Ung livsstil Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun
Inledning Fakta Ung livsstil 2012 hade följande underlag till studien: 713 barn i mellanstadiet skolår 5 (svarsfrekvens: 90%), 1 117 barn/unga i högstadiet skolår 7 och 9 (svarsfrekvens: 80%) samt gymnasiet skolår 2 909 ungdomar (svarsfrekvens: 70%). Totalt antal barn i undersökningsgruppen var detta år 14 871. Urvalet är stratifierat slumpmässigt. Följande bakgrundsvariabler användes: ålder, kön, geografiska områden, socioekonomisk bakgrund, skolframgång och olika grader av svensk bakgrund. Fritidsnämnden och därmed också Fritid Jönköping, har i uppdrag att erbjuda en meningsfull och aktiv fritid för Jönköpings barn och unga. En förutsättning för att lyckas med detta uppdrag är att ha god kännedom om målgruppen hur flickor och pojkar mår, vad de gör på sin fritid och vad de vill att det ska satsas på. Jönköpings kommun genomför, tillsammans med forskaren Ulf Blomdahl och Stig Elofsson (Stockholms universitet) sedan 1994 undersökningar om barns och ungas livsstil i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Undersökningarna genomförs vart tredje år och har sedan 2000 även genomförts i särskolan. Studien i Jönköping görs på uppdrag av kommunens samverkansgrupp för barn och ungdom (SBU). Syftet med studien är att se vilka faktorer som spelar roll om flickor och pojkar har en aktiv fritid eller inte. Resultaten är representativa för alla barn och unga i kommunen. I denna populärutgåva av studien, genomförd i maj 2012, presenteras ett axplock av resultatet. Ung livsstil i Jönköping grundar sig på en omfattande statistisk undersökning som gjorts bland Jönköpings barn och unga och som resulterat i en nyanserad bild av vad våra unga av idag tänker om livet och samhället, hur skolan, fritiden och familjelivet fungerar, vad de vill göra på sin fritid och mycket mer. Förutom en intressant läsning ger undersökningen också god vägledning för vad politikerna ska satsa på nu och framöver. Studierna om Ung livsstil genomförs även i Stockholms stad, Haninge kommun, Lidingö stad, Helsingborgs stad, Norrköpings kommun, Linköpings kommun, Täby kommun, Sävsjö kommun, Kalmar kommun och Huddinge kommun. Trevlig läsning! Jönköping mars 2014 Flickor Pojkar Hans-Åke Antonsson fritidsdirektör Innehåll Inledning... 2 Så mår Jönköpings unga... 4 Vad vill ungdomar satsa på?... 8 Föreningslivet i Jönköping...12 Motionsvanor... 15 Läs och biblioteksvanor... 17 Fritidsintressen... 18 Mötesplatser för unga... 20 Framtida utmaningar... 22 Kontakt Fritid Jönköping Box 1002 561 24 Huskvarna tfn 036-10 50 00 (vxl) fritid@jonkoping.se www.jonkoping.se FOTO: SMÅLANDSBILDER, mikael nyander och joakim walltegen 2 UNG LIVSSTIL
UNG LIVSSTIL 3
Så mår Jönköpings unga Vi har frågat Jönköpings barn och unga om hur Alla barn och unga trivs de ser på livet som helhet, och om deras egna bättre på sin fritid 2012 än 1994. Både upplevelser av situationen på fritiden, i skolan bland pojkar respektive och den personliga hälsan. Generellt ser vi att flickor faller andelen Jönköpings unga trivs ungefär lika bra med sin som trivs bra på sin fritid som unga i andra undersökta kommuner. fritid från mellanstadiet till gymnasiet. Unga i Jönköping trivs ungefär lika bra på fritiden som unga i andra kommuner av likartad storlek. Trivseln med livet i stort har förbättrats i högstadiet och försämrats i gymnasiet i förhållande till undersökningen 2009. Pojkarna trivs generellt sett bättre än flickorna med sin fritid. Bland högstadieelever är det 66 procent som läst läxor mindre än tre timmar i veckan. Motsvarande siffra i gymnasiet är 55 procent. Flickor läser läxor mer än pojkar. Eleverna tillbringar mycket mer tid med att titta på TV, lyssna på musik, chatta, surfa, spela spel på dator, idrotta/ motionera än att läsa läxor. Det är fortfarande ganska få elever i Jönköping som säger att de direkt efter gymnasiet skulle vilja studera på universitet eller högskola. Flickor vill studera vidare i högre grad än pojkar. Alla barn och unga bedömer sin hälsa något sämre vid varje studie sedan 