Behov och prioriteringar 2020

Gymnasienämnden 2019-04-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsenheten GN/2019:98 Thomas Åkerblom, 016-710 22 96 1 (3) Gymnasienämnden Behov och prioriteringar 2020 Förslag till beslut 1. Gymnasienämndens förslag till behov och prioriteringar för 2020 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning Nämndens främsta prioriteringar för 2020 är Förbättra och behålla goda kunskapsresultat i gymnasieskolan genom ökat fokus på de nationella målen och stärkt systematiskt kvalitetsarbete Ökad genomströmning på introduktionsprogrammen genom att fler elever blir behöriga till nationella program eller anställningsbara Arbete med att öka elevernas närvaro och minska risken för avhopp Förstärka insatser för att förebygga psykisk ohälsa Etablera resursskolor för elever med särskilda och komplexa behov Förbättrat stöd och effektiviseringar genom digitalisering och samarbetet med RISE partnerskap Antalet elever i gymnasieskolan ökar och gymnasienämnden har fattat beslut om att utöka gymnasieorganisationen med Zetterbergsgymnasiet till augusti 2021. Insatser behöver göras för att utöka tillgången till idrottslokaler för att möta behovet på Rekarnegymnasiet med dess idrottsprofil, samt Rinmangymnasiet och Zetterbergs-gymnasiet som saknar egna idrottslokaler. Gymnasieskolan har en hög andel behöriga och legitimerade lärare vilket innebär att undervisningen bedrivs med hög kompetens, vilket visar sig i de goda kunskapsresultat som gymnasieeleverna uppnår. Det utbildas alldeles för få gymnasielärare i hela landet vilket kommer att innebära hög konkurrens mellan kommunerna om att rekrytera nya lärare. Bristen på kompetenta medarbetare kommer att öka och det blir allt viktigare att behålla nuvarande medarbetare och de låga sjukskrivningstalen. Vi gör Eskilstuna tillsammans

Eskilstuna kommun 2019-04-10 2 (3) Gymnasienämndens prognos pekar på en ekonomi i balans för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för år 2019. Insatser för studiehandledning ökar eftersom alla elever som har ett annat modersmål än svenska har rätt att få studiehandledning på sitt modersmål. Studiehandledningen finansieras av skolpengen och med fler elever i studiehandledning ökar kostnaden. Andelen elever med annat modersmål har ökat under senare år och behovet av studiehandledning har ökat inom flera olika språk. Tillgängliga prognoser gällande elevutvecklingen för de närmaste åren visar en kraftig ökning för gymnasieskolans del, 138 elever per år fram till 2023. Ovanstående siffror baseras på SCB prognos men de tar inte fullt ut höjd för nybyggnation och inflyttning. Sifforna tar inte heller hänsyn till politiska beslut om familjeåterföreningar. Migrationsverket har uppskattat att mellan 1 000 och 1 500 barn kan komma återförenas i Eskilstuna med sina familjer. Fler elever söker till yrkesprogrammen, vilket är positivt då de flesta branscher har stora omedelbara kompetensförsörjningsbehov. Eskilstuna kommun behöver anställa fler barnskötare och undersköterskor och fordonsbranschen har akuta behov av förare. Andelen elever på introduktionsprogrammen har varit hög i Eskilstuna. En förklaring är de nyanlända som kom i samband med flyktingmottagandet åren 2015 2016. Dessa studerar nu svenska och andra kurser i grundskolan för att bli behöriga till ett nationellt program. Det stora antalet elever på introduktionsprogrammen är dock de som inte har klarat av godkänt i åtta ämnen på grundskolan och då inte blivit behöriga till ett nationellt program. Gymnasienämnden har fattat beslut om att inrätta Zetterbergsgymnasiet med start i augusti 2021. Utöver hyreskonsekvensen för den nya skolan behöver lokaler i de befintliga skolorna anpassas för att möta nya elever. För att starta upp den nya gymnasieskolan behövs initialt medel för att planera och organisera verksamheten. Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om behov och prioriteringar till 2020 som ett underlag till kommunfullmäktiges årsplan, samt till nämndens egen verksamhetsplan för 2020. Dokumentet ska sändas till kommunstyrelsen senast 17 april och presenteras på budgetberedningen. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Vi gör Eskilstuna tillsammans

