 1991 till 984 200 hösten 1997. Ökningen beräknas fortsätta fram t.o.m. hösten 2001 då antalet elever förväntas bli cirka 1 062 000, vilket motsvarar en ökning från 1991 med 21 procent. Större delen av denna ökning är således redan avklarad. Till innevarande läsår (1998/99) beräknas ökningen ha uppgått till mellan 15 och 16 procent. Efter år 2001/02 kommer antalet elever i grundskolan att minska som följd av nedgången i antalet födda under senare år. Från år 2004/05 är elevutvecklingen i stigande grad beroende av hur många barn som kommer att födas. Enligt basalternativet som grundas på huvudalternativet i 1998 års befolkningsprognos (SCB) kommer antalet elever i de lägre årskurserna att börja öka efter år 2007. Det totala antalet elever i grundskolan ökar först efter år 2011. Inom den grundläggande vuxenutbildningen har antalet elever antagits bli ungefär detsamma som idag. Inom gymnasieskolan har elevutvecklingen antagits följa utvecklingen av antalet 16-18-åringar. Det innebär att antalet elever under de närmaste åren inte förändras nämnvärt, men från omkring år 2002 börjar öka kraftigt fram till år 2008. Räknat från 1997 års nivå uppgår ökningen till 26 procent. Därefter minskar antalet elever lika hastigt som det steg. Behovet av lärare i grundskolan Bakgrund En grundläggande förutsättning i beräkningarna är att behovet av lärare styrs av elevutvecklingen. En förändring av elevunderlaget har antagits slå igenom till 75 procent i form av ökat eller minskat lärarbehov. Under 1990-talet har man dock inte kunnat konstatera en sådan följsamhet mellan elevutveckling och utveckling av antal lärare. Trots att antalet elever i grundskolan har ökat, så har kommunerna på grund av resursbrist dragit ned på undervisningen, särskilt inom hemspråk, svenska som andraspråk och specialundervisning. Den undervisning som meddelats har också kunnat genomföras med färre lärare p.g.a. att den genomsnittliga undervisningstiden per lärare ökat. Lärartätheten har således minskat, både i termer av undervisning per elev och i termer av antal lärare per elev. Från 1994/95 har dock den s.k. vanliga undervisningsvolymen per elev varit så gott som oförändrad. Hösten 1997 ökade dessutom det totala antalet 1
lärare i grundskolan efter att ha minskat under hela 1990-talet. Framtida behov av lärare i grundskolan Mellan läsåren 1997/98 och 2001/02 beräknas behovet av grundskollärare öka med drygt 7 procent, från 76 800 till 82 400. (Uppräknat till att omfatta grundskolans hela lärarkår 1997 innebär det en ökning från 80 500 till 86 400.) Efter läsåret 2001/02 minskar behovet successivt ned till omkring 70 000 under några år från år 2010 och framåt, varefter det långsamt ökar igen. Behovet av lärare 1-7 ökar något fram till år 2000/01, men minskar därefter - så småningom ganska kraftigt. Under perioden 2007-2011 beräknas behovet vara 14-15 procent lägre än 1997. Behovet av lärare 4-9 ökar fram till år 2004/05, då det beräknas vara 14 procent högre än 1997. Därefter minskar behovet fram till år 2012, då det beräknas ligga drygt 8 procent lägre än 1997. Behovet av lärare i praktisk-estetiska ämnen ökar kraftigast - med 20 procent till år 2003. Ökningen beror förutom av elevutvecklingen på att tiden för slöjd och idrott har utökats i timplanen. Vidare har antagits att dessa lärare kommer att i större omfattning undervisa i årskurserna 1-6 (i praktiskestetiska ämnen) än vad de gör idag. Till följd av elevutvecklingen minskar behovet av denna lärargrupp med början år 2005. Alternativa beräkningar Basalternativet grundas på befolkningsprognosens huvudalternativ, på en anpassning av lärartätheten