Åren framför oss. En rapport från projekt Tankesmedjan

Åren framför oss En rapport från projekt Tankesmedjan

Åren framför oss HSO Skånes Tankesmedja HSO Skånes Tankesmedja är ett projekt i vilket ett antal representanter för HSO Skåne har diskuterat vad som händer i samhället och hur vi anser att handikapprörelsen bör förhålla sig till detta. Gruppen har träffats ett tiotal gånger och diskuterat olika teman, blandat med föreläsningar och kontakter med resurspersoner. Att försöka skåda in i framtiden är ingen vetenskap, även om det finns olika instrument för att strukturera sådana diskussioner och försöka åstadkomma mer än rena gissningar. Gruppen har producerat tre olika rapporter som finns tillgängliga på HSO Skånes hemsida.två är arbetsmaterial, ett för analys av organisationernas egen utveckling och ett för att strukturera diskussionerna kring en framtida regional förändring. Deltagare i gruppen var: Jan Linné, Hjärt- och lungsjuka, Lena Landin, Sonja Jörgensen, Carina Stenkilsson och Magnus Thene från HSO Skåne, Lotta Lagerholm, Autism, Carina Bergström Bång, FUB, och under de första mötena Gunilla Jarehult, Blödarsjuka. Vår förhoppning är att vårt material skall hjälpa handikapprörelsen att föra en bra verksamhet under Åren framför oss. Skåne september 2013 Lars Gustavsson Projektledare

En omvärld i förvandling Samhället står inför ständiga förändringar. En del är stora och genomgripande och andra mindre, men ändå betydelsefulla. I vissa fall går förändringen relativt sakta, som t.ex. befolkningsutvecklingen och i andra fall som t.ex. teknikutvecklingen kan den gå rasande snabbt. En trend brukar benämnas som en mer långsiktig förändring i en viss riktning. En tendens är mer en modeinriktad händelse eller strömning som kan påverka inriktningar, kortsiktigt eller långsiktigt, men är svårare att belägga som en tydlig utveckling. Inför ingången till den nya politiska perioden 2014 kan vi från HSO Skåne se den utveckling som vi beskriver i detta dokument.vi tror att den kommer att påverka livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning och funktionshinder. Vi utgår från tjugo trender och tendenser som vi tror kommer att påverka, både positivt och negativt, vardagen och livet för människor med funktionsnedsättning och/eller kroniska sjukdomar. Dessa trender och tendenser innebär ett antal utmaningar för samhällets olika aktörer, då inte minst för handikapprörelsen på olika nivåer.vår lista på olika trender och tendenser skulle naturligtvis kunna bli mycket längre, men vi har valt dem som vi tror är de viktigaste och vi gör en analys och för ett resonemang kring dessa. Handikapprörelsen måste möta framtiden i samlad trupp om den skall ha inflytande på samhällsutvecklingen. Utvecklingen innebär både hot och möjligheter inför framtiden. Den politiska och juridiska utvecklingen En internationalisering och kanske framför allt en europeisering av många lagar och välfärdsfrågor Fortsatt omstrukturering, avreglering och omorganisering av välfärden med fler olika aktörer Fortsatt valfrihet Ökad samverkan med intresseorganisationer Ökad negativ tolkning av lagstiftning Regionala förändringar som ger nya konstellationer bl.a. inom handikapporganisationsområdet 1

