Region Skånes insatser inom ramen för det Regionala Serviceprogrammet. Granskning av arbetet

Region Skånes insatser inom ramen för det Regionala Serviceprogrammet Granskning av arbetet 2014-2018 Peter Kempinsky & Elinor Nissbrandt Stockholm Oktober 2018

Innehåll Kontigo AB Katarinavägen 19 SE 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning... 3 1.2 Metod och material... 3 2 Skånes Regionala Serviceprogram... 4 2.1 Programbeskrivning... 4 2.2 Projektlogik och programmål... 4 3 Kontigos granskning... 6 3.1 Vad har arbetet resulterat i?... 6 3.2 Analys och bedömning... 9 3.3 Bedömning av projektlogiken... 11 4 Rekommendationer... 14 2 (14)

1 Inledning 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning De regionala serviceprogrammen är styrdokument som ligger till grund för länens/regionernas arbete med att säkerställa tillgänglighet till kommersiell service i gles- och landsbygder. Vidare uppfattas RSP som ett centralt verktyg i genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken. Programperioden 2014-2020 har fokus på samverkan regionalt och lokalt samt en betoning på partnerskap och hållbarhet i arbetet. Enligt beställningen från Region Skåne ska uppdraget Utvärdera vilken skillnad Region Skånes stöd inom landsbygdsutveckling har haft för utvecklingen i Skåne under åren 2014-2018. Mäta vilka effekter insatserna som har finansierats av Region Skåne haft utifrån de mål och insatsområden som pekats ut i Ett attraktivt Skåne Regionala serviceprogrammet Skåne 2014-2018. Ge rekommendationer inför en eventuell revidering av det regionala serviceprogrammet baserat på den utvärderande analys som leverantören har tagit fram. I samband med uppdragsstart diskuterades uppdragets inriktning och syfte givet uppdragets begränsade omfattning vad gäller tid och resurser samt vad gäller tillgängligt underlagsmaterial. Vid mötet konstaterades att någon regelrätt effektutvärdering inte kan genomföras men att uppdraget därför ska ha fokus på indikationer av att genomförda aktiviteter kan leda till avsedda effekter, dvs. att den förändringsteori/programteori och arbetssätt som ligger till grund för satsningen bär. 1.2 Metod och material Kontigos granskning har baserats på följande underlag: Sammanställning och genomgång av programmets underlag främst baserat på de handlingsplaner och årliga rapporteringar som Region Skåne har sammanställt till Tillväxtverket. I enlighet med riktlinjer för framtagande och genomförande av regionala serviceprogram 2014-2018, ska genomförda insatser och uppnådda resultat varje år redovisas till Tillväxtverket. Underlag saknas dock för 2018 eftersom detta ännu ej är sammanställt. Vidare har även sex telefonintervjuer genomförts med ansvariga personer för ett urval av de insatser/projekt som Region Skåne har finansierat eller delfinansierat. Detta för att fördjupa/följa upp aktiviteter och resultat inom dessa projekt/initiativ. 3 (14)

2 Skånes Regionala Serviceprogram 2.1 Programbeskrivning Den övergripande visionen för RSP Skåne 2014-2018 är att Stärka Skånes attraktionskraft - landsbygden och dess tillgång till kommersiell, offentlig och idéburen service spelar en viktig roll för regionens attraktivitet som helhet. Vidare har programmet som mål att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt och utveckling genom att etablera ramverk och plattformar som kan stödja processer snarare än att investera i enskilda projekt. En viktig utgångspunkt är att etablera en nära samverkan med programmets samtliga intressenter dvs lokala aktörer och personer som aktivt engagerar sig i bygdens serviceutveckling, idéburna organisationer, Skånes kommuner, partnerskapet, landsbygdsaktörer, näringslivet, banker och andra möjliga medfinansiärer. Programmet är uppdelat i följande tre insatsområden: 1. Satsa på kreativa servicelösningar 2. Bygga lokal kapacitet 3. Nyttja landsbygden mer 2.2 Projektlogik och programmål Inom ramen för respektive insatsområde finns ett antal uppsatta mål samt följande formulerade prioriteringar: Satsa på kreativa servicelösningar Nya distributionsformer. Det kan handla om mobila leveranser och självbetjänande servicepunkter vilket skulle kunna erbjuda lösningar som både underlättar distribution och bidrar till att öka utbudet. Starkare infrastruktur. Förutom ett väl utbyggt bredbandsnät