Eskilstuna kommun 2019-04-10 3 (3) Ingrid Sköldmo Förvaltningschef Thomas Åkerblom Kvalitetschef Vi gör Eskilstuna tillsammans

GN/2019:98 Datum 2019-04-10 Gymnasienämndens behov och prioriteringar 2020 GN

2 (6) Omvärld Beskriv kort vilka omvärldstrender som påverkar planeringen för 2020. Redovisa de viktigaste utmaningarna för nämnden/bolaget. Demografiska förändringar med fler elever i gymnasieskolan påverkar nämndens planering. Den nya lagen om familjeåterförening/anhöriginvandring innebär att fler nyanlända i gymnasieålder planeras komma till Eskilstuna under åren 2020 2021. Fler utbildningsplatser inom Språkintroduktionen behöver planeras avseende lokaler och personalförsörjning. Elevprognosen pekar på fler elever till gymnasiesärskolan de kommande åren. För åren 2019 och 2020 är det en kraftig ökning. Den kommunala gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kommer att behöva ställa om till fler elever. Med den nya gymnasieskolan Zetterbergsgymnasiet, de nya lokalerna på Rinmangymnasiet för gymnasiesärskolan och samarbetet med Rekarnegymnasiet avseende lokaler i Vilsta gör förvaltningen en bedömning att lokalförsörjningen räcker inom överskådlig tid. Redan i nuläget finns svårigheter att rekrytera lärare inom vissa områden och tillgången på utbildad personal minskar. På sikt kommer lärarbristen i Sverige att bli bekymmersam på ett bredare plan. Den nationella IT-strategi som har tagits fram för skolan kommer att innebära behov av investeringar i både datorer, infrastruktur och kompetensutveckling av personal under perioden 2019 till 2022. Införandet av digitala nationella kursprov på gymnasiet innebär behov av kompetensförsörjning och säkerställande av infrastruktur och programvaror. Demografisk påverkan Beskriv hur den demografiska utvecklingen successivt påverkar nämnden/bolaget. Inom vilken/vilka områden beräknas ökat eller minskat tryck? Vilka omflyttningar av resurser kan göras för att möta de demografiska utmaningarna? Vad ligger redan 2019? Bristen på behöriga lärare och den demografiska utvecklingen gör att fler medarbetare behöver rekryteras och att nya yrkeskategorier och kompetenser behöver komplettera behöriga lärare. Det kan även finnas behov av att se över hur organisation för lärande ser ut på respektive skola för att klara uppdraget att bedöma och betygsätta eleverna. Omvärldens snabba förändringar gör att ett förändrat arbetssätt krävs med ökad flexibilitet, kreativitet, nytänkande och omställningar. Elevantalet ökar inom gymnasieskolan. Anpassningar av nuvarande lokaler och etablering av Zetterbergsgymnasiet innebär att en allt större del av skolpengen går till hyreskonsekvenser. Hyreskostnad i relation med elevantalet åren 2016-2021

3 (6) 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 3 900 3 850 3 800 3 750 3 700 3 650 3 600 3 550 3 500 3 450 Hyra per elev Antal elever 14 000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 3 400 År 2020 visar prognosen på en ökad hyreskonsekvens om 1 213 616 kr och för år 2021 ytterligare en hyreskonsekvens om 6 451 300 kr. Nämndens nuläge och korrigeringar för 2020 Vid budgetberedningen ombeds nämnder och bolag att redovisa sina prioriteringar och åtgärder enligt nedanstående punkter. Beskriv verksamhetens nuläge (styrkor & svagheter). Vad behöver nämnden/bolaget utifrån omvärldsförändringar, verksamhetsberättelsen 2018 och delårsrapport 1 fokusera på, förbättra och stärka inom nämndens/bolagets aktuella huvudprocesser? Finns det inom ansvarsområdet tankar på resursförskjutning mellan delar av huvudprocesserna? Året har haft fokus på ökat kunskapsresultat och även ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete. På aggregerad nivå går kunskapsresultaten på de nationella programmen åt rätt håll. Fler elever når gymnasieexamen, betygsmedelvärdet ligger i nivå med riket och den grundläggande högskolebehörigheten ligger över rikets snitt. Det är dock variation mellan de nationella programmens resultat och utvecklingsarbete behöver göras inom de program där eleverna inte når sina mål. Elever som inte blir behöriga till ett nationellt program antas till något introduktionsprogram, IM. Eleverna på IM ska utifrån sin individuella studieplan göra sig behöriga till ett nationellt program så snart som möjligt och om det inte lyckas så ska eleverna kunna bli anställningsbara. Tillsammans med Skolverket och Komvux har utveckling bedrivits under året för att ta fram yrkespaket som kan läsas på introduktionsprogrammen så att eleverna får rätt kompetens för att bli attraktiva för arbetslivet. Samarbetet med Komvux ska leda till att elevernas övergång mellan skolformerna underlättas. Trygghet och studiero får höga värden i elevenkäterna på respektive skola. Det innebär dock inte att gymnasiet kan minska sitt trygghetsskapande arbete utan det måste hela tiden säkerställas tillsammans med arbetet med värdegrunden. Gymnasiesärskolan är delaktiga i arbetet med Samverkan för bästa skola (SBS), som är ett initiativ och inbjudan från Skolverket. Under handledning av Uppsala universitet ska verksamhetens kompetens öka i arbetet med läroplanens mål, huvudsakligen med ett fokus på elevernas kunskapsutveckling mot tidigare ett omsorgsuppdrag. I det moderna, digitala samhället är det av största vikt att skolan arbetar medvetet och strategiskt med digital utveckling för att förstärka lärandet för eleverna. Det möjliggör