Analys Det sägs att sex av tio svenska lagar påverkas av besluten inom EU. EU:s uppdrag från början var den fria rörligheten av varor, människor och kapital. Utifrån dessa tre friheter har EU lyckats expandera sin verksamhet till att kunna påverka de flesta områden av en europés vardag. Inom begreppet varor, vilket är produkter och tjänster, har även så småningom hälso- och sjukvård och andra sociala välfärdstjänster alltmer inlemmats. Det har gett EU en allt starkare social dimension och inriktning. Även den fria rörligheten för människor har haft stor betydelse för handikappolitiken. EU har tagit flera bra initiativ och skapat lagar och förordningar för att eliminera de hinder som existerar för människor med funktionsnedsättningar, när de skall resa mellan olika länder. Även på läkemedels- och hjälpmedelsområdet är EU iblandat, då dessa produkter kräver ett europeiskt godkännande. EU-initiativ har betytt ett antal positiva initiativ som t.ex.: möjligheter att söka specialistsjukvård utomlands, bättre tillgänglighet till resande med flyg och järnväg, insatser mot diskriminering, insatser för ökad tillgänglighet osv. I många fall har EU gått längre än vad den svenska riksdagen har varit beredd att gå i sin lagstiftning. I flera europeiska länder ger lagstiftningen starkare rättigheter till medborgarna än vad den svenska lagstiftningen ger. Det kan på I några fall har EU gått längre än vad den svenska riksdagen har varit beredd att gå i sin lagstiftning för människor med funktionsnedsättning. sikt även stärka våra rättigheter inom t.ex. vården och på diskrimineringsområdet. En negativ sida är att EU ser sjukvård och andra välfärdstjänster, som vilken produkt som helst och att de har öppnat den för alla internationella marknadskrafter. Många är intresserade av denna gigantiska tillväxtmarknad. En del av detta märker vi redan på den förändring och omstrukturering som producerandet av svenska välfärdstjänster genomgår. Medlemmar vittnar om att tolkningen, av de få rättigheter som en svensk medborgare har, blir snävare. Det krävs i många fall goda kunskaper av behövande för att söka ett behövligt samhällsstöd. Intresset för samarbete och samverkan med olika intresseorganisationer har enligt vår erfarenhet ökat under de senaste årtiondena. De försöker hitta nya former. Det ställer nya och annorlunda krav på handikapprörelsen. 2

Vi tror att detta kan leda till nya organisationer och konstellationer på handikappområdet. I både närområdet och i EU finns t.ex. två paraplyorganisationer, en som arbetar med de traditionella handikappfrågorna och en som arbetar med hälso- och sjukvård. En liknande utveckling är inte otänkbar i Sverige eller att vi får andra intressekonstellationer.vi lär också få se nya organisationer på välfärdsområdet. Regionala förändringar inom Sverige kommer också att skapa nya konstellationer och samarbetsformer. Utmaningar Politiska/juridiska utmaningar för handikapprörelsen: Att ta plats i den politiska diskussionen om välfärdspolitiken Att hitta kraftfullare och effektivare vägar för att agera och påverka den europeiska agendan Att skaffa kunskap och hitta företrädare inom handikapprörelsen för att kunna svara upp till invitationer om samverkan och samarbete, på ett trovärdigt och konstruktivt sätt Att vara öppna för förändringar, både inom den egna organisationen och inom samhället Att stödja medlemmar till behövligt samhällsstöd Politiska/juridiska utmaningar för samhället: Att verkligen sätta medborgarnas behov i centrum vid förändringar inom välfärdssektorn Att inkludera olika behovsgrupper i förändringsarbeten och ge dem stöd och förutsättningar för detta samarbete Att stärka medborgarnas makt genom verklig valfrihet, inte bara en falsk chimär av sådan Att stärka kvaliteten i välfärdstjänsterna Den ekonomiska utvecklingen Fortsatta svårigheter för människor med funktionsnedsättningar att få försörjning genom eget arbete Ökade behov av frivilligorganisationernas insatser på hälso- och sjukvårds- samt välfärdsområdet En ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård och andra välfärdstjänster Ansträngd samhällsekonomi med många svarta hål i offentlig sektor Ökat egenansvar och trängre nålsöga till stöd från samhället Behov av prioriteringar inom välfärden När fler slåss om samhällets ekonomiska resurser måste prioriteringar till. Det är viktigt att resurserna riktas till de största behoven. Analys Kraftfulla åtgärder behövs för att hjälpa, inte tvinga, ut människor med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. De initiativ som har tagits hitintills har inte gett önskvärt resultat. För yngre människor med funktionsnedsättningar påverkar svängningar i arbetsmarknaden inte deras möjligheter att få arbete i någon större utsträckning. För människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är sysselsättningsgraden i arbete mindre än 50 %. Trots olika initiativ är utvecklingen fortfarande negativ och framtidsutsikterna för denna grupp är inte speciellt positiva. 3