som är en infrastruktur för transporter och nätverk också centrala t ex bilpooler och digitala mötesplatser för samskapande. Strategisk utveckling av servicelösningar måste prioriteras varför bevakning av och kunskap om utvecklingen inom det digitala området är avgörande Bygga lokal kapacitet Stärka det lokala ledarskapet. Handlar både om att stötta eldsjälar som vill driva igenom sina idéer om nya servicelösningar men samtidigt utveckla eldsjälar till strukturellt starka ledare genom kompetensutvecklande insatser (t ex exempel styrelseutbildning, ledarskapsprogram, bolagsbildning). Detta innefattar aktörer som verkar på landsbygden inom den offentliga, privata och idédrivna sfären. Skapa nya finansieringsformer. Traditionella resurser är ofta otillräckligt för att tillgodose servicebehovet på landsbygden. Intressanta lösningar kan vara att utveckla digitala finansieringsplattformar, få igång ett lokalt CSR arbete och göra lokala finansieringsanalyser mm. 4 (14)

Satsa på lokala utvecklingsnoder. För att främja innovationsklimatet på landsbygden behövs etablering av mötesplatser, arenor och utvecklingsnoder som fångar upp och boostar kreativa idéer på olika sätt och där det också finns utrymme att testa, misslyckas och lyckas. Miljöer som innovationshubar och förinkubatorer, en idébank kan komma att utgöra delar i landsbygdens eget innovationssystem. Nyttja landsbygden mer Bättre dynamik mellan stad och land. Sudda ut gränserna mellan stad och land för att nyttja hela regionens potential. Detta kan uppnås genom olika former av delägarskap mellan stadsbor och landsbygdsbor. Vidare att främja digitala lösningar som kopplar samman odling på landet med livet i staden via digitala bönder med flera. Ökat kapacitetsutnyttjande av landsbygden. Öka efterfrågan på servicelösningar genom att bättre nyttja landsbygdens tillgångar. Pågående insatser som görs inom hälsoområdet är till exempel naturunderstödd rehabilitering och rekreation. Kunskapsuppbyggnad hos producenter, leverantörer och offentliga aktörer om offentlig upphandling kan underlätta produktionen av lokalproducerade varor och tjänster och på så sätt stimulera till både nya produkter och till en mångfald av utförare. Behovsstyrd utveckling. Främja värdeskapande allianser som bygger på en stor förståelse och respekt mellan de som opererar på landsbygden. Etablera fler arenor som kan samla landsbygdens alla aktörer till gemensamma utvecklingsinsatser t ex kring upphandling av lokalproducerade tjänster eller produkter med flera. Figur 1. Programlogik för Skåne RSP 2014-2018 5 (14)

3 Kontigos granskning Kontigos övergripande bild är att de insatser som Region Skåne har finansierat framförallt levererat tydliga och långsiktiga resultat utifrån de mål och prioriterade områden som återfinns i RSPn. Däremot bedömer Kontigo att programmet i övrigt till stora delar präglas av en i delar otydlig projektlogik där effektmål inte är tillräckligt mätbara samt saknar indikatorer. I detta kapitel diskuterar vi de resultat som projektet har skapat, för att i kapitel Fel! Hittar inte referenskälla. diskutera rekommendationer och möjligheter för förbättringar etc. 3.1 Vad har arbetet resulterat i? Kontigo bedömer att den vision som genomsyrat målen i RSP för Skåne samt de projekt/initiativ som Region Skåne medfinansierat är att skapa förutsättningar för strukturpåverkan. Utifrån intervjuer uppfattar Kontigo att vid utformningen av RSP hade man i regionen initialt svårigheter att se vikten av ett regionalt serviceprogram då man uppfattade att det i regionen var god tillgång till olika former av service både när det gäller livsmedel och drivmedel etc. Detta ledde till att man vidgade definitionen av service för att även innefatta skola, omsorg och tillgång till transporter med flera. Framgångsfaktorer för den lokala utvecklingen, från föregående RSP programperiod (2010-2013), handlade även om att skapa plattformar som gynnar långsiktiga lösningar framför projekt som riktar in sig på att hantera akuta behov. Mot denna bakgrund ligger fokus i detta program på ett gediget förankringsarbete, att mobilisera tänkbar kapacitet runt ett behov för att därefter implementera föreslagna lösningar. Detta är även det som Kontigo uppfattar är grunden i projektlogiken för RSP 2014-2018. Nedan följer en sammanställning av