2003. Pojkar i alla stadier Glädjande är att både högstadieelever och gymnasieelever tycker att skolan är meningsfull och att de lär sig viktiga saker. Det är något fler högstadieelever och gymnasieelever 2012 än vid tidigare undersökningstillfällen som tycker att de får den stimulans som behövs för att de ska lyckas i skolan. Unga i gymnasiet tycker 2012 att de i högre grad än tidigare får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet. Förbättringar i det inre arbetsklimatet i skolan har enligt mellanstadieeleverna ägt rum på de flesta områdena. I högstadiet har det skett kontinuerliga förbättringar på alla områden. Gymnasieeleverna tycker över tid att det inre arbetsklimatet har blivit bättre jämfört med tidigare när det gäller god sammanhållning, bra och positiv stämning och det är oftast arbetsro och lugnt. Störst problem i skolan enligt eleverna är att det används för mycket grova ord/svordomar och att det inte i tillräckligt hög grad är arbetsro och lugn. 66% av eleverna på högstadiet uppger att det har läst läxor mindre än tre timmar i veckan. Flickor läser mer läxor än pojkar. 4 UNG LIVSSTIL
Hur har du det på din fritid? Årskurs 4-6 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Bra Årskurs 7-9 100 % 80 % 60 % skattar sin hälsa högre än flickor. Sämst hälsa bedömer flickor på gymnasiet sig ha. Detta gäller i alla övriga undersökningskommuner. Flickor i Jönköping liksom i övriga kommuner anger också att de i högre grad än pojkar haft ont i huvudet, magen, varit jättetrött och haft svårt att sova. Ju bättre skolbetyg eleverna har desto bättre hälsa har de. De som läser läxor flest timmar skattar sin hälsa bäst. Ungdomar i högre socioekonomiska grupper skattar sin hälsa bättre än de i lägre socioekonomiska grupper. Studierna i alla övriga kommuner visar att de som är fysiskt aktiva skattar sin hälsa bättre än de som är fysiskt inaktiva. Kompisar är det som är viktigast för unga både i Jönköping och i andra kommuner. Flickor tycker det är viktigare att vara en bra kompis medan pojkar tycker att ha många kompisar är viktigare. Pojkar tycker det är viktigare än flickor att ha 40 % 20 % 0 % Dåligt Gymnasiet 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Dåligt Ganska dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Ganska bra Bra Bra UNG LIVSSTIL 5
en vältränad kropp och att vara bra på en idrott. Flickor tycker å sin sida i större utsträckning än pojkar att det är mycket viktigt att vara bra i skolan och att föräldrarna alltid har tid att prata med dem. Det är föräldrar som unga i störst utsträckning har förtroende för. Hur tycker du att din hälsa är? Årskurs 4-6 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Dålig Ganska dålig Varken bra eller dålig Ganska bra Bra Årskurs 7-9 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Bra Gymnasiet 100 % 80 % 60 % 76% 40 % 20 % av ungdomarna på gymnasiet, både flickor och pojkar, 0 % Dålig Ganska dålig Varken bra eller dålig Ganska bra Bra tycker att de har en bra hälsa, eller en ganska bra hälsa. 6 UNG LIVSSTIL
UNG LIVSSTIL 7
Vad vill ungdomar satsa på? Ung livsstil ger oss värdefulla kunskaper om Vilken typ av vad Jönköpings barn och unga vill att vi ska fritidsaktiviteter tycker barn och unga att satsa på. Pojkar och flickor har delvis olika Jönköpings kommun prioriteringar. ska satsa på? Eleverna i de tre stadierna tycker att kommunen i första hand ska satsa på idrott (idrottsföreningar och idrottsanläggningar). På andra plats tycker barn och ungdomar att kommunen ska satsa på kultur (kulturskola, bibliotek, teater, dans, kulturhus och utställningar). På tredje plats kommer i högstadiet fritidsgårdar/träffpunkter. Pojkar i alla tre stadierna tycker i första hand att Jönköping ska satsa på idrott. Det tycker också flickor i mellan och högstadiet. Flickor tycker det är viktigare än pojkar att kommunen ska satsa på kultur. Pojkar och flickor i alla tre stadierna tycker det är ungefär lika viktigt att det satsas på fritidsgårdar. Flickor både i högstadiet och i gymnasiet tycker i högre grad än pojkar att kommunen ska