Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?

Relevanta dokument
Naturvårdsverkets generella riktvärden

Grundläggande om riskbedömning

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Maria Florberger & Åke Eriksson, Golder Associates AB. Sanering utifrån risk eller värdering?

Principer för miljöriskbedömning

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Acceptabel belastning

Rent eller förorenat, vad måste jag tänka på?

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?

NV:s utgångspunkter för efterbehandling Praktikfall Banverkets f d impregneringsanläggning i Nässjö

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kurs i riktvärdesmodellen

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

Vårmöte Renare Mark - 24 mars 2009 Hållbar riskbedömning. Spridning och belastning. Slutsatser. Innehåll

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG


Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

A3. Skäligt och rimligt i praktiken

Nedläggning av bilskrot Västerås

Insatser för att nå etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017

Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark

DOM Stockholm

Checklista vid granskning och bemötande av

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, augusti Michael Gilek.

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

1. Allmänt om generella och platsspecifika riktvärden

Tillsynsmyndighetens verktyg. Innehåll. Tillsynsmyndighetens uppdrag Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation

Avfall och förorenade. områden

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Platsspecifika riktvärden

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

Förorenad mark. Undersökning och bedömning

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Miljöövervakning i miljöprövning? Ola Broberg Avdelningschef Naturavdelningen

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Riskbedömning av förorenade områden

PM - Vattenverksamhet vid efterbehandling

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Riktlinjer för enskilda avlopp

Processer att beakta i de förorenade massorna

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Anmälan om avhjälpandeåtgärder

Hälsoriskbedömning av parkmark

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar

Antal sidor: 5 Helsingborg

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten vid efterbehandling av förorenade områden och andra tillfälliga verksamheter

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning

HUVUDSTUDIE LILLESJÖN

Mark Elert och Celia Jones

2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Renare marks vårmöte 2010

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten Sollentuna Administrativa uppgifter

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Övervakad naturlig självrening (ÖNS) som en hållbar åtgärdslösning. Niklas Törneman, Sweco

Tillståndsansökan Fors reningsverk

Rensa bort farliga kemikalier. 14 mars 2013

Tillsyn av förorenade områden

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Riktlinjer för enskilda avlopp

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

RISKBEDÖMNING OCH PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN. Workshop. Nils Rahm Namn och ID (ppt-2007 krävs för red av sidfot)

Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. reviderad Miljöförvaltningen

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige

ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV ETT FÖRORENAT OMRÅDE (enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Transkript:

Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden? Mats Fröberg Pär-Erik Back, Anette Björlin, Sofie Hermansson, Yvonne Ohlsson, Michael Pettersson, Jenny Vestin, Ann-Sofie Wernersson Renare Marks vårmöte 2019

Belastning vad är problemet? Många förorenade områden ligger vid stora recipienter med stor utspädning och därmed låg koncentration. Riskbedömning baseras vanligtvis på koncentrationer inte mängder. Man ska göra en bedömning av belastning, enligt NVs vägledningsmaterial, men bedömningsgrunder saknas i stort sett.

Dagens presentation. Kommer att presentera: - Rimliga angreppssätt för att bedöma belastning. Kommer inte att presentera: - Riktvärden eller motsvarande för att bedöma belastning. - Hur man kan mäta storleken på belastningen.

Riskbedömning av förorenade områden bygger vanligen på dos-respons-samband Problembeskrivning Datainsamling Konceptuell modell Exponeringsanalys Exponeringsvägar Koncentrationer Hur stor blir dosen? Effektanalys Toxikologiska data Ekotoxikologiska data Hur stor är effekten/risken av dosen? Risknivå Värderingsfråga Hur stor risk är acceptabel? Riktvärde Är risken acceptabel? Ja/Nej Låga halter/liten dos Liten effekt/liten risk Acceptabelt

Skillnad mellan att bedöma koncentrationer eller mängder? 10-4 ALARP = As low as reasonably practicable 10-5 Hur hög koncentration är acceptabel? Hur stor risk är acceptabel? 10-6 10-7 Hur stor mängd är acceptabel?

Några viktiga utgångspunkter Miljöbalken 2 kap 10 kap Vattenförvaltning/Vattendirektivet miljökvalitetsnormer (5 kap) Miljömål giftfri miljö NV:s utgångspunkter för efterbehandling

Domstolspraxis? Saknas i stort sett vägledande domar för hur man ska bedöma belastning från förorenade områden. Miljööverdomstolen, Trafikverkets impregneringsanläggning, Nässjö Liten recipient relativt små mängder Ur domskälen: Vid bedömningen av hur risken för spridning av arsenik ska hanteras kan en jämförelse göras med vilka krav som ställs i andra sammanhang. En typ av verksamhet för vilken tydliga åtgärdskrav angetts är avfallsdeponering. [ ] De Kd-värden Trafikverket redovisat, tillsammans med de halter arsenik som kan komma att påträffas i marken [ ] indikerar dock att avfallsbestämmelserna med hänsyn till risken för spridning av arsenik skulle ha ställt betydligt strängare krav på inkapsling

Hur gör man i andra branscher? Ofta bästa möjliga teknik/bästa tillgängliga teknik som avgör. Fokus är därmed inte i första hand på recipienten.