utvalda insatser som Region Skånes finansierat som kopplas till RSP: 3.1.1 Satsa på kreativa servicelösningar Bredbandsutbyggnad via fiber. Inom insatsområdet har stor vikt lagts vid bredbandsutbyggnad via fiber vilket ligger inom ramen för RSP-målen: utbyggd infrastruktur samt fler digitala lösningar. Tillgång till bredband via fiber uppfattas vara en av de viktigaste servicefunktionerna och utgör en förutsättning för tillgång till all annan service. Region Skåne driver det EU-finansierade projektet Fiber till alla i Blekinge och Skåne tillsammans med Region Blekinge, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge samt Netport Science park. Projektet är en samverkanspart som erbjuder olika stödformer till samtliga 38 kommuner i deras bredbandsutbyggnad. Stödet varierar beroende på hur långt de olika kommunerna kommit. 100 % av offentliga organisationer och 95 % av alla hushåll i Skåne ska senast 2020 ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 Mbit/sek. Under 2016 hade över 65 % av hushållen tillgång till bredband enligt uppsatta mål, en ökning med cirka 15 % sedan föregående år. På landsbygden i Skåne är dock siffran fortfarande låg, där strax över 11 % av hushållen har tillgång till minst 100 Mbit/sek. 2017 hade Skåne en total täckning av bredband med minst 100 Mbits kapacitet till 71,5 %. Kontanthantering av elektroniska tjänster. Region Skåne deltog under 2015, som en av fem regioner, i den av Hela Sverige Ska Leva genomförda förstudien för ökad lokal mobilisering för utveckling av lokalt anpassade servicelösningar för grundläggande betaltjänster och annan service. Med utgångspunkt i resultat från studien har Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Hela Sverige ska leva/skåne, Kommunförbundet Skåne, Swedbank och Skånes hembygdsförening drivit projektet Ta betalt! un- 6 (14)

der mellan 2015-2016. Syftet var att förbättra tillgången till grundläggande betaltjänster och engagera föreningar, företag, kommuner och banker att tillsammans hitta samarbetsformer kring betaltjänster och kontanthantering. Kontanthantering av elektroniska tjänster kopplas till följande mål i RSP: utbyggd infrastruktur, fler digitala lösningar samt innovativa servicelösningar. Bland annat har en mässa och temainriktade seminarier genomförts och vidare kan även nämnas att tre projekt har beviljats stöd från Länsstyrelsen med direkt koppling till kontanthantering via elektroniska tjänster: Inköp och installation av bankkortsterminal, lokal mack (stöd på 59 925 kronor) Självbetjänande servicepunkter/nya distributionsformer, tankanläggning självbetjänande (stöd på 600 000 kronor) Självbetjänande servicepunkter/nya distributionsformer, servicehus modulbyggnad (stöd på 600 000 kronor) Innovativa servicelösningar. Innovationscenter för landsbygden är en plattform/mötesplats som arbetar proaktivt med att bidra med stöd och kunskap till lokala entreprenörer och innovatörer som verkar på landsbygden. Simrishamns kommun, Sjöbo kommun, Tomelilla kommun och Ystad kommun driver Innovationscenter för landsbygden i samverkan, med huvudsaklig finansiering från Leader Sydöstra Skåne. Region Skåne medfinansierar insatsen och centret har fått mycket uppmärksamhet både regionalt och nationellt under året. Projektet arbetar med att stödja företagare med innovativa idéer samt agera brobyggare då många har svårt att hitta in till stödsystemet som uppfattas vara exkluderande för företagare på landsbygden. Projektet arbetar därför med att slussa företagare till rätt instanser. Vidare arbetar man med att stimulera idéskapande genom dialogform och utvecklingssammanhang för att koppla ihop olika aktörer. Projektet arbetar med indikatorer och aktivitetsmått kopplat till seminarier och deltagare samt hur många produkter, tjänster, nya företag, arbetstillfällen som skapas. I mjuka termer arbetar man även med entreprenörens/kreatörens självbild för att höja värdet av att vara företagare på landsbygden. Ett annat projekt Möjligheter i mellanrum ägs av Region Skåne och drivs tillsammans med Länsstyrelsen. Syftet är att tillsammans med samverkansparter utveckla ett handlingskraftigt arbetssätt för Skånes offentliga aktörer på regional, kommunal och lokal nivå för att bryta den nedåtgående trenden av försämrad tillgång till service på landsbygden. Utgångspunkten var att