TCO granskar Ny kunskap för nya jobb Eftergymnasialt utbildningsutbud för yrkesverksamma #4/15

TCO granskar Ny kunskap för nya jobb Eftergymnasialt utbildningsutbud för yrkesverksamma #4/15 En undersökning om utbildningsutbudet för vidareutbildning i högskola och yrkeshögskola 2015-06-15 Foto: Peter Cederling

Författare German Bender Statistikbearbetning: German Bender och Lena Orpana Kontakt german.bender@tco.se tel 08 782 91 85 2 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 5 Varför behövs vidareutbildning? 7 Ökade kunskapskrav och snabb förändringstakt 7 Innovationer och entreprenörskap allt viktigare 13 Utbildningsutbudet i högskola och yrkeshögskola 15 Så har vi gjort undersökningen 15 Utbildningsutbudet inom högskolan 17 Utbildningsutbudet inom yrkeshögskolan 25 Analys och slutsatser 32 Förändringar i högskolans utbildningsutbud och studentpopulation 32 Förändringar i yrkeshögskolans utbildningsutbud och studentpopulation 35 Övriga omständigheter av betydelse för yrkesverksammas vidareutbildning 36 TCO:s förslag 38 1. Dimensionera för yrkesverksamma 38 2. Ge utbildningsväsendet ett omställningsuppdrag 38 3. Se över studiefinansiering, antagning och studievägledning 39 Referenser 41 Noter 42 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 3

Förord Vi lever i en spännande tid. Arbetsmarknader runtom i världen förändras i snabb takt, som en följd av teknikutveckling och globalisering. De senaste tjugo åren har hundratusentals jobb i Sverige försvunnit och större delen av de nya jobb som tillkommit kräver högre och ibland helt ny kompetens. Mycket tyder på att den utvecklingen kommer att tillta och många kommer att mista sina jobb eller vilja gå vidare till nya, kanske i helt andra branscher. Det är en omställning som ställer höga krav på både individen och arbetsmarknaden. En nyckelfaktor för att klara omställningen är tillgång till utbildning för yrkesverksamma som vill eller behöver byta jobb. I kunskapsnationer som Sverige handlar det framför allt om eftergymnasial utbildning. Att studera kan inte längre betraktas som något man gör i ungdomen för att därefter träda in på arbetsmarknaden och jobba inom ett yrke eller en bransch under återstoden av livet. Allt fler kommer att vilja eller behöva byta jobb oftare. För TCO-förbundens medlemmar är möjligheten till vidareutbildning inte bara en fråga om trygghet och anställningsbarhet, utan också om utvecklingspotential och karriärmöjligheter. Det handlar alltså inte primärt om att behålla sitt befintliga jobb så länge som möjligt, utan om möjligheten att karriärväxla, få ett nytt jobb, nya arbetsuppgifter eller nya ansvarsområden. I denna rapport har TCO bearbetat antagningsstatistik för omkring 300 000 utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan under åren 2008 2014. Vi kan konstatera att det finns ett antal brister i utbudet när det gäller vidareutbildning för yrkesverksamma och dessutom går utvecklingen åt fel håll. Det finns få platser på korta utbildningar, utbudet på kväll/helg/sommar är ytterst litet och utbudet på distans och deltid minskar. För att vända utvecklingen föreslår TCO fler utbildningsplatser och ett omställningsuppdrag till det eftergymnasiala utbildningsväsendet. Den svenska högskolan har länge präglats av flexibilitet och stor variation i såväl utbildningsutbud som tillgänglighet, och av en heterogen studentpopulation med många äldre som återkommer till studier under sitt yrkesliv. Det borde vi se som styrkor inte svagheter. Om Sverige ska kunna möta de ökande kunskapskraven och den snabba förändringstakten på arbetsmarknaden, måste det eftergymnasiala utbildningsutbudet utformas med hänsyn till de växande behoven av återkommande vidareutbildning under hela yrkeslivet. Det är hög tid att vi börjar diskutera angelägna reformer av utbildningsutbud, finansiering och andra faktorer som kan underlätta yrkesverksammas omställning i arbetslivet. Med denna rapport vill TCO bidra till diskussionen. Eva Nordmark Ordförande, TCO 4 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Sammanfattning I denna rapport presenteras den första nationella undersökningen av det eftergymnasiala utbildningsutbudet i högskolan och yrkeshögskolan för yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig. Med utgångspunkt i speciellt framtagen och bearbetad antagningsstatistik för omkring 300 000 utbildningar under tidsperioden 2008 2014, kan TCO bland annat visa att utbudet har stora brister och att utvecklingen är på väg åt fel håll. Syftet med rapporten är att den politiska debatten om kompetensutveckling och omställning i högre grad ska beakta yrkesverksamma tjänstemäns utbildningsbehov i allmänhet och behoven av eftergymnasial vidareutbildning i synnerhet. Målet är att bidra till angelägna reformer av utbildningsutbud, finansiering och andra faktorer som kan underlätta yrkesverksammas omställning i arbetslivet. Rapporten inleds med ett kapitel som beskriver varför behovet av vidareutbildning sannolikt kommer att växa. I korthet rör det sig om följande omständigheter: en allt snabbare strukturomvandling, arbetskraftens rörlighet och produktivitet, befolkningens stigande utbildningsnivå, ett allt längre arbetsliv, samt den ökade betydelsen av innovationer och entreprenörskap. Därefter följer huvudkapitlet, som är en kartläggning av det eftergymnasiala utbildningsutbudet i högskolan och yrkeshögskolan. Med antagningsstatistik för tidsperioden 2008 2014 beskriver vi utbudet av vidareutbildning för yrkesverksamma. I statistikbearbetningen har vi fokuserat på utbildningar som är högst ett år långa och även studerat i vilken omfattning de ges på distans, deltid, kvällstid, helg eller på sommaren. Våra slutsatser är att utbudet inom såväl högskolan som yrkeshögskolan är bristfälligt i flera avseenden när det gäller vidareutbildning för yrkesverksamma, samt att utvecklingen är på väg åt fel håll. Några brister vi identifierat är att det finns få platser på korta utbildningar, att utbudet på kväll/helg och sommar är ytterst litet och att utbildningsplatser på distans och deltid minskar (i högskolan). Efter detta följer ett kapitel där vi analyserar resultaten i ett vidare sammanhang, bland annat den minskande andelen äldre studenter i högskolan, och resonerar kring tänkbara orsaker till den utveckling som beskrivits i kartläggningen. Orsakerna står huvudsakligen att finna i politiska reformer, men delvis också i lärosätenas prioriteringar. I ett avslutande kapitel lämnas förslag på hur dessa brister kan åtgärdas och hur utvecklingen kan vändas. De två viktigaste förslagen är att öka antalet eftergymnasiala utbildningsplatser och att ge den eftergymnasiala utbildningen ett omställningsuppdrag som på olika sätt innebär att statsmakterna, lärosätena och berörda myndigheter i högre grad beaktar yrkesverksammas behov av vidareutbildning. ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 5