4 (6) också att fler elever når kunskapsmålen och utökar sina förmågor för exempelvis problemlösning, kunskapssökande, kommunikation, samarbete, utforskande, källkritik och kritiskt tänkande. Under 2020 kommer fler nationella kursprov att genomföras digitalt och 2022 ska alla nationella prov i skolan genomföras digitalt. Bemötande och tillgänglighet behöver förbättras och arbetet kommer att fortsätta för att höja transparensen och tillgängligheten i syfte att förbättra medborgarnas möjlighet till insyn, delaktighet och påverkan. Det finns en osäkerhet kring långsiktigheten i de riktade statsbidragen. De första åren efter gymnasiereformen, Gy11 erhöll gymnasieskolan betydligt högre belopp än det senaste året. I riksdagens budgetbeslut för 2019 finns inga särskilda satsningar mot gymnasieskolan. Bokslutet 2018 visade på en ekonomi i balans för både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasieskolan genomförde ett omfattande omställningsarbete under 2018. Antalet nyanlända inom Språkintroduktion minskade snabbt efter det stora flyktingmottagande åren 2015 och 2016 och lärare behövde ställas om till andra tjänster. Inriktning på prioriteringar inför 2020 Hur kan nämnden/bolaget utifrån sitt respektive uppdrag bidra till att stärka de strategiska målen och processmålen i sina verksamhetsprocesser? Vilka prioriteringar föreslås för åren 2020 samt 2021-2022 Redovisning ska vara per process. Nämndens viktigaste insatser för att stärka kommunens strategiska mål är att höja utbildningsnivån genom att förstärka kunskapsutvecklingen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Viktigt är att prioritera så att verksamheterna kan fokusera på sitt läroplansuppdrag mot de nationella målen. Dessutom bidrar nämnden till kommunens strategiska mål genom fördjupat samarbete med andra aktörer för social uthållighet och fler jobb, integration av nationella och lokala mål. Den främsta prioriteringen för gymnasienämndens verksamhet inför 2020 är att fler elever ska få gymnasieexamen med goda betygsresultat. För att åstadkomma det behövs: ökat fokus på de nationella målen utveckla det systematiska kvalitetsarbetet förstärka rektorers pedagogiska ledarskap nedprioritera aktiviteter som förtar fokus från kärnuppdraget Ett annat prioriterat område är ökad likvärdighet i gymnasieskolan genom att: planera för lokaler för att klara det utökade elevantalet i gymnasieskolan och för att behålla personaltätheten utifrån det fortsatta arbetet med höjd måluppfyllelse stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet genom insatser mot arbetsrelaterad utmattning och hög arbetsbelastning och stöd till vår personal i sin yrkesutövning för att vara en attraktiv arbetsgivare bidra till social uthållighet stärka jämställdhetsarbetet bland annat genom modellskola utveckla det digitala lärandet