till elevutvecklingen samt på oförändrad undervisningsvolym per lärare. Alternativa beräkningar har genomförts utifrån andra antaganden om födelsetalens utveckling, lärartäthet och undervisningstid per lärare. Födelsetalens kommande utveckling påverkar lärarbehovet först efter år 2004 och mer ju längre fram i tiden man går. Ett alternativ med högre fruktsamhet (1,98 barn per kvinna) än i basalternativet (1,83 barn per kvinna) leder till att behovet år 2017 blir 5,6 procent högre än i basalternativet. Ett alternativ med lägre fruktsamhet (1,72 barn per kvinna) leder till att behovet år 2017 blir 4 procent lägre än i basalternativet. En fem procent högre lärartäthet än 1997 resulterar i att behovet av lärare år 2002 blir 7 procent högre än enligt basalternativet, vilket motsvarar 5 800 lärare fler. Från 1997 skulle det totala behovet av lärare då öka med 11 500. Rimligheten i detta kan ifrågasättas. På lång sikt, då antalet elever minskar torde det vara lättare att öka lärartätheten. En ökning av lärarnas undervisningstid med i genomsnitt en veckotimme per lärare resulterar i att behovet blir 4 procent lägre än i basalternativet. År 2002 innebär det 3 300 färre lärare än i basalternativet. Beräknat behov av lärare i grundskolan 1997-2017 Tusental 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Totalt, basalt. 4-9-lärare PE-lärare Högre lärartäthet +1 vt per lärare 1-7-lärare 0 1997 2002 2007 2012 2017 Tillgång på lärare i grundskolan Beräkningen av den framtida tillgången utgår från antalet behöriga lärare 1997. I dessa beräkningar betraktas en lärare som behörig om denne antingen har pedagogisk utbildning eller innehar tillsvidareanställning. Lärarna har skrivits fram med hjälp av antaganden om kvarvaro i yrket och om pensionsavgång. Till denna lärarkår har adderats ett beräknat tillskott av nyexaminerade lärare. Fr.o.m år 2002 baseras antalet examinerade huvudsakligen på ett utifrån antagningen hösten 1998 skattat antal nybörjare vid lärarutbildningarna. Detta antal har i beräkningarna förutsatts vara detsamma under hela prognosperioden. Av lärare 1-7 har 80 procent antagits fullborda sin utbildning, av lärare 4-9 60 procent. Drygt 4 700 av de behöriga lärarna var minst 60 år 1997, och kan således förväntas pensioneras inom den närmaste femårsperioden. Annan avgång (inklusive förtidspension) väntas bli något högre, 5 800. Totalt beräknas således 10 500 av det tjänstgörande lärarna sluta före år 2002. Pensionsavgångarna ökar med tiden och blir som störst under perioden 2008-2012. Den totala tillgången på lärare 1-7 och 4-9 i allmänna ämnen beräknas öka fram till år 2002; lärare 4-9 dock obetydligt. Därefter minskar tillgången 2
långsamt. Tillgången på lärare i praktisk-estetiska ämnen beräknas minska under hela prognosperioden. Brist eller överskott? Av samtliga lärare som hade sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till grundskolan hösten 1997 var knappt 5 400 obehöriga enligt den definition som används i dessa beräkningar. Det innebär att de varken hade pedagogisk utbildning eller tillsvidareanställning. Dessa lärare hade hand om drygt 5 procent av undervisningen. Av de lärare som ingår i dessa beräkningar var emellertid endast 3 900 obehöriga. (Andelen obehöriga bland de lärare som inte ingår i beräkningarna var således hög.) Till de i det följande angivna uppgifterna om brist på behöriga lärare bör man därför addera i runda tal 1 500 lärare. Under de närmaste åren ökar behovet av lärare mer än tillgången och antalet obehöriga lärare i skolan beräknas därför öka från 3 900 till cirka 7400 år 2001. Både behov och tillgång beräknas minska efter