Vi kommer under det kommande decenniet att gå mot ett samhälle med arbetskraftsbrist. Om detta kommer att påverka funktionsnedsattas möjlighet till arbete är tveksamt.tidigare högkonjunkturer har inte gjort det. Minskade resurser ifråga om både personal och ekonomi, i förhållande till en ökad efterfrågan på välfärdstjänster, kommer att skapa behov av nya lösningar som t.ex. ökade insatser av frivilligorganisationer. Men det kommer också att ställas nya krav på prioriteringsarbetet så att resurserna riktas mot de största behoven och inte mot den största efterfrågan. Behovet av patientutbildning och egenvård kommer att öka. Den globala ekonomiska nedgången gör även sina avtryck i Sverige trots att vi inte är med i EMU. En svagare exportmarknad påverkar Sverige i form av minskad efterfrågan på arbetsmarknaden. Utmaningar Ekonomiska utmaningar för handikapprörelsen: Att kunna identifiera de svåraste och mest angelägna behoven bland medlemmarna och föra fram dem på ett övertygande sätt Att hjälpa till med positivt erfarenhetsutbyte och egenvård Att skapa kompletterade verksamheter där samhällets ansvar upphör som tex. hälsoaktiviteter, lätt rehabilitering, social aktivering, rättsstöd etc. Att skapa verksamheter med sådan kvalitet att de erhåller fortsatt och ökat stöd av samhället Ekonomiska utmaningar för samhället: Att se till att samhällets resurser riktas mot de största behoven och inte den största efterfrågan Att skapa en bred prioriteringsdebatt som ger legitimitet åt behövliga prioriteringar Att se till att offentliga verksamheter tar ett ansvar för att anställa människor med funktionsnedsättning Att tydligt klargöra vilket som är samhällets ansvar och vilket som är individens eget 4

Den sociala och demografiska utvecklingen En befolkningsutveckling med fler äldre och fortsatt ökat antal förtidspensionärer Minskad tillgång till arbetskraft Ökad mångfald, ökad olikhet, fler ensamboende Fler människor som själva upplever ohälsa Ett äldre samhälle En utmaning är befolkningsut vecklingen. Omkring år 2030 har vi 50 % fler ålderspensio närer i samhället och dubbelt så många 80-åringar som idag. Detta innebär att vi kommer att ha närmare 2,5 miljoner människor som är ålderspensi onärer och ungefär 1 miljon av dessa är 80 år eller äldre. Det är en seger för sjukvården och samhället, men samtidigt en utmaning vars problematik vi ännu endast kan ana. Detta kommer att ställa myck Det mångfacetterade samhället är redan här. En av de stora utmaningarna blir att et stora krav på pensionssys involvera funktionsnedsatta och andra, som står utanför arbetsmarknaden. tem, sjukvård, äldreomsorg och andra sociala system. Frågan är hur stora. En del samhällsdebattörer menar att det är friska år vi lägger till livet, d.v.s. att det är i livets slutskede som de stora kostnaderna sätter in, oavsett om vi blir 72 eller 102 år. Detta resonemang slås delvis sönder av forskaren Bettina Meinow. Antalet äldre med komplexa hälsoproblem ökar enligt hennes rapport. Det ställer ökade krav på både sjukvården och äldre omsorgen. Hälsoproblem ökar i takt med antalet ökade levnadsår. För Skånes del är befolkningsutvecklingen något ungdomligare, eftersom nästan 1/6 av befolk ningen är invandrare med en lägre medelålder än de inrikes födda. Befolkningsutvecklingen kommer att ställa stora krav på tillgängligheten i boende och i publika miljöer, likväl som på sjukvården och olika sociala stödinsatser. Arbetskraftstillgången beräknas att minska med ca 0,4 % årligen mellan 2010-2050, vilket inne bär att vi omkring 2030 kommer att ha 5-10 % mindre arbetskraft än idag. Detta är allvarligt då arbetskraftsutbudet är den viktigaste tillväxtfaktorn, vid sidan om produktiviteten. Den förvärvsar betande delen av befolkningen är idag drygt 4 miljoner människor. Under de kommande 10 åren fram till 2020 kommer var femte förvärvsarbetande och uppemot varannan chef att gå i pension. En motsats till den ökade livslängden är att svenskarnas hälsoläge försämras. Både arbetare och tjänstemän, oavsett kön och ålder, upplever en väsentligt högre ohälsa idag mot för några årtionden sedan. Andelen som upplever ohälsa har ökat med ca 10 % under en 20-årsperiod och den andel innevånare som ser sig som helt friska minskar också, enligt en rapport från Statistiska Centralby rån. 5