5 (6) Ett tredje område att prioritera är stöd och effektiviseringar genom att: optimera processerna i förvaltningen genom digitalisering kortsiktiga lösningar minskar till förmån för långsiktiga åtgärder utveckla nytänkande och kreativa metoder så att verksamheten snabbare kan ställa om efter förändrade behov förbättra arbetet kring bemötande och tillgänglighet för att förbättra medborgarnas möjlighet till insyn, delaktighet och påverkan Gymnasieskolans inriktning för 2020 kommer vara att: andel elever som tar examen på nationella program är högre än riksgenomsnittet genomsnittliga betygspoäng på nationella program är högre än riksgenomsnittet andel behöriga till universitet/högskola ska öka utjämna skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat, vilket innebär att pojkarna resultat ska utvecklas och flickornas goda resultat behållas öka genomströmningen på Introduktionsprogrammen utveckla värdegrundsarbetet öka andelen elever till yrkesprogrammen Gymnasiesärskolans inriktning för 2020 kommer vara att: utveckla gymnasiesärskolan genom Samverkan för Bästa Skola nätverket med grundsärskolan förstärks tydligare redovisa kunskapsresultaten och elevernas sysselsättningsgrad efter skolan Gymnasienämndens anslagsfinansierade verksamheter har inte resursförstärkts i takt med den demografiska utvecklingen i kommunen. Basklass och Rekarnevillan är samfinansierade med socialnämnden vilket innebär en osäkerhet för verksamheten inför varje år. Nämnden föreslår att medel ställs till gymnasieskolans förfogande för att säkerställa finansieringen av dessa verksamheter. Utökade städkostnader föregående år samt ökade larm- och säkerhetskostnader medför ytterligare medel tas ur verksamheterna. De installationer i larm- och säkerhet som kontinuerligt görs har genom åren genererat ökade kapitalkostnader och tar därmed större andel av skolpengen. Med de planer på investeringar som finns framöver kommer kapitalkostnaderna inom nämnden att öka ytterligare. I takt med att lokalbeståndet förnyas ser vi att kapitalkostnaderna i snitt per elev kommer att öka. Kapitalsläppet väger inte upp det nya behovet och redan 2020 stiger kostnaderna betydligt. För att behålla nivån på medel till undervisning ser vi ett behov av tillskott för dessa kostnader. Det kan finnas behov av en översyn av befintlig modell för skolpeng med hänsyn till lokalkostnaderna. Befintlig modell för över- och underskott skapar en svårighet att långsiktigt planera verksamheterna. Barn och Utbildningsförvaltningen ser ett behov av en modell som ger större möjlighet att jämna ut resultat över tid per skolform. En modell med som ger möjlighet att föra fram medel över tid behövs för en stabil planering framåt.

6 (6) Sammanfattning ekonomi: Anpassa finansiering och medel inom anslagsfinansierade verksamheter såsom Rekarnevillan och Basklass. Implementera det digitala journalsystemet i högre grad för att säkerställa rutiner och effektivisera flera processer inom elevhälsan Ombyggnationer och etablering av ny gymnasieskola driver upp lokalkostnaderna Larm- och säkerhetskostnaderna ökar. Långsiktig modell för över- och underskottshantering behövs Hemtagning av kostnadskrävande, externt placerade elever medför ökade kostnader för verksamheterna. Externt placerade elever finansieras centralt. När de flyttas hem hamnar kostnaden på verksamheten. Effektiviseringsområden Systematiskt förbättringsarbete behöver prioriteras. Därför ska alla nämnder och bolag analysera sina resultat utifrån styrkor och svagheter, i syfte att förbättra verksamhetens resultat. I behov och prioriteringar ska varje nämnd ge förslag på effektiviseringar. Nedan följer förslag på åtgärder som kan vidtas: Förslag på egna effektiviseringsområden inom gymnasienämnden Implementera det digitala journalsystemet till att även omfatta hantering av ansökningar om tilläggsbelopp Digitalisering av gymnasiekatalogen Idéer om processgemensamma effektiviseringsområden utvärdera och förenkla ansökningsförfarandet om tilläggsbelopp för kommunala skolor förenkla och utveckla ansökan om statsbidrag Förslag på kommunkoncerngemensamma effektiviseringsåtgärder en samlad måltidsorganisation måste ge samma kvalitet och leda till lägre kostnader för skolorna förbättra arbetet kring barn och unga med behov av komplexa insatser tillsammans med vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden så att insatser kan sättas in tidigare för att motverka långsiktiga och omfattande kostnader digitalisering och automatiserad service