Grundläggande signalbehandling

Relevanta dokument
Grundläggande ljud- och musikteori

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Spektrala Transformer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Strömmätning på riktigt

Spektrala Transformer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Laboration - Va xelstro mskretsar

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Mätningar med avancerade metoder

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

Signaler & Signalanalys

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Att fånga den akustiska energin

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

2 Ortogonala signaler. Fourierserier. Enkla filter.

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Laboration II Elektronik

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

FREKVENSANALYS UPPGIFT 1 Operationsförstärkare 1 Elektrisk Mätteknik Milan Friesel

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Digital kommunikation. Maria Kihl

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

Digital kommunikation. Maria Kihl

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.

2 Laborationsutrustning

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Hambley avsnitt

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud?

Introduktion till LTspice

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Läsinstruktioner. Materiel

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Talets akustik repetition

Periodiska signaler, frekvens, filter, överföringsfunktion

Hambley avsnitt

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Vågfysik. Superpositionsprincipen

A/D- och D/A- omvandlare

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter

TSRT19 Reglerteknik: Välkomna!

Transkript:

Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud A 0 2 0 4 4 0 4 6 0 4 8 0 4 0.00 t (s) U(t)=A sin(2πft+ φ) f=/t frekvens (Hz) φ=fasvridning (rad) 0 t 500000 0. 3 I exemplet: f=000 Hz A= φ=0 2005-04-5

Beskrivning av en enkel signal med sinusvågor Fyrkantvåg Periodtid T U(t)= sin(2π000t U Amplitud A y t 0 2 0 4 4 0 4 6 0 4 8 0 4 0.00 t (s) fyrkantvå 0 t 500000 0. 3 2005-04-5

Beskrivning av en enkel signal med sinusvågor Fyrkantvåg Periodtid T U(t)= sin(2π000t) +/3sin(2 π3000t) 0.942753 U y t Amplitud A 0 2 0 4 4 0 4 6 0 4 8 0 4 0.00 t (s) fyrkantvåg 0.942753 0 t 500000 0. 3 2005-04-5

Beskrivning av en enkel signal med sinusvågor Fyrkantvåg 0.930036 y t U Periodtid T Amplitud A grundton 0 2 0 4 4 0 4 6 0 4 8 0 4 0.00 t (s) övertoner U(t)= sin(2π000t)+ /3 sin(2π3000t)+ /5 sin(2π5000t)+ /7 sin(2π7000t) För att beskriva fyrkantvågen bättre, behövs fler sinustermer av udda frekvenser och avtagande amplitud. Vidare behöver amplituden för den totala signalen u(t) multipliceras med en faktor 4/ π~.27, för att nivån på signalen skall stämma överens. fyrkantvå 0.930036 0 t 500000 0. 3 2005-04-5

Sampling i digitala system Sampling i digitala system Samplingfrekvensen >>2* signalfrekvensen Samplingfrekvensen =2* signalfrekvensen Samplingfrekvensen =2* signalfrekvensen Slutsats: Samplingsfrekvensen måste vara något större än 2 gånger signalfrekvensen för att kunna återskapa signalen 2005-04-5

Sampling i digitala system Upplösning Samplingen har begränsad upplösning vilket medför att signalen endast kan mätas i ett visst antal diskreta nivåer. Amplituden kan därför anta för: 6 bitar 2 6 /2= 32768 20 bitar 2 20 /2= 524288 24 bitar 2 24 /2= 8388608 Division med 2 för att kunna representera positiv och negativ amplitud 2005-04-5

Ideal linjär förstärkare Uin Förstärkare Uut Förstärkningen=0ggr Uut=G*Uin G=0 Distorsion (förvrängning) Olinjära förstärkare producerar distorsion Harmonisk distorsion Uppstår då övertoner bildas av en grundton (se fyrkantvågen). Fyrkantvågen kan ses som en kraftigt distorderad sinussignal Olinjär förstärkare Uut=G*Uin+A*Uin 2 +B*Uin 3. A och B är vanligen mycket små Ren Sinus khz fyrkant 5% 2:a tons distr. 5% 3:e tons distr. 2005-04-5

Distorsion (förvrängning) Olinjära förstärkare producerar distorsion Intermodulations distorsion Uppstår då blandprodukter bildas av två eller flera grundtoner khz och 4KHz i förhållande 4: Ren 4kHz 5% IM utan KHz 2005-04-5

3.276 0 4 WavData n 4.0 4 3.0 4 2.0 4.0 4.0 4 0 Distorsion (förvrängning) I Digitalasystem Vad händer om nivån blir för hög! Max nivå är 32768 pålagt är 33000 för ett 6 bit system 2.0 4 3.276 0 4 3.0 4 4.0 4 0.06 0.06 0.062 0.063 0.064 0.065 0.066 0.067 0.068 0.069 0.07 0.06 time n 0.07 2005-04-5

2 2 WavData n 0 Distorsion (förvrängning) I Digitalasystem Vad händer om nivån blir för låg! Max nivå är 32768 pålagt är 3 för ett 6 bit system 2 2 0.06 0.06 0.062 0.063 0.064 0.065 0.066 0.067 0.068 0.069 0.07 0.06 time n 0.07 Varning för att spela in med för låg nivå i digitala system och sedan utföra en nivåjustering för att kompensera detta. Resultatet blir ett distorderat ljud. 6 bitars ljud är känsligast för detta förfarande. 2005-04-5

Uin Uut Förstärkare Förstärkningen=0ggr Uut=G*Uin G=0 G db =20log(Uut/Uin) 20log(G)=20log(0)=20dB G=000 20log(000)=60dB Decibel begreppet Örats dynamik spänner över ett stort omfång. Om det svagaste ljudet motsvarar siffran, motsvarar det starkaste talet 0 3. Av den anledningen införs begreppet decibel för att hantera de stora skillnaderna. Exempel på användning: ljudtrycksnivå SPL, signalnivåer, olika typer av signalförhållanden. 2005-04-5

A Frekvens (Hz) Frekvensomfång Testas med en sinussignal med konstant amplitud som insignal, vars frekvens varieras. Amplituden hos utsignalen mäts upp och ritas i ett diagram. Övre och undre gränsfrekvens anges där nivån har sjunkit med 3dB (gäller förstärkare) 2005-04-5

Vitt brus Konstant spektralfördelning, intensiteten är konstant för varje frekvens (jmf med vittljus) Rosa brus Intensiteten är konstant för en relativ frekvensbandbredd exempelvis för en oktav 50-00, 5000-0000Hz. Används för frekvens mätningar av högtalar system i lokaler ( varmare ljud, mindre amplitud med stigande frekvens jmf med ljus, spektrat förskjuts åt det röda hållet) Brus i Förstärkare Termisk brus Genereras av elektroners termiska rörelser i komponenter Hagelbrus Genereras i komponenter som har en elektrisk spänning pålagd Brumstörningar felaktig signaljordning Störningar från digitalelektronik Ex. ljudkortet i dator 2005-04-5