Vi kan räkna med en ökning av komplexa hälsoproblem bland den stora gruppen äldre. Hälsoproblemen är bl.a. oro, ångest, smärta, olika sjukdomsproblem och diagnoser, nedsatt arbetsförmåga, ständig trötthet osv. Om inte samhället lyckas med förebyggande arbete kommer hälsoproblemen att bli ännu större. Den ökade rörligheten med resande ut i världen gör att vi drar på oss nya sjukdomar. Förändrade mat- och levnadsvanor ökar i mångt risken för vissa sjukdomar. Övervikten bland barn och vuxna har ökat och därmed följdsjukdomar som diabetes, hjärt-, kärlsjukdomar osv. Även psykisk ohälsa ökar kraftigt p.g.a. ändrade levnadsmönster och samhällsutvecklingen, då inte minst bland unga där depression är en högt rankad ohälsofaktor. Resistenta bakterier är ett annat hot som samhället har att möta. Hur hälsoutvecklingen kommer att se ut till fullo vet vi inte, men kraftfulla insatser kommer att behövas på många nivåer i samhället för att möta och förändra den negativa utvecklingen. Funktionshindrades hälsa I rapporten Onödig ohälsa har Folkhälsoinstitutet uppmärksammat hälsotillståndet för människor med funktionsnedsättningar. Rapporten räknar med att ca 1,5 miljoner människor i Sverige har en funktionsnedsättning, eller en femtedel av befolkningen mellan 16 och 84 år. Hos dessa är en självupplevd dålig hälsa mer än tio gånger vanligare än hos den övriga befolkningen. Nästan genomgående är ohälsan störst bland personer med rörelsehinder. När det gäller nedsatt psykisk hälsa och dålig tandhälsa, är det mer än dubbelt så vanligt som bland den övriga befolkningen.tilläggas bör att det finns ett stort mörkertal för personer med utvecklingsstörning, psykiska problem etc. Av förklarliga skäl finns i många fall ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan. Men rapporten menar att den bild som framträder är att nedsatt hälsa är långt vanligare än den borde vara. En stor del av ohälsan bland personer med funktionsnedsättningar beror på bestämningsfaktorer som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet, d.v.s. hindrande processer som påverkar och sänker livskvaliteten. Dålig ekonomi, passiv och stillasittande fritid, övervikt, få sociala kontakter och upplevt dåligt bemötande är alla faktorer som leder till ökad ohälsa, men de är påverkbara. Utmaningar Sociala & demografiska utmaningar för handikapprörelsen: Att öppna sina organisationer för människor från andra kulturer än de nordiska Att föra upp tillgänglighets- och hälsofrågorna på den handikappolitiska agendan Att skapa alternativa verksamheter som kan intressera och möta olika behov i intressegrupperna Att bedriva hälsoaktiviteter för medlemmarna Den tekniska utvecklingen är en ständig balansgång. Samtidigt som den öppnar dörrar kan den stänga människor ute. 6