år 2002, men tillgången i långsammare takt. Efter år 2002 visar tillgångsberäkningarna endast konsekvenserna av ett bibehållande av intagningen till lärarutbildningarna på 1998/99 års nivå - det är alltså ingen prognos över hur det kommer att bli. Om således 1998/99 års intagning (eg. skattat antal nybörjare) bibehålls leder det till att den totala tillgången på lärare tillfälligt kan komma att överstiga det totala behovet omkring år 2010. Det som på totalnivå kan se ut som överskott kring år 2010 gäller dock bara vissa kategorier. Samtidigt beräknas det bli brist på andra kategorier, liksom i skolan som helhet. Mot slutet av prognosperioden ökar bristen. Förutom att beräkningarna över den framtida tillgången baseras på 1998/99 års dimensionering, tillkommer faktorer som gör den beräknade tillgången osäker. Lägre kvarvarofrekvens i yrket, lägre examinationsfrekvens och lägre lärarbenägenhet resulterar i ett betydligt större antal obehöriga lärare. År 2002 skulle man, med de alternativa antaganden som gjorts, ha mer än 10 000 obehöriga lärare och fortfarande en stor brist omkring år 2010. Utsikterna per lärarkategori Tillgången på 1-7-lärare beräknas överstiga behovet från år 2002 och framåt. Bristen på 4-9-lärare väntas däremot bli allt större. Även bristen på behöriga lärare i praktisk-estetiska ämnen ökar kraftigt. I praktiken kommer troligen lärare 1-7 att få ta hand om en allt större andel av undervisningen i årskurserna 4-7. Beräkningarna visar dock att det på sikt ändå kan bli överskott av denna lärarkategori om man fortsätter att ta in lika många på lärarutbildningen som man gör idag. Alternativt kan man tänka sig att lärare 1-7 kommer att fortbilda sig till 4-9-lärare, vilket i så fall skulle motverka ett överskott. Bristen på 4-9-lärare beräknas falla på lärare i matematik/naturorienterande ämnen och i svenska/språk. En del av bristen på lärare i matematik/naturorienterande ämnen kan hänföras till dataämnen, eftersom behovet av lärare inom detta område förts till Ma/NO-lärare. För lärare i praktisk-estetiska ämnen tyder beräkningarna på en tilltagande brist. Kraftigast blir bristen på textillärare och hushållslärare, beroende på stora pensionsavgångar. Bristen på musiklärare beräknas dock avta med början omkring år 2005. De examensmål för lärarutbildningarna som regeringen angivit i budgetpropositionen 1997/98:1 innebär emellertid att antalet examinerade från 1-7- lärarutbildningen bör minskas kraftigt under perioden 2003-2005 jämfört med föregående treårsperiod. Om lärarhögskolorna kommer att minska sin intagning med anledning härav kommer således utvecklingen av tillgången på 1-7-lärare att skilja sig från den här beräknade. Examensmålen för 4-9- lärare för samma period stämmer emellertid väl med beräknad examination. Problemet för denna kategori är att examensmålen för perioden 2000-2002 blir mycket svåra att uppnå. Behov av och tillgång på lärare i grundskolan Tusental 45 40 35 30 25 20 15 10 5 1-7-lärare 4-9-lärare PE-lärare Tillgång Behov 0 1997 2002 2007 2012 2017 3
Rekryteringsbehov per femårsperiod av lärare i grundskolan. Basalternativet 10000 8000 Rekryteringsbehov enligt kravet "Alla behöriga" Rekryteringsbehov om andel obehöriga = 1997 6000 4000 2000 0 1-7 4-9 PE 1-7 4-9 PE 1-7 4-9 PE 1-7 4-9 PE 1998-2002 2003-2007 2008-2012 2013-2017 Rekryteringsbehov Enligt basalternativet skulle drygt 22 000 nyexaminerade lärare behöva rekryteras under perioden 1998-2002 om alla lärare i skolan skall vara behöriga år 2002. Det är emellertid knappast tänkbart att man kan uppnå en situation med 100 procent behöriga lärare. Bland dem som här räknas som