det saknades kanaler ut till kommuner för att sprida kunskap om det stöd som Region Skåne och Länsstyrelsen erbjuder till landsbygden. Inom ramen för projektet har man träffat alla kommuner och fört en dialog om service på alla olika nivåer kopplat till landsbygdsutveckling. Projektets insatser sträcker sig över samtliga insatsområden i RSPn. Länsstyrelsen uppfattar att de har fått in mer frågor samt även fler ansökningar om servicestöd sedan projektstart och kommuner har fått en ökad medvetenhet och förmedlar vidare kunskap till invånare. Intervjupersonen menar även att projektet har bidragit till betydande samverkansmöjligheter inom Länsstyrelsen t ex till samhällsplanerare med flera. Projektet ligger inom ramen för RSPmålet innovativa servicelösningar. Länsstyrelsen upplever dock att de har haft svårt att hitta kopplingar till RSP-målen inom deras stöd till investeringar. RSP målen beskrivs som mer abstrakta kring att utveckla nya förhållnings- och tankesätt. 7 (14)

3.1.2 Bygga lokal kapacitet Lokala utvecklingsnoder. Mikrofonden Skåne bildades 2014 av Coompanion Skåne, Region Skåne, Centrum för Publikt Entreprenörskap, Hela Sverige ska leva Skåne, Röstånga Tillsammans, Flyinge Utveckling och Sparbanken Boken. Mikrofonden Skåne är medlem i Mikrofonden Sverige och drivs som en ideell förening. De hjälper idéer att komma fram, utvecklas och bli långsiktiga med hjälp av engagerat kapital i form av rådgivning och finansiering. Målet är att medverka till att samhällsentreprenörer ges möjlighet att utveckla sociala innovationer till nytta för boende, besökare och företag på landsbygden. Region Skåne driver tillsammans med LRF Skåne och Livsmedelsakademin projektet Upphandling Närproducerat. Syftet med projektet är att sprida kunskap och inspiration till främst upphandlingsansvariga, kostchefer och näringslivsansvariga i Skånes kommuner. Projektet ska stimulera offentlig upphandling av närproducerade livsmedel och utarbeta en metod där offentlig upphandling av livsmedel används som ett strategiskt verktyg för lokal och regional utveckling. Till projektet finns kopplat en grupp av experter kring skolmat, offentlig upphandling inom EU, upphandling av livsmedel och producenter av livsmedel. I projektet har en Skånsk handbok för livsmedelsupphandling tagits fram som en inspirationsskrift för inköpare inom offentlig verksamhet. En regional nod har även etablerats som ska utgöra ett stöd för samhällsentreprenörer, för utveckling av sociala innovationer, för start av sociala företag samt som kompetenscentrum vid etablering av lokala utvecklingsnoder. Detta ligger inom ramen för RSP-målen: fler lokala initiativ, kunskap i strategisk utveckling och etablera kreativa plattformar. Detta genomförs i tät samverkan med de sju skånska Leaderområdena för att tillsammans utveckla former som bidrar till ett utbyte av initiativ, idéer och innovationer mellan lokal, regional, nationell och EU-nivå. Region Skåne har även som mål att öka samverkan med Skånes Leaderområden för att bibehålla deras möjlighet till en regional anknytning. Region Skåne har bland annat besökt varje Leaderkontor samt deltagit vid möten i Leader Sydgeografin. Det planeras även att kompetenshöjande insatser ska riktas mot bland andra livsmedelshandlare kring drift och utveckling av företag. Utbildningssatsningen planeras att genomföras i samverkan mellan Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne. Dock har upphandling av konsult/utbildningsanordnare inte kunnat genomföras under 2017 pga. att andra insatser för serviceutveckling i länet prioriterats. Insatsen ligger inom ramen för RSP-målet kunskap i strategisk utveckling. En målgruppsundersökning har gjorts under hösten 2017 för att ta reda på behov av kompetensinstaser resultatet från undersökningen kommer att ligga till grund för upphandling av utbildningsanordnare. Insatsområdet Bygga lokal kapacitet är det område, utifrån intervjuer och underlag som Kontigo uppfattar att Region Skåne arbetat mest aktivt inom. Det har handlat mycket om att satsa på enskilda personer, byalag och att försöka hjälpa eldsjälar att utveckla dem till lokala ledare. 3.1.3 Nyttja landsbygden mer Insatsområdet överlappar till en del de två övriga samt även de insatser som genomförts/genomförs t ex Mikrofonden Skåne, genomförande av projektet upphandling närproducerat samt regional nod för etablering av lokala utvecklingsnoder. Förstärkta samverkanskonstellationer. Det finns flertalet etablerade samverkanskonstellationer som stärkts inom ramen för ovanstående insatser. Ett partnerskap i form av representanter från Skånes kommuner, Länsstyrelsen Skåne, SLU Alnarp Hela Sverige Ska Leva/Skåne, LRF Skåne, den idéburna 8 (14)