Vid sidan av utbildningsutbudet finns det andra faktorer med stor betydelse för yrkesverksammas möjligheter att vidareutbilda sig, som studiemedel, antagning och studievägledning. Dessa ligger dock utanför ramen för denna rapport och berörs därför endast kortfattat. 6 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Varför behövs vidareutbildning? Människor som har befunnit sig i arbetslivet under ett antal år eller decennier kan av olika skäl hamna i situationer där de vill eller behöver vidareutbilda sig. I den senaste undersökningen som TCO genomförde om vidareutbildning uppgav drygt åtta av tio yrkesverksamma i åldrarna 30 55 år att de skulle välja att vidareutbilda sig i upp till ett år om deras privatekonomi tillät det. Nästan hälften av dessa skulle göra det för att kunna byta yrke och lika många för att avancera i det nuvarande yrket eller branschen. 1 I detta kapitel görs en kortfattad genomgång av de omständigheter som tyder på att yrkesverksammas behov av vidareutbildning kommer att öka framöver. Ökade kunskapskrav och snabb förändringstakt Den svenska arbetsmarknaden präglas av en snabb förändringstakt. Omkring 450 000 jobb försvinner och ungefär lika många tillkommer varje år, en årlig omsättning på drygt 20 procent. 2 Sveriges position i den globala konkurrensen om varor och tjänster med högt förädlingsvärde, och därmed om kunskapsintensiva och högkvalificerade arbetstillfällen, gör dessutom att kunskapskraven på arbetsmarknaden ökar och att allt fler jobb kräver en hög utbildningsnivå. 3 Under perioden 1993 2010 (diagram 1 nedan) tillkom ungefär 400 000 jobb netto i Sverige. Det skedde genom en ökning med drygt 550 000 (+ 90 procent) sysselsatta med minst treårig högskoleutbildning och med cirka 670 000 (+ 46 procent) av antalet sysselsatta med treårig gymnasieutbildning upp till tvåårig högskoleutbildning, samt en minskning med 800 000 (- 40 procent) sysselsatta med högst två års gymnasieutbildning. 4 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 7

Diagram 1. Utbildningsnivå hos samtliga anställda 1993 och 2010 (procent) 70 60 50 40 30 1993 2010 20 10 0 Minst tre års högskoleutbildning Treårig gymnasieutbildning, upp till tvåårig högskoleutbildning Högst tvåårig gymnasieutbildning Källa: SCB/RAMS 5 I näringslivet ökade andelen anställda med minst treårig högskoleutbildning med 71 procent mellan 1993 och 2007. 6 Andelen var högst inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn (KIS), där de utgör 38 procent, enligt branschorganisationen Almega. KIS-branschernas sammanlagda andel av svensk arbetsmarknad har ökat med omkring 90 procent sedan 1993 och omfattar i dag nästan hälften av de sysselsatta, vilket är bland de högsta nivåerna i världen. 7 Även om ökningen av högutbildade varit kraftigast inom tjänstesektorn, ökar de sin sysselsättningsandel också i industrin. Dessutom försvåras gränsdragningen eftersom sektorerna successivt integreras med varandra och tjänsteföretag levererar alltmer högkvalificerade tjänster till industrin. 8 I teknikföretag, som är särskilt utsatta för internationell konkurrens, ökade andelen anställda med minst treårig högskoleutbildning under tidsperioden 1993 2012 med hela 155 procent, samtidigt som andelen med enbart en grundskoleutbildning mer än halverades (diagram 2 nedan). 9 8 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Diagram 2. Utbildningsnivå i teknikföretag 1993 2013 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% - 59% - 18% + 57% + 25% + 162% Grundskola Gymnasiet, max 2 år Gymnasiet, 3 år Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial 3+ år Källa: SCB 2014 Källa: SCB & Teknikföretagen I dag är andelen högkvalificerade jobb (ca 38 procent kräver högskoleutbildning eller mer) på den svenska arbetsmarknaden stor i ett internationellt perspektiv och andelen lågkvalificerade jobb mycket liten (ca 3 procent kräver grundskoleutbildning eller mindre). 10 Det finns ingen anledning att tro att den här trenden kommer att avstanna, snarare tvärtom. Teknikutvecklingen, särskilt digitalisering och automatisering, spås leda till omfattande strukturella förändringar på arbetsmarknader runtom i världen, inte minst i Sverige. Omvandlingstrycket i det svenska arbetslivet ligger i topp bland de europeiska länderna, nästan sex av tio arbetstagare i Sverige uppger att de blivit direkt påverkade av ny teknik eller nya processer på arbetsplatsen de senaste tre åren (diagram 3 nedan). 11 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 9