obehöriga torde det också finnas lärare som kommunerna inte har för avsikt att ersätta. Om man antar att andelen obehöriga får kvarstå på 1997 års nivå uppgår rekryteringsbehovet istället till 18 000. Om man lyckas rekrytera de 18 000 lärarna, så kommer rekryteringsbehovet under efterföljande femårsperiod att bli betydligt lägre, drygt 8000. Därefter ökar rekryteringsbehovet igen. Om man däremot inte lyckas rekrytera tillräckligt med behöriga lärare under den första perioden kvarstår ett rekryteringsbehov som förskjuts över till efterföljande period, för vilken rekryteringsbehovet då blir högre än beräknat. Under de två första perioderna är rekryteringsbehovet av 4-9-lärare större än av övriga kategorier, medan rekryteringsbehovet av 1-7-lärare dominerar under de två sista femårsperioderna. Behov av och tillgång på lärare i grundskolan Kategori 1997 1) 2002 2007 2012 Lärare 1-7 Behov 37150 37260 31940 32130 Tillgång 35840 38260 37560 35740 Brist/överskott (-1310) 1000 5620 3610 Lärare 4-9 Behov 25840 28760 27600 23650 Tillgång 24720 25120 24890 24020 Brist (-1120) -3640-2710 370 PE-lärare Behov 13820 16370 15570 14250 Tillgång 12340 12060 11230 10440 Brist -1480-4310 -4340-3810 Summa Behov 76810 82390 75110 70030 Tillgång 72900 75440 73680 70200 Brist/överskott -3910-6950 -1430 170 1) Antalet obehöriga lärare i grundskolan hösten 1997 var cirka 5 400. Se vidare Brist eller överskott?. - Uppgifterna för 1997 kan ge en något skev bild av behörighetssituationen för lärare 1-7 resp. 4-9. Bristen har erhållits genom att tillgången på lärare jämförts med ett behov beräknat utifrån hur undervisningen bör fördelas mellan dessa båda lärarkategorier. Därvid har antagits att lärare 1-7 bör ha hand om en större andel av undervisningen i årskurs 7 än vad de uppskattas ha haft detta år. Detta ger en för mörk bild av behörighetssituationen för 1-7-lärare och en för ljus bild för 4-9-lärare. 4
Lärare inom grundläggande vuxenutbildning Det totala behovet av grundskollärare inom grundläggande vuxenutbildning har beräknats till drygt 1 900 hösten 1997, varav 35 procent 1-7- lärare och 65 procent 4-9-lärare. Huvuddelen avser inriktning mot svenska, samhällsorienterande ämnen och språk; för 1-7-lärare 70 procent och för 4-9- lärare 80 procent. Behovet av undervisning har antagits vara oförändrat under prognosperioden. Däremot förändras behovet av lärare en aning på grund av förändringar i lärarkårens sammansättning, vilka påverkar den genomsnittliga undervisningstiden per lärare. Därför behövs något fler lärare för att fullgöra samma totala undervisningsvolym som 1997. Tillgången på behöriga lärare har uppskattats till 1 750 hösten 1997. Hur tillgången utvecklas beror förutom på avgången från nuvarande lärarkår på hur stor andel av de nyexaminerade lärarna som kommer att ta tjänst inom grundläggande vuxenutbildning. Rekryteringsbehovet uppgår till cirka 400-500 per femårsperiod. Lärare i gymnasieskolan Ungefär en fjärdedel av samtliga lärare i praktiskestetiska ämnen i grundskola och gymnasieskola fanns 1997 inom gymnasieskolan. Andelen varierar mellan olika inriktningar. Behovet av lärare i gymnasieskolan beräknas öka från 3 200 år 1997 till 3 800 år 2008. Därefter minskar behovet i ungefär samma takt som det ökat. Bristen på behöriga lärare beräknas öka avseende alla kategorier utom musiklärarna. Bristen på bildlärare beräknas inte öka förrän ett par år in på 2000-talet. Situationen är dock beroende av dels i vilken skolform de nyexaminerade kommer att ta tjänst, dels av byten mellan skolformer av de nu verksamma lärarna. Rekryteringsbehovet beräkna uppgå till cirka 1 100 per