satsa Vilken typ av fritidsaktiviteter tycker du Jönköpings kommun ska satsa på? Rangordna 1-5 Natur 14 % Förening 9 % Fritidsgård 7 % Kultur 21 % Idrott 50 % Förening 8 % Fritidsgård 17 % Natur 12 % Kultur 19 % Idrott 43 % Förening 14 % Natur 15 % Fritidsgård 15 % Kultur 22 % Idrott 34 % Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet Idrott (t.ex idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Kultur (t.ex kulturskola, bibliotek. teater, dans, utställningar) Annan föreningsverksamhet (t.ex scout, kyrka, invandrarförening) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Fritidsgårdar/träffpunkter 8 UNG LIVSSTIL
Vilka kulturverksamheter tycker du Jönköpings kommun ska satsa på? Årskurs 7-9 på dansföreställningar, skapande verksamhet, kulturskola och ungdomsfestivaler. Pojkar både i yngre och äldre tonåren önskar i högre grad än flickor i motsvarande åldrar att kommunen ska satsa på media/film. Både unga pojkar och flickor i Jönköping är överens om att kulturverksamheter fram till 2016 i första hand ska vara ungdomsfestivaler, konserter för rock och pop och media/film. Stödet för att kommunen ska satsa på bibliotek är svagare i Jönköping än i de flesta andra kommuner. Kulturskolan har ett starkare stöd bland elever i högstadiet än bland elever i gymnasiet. Vår studie visar att unga önskar att Jönköpings kommun inom idrottsområdet fram till 2016 i första hand ska satsa på gym. Mellanstadieeleverna tycker att det i första hand ska satsas på fotbollsplaner. Pojkar i högstadiet önskar att kommunen i första hand ska satsa på fotbollsplaner och i andra hand 1. Ungdomsfestivaler (44 %) 2. Konserter, rock, pop (27 %) 3. Media/film (15 %) 4. Kulturskolan (12 %) Gymnasiet 1. Ungdomsfestivaler (57 %) 2. Konserter, rock, pop (38 %) 3. Media/film (15 %) 4. Skapande verksamhet (14 %) (t.ex. drama, musik, foto, bild skrivarverkstad) 5. Dansföreställningar (11 %) 1. Media/film (32 %) 2. Ungdomsfestivaler (28 %) 3. Konserter, rock, pop (24 %) 4. Studieförbundens verks. (7 %) (t.ex. dans, musik, jägarskola, hundressyr, språk) 1. Ungdomsfestivaler (46 %) 2. Konserter, rock, pop (37 %) 3. Media/film (27 %) 4. Skapande verksamhet (6 %) (t.ex. drama, musik, foto, bild skrivarverkstad) 5. Dansföreställningar (1 %) 52% av alla gymnasieungdomar tycker att ungdomsfestivaler är den kulturverksamhet som Jönköpings kommun ska satsa mest på fram till 2016. UNG LIVSSTIL 9
Vilka idrottsanläggningar tycker du Jönköpings kommun ska satsa på fram till 2016? Årskurs 4-6 på gym. Gymnasiepojkar är av åsikten att kommunen i första hand ska satsa på gym och i andra hand sporthallar för bollsporter. Flickor i både högstadiet och gymnasiet tycker att det i första hand ska satsas på gym och i andra hand simhallar. 1. Simhallar (33 %) 2. Fotbollsplaner (33 %) 3. Ridanläggningar (24 %) 4. Skidbackar (23 %) 5. Sporthallar för bollsporter (18 %) 1. Fotbollsplaner (43 %) 2. Sporthallar för bollsporter (29 %) 3. Simhallar (21 %) 4. Skidbackar (16 %) Ishallar för ishockey (16 %) Årskurs 7-9 1. Gym (31 %) 2. Simhallar (21 %) 3. Fotbollsplaner (21 %) 4. Skidbackar (18 %) 5. Sporthallar för bollsporter (17 %) 1. Fotbollsplaner (33 %) 2. Gym (28 %) 3. Sporthallar för bollsporter (25 %) 4. Simhallar (12 %) Gymnasiet 1. Gym (33 %) 2. Simhallar (23 %) 3. Ridanläggningar (18 %) 4. Lokaler för aerobics/dans (16 %) 5. Motionsspår/skidspår (15 %) Beachvolleyplaner (15 %) 1. Gym (29 %) 2. Sporthallar för bollsporter (25 %) 3. Fotbollsplaner (21 %) 4. Skjutbanor (12 %) Banor för motorsport (12 %) (t.ex. enduro, cross, speedway, isracing) 23% av flickorna i gymnasiet tycker att kommunen bör satsa på simhallar. Bland pojkarna på gymnasiet är gym och sporthallar för bollsporter mest efterfrågade. 10 UNG LIVSSTIL
UNG LIVSSTIL 11