Sociala & demografiska utmaningar för samhället: Att arbeta för en ökad tillgänglighet i boende och offentliga miljöer, så att man kan bo kvar i egna bostäder högt upp i åldrarna Att stödja och initiera ideella krafter på hälso- och välfärdsområdet kunskapsmässigt och ekonomiskt Att arbeta med förebyggande hälsoaktiviteter och motverka negativa livsmönster och vällevnadssjukdomar Den tekniska utvecklingen Behovet av teknisk kunskap ökar för delaktighet i samhället med en teknikutveckling som både öppnar möjligheter och stänger ute människor Ny medicinteknik och nya hjälpmedel ger nya möjligheter Ökat behov för funktionshinderrörelsen att finnas aktivt närvarande på de sociala medierna Ny informationsteknik skapar en maktförskjutning Analys Den tekniska utvecklingen öppnar stora möjligheter, men den stänger också ute dem som av olika orsaker inte klarar att ta den till sig. På det medicintekniska området kan vi göra alltmer, vilket visar sig bland annat i den allt högre medelåldern i befolkningen. På hjälpmedelsområdet lämnas helt nya möjligheter till kommunikation och aktivitet, genom nya avancerade hjälpmedel på en mängd områden. Det är en utveckling som är oerhört positiv ur det mänskliga perspektivet, men samtidigt kostar nya läkemedel och ny teknik mycket pengar.vi är troligtvis endast i början på den här utvecklingen. Den nya tekniken lämnar också helt nya möjligheter för patienter att följa och få ett helhetsgrepp om sin egen vård. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter men kan också vara mycket dyr. Ny kommunikationsteknik gör information allt tillgängligare och lättare att hitta, vilket utmanar tidigare kunskapsmonopol, både inom tekniken, medicinen och på t.ex. olika politiska områden. Den ökade och lättillgängligare informationen har successivt betytt en maktförskjutning, både inom vården och på andra områden. Det finns idag patienter och andra aktörer som är mer pålästa än de professionella aktörerna. Den nya tekniken öppnar nya fält för information och påverkan, men ställer också krav på organisationer att finnas tillgängliga och aktiva på de nya digitala arenorna på ett helt nytt sätt, om de skall nå framtidens medlemmar. 7

Utmaningar Tekniska utmaningar för handikapprörelsen: Att ta till sig ny teknik för att underlätta styrelsearbetet, administration, verksamhetsutveckling, kommunikation etc. Att finnas och vara aktiva på sociala medier för att nå nya och gamla medlemmar Att använda tekniken för att informera och påverka Tekniska utmaningar för samhället: Att se till att tekniken ger ökad valfrihet och delaktighet Att använda den nya tekniken: - Till ökad valfrihet genom information - I kommunikationen med patienterna - För att ge dem tillgång till sina journaler, vårdplaner etc. - För att samordna och koordinera vården kring patienten i samarbete med denna - Till förebyggande hälsoarbete Att behålla alternativa informations- och kommunikationskanaler, för att förhindra utestängning Ovanstående tjugo trender och tendenser, fördelade på fyra områden, tror vi på olika sätt positivt såväl som negativt, kommer att påverka vardagen och livet för människor med olika funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar. Det är kring dessa vår verksamhet bör rikta in sig under de kommande åren. Morgondagens medlem Medlemskadern förändras inom handikapprörelsen, både storleksmässigt och i vad medlemmarna efterfrågar av sin organisation. Det finns organisationer som har tappat hälften av sina medlemmar under en tioårsperiod, medan andra har fördubblats under samma period. Enligt vår analys finns det några olika orsaker till detta nämligen; den medicinska utvecklingen, organisationernas verksamhet och i förlängningen ledarskapet. Den medicinska utvecklingen har gjort att många människor med kroniska sjukdomar inte upplever dem som en funktionsnedsättning, på samma vis som de upplevdes för kanske ett årtionde sedan. Många organisationer har inte lyckats I sammhället finns och kommer alltid att finnas tänkbara medlemmar möta nya eller förändrade behov och till de olika organisationerna. Det gäller att utveckla verksamheter som tappar därför medlemmar. Andra organisationer, ofta yngre som har närkontakt svarar upp mot behoven hos morgondagens medlem. med medlemmarna och deras behov, ökar antalet medlemmar, medan några ligger stilla i sin medlemsutveckling. 8