sektorn i Skåne och Region Skåne finns knutet till RSP Skåne. I och med den knappa tillgången på finansiella medel, för att genomföra mer omfattande satsningar i Skåne i linje med handlingsplanen i RSP under 2014 och 2015 har partnerskapet för RSP Skåne dock haft en mycket undanskymd roll. Något som framkommer i intervjuerna. Det pågår regelbundna avstämningar och kompletteringar kring Region Skånes och Länsstyrelsens respektive mandat och resurser avseende landsbygdsutveckling, servicefrågor och bredbandsutbyggnad. I projektet Social Innovation Skåne ingår ett 20-tal organisationer med inriktning landsbygdsfrågor och utveckling av samhällsentreprenörer och sociala innovationer. Region Skåne är ordförande i styrgruppen. Under förutsättning att sökta medel ur Tillväxtverkets utlysning Stärkt regional serviceutveckling beviljas kommer denna aktivitet att utvecklas och konkretiseras under 2017. Samverkan pågår kontinuerligt mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Skånes sju leaderområden i syfte att förbättra strukturerna för serviceutveckling på landsbygden i Skåne. Nationella sammanhang. Vidare har Region Skåne utökat sitt deltagande vid nationella träffar, seminarier och konferenser anordnade av Tillväxtverket, Jordbruksverket, SKL med mera. RSP-ansvarig i Skåne sitter också med som representant för Sveriges regioner i Övervakningskommittén för programmet för Lokalt Ledd Utveckling (LLU) samt är också ledamot i Coompanion Sveriges nationella styrelse. Detta bidrar till en utökad och förbättrad samverkan vertikalt mellan olika nivåer nationellt, regionalt, kommunalt, lokalt för förbättrad tillgång till service. Olika ovanstående insatser ligger inom ramen för RSP-målen: starkare relationer mellan stad och land, större kapacitetsutnyttjande av landsbygdens resurser samt bättre samsyn och flexibla strukturer. 3.2 Analys och bedömning 3.2.1 Fokus: Etablering av strukturer snarare än direkt resultatpåverkan Kontigos bedömning av insatser och effekter i ovanstående avsnitt är att dessa i stor utsträckning är av karaktären utveckling och etablering av strukturer (som processer, arbetssätt och nätverk) som grund och förutsättning för resultat och nyttiggörande ur ett långsiktigt perspektiv. Inom RSP-insatsområdet Satsa på kreativa servicelösningar har man bland annat i projektet Fiber åt Alla i Skåne-Blekinge arbetat mycket med att erbjuda anpassade stödformer till samtliga kommuner. I projektet Ta Betalt ligger fokus på att engagera en mångfald av aktörer (t ex föreningar, företag, kommuner och banker) att tillsammans hitta samarbetsformer kring betaltjänster och kontanthantering. I projektet Möjligheter i mellanrum har en central del handlat om kunskapsspridning till länets kommuner om det stöd som Region Skåne och Länsstyrelsen erbjuder till landsbygden. Kontigo uppfattar att en stor del av de insatser som har delfinansierats har haft fokus på kunskapsspridning för att börja med att bygga upp strukturer för RSP-arbetet. Detta framkommer även från intervjuer där man uppfattar att Skånes RSP har ett bredare fokus i prioriteringar i RSPn, än många andra regioner dvs inte begränsat begreppet till livsmedel och drivmedel etc. Detta har dock lett till att Skånes RSP till en del saknar konkreta delmål och indikatorer vilket försvårar uppföljning av arbetet. 9 (14)

