1 (22) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 23 september 2003 kl 14.45-16.40 Beslutande Maidie Wiklund Robert Uitto Mona Nyberg Bengt Bergqvist Thomas Andersson Inger Jonsson Bernt Söderman Nina Fållbäck-Svenson Jan Olof Dahlin Ann-Marie Johansson Anna-Britt Bromée Finn Cromberger Runar Englund Lars-Olof Eliasson för Karin Paulsson för Jan-Olof Andersson för Börje Frisk för Monalisa Norrman ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Charlotte Wäreborn Schultz Staffan Granström Jan Rönngren Åsa Norlin Jonas Karlsson Marianne Ottosson Lars Månsson, 140 Utses att justera Thomas Andersson Justeringens plats och tid 2003-09-25 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 139-159 Staffan Granström Ordförande Maidie Wiklund Justerande Organ Jämtlands läns landstingsstyrelse Thomas Andersson BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2003-09-25 Datum för anslags uppsättande 2003-09-25 Datum för anslags nedtagande 2003-10-16 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Åsa Norlin
2 (22) 139 Fastställande av föredragningslista Enligt reglemente för landstingsstyrelsen ( 7) hade preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. S BESLUT Preliminär föredragningslista fastställes som slutlig föredragningslista. 140 Landstingsdirektörens rapport 1. Karolina-projektet Ca 200 verksamhetsbeskrivningar har nu kommit från landstingets arbetsplatser till Karolinaprojektet. Dessa ska bli utgångspunkten för kommande lösningar och förslag. Köja-gruppen, som består av verksamhetsföreträdare, ska med början den 30 september och avslutning i december arbeta fram ett övergripande underlag för Landstingsplan 2005. Avstämning av detta arbete ska under hösten ske i landstingsstyrelsen, ekonomiberedningen och strukturberedningen. 2. Den framtida rollen för Norrlands Universitetssjukhus Samverkansnämnden för norra regionen rekommenderar norrlandstingen att ställa sig bakom en utredning som föreslår en bred samverkan kring Norrlands universitetssjukvård. De fyra norrlandstingen och staten föreslås ta ett gemensamt ansvar för vården och bl a läkarutbildningen i Umeå. Nämndens presidium ska uppvakta regeringen i denna fråga. 141 Yttrande över betänkandet Dentala material och hälsa (SOU 2003:53) (Jll 753/2003) Landstinget har beretts tillfälle att yttra sig över Dentalmaterialutredningens slutbetänkande, benämnd Dentala material och hälsa. Utredningen har haft i uppdrag att ge förslag till åtgärder för att öka kunskaperna om amalgam och andra dentala material samt att förbättra vård och bemötande av patienter som relaterar sina symptom till sådana material. I uppdraget har även ingått att se över den enskildes möjlighet att få ekonomiskt stöd vid utbyte av tandfyllningar.
3 (22) Utredningen har även uppdraget att föreslå en fördelning av de 20 mkr som återstår av de totalt 35 mkr som regeringen anvisat till stöd för att förbättra kunskaperna om amalgam och andra dentala material. Efter det första delbetänkandet Ohälsa till följd av tandfyllningsmaterial beslutade regeringen i december 2002 att avsätta 15 mkr till verksamheten vid Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum. Förslag till yttrande har utarbetats gemensamt inom tandvårdsförvaltningen och landstingets kansli. Yttrande över betänkandet Dentala material och hälsa SOU 2003:53 avges enligt förslag. YRKANDEN Nina Fållbäck-Svenson yrkar: 1. Andra stycket på första sidan i yttrandet ändras till: Jämtlands läns landsting ser positivt på den utveckling som har skett från 1998, då amalgamanvändningen har sjunkit kraftigt. Vi menar att den utvecklingen kan och bör fortsätta. 2. Första stycket på sid 2 stryks. Fjärde stycket får följande lydelse: Det är dock vår övertygelse att amalgamavvecklingen kommer att fortgå parallellt med utvecklingen av nya material. Jan-Olof Dahlin yrkar att föreslaget yttrande ersätts med följande: Jämtlands läns landsting instämmer till fullo i slutbetänkandets resonemang, slutsatser och förslag. Det är angeläget att påtagligt förbättra situationen för alla de människor som på ett eller annat sätt drabbats av ohälsa på grund av dentala material. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Nina Fållbäck-Svenson yrkanden och finner dessa antagna. Ordföranden ställer proposition på Jan-olof Dahlins yrkande och finner yrkandet avslaget. S BESLUT Yttrande över betänkandet Dentala material och hälsa avges enligt förslag med ovan antagna ändringar. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin till förmån för eget yrkande.