Diagram 3. Teknikutveckling och nya processer påverkar många arbetsplatser Andel arbetstagare som uppger att de blivit direkt påverkade av att nya processer eller ny teknik introducerats på arbetsplatsen de senaste tre åren. 70 60 57,3 % 50 40 30 20 10 0 Turkiet Polen Grekland Italien Ungern Frankrike Spanien Slovenien Tjeckien Portugal Slovakien Belgien Estland Korea Österrike Tyskland Irland Nederländerna Norge Storbritannien Danmark Finland Sverige Källa: Eurofound (2010) Sannolikt kommer en mängd sektorer påverkas. Enligt ett flertal studier sker nu stora omvälvningar på arbetsmarknaden och omkring hälften av de jobb som finns idag kan försvinna som en följd av teknisk utveckling under de kommande tjugo åren. 12 Det innebär förstås inte att alla dessa arbetstillfällen försvinner, eftersom nya jobb också tillkommer, bland annat som en följd av just teknikutvecklingen. 13 Däremot är det oklart om de nya jobben i Sverige kommer att skapas i en takt som kompenserar för de jobb som försvinner och om människor har förutsättningar att ställa om till de nya jobb som växer fram. Hittills finns det indikationer på att så inte varit fallet på senare år. Dels tycks teknikutvecklingen hittills inte skapa lika många jobb som den rationaliserar bort, dels finns det tecken på matchningsproblem mellan de som söker jobb och de jobb som finns att söka. 14 I detta sammanhang är tillgången till eftergymnasial vidareutbildning för yrkesverksamma som vill eller behöver byta jobb en nyckelfaktor som bara kommer att öka i betydelse. 15 Med detta sagt är det förstås omöjligt att veta vilka jobb som skapas eller som försvinner när arbetsmoment automatiseras inom befintliga arbeten. I en del kan jobb försvinna, men det kan också innebära att resurser i form av exempelvis tid och kompetens skiftas till andra, mer kvalificerade arbetsuppgifter. Generellt har ekonomer historiskt sett haft en tendens att vara överpessimistiska i sina prognoser gällande sysselsättningsutveckling och produktivitet i perioder med stora teknikskiften och stagnerande tillväxt. 16 En avgörande faktor är att vi kan ta vara på de möjligheter som skapas, och i detta sammanhang är tillgången till eftergymnasial vidareutbildning för yrkesverksamma som vill eller behöver byta jobb en nyckelfaktor som bara kommer att öka i betydelse. 17 10 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Arbetsmarknaden befinner alltså sig i ständig förändring, en strukturomvandling som i nationalekonomisk teori kallas kreativ förstörelse. 18 I Sverige har de fackliga organisationerna under lång tid bidragit till denna process genom att bejaka en utveckling där jobb försvinner mot att nya skapas. Denna process, ibland kallad Rehn-Meidner-modellen, byggde på att företag med låg produktivitetsutveckling slogs ut eftersom de inte klarade att betala branschens överenskomna löner, samtidigt som den friställda arbetskraften flyttades till nya expanderande sektorer genom aktiv arbetsmarknadspolitik. Det skapade förutsättningar för löntagarna att klara omställningen när lågt värdeskapande ersattes med högt, det vill säga när jobb med lågt kunskapsinnehåll ersattes av jobb med högt kunskapsinnehåll. Detta ställer också högre krav på att individer är rörliga, såväl geografiskt som yrkesmässigt, något som underlättas av tillgången till utbildning. 19 Rehn-Meidner-modellen är bakgrunden till det uttryck som ofta hörs, att Sverige ska konkurrera med kunskap och kvalitet inte med låga löner. Det är mot bakgrund av detta som man ska se den kraftigt ökade andelen högutbildade på arbetsmarknaden. Denna medvetna strategi har varit starkt bidragande till Sveriges välstånd och välfärd. Under perioden 2001 2010 stod den kraftigt ökade andelen anställda med högskoleutbildning för omkring hälften av den betydande tillväxtökning som skett, vilket förklaras av att högutbildade inom näringslivet är upp till tre gånger så produktiva som lågutbildade. 20 Om Sverige även fortsättningsvis ska kunna upprätthålla en högproduktiv strukturomvandling, och därmed vår globala konkurrenskraft, krävs utbildningssatsningar som säkerställer att arbetskraften har en hög utbildningsnivå med ett relevant innehåll. 21 Därför behövs det större möjligheter för yrkesverksamma att vidareutbilda sig under arbetslivet. Detta är en viktig del i det TCO kallar omställningskedjan, ett samlingsbegrepp för de trygghetsförsäkringar, omställningsavtal och delar av utbildningssystemet som ska kunna möta de ökande behoven av kompetensväxling och de allt snabbare omställningskraven på arbetsmarknaden. 22 För en allt större andel av arbetskraften kommer den vidareutbildningen i hög grad att behöva ske på eftergymnasial nivå. Vi vet nämligen att deltagandet i vidareutbildning under yrkeslivet är starkt korrelerat med utbildningsnivå ju längre utbildning en individ har, desto mer utbildning tar hen del av under sitt yrkesliv. 23 Hela fyra av tio högskolenybörjare under perioden 1978/79 1997/98 återkom till högskolan efter en avslutad studieperiod. 24 Andelen studenter som återkommer till högskolan minst tre terminer efter att de tagit examen har legat relativt stadigt de senaste 15 åren, samtidigt som antalet studenter ökat kraftigt (diagram 4 nedan). Det innebär att antalet personer som återkommer eller vill återkomma till högskolan med stor sannolikhet kommer att öka framöver, en bild som också bekräftas i en kommande rapport om omställningsbehoven bland TCO-förbundens medlemsgrupper. 25 I en ny TCO-rapport menar även vd:arna för samtliga fem omställningsorganisationer att ett bättre utbildningsutbud är av stor betydelse. 26 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 11