femårsperiod under de två första perioderna. Därefter blir det mycket lågt, 200-300 per femårsperiod. Med oförändrad andel obehöriga uppgår rekryteringsbehovet under den första perioden till cirka 750. Examinationsbehov och beräknad examination En del av dem som utbildas till lärare kommer av olika anledningar inte att tjänstgöra som lärare, eller prövar på yrket endast under en kort tid. För att beräkna hur många lärare som behöver examineras för att rekryteringsbehovet skall tillgodoses, divideras detta med en faktor som avser det vi här kallar för lärarbenägenhet. Den visar hur stor del av de examinerade under en femårsperiod som kan förväntas inneha en lärartjänst vid periodens slut. Antagandena om lärarbenägenhet varierar mellan lärarkategorierna. För lärare 1-7 har den antagits vara 85 procent, för lärare 4-9 varierande mellan 80 och 85 procent beroende på inriktning. Antagandena om lärarbenägenhet är särskilt osäkra för lärare i praktisk-estetiska ämnen. De varierar mellan 65 och 85 procent. Det sammanlagda behovet av examinerade 1-7- lärare och 4-9-lärare i allmänna ämnen för hela prognosperioden stämmer rätt väl överens med den beräknade totala examinationen. Problemet är att det föreligger kraftiga skillnader i rekryteringsbehov mellan olika perioder. Det innebär för de enskilda femårsperioderna både att det totala antalet examinerade inte stämmer överens med rekryteringsbehovet och att fördelningen av antalet examinerade mellan 1-7-lärare och 4-9-lärare inte är den bästa. Av tabellen på nästa sida framgår att examinationen av 1-7-lärare är något för hög under perioden fram till år 2002 och av 4-9-lärare alldeles för låg. Som tidigare nämnts kan dock bristen på 4-9- lärare bidra till att efterfrågan på 1-7-lärare blir större än beräknat, både under denna period och under efterföljande period. Trots detta torde examinationen av 1-7-lärare under perioden 2003-2007 vara för hög. Om man minskar intagningen under några år från nu och framåt så behöver den emellertid snart höjas igen. Examinationsbehovet av 4-9-lärare under perioden 1998-2002 kommer inte att kunna uppfyllas inom den ordinarie långa lärarutbildningen. En möjlig väg att förhindra lärarbristen är att fler utbildas via den ettåriga praktisk-pedagogiska utbildningen. Frågan är annars vad som händer. Kommer man att tillsätta 4-9-lärartjänsterna med obehöriga lärare, eller kommer man att lösa problemen med att lärarna undervisar mer och att man har större elevgrupper? Det pågår också en diskussion om att skapa andra vägar att nå lärarbehörighet än de rent traditionella. Obehöriga lärare kan komma att ges möjlighet att kombinera tjänstgöring med utbildning. Vidareutbildning av lärare skall underlättas. AMS kommer under slutet av 1998 att anordna kompletterande utbildningar som leder till lärarbehörighet. 5
Inledningsvis skall satsningen omfatta 1 500 personer. För personer som erhållit sin lärarutbildning på detta sätt är det rimligt att anta att lärarbenägenheten blir högre än genomsnittet för dem som går den traditionella vägen. Om lärare kommer att utbildas och rekryteras på annat sätt än idag kan det därför tänkas att examinationsbehovet blir lägre än beräknat. För lärare i praktisk-estetiska ämnen tyder beräkningarna på att examinationen bör höjas. Examinationsbehovet blir dessutom högre, om man anser att en större andel än idag bör vara tvåämneslärare och att dessa till en del ska undervisa i allmänna ämnen. Då blir å andra sidan behovet av 1-7-lärare och 4-9-lärare motsvarande lägre. Examinationsbehov och beräknad examination Kategori 1998-2002 2003-2008- 2013- Obehör. % obeh. 2007 2012 2017 