I våra diskussioner om medlemmar och vad de söker har vi utgått från tre olika modeller av hur en medlem ser ut för att försöka täcka in olika behov. Medlem nr ett är en man på drygt sextio år och gift. Han har sjukbidrag på grund av en medicinsk funktionsnedsättning. Han har också nedsatt hörsel, nedsatt ork och är överviktig. Han har mycket låg stresströskel och tar flera mediciner regelbundet. Medlem nr två är en kvinna runt femtio år och ensamstående. Hon har flera funktionsnedsättningar, rörelsehinder, överkänslighet och en neurologisk sjukdom som kräver regelbunden specialistvård och behandling. Hon använder ett flertal hjälpmedel och hennes sjukdom kräver regelbunden läkemedelsbehandling. Hon arbetar deltid i en telefonväxel. Medlem nr tre är en man på 19 år och ensamstående som bor ensam. Han har en lätt utvecklingsstörning, autism och lättare psykiska problem, vilket gör att han har en god man. Han har aktivitetsersättning och daglig sysselsättning på dagcentral. Han är isolerad med få sociala kontakter, mycket TV-tittande och datorspelande. Han har dålig självinsikt om sin funktionsnedsättning. Gemensamt för medlem ett och två är att de söker kunskap om vård, läkemedel och forskning kring sina sjukdomar. De känner också ett behov av att dela erfarenheter med andra och se att de inte är ensamma i sin situation. De behöver hjälp med hälsoaktiviteter och livsstilsförändringar. Medlem nr två tycker att hon behöver kämpa mycket för att få behövlig omvårdnadshjälp, ekonomiskt stöd, hjälpmedel etc. varför hon behöver rättshjälp. Eftersom hon är ensamstående betyder organisationens aktiviteter också en hel del socialt för henne. Medlem nr tre behöver hjälp att bryta negativa livsmönster med social aktivering. Även han behöver rättshjälp för att få behövligt stöd till olika omvårdnads- och stödinsatser som t.ex. kontaktperson. Utbildning för anhöriga till denna grupp ses också som viktig. Sammanfattningsvis är följande fem aktiviteter viktiga för morgondagens medlem: Hjälp till hälsoinriktade livsstilsförändringar Rättshjälp i kontakten med kommun, Försäkringskassan etc. Information kring vård och forskning om den sjukdom eller funktionsnedsättning som är grunden för personens funktionshinder Erfarenhetsutbyte med andra i samma situation Att organisationen effektivt och konstruktivt för fram medlemmarnas behov av välfärdstjänster till beslutsfattarna Till detta kommer för vissa medlemmar ett behov av sociala kontakter, men vi tror att dessa i första hand skall ske i någon av ovanstående aktiviteter. I likhet med pusselbitar passar vi alla in någonstans - men inte alltid i samma pussel ~ Stig Johansson 9

Vad vill de externa finansiärerna? I handikapprörelsens begynnelse var vi organisationer som framförde allt det som vi tyckte saknades i samhället och lyfte fram olika behov. Efterhand som samhällets stödinsatser har utvecklats har handikapprörelsens roll förändrats. Handikapprörelsens roll som samverkans- och samarbetspart har utvecklats och vi tror att det är en del av vår framtid. Kommuner, landsting(regioner) och stat finansierar en stor del av handikapprörelsen. De bör därmed kunna ställa vissa krav och ha förväntningar på att få något tillbaka för dessa investeringar. Vi tror att de viktigaste verksamheterna utifrån de externa finansiä rerna är: Konstruktiv återkoppling, bra/dåligt, i deras verksamheter Information om behov/ levnadsförhållanden Samverkan/samarbete i verksamheter som ökar sin kvalitet och trovärdighet genom brukarmedverkan Att handikapprörelsen bedriver kompletterande verksamheter inom områden som hälsa, fritidsaktiviteter, lättare rehabilitering, information m.m. Färdriktning för HSO Skåne De områden som vi har lyft fram i detta dokument bör utgöra färdriktning för den samlade handikapprörelsen med HSO Skåne i spetsen. Då är vi övertygade om att vår verksamhet kommer att gagna människor med funktionsnedsättning, likväl som samhället i stort. För att vi skall lyckas krävs att vi kan öka den interna ideologiska debatten kring svåra frågor och att vi enade kan gå ut i den externa debatten. Idag är det inte människor med funktionsnedsättning, patienter och kroniskt sjuka som sätter agendan. Detta måste vi ändra på. Funktionshinderrörelsen bör inte längre låta utomstående sätta agendan utan själv arbeta aktivt med detta. Kompetensutvecklingen bland företrädare samt att hitta nya kompetenta företrädare är ett område som handikapprörelsen måste lägga mycket energi och kraft på, likväl som vi inte får tveka att lyfta bort dem som inte håller måttet. Handikapprörelsen måste gå från att reagera till att agera. Agendan Alla ska kunna röra sig fritt i samhället.tillgänglighet handlar om att öppna grindar, sluta stänga ute människor och diskriminera grupper i samhället. Vi ser tre externa huvudområden som är viktiga för den kommande mandatperioden: 10