Jämför man till exempelvis med Värmland har man satt upp konkreta mål så som 80 % av lanthandelsbutikerna ska vara kvar 2018. I Kronobergs RSP har man satt upp mål i linje med att 75 procent av butikerna har anlitat konsulthjälp med avsikt att höja effektivitet och attraktivitet. Skånes arbete har strategiskt prioriterat arbetet mot kommuner och företagare med att skapa en medvetenhet och förståelse för tillgången till service. Ett resultat som lyfts fram kopplat till dessa insatser är att under 2016-2017 har majoriteten av kommunerna skrivit in RSP i deras översiktsplaner. Projekt har prioriterats som handlar om att skapa förutsättningar, strukturer och samverkansformer för RSP-arbetet. Det här är en sådan sak som vi pratat med Tillväxtverket kring deras utlysningar kopplat till landsbygdsutveckling. Där ska man söka projekt för konkreta genomförandeprojekt förr att servicen ska bli bättre, för att livsmedelsaffärer ska leva vidare. Vi har istället försökt satsa på initiativ som handlar om kunskap, lärande och vikten av tillgång till bra service I de fall Region Skåne finansierat insatser kopplat till RSP har det väldigt sällan handlat om helfinansieringar. Det har istället handlat om att ta kontakt med relevanta intressenter (t ex kommuner, LS, Coompanion) och tillsammans finansiera insatser. Region Skåne uppfattar att deras roll/pengar har en viktig roll i agera dörröppnare till många lokala serviceprojekt. I många fall när Region Skåne går in och delfinansierar projekt ger detta tyngd till mindre aktörer (ofta initiativtagare) som vill förankra projektet med större nyckelaktörer. 3.2.2 Penta Helix för breda samverkanskonstellationer En bärande del i det arbete genomförts grundar sig i att Region Skåne uppmuntrar ett arbetssätt utifrån begreppet Penta Helix - där akademin, offentlig sektor, privat sektor, idéburna organisationer och enskilda individer gemensamt samverkar för samhälls- och välfärdsutveckling. Region Skåne har genom samarbete med aktörer från t ex den idéburna sektorn i Skåne, Centrum för Publikt Entreprenörskap, Coompanion Skåne, Malmö högskola, Lunds universitet, enskilda kommuner och andra enheter internt inom Region Skåne arbetat för att stärka förutsättningarna för utveckling av social innovation i Skåne. Vi uppfattar att Region Skånes arbete koppat till t ex etablering av lokala utvecklingsnoder, tätare samverkan med Leaderområdena, olika pilotprojekt med kommuner, kompetenshöjande insatser för livsmedelshandlare och arbetet inom Mikrofonden Skåne visar på prioriteringen att inkludera en mångfald av aktörer i RSP-arbetet. Kontigo uppfattar att Skånes förhållningssätt till RSP-arbetet uppmuntrar lokalt ledarskap på gräsrotsnivå. Det handlar om att skapa förutsättningar och intresse bland aktörer att själva initiera projekt och insatser som Region Skåne sedan kan delfinansiera, snarare än at Region Skåne hittar på från deras sida vad som ska göras. Ofta bygger man nätverk på gräsrotsnivå som stärker och skapar stor tillit och man lär av varandra. Det är inte kommunen som styr det eller ett visst uppdrag eller projekt. Just den här gräsrots-mobiliseringen lever förbi projekttid och allt annat Samverkan mellan Region Skåne, LS och Leaderområdena är även en viktig del för att skapa tydliga mandat kring vilka stöd som olika aktörer erbjuder. Framförallt då ansvaret ligger delat mellan Region Skåne och Länsstyrelsen. 10 (14)

Det framkommer dock vissa skillnader mellan Region Skåne och Leader. Å ena sidan uppfattar verksamma inom Leader att etablerandet av lokala utvecklingsnoder går överlappar arbetet i respektive leaderområde. Det man istället eftersträvar är en större port eller enpersonväg på regionen som kan ge stöd. Att skapa ännu fler kontor eller aktörer (dvs sju Leaderkontor, Region Skåne plus potentiellt ett åttonde kontor) uppfattar man skapar en viss rörighet i ett redan komplext stödsystem. Å andra sidan uppfattar Region Skåne att de har haft svårt att komma nära Leader-verksamheten och uppfattar att Leader driver ett arbete isolerat från annan regional utveckling. Region Skåne uppfattar att de hittills delvis misslyckats att förankra kedjan där EU, Tillväxtverket, Näringsdepartement och Leader med flera ses som naturliga aktörer i en utvecklingsregion. 3.2.3 RSP:s roll i det regionala utvecklingsarbetet Det som uppfattas som en stor framgång med RSP-arbetet är att det bidrar till att belysa vikten av landsbygden som en del av arbetet med regional utveckling och tillväxt. En intervjuperson uppfattar att det initialt funnits ett lågt intresse för RSP på ledningsnivå och bland politiker. Idag har intresset ökat både hos regionala ledningsfunktioner men även hos regionala politiker, regionala utvecklingsnämnden samt även hos SKL, Tillväxtverket, VINNOVA och Näringsdepartementet. Det kvarstår dock utmaningar kring vem det är som arbetar med landsbygdsutveckling då pengar i systemet cirkulerar från