ersätts = 1997 1) Lärare 1-7 Examin.behov Grundskola 8070 6390 1510 9800 10510 Grundl. vux. 170 150 200 240 190 Summa 8240 6540 1710 10040 10700 Beräkn. exam. 2) 9650 7730 7720 7720 Lärare 4-9 Examin.behov Grundskola 10830 9420 5500 2290 7340 Grundl. vux. 410 250 340 370 280 Summa 3) 11240 9670 5840 2660 7620 Beräkn. exam. 2) 6030 6890 6890 6890 Totalt 1-7, 4-9 Examin.behov 3) 19480 16210 7550 12700 18320 Beräkn. exam. 2) 15680 14620 14610 14610 Lärare i praktiskestetiska ämnen 4) Examin.behov Grundskola 8320 6310 2930 1900 4280 Gymnasiesk. 1490 1020 1510 190 390 Summa 9810 7330 4440 2090 4670 Beräkn. exam. 2) 3410 3460 3490 3490 1) För lärare 1-7 och 4-9 avses den för dessa genomsnittliga andelen obehöriga 1997. 2) Examinationen under de tre sista perioderna utgår ifrån att antalet nybörjare ligger fast på 1998/99 års nivå. 3) Till detta skall läggas ett ersättningsbehov för dem som lämnar grundskolan för att tjänstgöra i gymnasieskolan. Det har grovt uppskattats motsvara 950 examinerade per femårsperiod från 4-9-lärarutbildningen. 4) Examinationsbehov med oförändrad andel tvåämneslärare. 6
Examinationsbehov per lärarkategori och beräknad examination per femårsperiod Lärare i grundskolan. Basalternativet Kategori Examinationsbehov Beräknad examination 1998-2002 2003-2008- 2013-1998- 2003-2008- 2013- Obehör. % obeh. 2007 2012 2017 2002 2007 2012 2017 ersätts = 1997 1) Grundskollärare 1-7 Ma/NO 3740 2260 590 3350 3560 3630 3720 3720 3720 Sv/SO 4330 4130 920 6450 6950 6020 4010 4000 4000 Summa 8070 6390 1510 9800 10510 9650 7730 7720 7720 Grundskollärare 4-9 Ma/NO 4700 3440 2150 720 2560 2410 2280 2180 2180 Sv/Språk 5300 5200 2120 860 2990 1860 2540 2600 2600 SO 680 650 880 510 1230 1540 1580 1580 1580 Sv/SO 150 130 350 200 560 220 490 530 530 Summa 10830 9420 5500 2290 7340 6030 6890 6890 6890 Lärare i praktiskestetiska ämnen 2) Bild 800 500 430 70 440 420 410 410 410 Hushåll 1110 980 730 0 490 190 190 200 200 Idrott 1950 1270 670 570 1140 900 1110 1130 1130 Musik 1100 590 200 160 630 1120 1000 1000 1000 Textilslöjd 1760 1630 630 600 760 400 400 400 400 Trä- o met.slöjd 1600 1340 270 500 820 380 350 350 350 Summa 8320 6310 2930 1900 4280 3410 3460 3490 3490 Samtliga 27220 22120 9940 13990 22130 19090 18080 18100 18100 Tillägg f. övergång t. gymnasieskola 940 940 940 940 940 Anmärkning: Den förväntade examinationen skall även täcka examinationsbehovet av motsvarande lärarkategorier inom andra skolformer. Se tabell 10 och tabell 11. 1) Se fotnot till tabell 7. 2) Examinationsbehov vid oförändrad andel tvåämneslärare i skolan. Se tabell 19. Tabell 10 Examinationsbehov per femårsperiod för täckning av rekryteringsbehovet av lärare inom grundläggande vuxenutbildning. Basalternativet Kategori 1998-2002 2003-2008- 2013- Obehör. % obeh. 2007 2012 2017 ersätts = 1997 Grundsk.lär. 1-7 Ma/NO 50 40 60 70 60 Sv/SO 120 110 140 170 130 Summa 170 150 200 240 190 Grundsk.lär. 4-9 Ma/NO 80 50 70 70 50 Sv/Språk 290 180 240 270 200 SO 40 20 30 30 30 Summa 410 250 340 370 280 Totalt 580 400 540 610 470 Tabell 11 Examinationsbehov per femårsperiod för täckning av rekryteringsbehovet av lärare i praktisk-estetiska ämnen i gymnasiekola och komvux. Basalternativet Lärar- 1998-2002 2003-2008- 2013- kategori Obehör. % obeh. 2007 2012 2017 ersätts 1997 Bild 320 220 290 10 90 Hushåll 95 85 140 50 25 Idrott 490 380 640 190 180 Musik 530 290 380-70 70 Textilslöjd 45 40 50 5 20 Trä- och metallslöjd 5 5 10 5 5 Summa 1485 1020 1510 190 390 7