4 (22) 142 Förvaltningarnas externa affärer (Jll 636 /2003) Vid en genomgång av i vilken utsträckning landstingets försäljning till externa kunder kan anses ligga inom ramen för gällande lagstiftning har revisorena dragit slutsatsen att landstingshälsans försäljning, vid en rättslig prövning, inte kan karaktäriseras som försäljning av tillfällig överskottskapacitet. Dessutom är försäljningen, säger man, delvis även i konflikt med kommunallagens lokaliseringsprincip. Man påpekar även att delar av landstingets förvaltning och företag inte har anslutningsavtal med landstingshälsan. När det gäller Centraldepåns försäljning till personal konstateras att det saknas regler vilket gör att försäljningen för närvarande både uppfattas som försäljning till externa och som en form av personalförmån. De fall som i övrigt förekommer bedöms ligga inom det tillåtnas ramar. 1 Ambitionen skall vara att landstingshälsans externa uppdrag minskas, i den takt som är möjlig med hänsyn till ingångna avtal, ner till en nivå som följer gällande lagstiftning. 2 Uppdrag samt landstingsbidrag för landstingshälsan hänskjuts till arbetet med landstingsplanen år 2004. 3 Uppdrag till landstingsdirektören att formulera regler för personalbutiken inom Emefté. S BESLUT 143 Kostnadsreduceringar i landstingets verksamhet (Jll 892 /2003) Det pågående arbetet med Landstingsplan 2004 visar att landstinget, för att klara kravet på en ekonomi i balans och målet om god ekonomisk hushållning. måste vidta åtgärder som får ekonomiskt genomslag redan år 2004. De långsiktiga åtgärder som behövs i verksamheten kommer att koncentreras till den pågående översynen som görs i Karolina-projektet.
5 (22) För år 2004 beräknas landstingets skatteintäkter bli sämre än vad tidigare prognoser redovisat. Effekterna av detta kommer troligen att kvarstå åtminstone under år 2005. Även kostnadsutvecklingen riskerar att bli ogynnsammare än tidigare beräkningar bl a genom extra kostnader i det kommunala momssystemet. Den översyn som görs inom ramen för Karolina-projektet ska redovisa och föreslå långsiktiga åtgärder så att verksamheten anpassas till de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna. Sannolikheten att det kommer att innebära ytterligare krav på kostnadsreduceringar är stor. Genom att redan nu ta ansvar för de försämrade förutsättningarna kan vi minska effekterna av kommande åtgärder. För att omedelbart åstadkomma kostnadsreduceringar föreslås att generella åtgärder av kortsiktig natur vidtas. Det handlar om att vara restriktiv när det gäller kostnader som är direkt och kortsiktigt påverkbara. Vikarietillsättningar och återanställningar av tillsvidaretjänster ska begränsas liksom beordrad överoch mertid. Vidare behöver kostnader för konsulter, resor, konferenser och hotell och dylikt begränsas. Åtgärder som rör personaltillsättningar kan ge negativa effekter i verksamhetens förmåga att klara givna uppdrag men strävan måste vara att minimera sådana effekter. Åtgärder som rör omkostnader innebär i första hand sänkt ambition inom delar av kompetensutveckling och deltagande i externa konferenser och möten. Ambitionen är att kostnaderna till följd av dessa åtgärder ska minska med ca 30-40 mkr år 2004. Ansvaret för att genomföra åtgärderna åvilar linjeorganisationen. Det innebär att det är cheferna på olika nivåer i landstingets organisation som ansvarar för att åtgärderna verkställs. Detta innebär också att en stor flexibilitet i att acceptera tillfälliga förändringar måste finnas. En noggrann uppföljning och avrapportering av vidtagna åtgärder är nödvändig. Uppföljningen ska lämnas till landstingsstyrelsen i samband med snabbrapporter och delårsbokslut. Åtgärderna bör genomföras med början den 1 oktober 2003 för att så snabbt som möjligt få genomslag i landstingets budget. 1. Uppdrag ges till landstingsdirektören att utarbeta särskilda generella direktiv för att åstadkomma kortsiktiga kostnadsreduceringar i landstingets verksamhet. 2. Åtgärderna påbörjas den 1 oktober 2003. 3. Uppföljning sker till landstingsstyrelsen i samband med snabbrapporter och delårsbokslut. S BESLUT
6 (22) 144 Strategi för alternativa driftformer och konkurrensutsättning (Jll 849/2003) Landstingsfullmäktige antog vid sammanträde 2002-02-19 -- 20, 18, en policy för alternativa driftformer och konkurrensutsättning. Policyn innehåller definitioner, syfte, uppgift om vilka verksamheter som kan bli föremål för konkurrensutsättning, krav på konsekvensbeskrivningar och politiska beslut. Policyn har ett långsiktigt perspektiv. Policyn ska enligt reglerna för administrativa styrande begrepp följas upp med en strategi som beskriver tillvägagångssättet för genomförande av fattade beslut. Inom landstingets kansli har ett förslag till strategi för alternativa driftformer och konkurrensutsättning utarbetats. Upprättat förslag till strategi för alternativa driftformer och konkurrensutsättning för Jämtlands läns landsting fastställs. S BESLUT 145 Sammanträdesdagar 2004 Enligt 6 i landstingsstyrelsens reglemente skall landstingsstyrelsen för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. S BESLUT Följande sammanträdesdagar fastställes för landstingsstyrelsen 2004: Onsdag 21 januari Tisdag 24 februari Onsdag-torsdag (24)-25 mars Torsdag 29 april Tisdag 1 juni Torsdag 26 augusti Onsdag-torsdag (29)-30 september Fredag 29 oktober Onsdag 15 december