Diagram 4. Antal registrerade studenter och andel återkommande i studier 500 000 12,0% 480 000 460 000 440 000 11,0% 10,0% 420 000 400 000 380 000 405 994 9,0% 8,0% 360 000 340 000 320 000 300 000 354 490 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 7,0% 6,0% 5,0% Antal registrerade Andel återkommande Källa: UKÄ (2012) En god omställningsförmåga hos individen och arbetsmarknaden kan också underlätta arbete högt upp i åldrarna, då individer kan byta yrke, bransch eller arbetsuppgifter istället för att lämna arbetskraften. Såväl arbetskraftsdeltagandet som förvärvsfrekvensen i åldrarna 60 69 år har ökat sedan början av 2000-talet, bland annat som en följd av nya pensionssystem och skatteregler, lagändringar och bättre hälsa. 27 En annan bidragande orsak är den stigande utbildningsnivån hos framför allt 1940-talskullarna, som höjts ännu mer sedan dess. Även pensionsåldern ökar med utbildningsnivån. Att äldre yrkesverksamma tar del av vidareutbildning är positivt inte bara för individen det kan också vara mycket gynnsamt ur samhällsekonomisk synpunkt, eftersom fler välutbildade äldre och ett längre arbetsliv bidrar till att minska försörjningskvoten och finansiera välfärden. 12 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Innovationer och entreprenörskap allt viktigare När företag bestämmer var de ska lokalisera sin verksamhet är kompetensförsörjningen ofta avgörande. Därför är arbetskraftens utbildningsnivå och förmåga att lära nytt en viktig konkurrensfaktor. Detta är särskilt betydelsefullt för Sverige, eftersom en så stor del av vår ekonomi, och därmed våra arbetstillfällen, är kunskapsintensiva och exportberoende. Sedan början av 1990-talet har den svenska exporten ökat från omkring trettio till ungefär femtio procent av BNP, vilket ligger över genomsnittet för både EU och OECD-länderna. Men eftergymnasial utbildning har även andra, mer oväntade tillväxteffekter. Aktuell forskning visar att en högskoleutbildad befolkning i sig har en positiv inverkan på en allt viktigare del av näringslivet, nämligen innovativt och kunskapsintensivt entreprenörskap. Forskarna konstaterar att det är inte enbart själva entreprenörens kunskapsnivå som påverkar utfallet av den entreprenöriella aktiviteten, även den generella kunskapsnivån hos befolkningen är betydelsefull. En bättre utbildad befolkning utgör dels en mer produktiv arbetskraft för entreprenören men leder också till en mer sofistikerad efterfrågan. 28 Befolkningens utbildningsnivå är enligt studien positivt förknippad såväl med företagets överlevnad som med dess förmåga att skapa sysselsättning. En hög andel högskoleutbildade i befolkningen kan alltså i sig betraktas som ett instrument för att skapa framgångsrika entreprenörer, vilket överensstämmer med annan forskning som tyder på att innovationsskapande och spridning av forskningsrön och ny teknik är mer beroende av utbildning på eftergymnasial nivå än på grundläggande nivå. 29 En annan sysselsättningseffekt av högutbildade personer, som ligger i linje med de ovan beskrivna forskningsrönen, har att göra med så kallade lokala multiplikatorer. En studie gjord på svenska och amerikanska data visar att en region som lyckas attrahera tio nya jobb i konkurrensutsatt sektor leder till att det, i genomsnitt och på lång sikt, skapas ytterligare fem arbetstillfällen i den lokala icke-konkurrensutsatta sektorn. 30 Effekten är särskilt stark för högutbildade i den högteknologiska industrin, som dessutom är en sektor där en hög andel av de anställda har högskoleutbildning. Det är alltså tydligt att en hög andel högskoleutbildade i befolkningen är en nyckelfaktor för välfärden, sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten på lång sikt, och både på nationell och regional nivå. 31 Det finns också belägg för att regioners bidrag till den nationella tillväxten är betydande och att högskolor förbättrar förutsättningarna för regional tillväxt. 32 TCO och SCB har tidigare visat att den demografiska utvecklingen kommer att bidra till en ökad efterfrågan på högutbildad personal inom skola, vård och omsorg under överskådlig tid, vilket inte minst innebär att glesbygdsområden kan få svårt att klara kompetensförsörjningen. 33 De stora regionala skillnaderna i utbildningsnivå utgör en framtidsutmaning för Sverige och därför är det viktigt att högskolor, kommunala lärcentra och möjligheter till eftergymnasial vidareutbildning är väl utbyggda och tillgängliga i hela landet. 34 Sammanfattningsvis finns det ett antal omständigheter som talar starkt för att behovet av vidareutbildning på eftergymnasial nivå kommer att öka framöver: Strukturomvandling En stor andel av jobben bedöms försvinna under ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 13

kommande årtionden och många av de nya jobben som växer fram kräver högre och ibland helt ny kompetens. God tillgång till vidareutbildning ökar förutsättningarna för individen och arbetsmarknaden att klara omställningen. Rörlighet och produktivitet Vidareutbildning kan bidra till att öka arbetskraftens produktivitet och rörlighet (geografisk och yrkesmässig). Högre utbildningsnivå Högutbildade tar del av vidareutbildning i betydligt högre utsträckning än lågutbildade. Eftersom andelen högskoleutbildade i arbetskraften har ökat kommer troligen även efterfrågan på eftergymnasial vidareutbildning att öka. Längre arbetsliv Hög utbildningsnivå och tillgång till vidareutbildning högt upp i åldrarna bidrar till ett längre och mer produktivt yrkesliv, vilket ökar tillväxten och minskar försörjningsbördan. Innovationer och entreprenörskap En hög utbildningsnivå ökar befolkningens förmåga att utveckla, ta till sig och efterfråga innovationer. 14 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Utbildningsutbudet inom högskola och yrkeshögskola Undersökningen som redovisas i detta kapitel bygger på antagningsstatistik för högskolan och yrkeshögskolan som Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan har tagit fram åt TCO. Statistiken har bearbetats av TCO i syfte att analysera utbildningsutbudet för yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig. Kartläggningen är därför avgränsad till utbildningar som är högst ett år långa och belyser även aspekter av utbudet som ökar tillgängligheten för yrkesverksamma, såsom utbildningar på deltid, kväll/helg, distans och på sommaren. Både Universitets- och högskolerådet och Myndigheten för yrkeshögskolan gör egna statistiska analyser, men de skiljer sig från TCO:s i olika avseenden. Det mest uppenbara är att de inte fokuserar på yrkesverksammas tillgång till kortare utbildningar. En annan skillnad är att man endast undantagsvis gör analyser av utvecklingen över tid. TCO:s granskning är alltså den första undersökningen om utvecklingen av det samlade utbildningsutbudet inom högskola och yrkeshögskola för personer i arbetslivet som vill eller behöver vidareutbilda sig. Så har vi gjort undersökningen TCO har analyserat i vilken omfattning utbildningsutbudet inom högskolan och yrkeshögskolan är tillgängligt för yrkesverksamma som vill eller behöver vidareutbilda sig. Tidsperioden som studerats är läsåret 2008/2009 till och med läsåret 2014/2015. 35 Den statistik som använts för att kartlägga utbildningsutbudet i högskolan är framtagen för TCO av Universitets- och högskolerådet, som sköter den nationella antagningen till högre utbildning. Statistiken, som bearbetats av TCO, omfattar utbildningar vid alla universitet och högskolor i det andra och sista urvalet i samtliga nationella antagningsomgångar för respektive år. Sammantaget rör det sig om 290 507 kurser och program (ungefär 40 000 kurser och program per läsår). Med kurs avses en högskoleutbildning med avgränsad omfattning, för vilken kursbevis ges. Den kan ingå i ett program eller vara fristående. De allra flesta kurser är mycket korta (1 3 månader) och ytterst få är längre än en termin. Ett program består av en kombination av kurser som fastställs av varje lärosäte. Program leder till antingen generell examen eller yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. De allra flesta program är längre än ett år (oftast mellan två och fem år), men exempelvis magisterprogram är ett år långa. Den högre utbildningen i Sverige är kursbaserad. Det innebär att även program består av kurser. Därmed kan antagningen till en viss kurs både omfatta studen- ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 15