Kvarvaro i läraryrket Uppgifter om kvarvaron i läraryrket har tagits fram ur lärarregistret enligt ett par alternativa sätt. Det ena alternativet visar för varje lärarkategori och för skilda årgångar av registret hur stor andel av lärarna som finns kvar i registret ett år senare, två år senare, tre år senare osv upp till nio år senare. Dessa observerade kvarvarofrekvenser går dock inte att använda direkt i prognosen vid framskrivningen av lärartillgången eftersom det även förekommer en viss återgång i yrket. Därför har tabeller tagits fram som visar både kvarvaro i och tillskott till lärarkåren. I dessa har fyra femårsperioder studerats, nämligen 1980-85, 1985-90, 1988-93 och 1991-96. Jämförelser görs mellan det första och det sista året inom perioderna. Tillskottet under perioden delas upp i examinerade under perioden och övriga nytillkomna behöriga lärare. De senare har använts för att räkna upp den observerade kvarvaron. Uppräkningsfaktorn omfattar således förutom lärare som återgår i yrket även tillskott av lärare som kommer till yrket för första gången, men som inte examinerats under perioden. Den första av de studerade femårsperioderna kan i stort betraktas som en bra period ur lärarnas synvinkel. Det var brist på lärare (även om bristen avtog mot periodens slut) och det var sannolikt få som tvingades lämna sitt arbete. Samtidigt var läget på arbetsmarknaden i övrigt inte det allra bästa, varför suget därifrån inte kan ha varit så starkt. Sammantaget avspeglar sig detta i en jämförelsevis hög kvarvaro i läraryrket. Runt 1990 var arbetsmarknadsefterfrågan hög och möjligheterna för lärare att söka sig till andra yrken torde ha förbättrats. Detta kan vara en orsak till en högre avgång från yrket under perioden 1985-1990. 1990- talet karaktäriseras av ett starkt försämrat läge på arbetsmarknaden i allmänhet. Besparingsåtgärder inom den offentliga sektorn har även drabbat lärare. För många lärarkategorier kan man observera en lägre kvarvaro under de båda sista perioderna än under de två första. Särskilt markant är förändringen i åldersgruppen 55-59 år. Av det material som visar kvarvaro efter ett år, två år osv. framgår att det är i åldrarna över 60 år som kvarvaron sjunkit drastiskt. Av sistnämnda material framgår att minskningen i kvarvaron har avtagit under senare år och övergått i en ökning mellan 1996 och 1997. I vissa åldersgrupper syns en ökning även året dessförinnan. För hela lärarkåren i lärarregistret 1 och för åldrarna upp till 54 år i genomsnitt har kvarvaron varit i stort sett oförändrad mellan 1992 och 1996 och ökat mellan 1996 och 1997. I åldrarna över 60 har dock kvarvaron fortsatt att sjunka. Av tabell 1 framgår hur kvarvaron i lärarkåren och tillskottet till den förändrats mellan de fyra femårsperioderna. Uppgifterna avser endast behöriga lärare och skolledare som var högst 49 år i början av perioderna. Andelen kvarvarande efter fem år har minskat från cirka 92 procent till cirka 88 procent (kvarvarande vid periodens slut av samtliga lärare vid periodens början). Tillskottet av andra än nyexaminerade var den första femårsperioden cirka 5 procent (räknat på antalet lärare vid periodens början). Tillskottet under de tre sista perioderna uppgick till 8,5 procent. Tillskottet till dagens lärarkår av lärare som redan är utbildade är således av stor betydelse vid beräkningen av den framtida lärartillgången. Tabell 1 Kvarvaro i och tillskott till lärarkåren per femårsperiod Uppgifterna avser behöriga lärare och skolledare som var högst 49 år vid periodens början i grundskola, gymnasieskola, komvux, sär- och specialskola, folkhögskola samt svenska för invandrare (se dock fotnot 1 och 2). 