Tillgängligheten Tillgängligheten är basen för all handikappolitik, men då avser vi begreppet i en bred definition. Det handlar om fysisk tillgänglighet, att kunna komma in, förflytta sig etc. Det handlar om bemötande och acceptans. Det handlar om tillgänglighet i kommunikation och teknik, verksamheters utformning etc. En annan viktig aspekt är tillgängligheten till hjälpmedel, vård, stödinsatser m.m. som den enskilde har behov av. Är dessa regelmässigt tillgängliga, ekonomiskt tillgängliga och tidsmässigt tillgängliga? Tillgängligheten är en grundläggande funktionshinderfråga. Med en god tillgänglighet kan en person med funktionsnedsättning bo och röra sig i samhället långt upp i åldern. Men detta kräver tillgänglighet i begreppets alla olika perspektiv. Kvaliteten på välfärdstjänsterna Kvaliteten på samhällets olika välfärdstjänster inom hälso- och sjukvården, likväl som dem som kommunen och andra aktörer tillhandahåller inom Lagen om Stöd och Service, LSS, Socialtjänstlagen m.fl. lagrum, är avgörande för om människor med funktionsnedsättning och/eller kroniska sjukdomar skall kunna fungera i samhället. Många människor som behöver dessa tjänster upplever att kvaliteten i dem har försämrats. De får kämpa mer för att erhålla dem eller tjänsterna ransoneras, tunnas ut etc. Samtidigt stiger efterfrågan på olika välfärdstjänster, samhällets kostnader ökar och därmed behovet av prioriteringar och verksamhetsförändringar. Tyvärr har många av dessa förändringar inte det patient- och brukarfokus som de utredningar som föregår förändringar gärna säger sig vilja ha. Inte heller är det alltid behov som styr vart resurserna går. Det kan lika gärna vara efterfrågan och kraftfulla förespråkare inom personal- och intressegrupper, som styr resursfördelningen. Här måste handikapprörelsen bli en kraftfull förespråkare för behövliga prioriteringar och också sätta upp kvalitetskriterier för olika välfärdstjänster. Det gäller inte minst för dem som utförs av alternativa aktörer. Försörjning genom arbete Möjligheten att få ett lönearbete är den tredje viktiga frågan på handikapprörelsens agenda. Ett arbete ger försörjning, sociala kontakter och en roll i samhället. Ett utanförskap i arbetslivet följs ofta av ett utanförskap i andra delar av livet. En försörjning från samhället innebär små ekonomiska omständigheter, speciellt för dem som aldrig kommer in i arbetslivet. Sverige kommer att gå mot en arbetskraftsbrist, vilket borde öka intresset för arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning. Inom två områden borde betydande insatser kunna göras. Det offentliga Sverige är inte någon föregångare på att anställa människor med funktionsnedsättning och här måste ett större ansvar tas. Inte minst kommuner och landsting.vi tror också att med rätt stöd kan organisationslivet anställa betydligt fler, förmodligen 1000-tals personer skulle kunna få anställning. För att uppnå detta krävs det att de olika stödinsatser som finns med lönebidrag, arbetshjälpmedel osv. används aktivt och kan användas flexibelt. En avgörande fråga för samhället är om pengar skall betalas ut i passivt stöd genom sjukoch socialförsäkringssystemen eller användas aktivt för olika subventionerade anställningar. Handikapprörelsen bejakar det sistnämnda. 11

Referenser Framtidens utmaningar Det nya Sverige, Strömbäck red, Framtidskommissionen 2013 Egna enkätundersökningar bland medlemmarna 2007 och 2012 Efter fyrtiotalisterna,wetterberg G, Kommunlitteratur 2009 Onödig Ohälsa, Folkhälsoinstitutets rapport 2008:0 Capturing Health in the Elderly Population, Meinhov B, Stockholms universitet 2008 Diverse Rapporter Kairos Future, Mats Lindgren, Mats Olsson Claes Åberg, Controller, Försäkringskassan Syd Region Skånes bidragsstatistik The European Patient of the Future Coulter, Open University Press 2003 Anteckningar: 12

HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare 40 000 funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social service, bemötandefrågor m m. Vaktgatan 3, 254 56 Helsingborg Tfn 042-256 440 E-post: info@skane.hso.se www.hsoskane.se