ter som läser kursen som en del av ett längre eller kortare program och studenter som läser den som fristående kurs. För våra syften har vi dock valt att inte göra en distinktion mellan kurser och program, vilket är den vanliga uppdelningen i offentlig statistik, utan mellan långa och korta utbildningar. Med korta utbildningar avses i denna rapport kurser och program med en omfattning som motsvarar högst ett års heltidsstudier (max 60 högskolepoäng), eftersom dessa bedöms vara mer tillgängliga för yrkesverksamma. 36 Övriga utbildningar klassificeras som långa. Utbildningsutbudet redovisas dels som antal och andel utbildningar av olika slag, dels som antal och andel utbildningsplatser. Antalet platser vid kurser och program i universitet och högskola definieras som antalet antagna i den andra antagningsomgången. Fördelningen av utbildningsplatser mellan längre och kortare utbildningar görs alltså genom att beräkna antalet antagna inom ramen för ett program, respektive utom program, omräknat till helårsekvivalenter. 37 I denna rapport används därför begreppen utbildningsplatser och antagna som synonymer. Av de korta utbildningarna har dessutom de kurser och program som genomförs på distans, på kvälls- och helgtid, med långsammare studietakt (kvartsfart och halvfart), samt sommarkurser ställts i relation till det totala utbildningsutbudet. Andelar har beräknats som antalet korta utbildningar och utbildningsplatser i relation till det totala antalet utbildningar och utbildningsplatser i antagningssystemen respektive år. Utbildningsutbudet i yrkeshögskolan har analyserats på samma sätt, men med statistik framtagen för TCO av Myndigheten för yrkeshögskolan, som sköter antagningen till yrkeshögskoleutbildning. Statistiken, som bearbetats av TCO, omfattar 4 388 yrkeshögskoleutbildningar vid samtliga utbildningsanordnare. Inom yrkeshögskolan finns enbart program, varför utbildningsplatserna inte har behövt delas upp i olika grupper efter genomförd antagning, som ovan beskrivits när det gäller högskolan. Istället för uppgifter om antagna, har vi därför valt att använda uppgifter om planerade platser 38 omräknade till helårsekvivalenter, för att beräkna utbudet av utbildningsplatser på högst ettåriga program (max 200 yrkeshögskolepoäng) inom yrkeshögskolan. Utöver tillgänglighetsfaktorer som utbildningarnas längd, studietakt och form, kan förstås även innehållet ha betydelse för yrkesverksammas vidareutbildning. Inom ramen för denna rapport har det dock inte varit möjligt att göra någon sådan analys. En diskussion om detta finns i kapitlet där undersökningens resultat analyseras. 16 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Utbildningsutbudet i högskolan I detta avsnitt redovisas utbudet av korta utbildningar 39, samt av korta utbildningar på kvällar/helger, deltid, distans och på sommaren. Anledningen till att vi analyserar just dessa aspekter av utbildningsutbudet är att vi bedömer dem vara särskilt viktiga för att möta yrkesverksammas behov av vidareutbildning. Utbud av korta kurser och program Diagram 5 nedan visar antalet och andelen korta utbildningar (högst ettåriga kurser och program) i högskolan åren 2008 till 2014. Diagram 5. Antal och andel korta kurser och program (max ett år = 60 högskolepoäng) 40000 39000 38000 37000 36000 35000 34000 33000 32000 31000 91% 89% 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 30000 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Kurser och program, max 60p Andel kurser och program, max 60 p av totalt utbud 84% På övergripande nivå kan man konstatera att utbudet av korta utbildningar är mycket stort (33 978 läsåret 2014/15). Antalet utbildningar (vänstra axeln i diagram 5 ovan) har minskat, men deras andel av det totala antalet kurser och program i högskolan (högra axeln) har legat stadigt kring 90 procent hela den undersökta tidsperioden. Om man tittar på hur de korta kurserna och programmen fördelar sig efter omfattning, noterar vi att utbudet domineras av kurser på omkring 1 2 månader (diagram 6 nedan). Förklaringen till detta är att alla program i högskolan, som tidigare beskrivits, är uppbyggda av kurser. Till en kort kurs kan ett lärosäte alltså både anta studenter som läser kursen inom ramen för ett program och studenter som läser den som fristående kurs. ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 17