Tillväxtverket, RUS-ansvariga, Leader med flera. Jordbruksverket har fortfarande en central roll i landsbygdsutveckling, t ex under denna programperiod gick enbart några miljoner från de 3,5 miljarder i landsbygdsprogrammet till Tillväxtverket. Något som kommenteras i intervjuerna: Det är en missuppfattning man tror att lantbruk är samma som landsbygd När frågorna nu ligger under näringsdepartementet uppfattar Region Skåne att de har svårt att komma igenom kanaler för att föra fram frågor till Näringsdepartementet kring RSP-arbetet. Det finns fortfarande ett lågt intresse att föra frågorna vidare till högre instanser. Centrum för publikt entreprenörskap är en viktig plattform för att stärka kopplingarna mellan stad och land. Där stödjer man olika initiativ i Skåne med att förverkliga idéer, finansiering och initiativ på landsbygden och där drivs projekt även inom regional utveckling. 3.3 Bedömning av projektlogiken I det ovanstående har olika aspekter av Region Skånes RSP-insatser kopplat till resultat diskuterats. I detta avsnitt granskar Kontigo kortfattat själva projektlogiken, dvs. hur man har planerat att arbeta i termer av målstruktur. Syftet med en genomarbetad projektlogik är att beskriva hur en behovsanalys eller problemformulering kan angripas. Ett program eller projektverksamhet förhåller sig till problembilden genom sitt övergripande syfte vad är projektets existensberättigande? Problem- och behovsformuleringen omsätts i mål på effektnivå. Vilken förändring vill programmet bidra till? Vad ska bli annorlunda i världen givet att programmet finns? För att skapa önskade effekter, vill projektet leverera resultat som kan tänkas leda till dessa effekter. Där effekter kan vara svårmätta, då projektets påverkan inte alltid enkelt kan isoleras från annan förändring, är resultat den direkta, konkreta produkten av projektets aktiviteter. Resultatmålen rör de direkta resultaten av projektverksamheten. Resultaten ska rimligen kunna antas bidra till de önskade effekterna. 11 (14)

Resultaten ska i sin tur kunna antas följa av de aktiviteter som projektet planerar. De aktiviteter som genomförs ska också företrädelsevis leda till just de specifika resultat som projektet önskar skapa. Finns det inga aktiviteter som kan antas leda till ett önskat resultat, så föreligger ett målgap. Projektlogiken kan då inte heller antas leda till önskad påverkan i effektled, eftersom inga resultat skapas som kan bidra till en sådan påverkan. Finns det aktiviteter som kan tänkas leda till andra resultat än de önskade, föreligger ett målläckage. Projektet använder då resurser till någonting annat än vad som är avsett. Ett ofta fruktbart sätt att belysa målformuleringar är genom att ställa sig frågor kring huruvida målen är Realistiska, Relevanta, och Mätbara. Tabellen nedan sammanfattar hur mål på olika nivåer i projektlogiken berörs av dessa kriterier. Figur 2. Målkriterier. Källa: Kontigo Utifrån Kontigos materialinsamling bedömer vi att RSP Skåne har en i delar outvecklad projektlogik. Med detta menar vi att RSPn har vaga mål samt en inte tillräckligt väl sammanhängande tänkt effektkedja. Vi har dock förståelse för att fokus initialt i RSPn handlar om att etablera strukturer och arbetssätt för att skapa förutsättningar för arbetet. Vi uppfattar dock inte att långsiktiga mål och resultat och effektmål på kortare sikt behöver utesluta varandra. Kontigo bedömer vidare att målformuleringarna är relativt vaga (t ex starkare relationer mellan stad och land och större kapacitetsutnyttjande av landsbygdens resurser vilket riskerar att hämma styrningen i arbetet detta möjliggör dock även många grader av frihet i genomförandet samt frihet i vilka projekt/satsningar Region Skåne kan välja att prioritera. VI uppfattar att Region Skånes arbete inom RSP Skåne och de insatser som har finansierats har levererat tydligast resultat i den del som handlar om att bygga lokala kapacitet vilket även är ett område som ofta berör de andra två (Satsa på kreativa lösningar och Nyttja landsbygden mer). Kontigos bedömning är att resultaten i denna del utgör goda förutsättningar till långsiktiga effekter. I nuläget utifrån de uppföljningsdokument kopplat till RSP som Kontigo tagit del av är det svårt att bedöma resultat och inte minst effekter av de insatser som Region Skåne finansierats. För att underlätta uppföljning och bedömning av utvecklingsprocessen i stort kan det vara värdefullt att strukturera upp programmål på följande tre nivåer: 12 (14)