7 (22) Datumen i parentes avser information och diskussion om bokslut och delårsbokslut. 146 Likviditetsrapport 2003-08-31(Jll 236/2003 Likviditetsrapporten per den 31 augusti 2003 visar samt kommenterar landstingets prognostiserade samt verkliga likviditet under augusti 2003. Dessutom visas landstingets utestående placeringar och lån. En kommentar ges till periodens ränteutveckling. Likviditetsrapporten noteras till protokollet. S BESLUT 147 Anmälan av inkomna handlingar (Jll 28/2003) S BESLUT Information om till styrelsen inkomna handlingar enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. 148 Anmälan av delegationsbeslut (Jll 29/2003) Enligt landstingsstyrelsens delegationsordning, fastställd av styrelsen 2002-12-19, 141, skall beslut som fattats efter delegation från styrelsen anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. S BESLUT Information om delegationsbeslut enligt upprättad förteckning noteras till protokollet.
8 (22) 149 Delårsbokslut per 2003-08-31 samt prognos 2003-12-31 (Jll 46/2003) Delårsbokslut Delårsbokslutet per augusti år 2003 visar på ett resultat om 76 mkr, resultatet motsvarande tid föregående år var 48 mkr. Periodens resultat är något för högt då det finns ankomstregistrerade men ej kostnadsbokförda fakturor vid periodens slut. Beloppet uppgår till 22,1 mkr (2002-08-31: 19,6 mkr). I den mån fakturorna inte avser förskott (periodiseringar) eller investeringar skulle denna kostnad ha belastat periodens resultat. Kostnad för intjänad semester om 84,9 mkr ingår i resultatet. Motsvarande kostnad samma tid föregående år var 82,5 mkr. Prognos Prognosen per 2003-12-31 pekar på ett resultat om 9,1 mkr. Det budgeterade resultatet är 22,7 mkr. Jämfört med budgeterat resultat för året ligger prognosen 13,6 lägre. Förvaltningarna prognostiserar sammanlagt ett överskott om 2,6 mkr medan finansieringen (skatter och statsbidrag) ligger 14,4 mkr lägre än budget. Med anledning av prognostiserat underskott har berörda förvaltningar lämnat förslag till åtgärdsplaner för att reducera kostnaderna under resterande delen av året så att ekonomi i balans uppnås för 2003. I ärendet ingår förslag till fastställande av tilläggsanslag och omdisponering enligt bilaga. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Delårsbokslut per 2003-08-31 och prognos per 2003-12-31 godkännes. 2. Förslag till tilläggsanslag och omdisponeringar enligt bilaga 5.8 godkännes. Länssjukvården 3. Genom tillfälligt tilläggsanslag med 5 mkr för att täcka fördyrad ambulansflygningar, en omdisponering från särskild medel med 17,4 mkr för Riks- och regionvård samt Fria vårdvalet, en omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 1,319 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan, 1,1 mkr avseende akutläkarprojektet (0,9 mkr) och MBA-kurser (0,2 mkr) justeras landstingsbidraget.
9 (22) 4. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra de åtgärdsplaner som framlagts i delårsbokslutet för att uppnå en ekonomi i balans under året. Primärvården 5. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,459 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Folktandvården 6. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,05 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. 7. De äskanden om tilläggsanslag som framförts beviljas inte. Kostnaderna får analyseras i samband med bokslutet. Länsutveckling Emefté 8. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,155 mkr samt 0,066 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. 9. Genom tilläggsanslag med 0,62 mkr för att täcka kostnader för sanering och upphandlingssystem justeras landstingsbidraget. 10. Kostnaderna för tomma lokaler får analyseras i samband med bokslutet. Landstingets kansli 11. Genom tilläggsanslag med -3 mkr på grund av att förvaltningen uppvisar ett stort överskott i sin prognos samt genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,074 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Revision Övrigt 12. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,002 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. 13. Enligt landstingets modell för över- och underskottshantering kommer de förvaltningar som inte uppvisar en ekonomi i balans vid årets slut att analyseras enligt de riktlinjer som finns fastställda i landstingsplanen. Detta innebär att om inga synnerliga skäl föreligger för uppkommet över- eller underskott överförs detta till nästkommande års budget.