Diagram 6. Andel korta kurser och program (max 60 hp) efter omfattning 100% 90% 2% 2% 1% 1% 2% 2% 2% 80% 70% 88% 88% 87% 87% 87% 85% 85% 60% 50% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Kurslängd max 10 hp -10 Kurslängd '10-30 10-30 30- hp Kurslängd 30-60 hp Diagram 7 visar utbudets volym, det vill säga antalet antagna till högskoleutbildningar som är kortare än ett år uttryckt i helårsekvivalenter (vänster axel), och hur stor andel dessa utgör av det totala antalet antagna till högskolan respektive år (höger axel). Det visar sig att endast omkring en femtedel av det totala antalet antagna finns på kortare kurser och program. Detta är inte förvånande, eftersom de längre programmen som tidigare beskrivits dominerar utbildningsvolymen och därmed upptar majoriteten av platserna på korta kurser. Antalet antagna till korta utbildningar har ökat något sedan 2008, men eftersom volymen (det totala antalet antagna) ökat ännu mer, har andelen antagna minskat från 21 till 19 procent. 40 Sedan 2010 har både antalet och andelen antagna till korta utbildningar minskat. Diagram 7. Antal och andel antagna till korta kurser och program (max 60 hp) 40000 40% 35000 35% 30000 30% 25000 25% 20000 15000 21% 19% 20% 15% 10000 10% 5000 5% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Helårsekvivalenter, antal antagna, kurser och program max 60 p Helårsekvivalenter andel antagna till kurser och program, max 60 p 0% 18 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Den minskning av antagna till korta kurser och program som framgår av diagram 7 ovan, har i huvudsak skett på de kortaste kurserna. Andelen antagna till längre kurser och ettåriga program har varit tämligen stabil hela den undersökta tidsperioden (diagram 8 nedan). Diagram 8. Andel antagna till korta kurser och program (max 60 hp) efter omfattning 25% 20% 15% 8% 8% 8% 7% 7% 8% 8% 10% 5% 13% 14% 15% 16% 14% 13% 11% 0% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Helårsekvivalenter antagna till kurser 30+ poäng Helårsekvivalenter antagna till kurser 10-30 poäng Helårsekvivalenter antagna till kurser -10 poäng Trots att andelen korta utbildningar legat relativt stilla kring 90 procent, har alltså andelen utbildningsplatser på korta utbildningar minskat sedan 2008, och det gäller i synnerhet de allra kortaste kurserna. Sammanfattningsvis kan man konstatera att utbudet av utbildningar i högskolan domineras av korta kurser och program, medan utbudet av utbildningsplatser domineras alltmer av längre program. Utbud av korta kurser och program på kvällar och helger Möjligheten att studera utanför ordinarie arbetstid är av stor betydelse för yrkesverksammas vidareutbildning. Som framgår av diagram 9 nedan, är dock utbudet av korta kurser och program på kvälls- och helgtid mycket litet och kraftigt minskande. Mellan 2008 och 2014 sjönk andelen från 5 till 3 procent av det totala utbudet, vilket är en minskning med 40 procent. ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 19

Diagram 9. Antal och andel korta kurser och program (max 60 hp) på kväll/helg 2500 2000 1500 1000 5% 10% 8% 6% 4% 500 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 3% 2% 0% Antal kurser och program max 60 poäng på övrig tid Andel kurser och program max 60 poäng på övrig tid Andelen antagna till kurser och program på kvälls- och helgtid är ännu lägre än andelen utbildningar och har legat kring en procent av det totala antalet antagna till högskolan sedan 2008 (diagram 10 nedan). Diagram 10. Antal och andel antagna till korta kurser och program (max 60 hp) på kväll/helg 1500 5% 1200 4% 900 3% 600 2% 300 1% 1% 1% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Helårsekvivalenter, antal antagna kurser och program max 60 poäng på övrig tid Helårsekvivalenter, andel antagna kurser och program max 60 poäng på övrig tid 0% 20 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Utbud av korta kurser och program på deltid För den som av olika skäl inte kan eller vill göra ett uppehåll i arbetslivet, utan istället vill eller måste studera på deltid parallellt med sitt arbete, är det viktigt att det finns ett utbildningsutbud på halv- eller kvartsfart. I diagram 11 nedan framgår att det finns ett relativt stort deltidsutbud när man ser till andelen utbildningar. Huvuddelen ges dock i halvfart och endast omkring en tiondel av lärosätenas utbildningar ges på kvartsfart. Diagram 11. Andel korta kurser och program (max 60 hp) på halv- och kvartsfart 60% 50% 40% 30% 36% 37% 39% 39% 39% 38% 38% 20% 10% 0% 11% 11% 11% 11% 12% 10% 10% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Andel kurser och program max 60 poäng, 25-50 % studietakt Andel kurser och program max 60 poäng, max 25 % studietakt Tittar man istället på utbudet av utbildningsplatser på deltid, är det betydligt mindre (diagram 12 nedan). Endast åtta procent av de antagna finns på deltidsutbildningar och så lite som två procent på kvartsfart. Sedan 2011 har platserna på deltidsutbildningar dessutom minskat med omkring 28 procent. ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 21

Diagram 12. Andel antagna till korta kurser och program (max 60 hp) på halvfart 12% 10% 8% 6% 4% 7% 8% 8% 9% 8% 7% 6% 2% 0% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Helårsekvivalenter, andel antagna kurser och program max 60 poäng, 25-50 % studietakt Helårsekvivalenter, andel antagna kurser och program max 60 poäng, max 25 % studietakt Utbud av korta kurser och program på distans Distansutbildningar är en utbildningsform med stor potential för yrkesverksamma, dels eftersom den möjliggör arbetsplatsintegrerat lärande och en mer individuellt anpassad studietakt. Dels eftersom den gör utbildningen tillgänglig oberoende av tid och rum, vilket är viktigt för personer i arbetslivet som dessutom kanske har en livssituation som gör det svårt att ta sig till ett lärosäte på vissa tider eller överhuvudtaget. Utbudet av korta kurser och program som ges på distans har minskat något, särskilt sedan 2010, och låg 2014 på 18 procent av det totala utbildningsutbudet (diagram 13 nedan). Diagram 13. Antal och andel korta kurser och program (max 60 hp) på distans 10000 30% 8000 25% 6000 19% 18% 20% 15% 4000 10% 2000 5% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Antal kurser och program max 60 poäng på distans Andel kurser och program max 60 poäng på distans 0% 22 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Ser man till utbildningsvolymen är den endast sju procent av de antagna och har minskat med omkring en tredjedel sedan toppnoteringen 2o11 (diagram 14 nedan). Diagram 14. Antal och andel antagna till korta kurser och program (max 60 hp) på distans 15000 15% 12000 12% 9000 9% 6000 7% 7% 6% 3000 3% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Helårsekvivalenter, antal antagna kurser och program max 60 poäng på distans Helårsekvivalenter, andel antagna kurser och program max 60 poäng på distans 0% Vissa korta distansutbildningar ges på deltid (studietakt max 50 procent), vilket förstås ökar tillgängligheten. Kombinationen deltid/distans är vanligare än distansutbildningar på heltid, men har minskat sedan 2008 (diagram 15 nedan). Diagram 15. Antal och andel korta kurser och program (max 60 hp) på deltid och distans 10000 20% 8000 18% 6000 16% 16% 4000 14% 14% 2000 12% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Antal kurser och program max 60 poäng på deltid och distans Andel kurser och program max 60 poäng på deltid och distans 10% ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 23