80-85 1) 85-90 88-93 91-96 2) Antal vid periodens början 93690 94090 90920 82290 Kvarvarande: samma kategori 79200 78940 73690 63650 bytt kategori 3) 7270 6220 7660 8500 Kvar totalt % 92,3 90,5 89,5 87,7 Tillskott: nyexaminerade 4) 15550 13460 8690 11830 övriga 4470 7970 7720 6850 övriga % 5) 4,8 8,5 8,5 8,3 1) Exklusive sär- och specialskola. 2) Exklusive folkhögskola. 3) Dessa omfattar lärare som blivit skolledare; den första perioden 946, den andra perioden 1 065 och 2 125 den tredje. Uppgifter för den fjärde perioden saknas. 4) Examinerade under något av de angivna åren. För t.ex. perioden 80-85 avses åren 1980-1985. 5) Procentandelen är beräknad på antalet lärare vid periodens början. 1 Lärarregistret omfattar skolformerna grundskola, gymnasieskola, komvux, särskola, specialskola och SFI (svenska för invandrare). 8
I de angivna kvarvarofrekvenserna i tabell 1 ingår lärare som blivit skolledare. I prognosen räknas emellertid lärare som övergått till skolledartjänst inte som kvarvarande. Övergången till skolledartjänst har hittills varit störst bland mellanstadielärare och ämneslärare. De antaganden om kvarvarofrekvenser som används i prognosen baseras på ett genomsnitt av kvarvaro + återgång (inkl. tillskott av ej nyexaminerade) under perioderna 1985-1990 och 1991-1996. I några fall har genomsnittet för de tre sista perioderna använts. sista av denna kategori fyller 63 år under år 2002. Därefter torde således avgången före 65 års ålder minska bland lågstadielärarna. I dessa beräkningar har vi antagit att avgången före 65 års ålder inte kommer att vara lika hög som under de senaste åren. Antagandet kommer in i antagandena om kvarvarofrekvenser (se föregående avsnitt). På samma sätt som för yngre åldrar antas sålunda kvarvarofrekvensen för åldersgruppen 60-64 år motsvara ett genomsnitt av de observerade kvarvarofrekvenserna perioderna 1985-1990 och 1991-1996 för denna åldersgrupp. Pensionsavgång Under 1990-talet har andelen lärare som slutat sin tjänstgöring före 65 års ålder ökat. Efter 1991 har i genomsnitt mellan 26 och 32 procent av lärarna i åldern 60-64 år lämnat sin tjänstgöring ett år senare. Åren närmast dessförinnan låg motsvarande tal på mellan 15 och 18 procent. Avgången ökar med stigande ålder. Mellan läsåren 1996/97 och 1997/98 slutade sålunda omkring 20 procent av lärarna som 1996 var 60-61 år, av lärarna som var 62 år cirka 30 procent, av lärarna som var 63 år cirka 35 procent och av lärarna som var 64 år 84 procent. (De senare kan ha uppnått 65 års ålder då de slutade.) Den ökade avgången torde till stor del kunna förklaras av att kommunerna erbjudit lärare att gå i förtid. I samband med att kommunerna tog över ansvaret för lärarna åtog sig staten att betala pensionerna under en övergångstid, vilket troligen bidrog till att kommunerna gick ut med pensionserbjudandena. Pensionsåldern är numera rörlig och pension kan tas ut från och med 61 års ålder. Man har rätt att arbeta till 67 års ålder. Vid tidig pensionsavgång blir dock den årliga pensionen lägre än vid senare avgång. Hur stor kommer då avgången före 65 års ålder att bli framöver? Rätten till tidig pensionsavgång talar för att pensionsavgången före 65 års ålder kan fortfara att vara hög, medan de sämre pensionsvillkoren vid tidigt uttag talar för det motsatta. Kommunerna kommer heller knappast att gå ut med liknande pensionserbjudanden som hittills. Snarare kanske man blir angelägen att behålla lärarna inför stundande befarad lärarbrist. För bl.a. lågstadielärare som är födda 1939 eller tidigare och som varit anställda sedan lärarna kommunaliserades gäller övergångsbestämmelser, vilka innebär att de har rätt att pensioneras vid 63 års ålder (vid utgången av det kalenderhalvår de fyller 63 år). De 9