10 (22) YRKANDEN Nina Fållbäck-Svenson yrkar: 1. Punkt 5 under rubriken Åtgärdsplan får följande lydelse: Arbete med förändrad arbetsorganisation för psykiatrins akutmottagning nattetid påbörjas. 2. Punkt 6 under rubriken Åtgärdsplan får följande lydelse: Inga nya patientgrupper skrivs in vid Storsjögläntan. Ann-Marie Johansson yrkar följande tillägg i beslutssatserna under Länssjukvården: Konsekvenser för verksamheten och ekonomiskt utfall av vidtagna åtgärder ska redovisas för landstingsstyrelsen varje sammanträde. Jan-Olof Dahlin yrkar att det i beslutsförslaget klart framgår vad som beslutas avseende punkt 4 när ärendet skickas ut till fullmäktige. Jan-Olof Dahlin yrkar vidare följande ändringar i de förslag till åtgärdsplan som åsyftas i punkt 4: Ingen minskning av mottagningsbesök och sjukvårdande behandlingar genomförs Ingen reducering av verksamhet vid vårdavdelningar till sommarnivå Ingen generell reducering av utryckningar med ambulanshelikopter Inte skjuta upp utvecklingen av Ungdomspsykistriska mottagningen Ingen stänging av akutmottagningen område psykiatri Ingen begränsning av storsjögläntans panerad verksamhet Ingen reducering av kökortningssatsningarna NHP Robert Uitto yrkar att andra stycket på sid 17 stryks. Anna-Britt Bromée yrkar att inga reduceringar ska göras vad avser ambulanshelikoptern. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Nina Fållbäck-Svensons yrkande nr 1 och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Nina Fållbäck-Svensons yrkande nr 2 och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins ändringsyrkanden och finner yrkandena avslagna. Ordföranden ställer proposition på Anna-Britt Bromées yrkande och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer propopsition på Robert Uittos yrkande och finner yrkandet antaget.
11 (22) Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins tilläggsyrkande och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Ann-Marie Johanssons tilläggsyrkande och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag i övrigt och finner förslaget antaget. S BESLUT Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Delårsbokslut per 2003-08-31 och prognos per 2003-12-31 godkännes med antagna ändringar. 2. Förslag till tilläggsanslag och omdisponeringar enligt bilaga 5.8 godkännes. Länssjukvården 3. Genom tillfälligt tilläggsanslag med 5 mkr för att täcka fördyrad ambulansflygningar, en omdisponering från särskild medel med 17,4 mkr för Riks- och regionvård samt Fria vårdvalet, en omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 1,319 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan, 1,1 mkr avseende akutläkarprojektet (0,9 mkr) och MBA-kurser (0,2 mkr) justeras landstingsbidraget. 4. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra de åtgärdsplaner som framlagts i delårsbokslutet för att uppnå en ekonomi i balans under året. Antalet mottagningsbesök- och sjukvårdande behandlingar vid områdena Medicin-, HIÖÖ-, Barb/Kvinna, RHR och Ortopedi reduceras med 7500 under återstoden av 2003. Detta innebär att ytterligare kostnadsreduceringar kan göras vid dessa områden genom att vikariat inte förlängs och ersättningsanställning vid avgångar inte genomförs. (Bedömd möjlig reducering 6 mkr) Någon eller några vårdavdelningar reducerar verksamheten till sommarnivå. (Bedömd besparing ca 3 mkr). Antalet utryckningar med ambulanshelikoptern reduceras med 100 under återstående del av året. Detta innebär att helikoptern endast utnyttjas då vägambulans inte finns tillgänglig för prio 1 uppdrag. (Bedömd reducering ca 1 mkr) Utökningen av ungdomspsykiatrisk mottagning (UPM) skjuts upp till kommande år.(1mkr) Arbete med förändrad arbetsorganisation för psykiatrins akutmottagning nattetid påbörjas. Inga nya patientgrupper skrivs in vid Storsjögläntan Samtliga rekryteringsåtgärder skjuts till kommande år (0.5 mkr) Uppbemanning av läkare inom några områden för att säkra framtida behov skjuts på framtiden (bedömd kostnadsreducering 0,5 mkr)
12 (22) Konsekvenser för verksamheten och ekonomiskt utfall av vidtagna åtgärder ska redovisas för landstingsstyrelsen vid varje sammanträde. Primärvården 5. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,459 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Folktandvården 6. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,05 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. 7. De äskanden om tilläggsanslag som framförts beviljas inte. Kostnaderna får analyseras i samband med bokslutet. Länsutveckling 8. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,155 mkr samt 0,066 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Emefté 9.Genom tilläggsanslag med 0,62 mkr för att täcka kostnader för sanering och upphandlingssystem justeras landstingsbidraget. 10. Kostnaderna för tomma lokaler får analyseras i samband med bokslutet. Landstingets kansli 11. Genom tilläggsanslag med -3 mkr på grund av att förvaltningen uppvisar ett stort överskott i sin prognos samt genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,074 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Revision 12.Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,002 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Övrigt 13. Enligt landstingets modell för över- och underskottshantering kommer de förvaltningar som inte uppvisar en ekonomi i balans vid årets slut att analyseras enligt de riktlinjer som finns fastställda i landstingsplanen. Detta innebär att om inga synnerliga skäl föreligger för uppkommet över- eller underskott överförs detta till nästkommande års budget.