Andelen antagna till korta distansutbildningar på deltid ligger på endast fem procent av det totala antalet antagna och har minskat tydligt sedan 2011 (diagram 16 nedan). Diagram 16. Antal och andel antagna till korta kurser och program (max 60 hp) på deltid och distans 12000 14% 10000 12% 8000 10% 6000 8% 4000 5% 5% 6% 4% 2000 2% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Helårsekvivalenter, antal antagna kurser och program max 60 poäng på deltid och distans Helårsekvivalenter, andel antagna kurser och program max 60 poäng på deltid och distans 0% Utbud av sommarkurser Sommarkurser är ytterligare ett sätt att göra utbildningsutbudet mer tillgängligt för yrkesverksamma. Som framgår av diagram 17 nedan, har utbudet av sommarkurser under den studerade tidsperioden varit mycket lågt och kraftigt minskande. Sedan 2008 har det skett en minskning med nästan 38 procent och 2014 utgjorde sommarkurser endast en procent av högskolans samlade kurs- och programutbud. Diagram 17. Antal och andel sommarkurser 800 2,0% 700 600 500 1,6% 1,5% 400 300 200 100 0 1,0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal kurser och program med start from v 23 och slut senast v35 Andel kurser och program med start from v 23 och slut senast v35 1,0% 0,5% 0,0% 24 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Andelen antagna till sommarkurser (diagram 18 nedan) har minskat med en tredjedel sedan 2008 och utgjorde två procent av samtliga antagna 2014. Diagram 18. Antal och andel antagna till sommarkurser 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 3% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Helårsekvivalenter antal antagna kurser och program med start from v 23 och slut senast v35 Helårsekvivalenter andel antagna kurser och program med start from v 23 och slut senast v35 2% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Utbildningsutbudet i yrkeshögskolan I detta avsnitt redovisas utbudet av korta utbildningar 41, samt av korta utbildningar på deltid och på distans. Anledningen till att vi analyserar just dessa aspekter av utbildningsutbudet är att vi bedömer dem vara särskilt viktiga för att möta yrkesverksammas behov av vidareutbildning. Utbud av korta program De korta programmen utgör en relativt liten andel av det totala antalet yrkeshögskoleutbildningar. De har ökat en aning sedan 2008, men minskat sedan 2011 och låg 2014 på 23 procent av programutbudet (diagram 19 nedan). ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 25

Diagram 19. Antal och andel korta program (max 200 yhp) 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 21% 23% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 40% 30% 20% 10% 0% Antal program högst 200 poäng Andel program högst 200 poäng Ser man till utbildningsplatserna på korta program, är de ännu färre. Andelen har minskat noterbart från 2011 till dagens nivå på 17 procent (diagram 20 nedan). Diagram 20. Antal och andel platser på korta program (max 200 yhp) 4000 30% 3500 25% 3000 2500 20% 2000 19% 17% 15% 1500 10% 1000 500 5% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Helårsekvivalenter antal platser program högst 200 poäng Helårsekvivalenter andel platser program högst 200 poäng 0% Om man tittar på hur de korta programmen fördelar sig efter omfattning, framgår att andelen mycket korta program är nästan obefintlig, endast tre procent är nio månader eller kortare (diagram 21 nedan). Det har dock skett en liten ökning sedan 2008, då det inte fanns några alls. 26 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Diagram 21. Andel korta program (max 200 yhp) efter omfattning 30% 25% 20% 15% 10% 21% 22% 25% 21% 22% 21% 20% 5% 0% 0% 0% 1% 1% 1% 1% 2% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Andel kurslängd 50-100p Andel kurslängd 100-150p Andel kurslängd 150-200p Även sett till utbildningsvolym är utbudet minimalt (diagram 22 nedan). I stort sett alla utbildningsplatser finns på de längre programmen (nio månader och längre). Dessutom har andelen platser på utbildningar som är högst ett år långa minskat markant sedan 2011. Diagram 22. Andel platser på korta program (max 200 yhp) efter omfattning 25% 20% 15% 10% 17% 18% 22% 17% 18% 17% 15% 5% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Andel kurslängd max 100-150p hp Andel Andel kurslängd kurslängd 10-30100-150p hp Andel kurslängd Andel kurslängd 30-60 hp 150-200p ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 27

Utbud av korta program på deltid För personer som av olika skäl inte kan eller vill göra ett uppehåll i arbetslivet, utan istället vill eller måste studera parallellt med sitt arbete, är det viktigt att det finns ett utbildningsutbud på deltid. I diagram 23 nedan framgår att det finns ett relativt litet programutbud på deltid. Diagram 23. Antal och andel korta program (max 200 yhp) på deltid 60 14% 50 12% 40 10% 30 20 10 4% 8% 8% 6% 4% 2% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 0% Antal studietakt 50 procent Andel studietakt 50 procent Tittar man istället på utbudet av utbildningsplatser på deltid, är det ännu mindre (diagram 24 nedan). Endast fyra procent av platserna finns på deltidsutbildningar, en andel som dock har fördubblats sedan 2008. Diagram 24. Antal och andel platser på korta program (max 200 yhp) på deltid 700 10% 600 8% 500 400 6% 300 4% 200 4% 100 2% 2% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Helårsekvivalenter antal platser studietakt 50 procent Helårsekvivalenter andel platser studietakt 50 procent 0% 28 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Utbud av korta program på distans Distansutbildningar är en utbildningsform med stor potential för yrkesverksamma, dels eftersom den möjliggör arbetsplatsintegrerat lärande och en mer individuellt anpassad studietakt. Dels eftersom den gör utbildningen tillgänglig oberoende av tid och rum, vilket är viktigt för personer i arbetslivet som dessutom kanske har en livssituation som gör det svårt att ta sig till ett lärosäte på vissa tider eller överhuvudtaget. Andelen korta program som ges på distans har visserligen tredubblats sedan 2008, men trots detta är endast var tionde yrkeshögskoleutbildning ett kort distansprogram (diagram 25 nedan). Diagram 25. Antal och andel korta program (max 200 yhp) på distans 100 20% 90 80 70 15% 60 50 40 11% 10% 30 20 10 0 4% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 5% 0% Antal distans Andel distans Ser man till utbildningsvolymen kan man konstatera att endast sju procent av platserna finns på korta distansprogram, vilket är en dryg fördubbling sedan 2008 (diagram 26 nedan). ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 29