1. Individnivå 2. organisationsnivå 3. strukturnivå. Följande matris kan vara användbar för att sortera mål utifrån vilken nivå de förväntade resultaten och effekterna förväntas uppkomma på: Tabell 1. Målnivåer. Källa: Kontigo Målnivå Vad ska uppnås? Indikator/Hur mäts det? Varför? Vilket behov svarar det mot? Individnivå Projekt-/ organisationsnivå Strukturnivå Mål på individnivå kan t.ex. röra kunskapsutveckling, attitydpåverkan eller beteendeförändring i en given målgrupp. Dvs., på vilket sätt ska programmet i detta fall påverka aktörer i och med sina aktiviteter. Mål på organisationsnivå kan handla om vad man vill se för förändringar i intressentorganisationer eller kommuner. Vill man arbeta fram någon ny typ av metod? Stärka samverkan med lokala utvecklingsgrupper och lokalt näringsliv? Finns det gränskommunala samverkansinitiativ? Här handlar frågan om vad man kan lära av arbetet, och på vilket sätt resultat och lärdomar kan förvaltas långsiktigt. Utmaningar kopplat till denna nivå rör inte minst implementering och kunskapsspridning kring de insatser som har genomförts. På strukturnivå ser vi t.ex. etablerandet av strategidokument i kommuner som en viktig aspekt t ex antal kommuner som nämner servicefrågorna i sina översiktsplaner? Andra typer av strukturpåverkan kan röra framtagande av kunskap- och kunskapsunderlag med mottagare utanför hemmaorganisationen, eller påverkansarbete med avseende på styrmedel och regleringar. 13 (14)

4 Rekommendationer Som nämnts i det ovanstående bedömer Kontigo att de insatser som Region Skåne har satsat på främst har lyckats skapa förutsättningar för långsiktiga effekter i och med det struktur- och förankringsarbete som bedrivits på lokal nivå t ex att etablera samverkansformer (penta helix), främja lokalt ledarskap på landsbygden och mobilisera en mångfald av aktörer. Det finns även exempel på konkreta resultat t ex andel som har tillgång till bredband och en ökning av ansökningar sedan en ökad kunskapsspridning till kommuner om servicefrågor (Projektet Möjligheter i mellanrum). Vi ser att den främsta problematiken handlar om att konkretisera mål och indikatorer både när det kommer till kortsiktiga- och långsiktiga mål. Vi ser följande delar som viktiga att ta med i det framtida RSP-arbetet och de satsningar som görs: Förvalta de nätverk och samverkanskonstellationer som byggts upp Genomförandet av serviceprogrammet 2014-2018 har inneburit en betydande satsning och investering på att etablera strukturer och former för samverkan för arbetet med service- och tillgänglighetsfrågor ur ett vidare perspektiv på Skånes angeläget. En förutsättning för ett fortsatt arbete och resultatskapande är att dessa satsningar förvaltas och fördjupas. Räta ut eventuellt kvarvarande oklarheter kring aktörssamverkan Som framgår har programmet haft en tydlig ambition att utveckla samverkan och arbetsformer mellan de aktörer som är centrala för ett arbete med fokus på landsbygdsutveckling. Av vår granskning vår vi bilden att detta arbete kan fördjupas och utvecklas vidare. Det gäller exempelvis samarbete mellan Region Skåne och Leader där vi får bilden att samarbetet inte varit helt optimalt. Inför ett fortsatt arbete med landsbygdsutveckling och det regionala serviceprogrammet menar vi att det är angeläget samarbetet mellan två av de centrala aktörerna kan utvecklas vidare. Stärk kopplingen till RUS och det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet Vi uppfattar att arbetet med RSP i Skåne har baserats på en vid definition av service och tillgänglighet utifrån de förutsättningar och behov som finns i Skåne. Detta ser vi som en viktig framgångsfaktor för det fortsatta arbetet där landsbygdsfrågorna kan bli en än mer integrerad del i det arbete med regional utveckling och tillväxt som Region Skåne leder och samordnar i Skåne. Utveckla mål och indikatorer Som framgår av vår granskning vi utvecklingsbehov och -möjligheter vad gäller förändringsteorin/programlogiken för arbetet med det regionala serviceprogrammet. En utveckling av mål och indikatorer skulle bidra till en ökad styrbarhet vad gäller uppföljning, redovisning av resultat och nytta samt lärande. 14 (14)