13 (22) RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin till förmån för eget yrkande. PROTOKOLLSANTECKNING Anna-Britt Bromée lämnar följande protokollsanteckning: På grund av svårigheter att samla moderaternas landstingsgrupp för information och diskussion rörande delårsbokslutet vill vi återkomma i landstingsfullmäktiger med eventuella synpunkter angående delårsbokslutet. 150 Revidering av investeringsplan (Jll 209/2001) Denna version av investeringsplanen innehåller bl.a. följande förändringar: Justering av tidigare, från femårsbeloppet felaktigt avdraget utgiftsbelopp för år 2001, vilket teoretiskt innebär 10 072 tkr i möjlig ökning av investeringsutgiften för femårsperioden. Justeringar av de årliga beloppen har också gjorts, eftersom byggnationerna i några fall inte motsvarat tidplanerna och i andra fall så har inte kalkylerna varit korrekta. Vidare har det gjort mindre ändringar, från förvaltningarnas sida, avseende de planerade utgifterna för inventarier. Planerade utgifter under år 2004, för inventarier, kommer att presenteras i nästa version av denna investeringsplan 1.06 vilket sker vid landstingsfullmäktige i november. Vad gäller fastighetsinvesteringar så innehåller inte denna version de investeringsobjekt som är aktuella inför kommande femårsperiod (2004-2008). Dessa objekt kommer i nästa version som också kommer att innehålla nytt femårsbelopp. Till fullmäktige i november kommer också vissa ändringar att göras i investeringsmodellen. Total planerad utgift för perioden, sedan justeringarna enligt ovan gjorts, är 146 799 tkr, vilket innebär att det kvarstår 3 201 tkr för nya investeringsobjekt tills dess att femårsbeloppet (150 000 tkr) är till fullo täckt. Fördelningen av de årliga beloppen blir enligt följande: År 2003 fastställs 65 479 tkr, år 2004 fastställs 23 400 tkr och år 2005 fastställs 2 600 tkr. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Investeringsplanen, utgåva 1.05 antas i sin helhet. Nivån på femårsbeloppet, beräknat för år 2003 till 2005, fastställs till 146 799 tkr och de årliga utgifterna för fastighetsinvesteringar fastställs, under treårsperioden till: År 2003 anslås 65 479 tkr. År 2004 anslås 23 400 tkr.
14 (22) År 2005 anslås 2 600 tkr. 2. Förvaltningarnas planerade utgift för inventarieinvesteringar för år 2003 fastställs till 67 425 tkr. 3. Förvaltningarnas referensnivå på avskrivningsutrymmet fastställs till 47 696 tkr. S BESLUT 151 Policy för fastighets- och lokalförsörjning (Jll 599/2003) Beredningen för demokrati- och länsutveckling har av landstingsfullmäktige fått uppdraget att ta fram ett förslag till policy för fastighets- och lokalförsörjning. Förslag till policy har utarbetats av beredningen i samarbete med Emefté fastighet. Landstingsstyrelsen tillstyrker förslaget från demokrati- och länsutvecklingsberedningen. YRKANDE Robert Uitto yrkar att ärendet skall återremitteras. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner yrkandet antaget. S BESLUT Ärendet återremitteras.