Diagram 26. Antal och andel platser på korta program (max 200 yhp) på distans 1400 10% 1200 1000 800 7% 8% 6% 600 4% 400 200 3% 2% 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 0% Helårsekvivalenter platser distans Helårsekvivalenter andel platser distans Sammanfattning av resultaten i TCO:s undersökning Högskolans utbildningsutbud har under tidsperioden 2008 2014 utvecklats på ett sätt som försvårar vidareutbildning för yrkesverksamma. Det gäller såväl utbildningar (kurser och program) som utbildningsplatser (antagna) och det gäller i alla avseenden som vi har analyserat: utbildningar som är högst ett år långa och ges på kväll/helg, deltid, distans eller på sommaren. Sammanfattningsvis kan vi konstatera följande: Stor men minskande andel (89 %) korta utbildningar Liten och minskande andel (20 %) antagna till korta utbildningar Mycket liten och minskande andel (8 %) antagna till korta deltidsutbildningar Mycket liten och minskande andel (7 %) antagna till korta distansutbildningar Ytterst liten andel (1 %) antagna till korta utbildningar på kvällar och helger Ytterst liten och kraftigt minskande andel antagna (2 %) till sommarkurser När det gäller yrkeshögskolan är den övergripande bilden av utbildningsutbudet likartad, men det finns vissa skillnader. Yrkeshögskolan har ytterst få mycket korta utbildningar (kortare än nio månader), eftersom den har en program- och inte en kursstruktur, till skillnad från högskolan vars längre program är sammansatta av ett antal kurser. 42 Utbudet av deltidsutbildningar är litet och ännu mindre om man ser till antalet utbildningsplatser. Andelen distansutbildningar och platser på dessa är relativt låg, men har ökat kraftigt sedan 2008. Utbildningar på kvällar/helger och på sommaren finns överhuvudtaget inte, till skillnad från i högskolan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera följande: 30 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Liten men ökande andel (23 %) korta program Liten andel (17 %) platser på korta program, ytterst liten (1 %) på kortare (3 6 månader) Mycket liten men ökande andel (7 %) platser på korta distansprogram Ytterst liten men ökande andel (4 %) platser på korta halvtidsprogram Inga program på sommaren eller kvällar och helger ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 31

Analys och slutsatser I detta kapitel analyseras de resultat från TCO:s kartläggning av utbildningsutbudet som redovisades i föregående kapitel och även andra omständigheter som påverkar yrkesverksammas tillgång till vidareutbildning i högskolan och yrkeshögskolan. Vidare diskuteras tänkbara orsaker till bristerna och utvecklingen som vi beskrivit i denna rapport. Förändringar i högskolans utbildningsutbud och studentpopulation TCO:s kartläggning i föregående kapitel visar att högskolans utbildningsutbud under tidsperioden 2008 2014 har utvecklats på ett sätt som försvårar vidareutbildning för yrkesverksamma. Det gäller såväl utbildningar som utbildningsplatser och det gäller i alla avseenden som vi har studerat: utbildningar som är korta (högst ett år långa) och utbildningar som är korta och ges på kväll/helg, deltid, distans eller på sommaren. Denna bild bekräftas av Universitetskanslersämbetet, som i sin senaste årsrapport konstaterar att utrymmet för vidareutbildning har minskat. En annan kartläggning som kommer till liknande slutsatser som TCO:s, men med statistik hämtad från en annan datakälla, är den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud, som leds av den tidigare universitetskanslern Lars Haikola. 43 Preliminära resultat som presenterats av utredningen visar att allt fler studenter är registrerade på program och att andelen studenter på fristående kurser har minskat kraftigt. 44 Lars Haikola kallar detta en programmifiering av högskolan. För tio år sedan fanns omkring var tredje helårsstudent på fristående kurser, en andel som idag sjunkit till ungefär var fjärde (diagram 27 nedan). 27. Diagram 27. Antal helårsstudenter per typ av program och kurs 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurs campus Fristående kurs distans 0 Källa: UKÄ (2014) 32 ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015

Universitetskanslersämbetet bedömer i sin senaste årsrapport att utvecklingen ser ut att hålla i sig: Förmodligen kommer andelen studenter på fristående kurser att minska ytterligare framöver. Regeringen har uttalat att lärosätena ska prioritera utbildningar som leder till examen och det har lärosätena gjort när de har sett över och minskat sitt utbildningsutbud. De neddragningar som genomförts har främst skett på fristående kurser, i synnerhet på distans. Dessa kurser har ofta använts för fortbildning och vidareutbildning och utrymmet för denna verksamhet har således minskat. 45 Huvudförklaringen till förändringarna i utbildningsutbudet som skett under den tidsperiod vi undersökt (2008 2014) är alltså en medveten politik som fördes av den tidigare regeringen, med det uttalade syftet att omstöpa utbildningsutbudet mot en större andel utbildningar som leder till examen och att sänka medelåldern i studentpopulationen. Som framgår ovan, konstaterar Universitetskanslersämbetet att utrymmet för vidareutbildning har minskat. Bland annat har man gjort förändringar i antagningssystemet som missgynnar äldre studenter, styrt resurserna till vissa programutbildningar och dragit in anslagen för studenter som inte presterar några poäng, vilka är överrepresenterade på framför allt distansutbildningar. Dessutom missgynnar högskolans resurstilldelningssystem utbildningar där prestationsgraden är lägre, som fristående kurser, deltidsutbildningar och distansutbildning. Just distansutbildning är en utbildningsform som tycks användas särskilt mycket av yrkesverksamma, vilket inte är förvånande eftersom den möjliggör studier oberoende av tid och rum. I diagram 28 nedan framgår att distansstudenter är äldre och i betydligt större utsträckning än campusstudenter har en tidigare examen. Jämfört med campusstudenter är det också mycket vanligare att distansstudenter läser fristående kurser och på deltid. 28. Diagram 28. Skillnader mellan distansstudenter och campusstudenter 100% 80% 73% 75% 60% 40% 42% 27% 41% 20% 12% 16% 12% 0% Äldre än 34 år Enbart registrerad på kurs, ej program Läser på deltid Har en tidigare examen Distansstudenter Campusstudenter Källa: SCB (2015), TCO:s bearbetning. ny kunskap för nya jobb tco granskar nr 4 2015 33