Hur kan man då göra??? Flera olika angreppssätt behövs 1. Haltjämförelser (dos-respons-samband) 2. Jämförelser med bakgrundshalt 3. Mängd 4. Platsspecifika och ämnesspecifika förutsättningar

1. Haltjämförelser (dos-respons-samband) Var kan man få höga halter trots stor utspädning? Sediment Närområdet Biota - bioackumulering

Ackumulering av föroreningar i sediment? Vart tar föroreningarna vägen? Partikelbundna föroreningar. Sedimentation kan ske nära eller långt bort.

Halter i närområdet Det är enligt EU:s regler tillåtet att överskrida miljökvalitetsnormer i en blandningszon nära en utsläppspunkt Akuttoxicitet men i ett begränsat område och inte hur högt som helst. Halter över MKN (årsmedelvärde/kronisk toxicitet)

Angreppssätt 1. Haltjämförelser (Dos-respons-samband) 2. Jämförelser med bakgrundshalt 3. Mängd 4. Platsspecifika och ämnesspecifika förutsättningar

2. Jämförelse med bakgrundshalter Målet är egentligen inte att halterna i miljön ska klara miljökvalitetsnormerna, eller andra riskbaserade koncentrationskriterier. Målet är att halterna ska ligga nära (de naturliga) bakgrundsnivåerna. Miljömål giftfri miljö Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser

2. Jämförelse med bakgrundshalter Ju större recipient, desto mer relevant blir jämförelse med bakgrundshalt. Ju större recipient desto närmare bakgrundshalt bör man hamna. Går inte att sätta upp några fasta kriterier för vad som är nära bakgrundshalt.

Angreppssätt 1. Haltjämförelser (Dos-respons-samband) 2. Jämförelser med bakgrundshalt 3. Mängd 4. Platsspecifika och ämnesspecifika förutsättningar

3. Mängd Hur stor mängd är acceptabel? Vad är mycket och vad är lite? 1. Hur stort vattenflöde kan potentiellt förorenas? 2. Hur stor är belastningen jämfört med andra källor?

Hur stort vattenflöde kan det förorenade området potentiellt förorena? 1. Definiera förorenat vatten som halt över visst kriterium. T ex. miljökvalitetsnorm (MKN) 2. Om vi vet hur stor belastningen är - hur mycket vatten måste man späda med, för att man precis ska klara haltkriteriet? 3. Räkna! Förorenat flöde [m 3 år -1 ] = Belastning [kg år -1 ] / MKN [kg m -3 ] eller med andra enheter Förorenat flöde [m 3 s -1 ] = 0,0317 x Belastning [kg år -1 ] / MKN [µg L -1 ]

Föroreningsmagnitud Exempel: koncentrationskriterium = 0,5 µg/l (= MKN för arsenik) Förorenat flöde Flöde motsvarar ungefär Belastning (konc. kriterium 0,5 µg/l) Mag1 <0,02 dl/s Droppande vattenkran <30 mg/år Mag2 0,02-0,2 dl/s Långsamt rinnande vattenkran 0,03-0,3 g/år Mag3 0,2-2 dl/s Rinnande vattenkran 0,3-3 g/år Mag4 0,2-2 L/s Mycket liten bäck 3-30 g/år Mag5 2-20 L/s Liten bäck 0,03-0,3 kg/år Mag6 20-200 L/s Större bäck NVs generella riktvärden (32 L/s) 0,3-3 kg/år Mag7 0,2-2 m 3 /s Mindre å 3-30 kg/år Mag8 2-20 m 3 /s Större å (ex. Fyrisån MQ=10 m 3 /s) 30-300 kg/år Mag9 20-200 m 3 /s Mindre älv (ex. Lagan MQ=82 m 3 /s) 300-3 000 kg/år Mag10 >200 m 3 /s Stor älv. (ex. Dalälven MQ= 379 m 3 /s) >3 000 kg/år Newell m. fl. (2011) Contaminant plume classification system based on mass discharge. Ground water 49: 914-919.

Hur mycket är mycket? Topplista 2017. Utsläpp till vatten från svenska industrier. Källa: https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/ Koncentrationskriterium: C crit -sw = haltkriterium för skydd av ytvatten i NV:s riktvärdesmodell

Stor mängd NV:s generella riktvärden Liten mängd

Angreppssätt 1. Haltjämförelser (Dos-respons-samband) 2. Jämförelser med bakgrundshalt 3. Mängd 4. Platsspecifika och ämnesspecifika förutsättningar

4. Platsspecifika och ämnesspecifika förutsättningar, t ex Nedbrytbarhet Bioackumulering/biomagnifiering Utfasningsämnen Ämnen där man redan har höga nivåer i miljön. Recipientens känslighet Dricksvattentäkt? Annan belastning på recipienten

Liten checklista 1. Haltjämförelser (dos-respons-samband) Ackumulering? Halter i närområdet? 2. Jämförelser med bakgrundshalt Tack! mats.froberg@swedgeo.se 3. Mängd Hur stort förorenat vattenflöde motsvarar belastningen? Hur stor är belastningen jämfört med andra utsläppskällor? 4. Platsspecifika och ämnesspecifika förutsättningar Ämnets egenskaper Recipientens egenskaper