15 (22) 152 Motion från Finn Cromberger (fp) om bruttolöneavdrag för att betala tandvårdskostnader (Jll 368 /2003) Finn Cromberger har i en motion föreslagit att Jämtlands läns landsting ska undersöka möjligheterna att betala tandvård för medarbetarna genom bruttolöneavdrag som en skattefri förmån. Enligt nu gällande lagstiftning gäller beträffande tandvårdskostnader (förmånstandvård) som arbetsgivaren betalar: En arbetsgivare kan bekosta en behandling hos en tandläkare för en anställd utan att det blir en skattepliktig förmån. Det är dock viktigt att tandläkaren, oavsett om det är en behandling hos privat tandläkare eller folktandvården, inte får någon ersättning från försäkringskassan för behandlingen i fråga. Vården anses härigenom inte vara offentligt finansierad. Det är arbetsgivaren som ska avtala med tandläkaren om behandlingen och fakturan bör vara ställd till arbetsgivaren. Det går bra att göra en överenskommelse om bruttolöneavdrag med den anställde. Frågan som rör sådan behandling hos tandläkare har prövats av Regeringsrätten den 26 mars 2002 i mål nr 3966-2001. Om landstinget inför förmånstandvård innebär det som tidigare sagts när det gäller rekryteringsoch anställningsförmåner om annan löneväxling att det innebär minskade momentana skatteintäkter. På plussidan kan finnas att landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Ett antal kommuner och andra arbetsgivare har infört förmånen. Inom finansdepartementet har upprättats en promemoria om Förmån av tandvård Av promemorian framgår sammanfattningsvis: Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak inom ramen för den allmänna försäkringen och inte genom skattesystemet. Det förhållandet att vanlig svensk tandvård blivit skattefri är en inte avsedd konsekvens av nuvarande lagstiftning. I promemorian föreslås därför att skattefriheten slopas för förmån av inte offentligt finansierad tandvård i Sverige. För att undvika ett kringgående föreslås även att skattefriheten för förmån av tandvård utomlands avskaffas. Som en konsekvens av ett slopande av skattefriheten för förmån av tandvård föreslås dessutom att avdragsförbudet för tandvårdsutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet slopas. Avsikten är att den nya lagstiftningen skall träda i kraft 2004-01-01. Med anledning av regeringens kommande förslag föreslås att förmånen ej införs inom landstinget. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
16 (22) Motionen avslås. YRKANDE Finn Cromberger yrkar följande tillägg: Om den i Finansdepartementets promemoria föreslagna förändringen ej verkställs får landstinget åter pröva frågan om införande av förmånstandvård. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Finn Crombergers yrkande och finner yrkandet avslaget. S BESLUT 153 Motion från Thomas Andersson (c) om att förstärka arbetet för ökad mångfald (Jll 24 /2003) Thomas Andersson föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att åtgärder vidtas för att förstärka arbetet för ökad mångfald i länet och att en strategi utarbetas för att öka mångfalden i landstingets rekryteringsarbete. Ärendet har beretts av demokrati- och länsutvecklingsberedningen. Beredningen föreslår att motionen bifalls samt att uppdrag ges till landstingsdirektören att vidta vissa åtgärder. Landstingsstyrelsen tillstyrker förslaget från demokrati- och länsutvecklingsberedningen med följande ändring: Näst sista stycket i beredningens förslag utgår och ersätts med följande stycke: Uppdra till landstingsdirektören att integrera mångfaldsarbetet i den ordinarie verksamheten samt i kommande landstingsplaner. S BESLUT
17 (22) 154 Motion från Åke Durre (sjp)om landstingets organisationsplan (Jll 559/2003) Åke Durre (sjp) har i en motion begärt att landstinget redovisar en organisationsplan där samtliga personalfunktioner, även kostnadsansvariga ingår. Åke Durres motion har karaktären av en fråga och innehåller en begäran om upplysning om faktiska förhållanden varför den besvaras på så sätt. Någon begäran om ett beslut finns ej. Någon sammanhållen organisationsplan för landstinget som helhet av det slag som efterfrågas finns inte i ett samlat dokument. Till grund för landstingets nuvarande organisation ligger ett antal beslut varav det viktigaste trädde i kraft 1992. Den politiska organisationen vad gäller fullmäktiges arbetsformer ändrades från och med innevarande år genom tillskapande av beredningar i stället för utskotten som fanns tidigare. Den grundläggande rollfördelningen mellan förtroendevalda och förvaltningsorganisationen (anställda) är att de förtroendevalda styr verksamheten genom att fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer och följer upp och utvärderar om verksamheten medan förvaltningsorganisationen genomför verksamheten utifrån de mål och ramar som är uppställda (av fullmäktige/styrelse eller lagstiftning). Förenklat uttryckt kan de förtroendevaldas uppgift sägas vara att avgöra vad som skall göras medan förvaltningsorganisationen avgör hur det skall göras. Närmare beskrivning av den politiska organisationen finns på landstingets hemsida www.jll.se och www.insidan.jll.se under organisation. Styrelsen, patientnämnden och revisorerna har var sin förvaltningsorganisation. I sin lagliga roll som förvaltande och verkställande organ beslutar styrelsen, inom de ramar som fullmäktige angett, förutom i de frågor som fullmäktige delegerat, i den dagliga löpande verksamheten. Styrelsens förvaltningsorganisation framgår av bifogade organisationsplaner. Inom förvaltningen finns 7 enheter, som landstinget benämner förvaltningar, med var sin förvaltningschef. Inom respektive förvaltning finns en organisationsplan som beskriver den förvaltningens organisation. Förvaltningsorganisationens beslutanderätt utgår från styrelsen. Beslutanderätten har antingen delegerats i särskilda beslut om delegering av beslutanderätt (landstingsstyrelsens delegationsbestämmelser) eller följer av det uppdrag som styrelsen gett till förvaltningsorganisationen att genomföra verksamheten (förvaltning och verkställighet av beslut). I vårt fall har detta gjorts till landstingsdirektören som högste tjänsteman.
18 (22) Grunden för fördelning av beslutanderätt och befogenheter inom förvaltningsorganisationen finns i de principer som låg till grund för den organisationsförändring som genomfördes 1992. Enligt de principerna skall beslutanderätten föras så långt ner i organisationen som möjligt för att få en så effektiv verksamhet som möjligt. Organisationsfilosofin bygger på principerna att med ansvar skall följa befogenhet att handla, att den som är närmast verksamheten bäst vet vilka beslut som gagnar verksamheten. och de som verksamheten är till för. Styrelsen har i delegationsbestämmelserna gett landstingsdirektören rätt att vidaredelegera beslutanderätt till tjänstemän i förvaltningsorganisationen. Sådan vidaredelegering har skett senast i december 1999. Dessa bestämmelser är nu föremål för översyn och anpassning till de delegationsbestämmelser som styrelsen beslutade om den 19 december 2002, 141. Beslutanderätt i förvaltningsfrågor och verkställighet förs vidare i organisationen i linjen genom landstingsdirektörens befogenhetsplan. I förvaltningsorganisationen finns upp till fyra chefs- eller beslutsnivåer. Längst ner i organisationen är första nivån (avdelningsnivå), andra är områdes- (länssjukvården)/basenhetsnivå (primärvård, Eemefté; saknas inom tandvård), tredje är förvaltningsnivå och fjärde beslutsnivå är landstingsdirektören. Beslutanderätten i dessa frågor förs vidare nivå för nivå så långt som befogenhetsplanen tillåter. Detta beslutsfördelningssystem gör att det kan se olika ut på olika ställen i organisationen. För att veta vad som gäller får man titta på befogenhetsplan för det ställe som är aktuellt. Befogenhetsplanen, som antogs i december 1999, och som ändrades senast i april 2002, är också för närvarande föremål för översyn. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen anses besvarad genom ovanstående redovisning. S BESLUT 155 Motion från ungdomstinget 2003 Högre lön för undersköterskor och Höjd lön till undersköterskor (Jll 493 /2003) Ungdomstinget 2003 har bifallit två motioner om höjd lön för undersköterskor. Motionerna anger att en höjd lön för undersköterskor skulle locka fler till arbete inom vården men även för att arbetet är ansträngande och att de förtjänar en högre lön. Hur sätts lönen? Jämtlands läns landstings undersköterskor har en medellön som är jämförbar med övriga landstings. I samband med den årliga löneöversynen jämför landstinget undersköterskors löner med andra
19 (22) landsting samt med kommunerna i Jämtland. Det gör landstinget för att kunna betala en förhållandevis bra lön för undersköterskearbetet i jämförelse med andra med syfte att kunna rekrytera nya och behålla redan anställd personal. Landstinget vill inte betala lägre lön än andra arbetsgivare för liknande arbete. I det centrala avtalet som Svenska kommunalarbetareförbundet slöt med Landstingsförbundet i maj 2003 finns en satsning för undersköterskor. Avtalet gav i genomsnitt 5,5 % i årets löneökning för undersköterskor och det motsvarar ungefär 800 kr. Pengarna fördelas i lokala förhandlingar på sjukhuset och primärvården för varje undersköterska. Det kan innebära att någon får mer än 800 kr och någon annan mindre eftersom vi har individuell lönesättning. Hur mycket skulle en lönehöjning på 2000 kr kosta landstinget? Undersköterskor har i medellön 16 302 kr (2002: års nivå). Den 1 maj 2003 var det 536 undersköterskor anställda i landstinget. Om landstinget skulle höja deras lön med 2000 kr (motion nr 28) skulle årskostnaden bli ytterligare 18,5 miljoner (lön plus kostnader för semester, pensioner mm). Dessutom finns personer som har liknande arbeten t ex skötare, barnskötare, sjukvårdsbiträden och ambulanssjukvårdare och som också borde få en likadan löneökning. 18,5 miljoner är mer än vad Krokoms hälsocentral har i sin budget (16,8 miljoner för år 2003). Därför måste en sådan satsning slås ut på flera år för att landstinget ska klara kostnaden. Hur ska landstinget arbeta i framtiden med löner? Landstinget startade under 2002 ett lönepolitiskt projekt. Syftet med projektet är att skapa en diskussion där arbetstagaren ska kunna se det positiva sambandet mellan lön, utfört arbete, motivation och resultat. I projektet kommer alla tjänsterna inom landstinget att arbetsvärderas. Det innebär att den undersköterska som har t ex mera ansvar, svårare arbetsuppgifter, en arbetsmiljö som kräver mer och/eller ansträngande arbetsuppgifter kan få högre poäng i arbetsvärderingen. Ju svårare arbete desto högre lön. Landstinget tror inte att alla undersköterskor kommer att få samma poäng. Utan det kommer att finnas grupper av undersköterskor som kommer att ha en högre lön. Arbetsvärderingen skall vara klar under första halvåret 2004. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionerna anses besvarade med hänvisning till ovanstående redovisning. S BESLUT
20 (22) 156 Motion 31,Ungdomstinget, Dyra stafettläkare löser ingen kris, (Jll 493/2003) Håkan Holgersson yrkar i motion 31 att mer pengar ska läggas på att anställa fler läkare då ett fåtal dyra inhyrda läkare inte räcker till eller överensstämmer med den ekonomi som landstinget har. Inom Primärvården finns idag ett 30- tal vakanta tjänster i förhållande till budgeterat antal. Utredningen läkarförsörjning i Jämtlands län (Ds S 1986:9) från 1986 visar att situationen var så redan under -80-talet och sedan har bestått. I bifogat PM redogörs för bakgrundsfaktorer som bidragit till att stafettläkare som fenomen uppstått samt en detaljerad beskrivning av de aktiviteter som Primärvården har genomfört under våren 2003 samt de som är planerade under 2003/2004. Den situation med vakanta tjänster som finns i Primärvården är inget som eftersträvas. Det pågår kontinuerligt att arbete med att hitta sökande till dessa tjänster. Under våren 2003 har ett antal annonser i både facktidningar, webb och tidskrifter gjorts, men dessa har inte resulterat i några ansökningar. Det har också gjorts utskick till läkare som tidigare varit anställda i Primärvården med en förfrågan om att återkomma till Jämtland för kortare eller längre perioder. Tyvärr har ansträngningarna inte gett något resultat i tillsvidareanställningar, dock har några läkare kommit och vikarierat ett antal veckor. Löneläget bland Primärvårdens läkare är enligt tillgänglig statistik de högsta i Sverige. I dagsläget syns inga tecken på att det bidrar till ett lättare rekryteringsläge. Under 2003 har Primärvården satsat på utlandsrekrytering av läkare, vilket resulterat i två läkare från Tyskland och fem från Polen. Primärvården fortsätter arbetet med rekryterings och marknadsföringsaktiviteter i strävan att hitta läkare som vill bosätta sig i vårt län och arbeta inom Primärvården. Landstingsstyrelsen har i maj 2003 gett uppdrag till landstingsdirektören att formulera en strategi för att minska användningen av stafettläkare inom vårt landsting. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen anses besvarad. S BESLUT
21 (22) 157 Beredningen för vård och rehabilitering: Motioner från ungdomstinget 2003 (Jll 493/2003) Beredningen för vård och rehabilitering har efter beslut i landstingsfullmäktige berett nedanstående motioner från ungdomstinget: 1. Fler korttidsplatser till länet (nr 32) 2. Mindre vårdköer och fler öppna hälsocentraler (nr 36) 3. Kortare vårdköer (nr 34), Mer pengar till operationer (nr 33) 4. Billigare tandvård för pensionärer (nr 37) 5. Billigare tandvård (nr 40) Beredningen föreslår att motionerna nr 1, 2, 3 och 5 ska anses besvarade med hänvisning till utarbetade yttranden samt att motion nr 4 ska avslås. Landstingsstyrelsen tillstyrker förslagen från beredningen för vård och rehabilitering. S BESLUT 158 Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur: Motioner från ungdoms-tinget 2003 (Jll 493/2003) Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur har efter beslut i landstingsfullmäktige berett nedanstående motioner från ungdomstinget: 1. Glasögon/linser (nr 25) 2. Mer idrott till folket (nr 113), Mer idrott i skolan för bättre studieresultat (nr 114) 3. Friskvård i stället för sjukvård (nr 29) 4. Bättre skolmiljö, bättre stolar, starkare ljus och bättre luftkonditionering (nr 92)
22 (22) 5. Inför jamtskan i Jämtländska gymnasier (nr 94) 6. Gratis skollunch till 21 års ålder (nr 116) 7. Alternativ skolmat (nr 117) 8. Bidrag till stora skor (nr 26) 9. Bättre skolmat (nr 119) Beredningen föreslår att motionerna nr 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 ska anses besvarade med hänvisning till utarbetade yttranden samt att motionerna nr 8 och 9 skall avslås. Landstingsstyrelsen tillstyrker förslagen från beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur med undantag av motion nr 1, där styrelsen anser att motionen skall avslås. S BESLUT 159 Beredningen för demokrati och länsutveckling: Motion från ungdomstinget 2003 (Jll 493/2003) Beredningen för demokrati och länsutveckling har efter beslut i landstingsfullmäktige berett nedanstående motion från ungdomstinget: Tågförbindelserna i Härjedalen (nr 8) Beredningen föreslår att motionen ska anses besvarad med hänvisning till utarbetat yttrande. Landstingsstyrelsen tillstyrker förslaget från beredningen för demokrati och länsutveckling. S BESLUT