Föreningslivet i Jönköping Hur går det för föreningslivet i Jönköping? Den Föreningslivet i ideella föreningens roll förändras i takt med Jönköping har en stor och betydande roll i individens vardag. Fritid Jönköping är mån folkhälsoarbetet och om att hänga med utvecklingen av framtidens är idag den enskilda förening. Samhället förändras hela tiden verksamhet där och därmed bör även vissa av strukturerna i flest barn och unga föreningslivet förändras. är fysiskt aktiva. Det är inte bara idrottsföreningar som bidrar i folkhälsoarbetet utan även föreningar som ägnar sig åt exempelvis friluftsliv och djurhållning gör att fler blir fysiskt aktiva. Att vara aktiv i en förening leder utöver själva deltagandet till social samvaro, fostran och kunskap. Många har funnit vänner för livet genom sitt föreningsdeltagande. Hur går det för de olika idrotterna* i Jönköpings kommun? Årskurs 7-9 1. Fotboll (18 %) 2. Ridning (7 %) 3. Innebandy (4 %) Handboll (4 %) 5. Friskis&Svettis (3 %) 1. Fotboll (32 %) 2. Innebandy (12 %) 3. Handboll (3 %) Ishockey (3 %) 5. Golf (2 %) *Idrotter som är organiserade under Riksidrottsförbundet (RF) Fritidsnämnden i Jönköpings kommun ska arbeta för att skapa goda förutsättningar för stadens föreningsliv att bedriva verksamhet och få fler engagerade. Föreningslivet skapar en meningsfull fritid för barn och unga, samtidigt som det finns grupper som delvis eller helt står utanför. En minskning av antalet medlemmar sker för många föreningar när ungdomar börjar i högstadiet och framförallt gymnasiet. Jönköpings kommun och föreningslivet har ett gemensamt ansvar att inspirera och motivera ungdomar att delta i föreningslivet. Det finns idag svårigheter att finna personer som är beredda att engagera sig i föreningen genom att vara ledare eller sköta andra sysslor. Detta gäller särskilt mindre föreningar där få personer får dela på många åtaganden och där man inte har samma möjligheter att erbjuda ersättning till dem som väljer att engagera sig. Det är viktigt att de som väljer att engagera sig ideellt får stöd och kunskap i arbetet. Smålandsidrotten ska tillsammans med Jönköpings kommun stötta föreningslivet när det gäller utbildningar för ledare och andra funktioner inom föreningen. Strävan är att alla som arbetar med barn och ungdomar ska ha en grundläggande ledarutbildning. Ung livsstil 2012 visar att Jönköpings föreningsliv är duktiga på att organisera barn upp till 12 års ålder. I högstadiet ser vi att det sker ett tapp inom främst deltagandet i idrottsföreningar och unga i gymnasiet lämnar idrotten i än större utsträckning. Därmed inte sagt att ungdomarna inte vill idrotta. Deltagandet i övrigt föreningsliv håller sig stabilt i alla stadier. Föreningslivet är en viktig arena för 12 UNG LIVSSTIL
Med i förening Årskurs 7-9 (procent) Totalt Pojkar Flickor 1 Sanda idrottshögstadium 90 97 82 2 Attarpsskolan 76 83 69 3 Junedalsskolan 63 66 61 4 Flahultsskolan 60 54 64 5 Internationella Engelska skolan 58 63 55 6 Stadsgårdsskolan 54 55 53 7 Ljungarumsskolan 52 48 56 8 Alfred Dalinsskolan 51 53 48 9 Rosenlundsskolan 46 45 47 Med i idrottsförening Årskurs 7-9 (procent) Totalt Pojkar Flickor 1 Sanda idrottshögstadium 90 97 82 2 Attarpsskolan 71 80 61 3 Junedalsskolan 52 55 48 4 Flahultsskolan 47 50 44 5 Internationella Engelska skolan 43 53 35 6 Stadsgårdsskolan 41 49 34 7 Ljungarumsskolan 41 51 33 8 Alfred Dalinsskolan 39 41 38 9 Rosenlundsskolan 38 38 38 2 3 9 7 6 4 5 1 8 Bland Jönköpings kommuns högstadieskolor är det Sanda idrottshögstadium som har flest andel elever involverade i föreningslivet medan eleverna på Rosenlundsskolan är de som i minst utsträckning är aktiva i föreningslivet. UNG LIVSSTIL 13
både lärande och rekreation. I Jönköping har vi traditionellt sett ett starkt föreningsliv, där barn- och ungdomsverksamheten domineras av idrott. Trenden i landet är dock att deltagandet i föreningslivet minskar, både bland tonåringar och bland äldre. Även Jönköpingsungdomarnas föreningsengagemang sjunker med åldern. Flickor i gymnasieåldern är den grupp som är minst med i föreningslivet. Andelen elever i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet som är medlemmar i en förening totalt och i en idrottsförening har minskat sedan 1990- talet. I exempelvis gymnasiet var det 1994 55 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna som var med i en idrottsförening. Motsvarande siffror i dag är 34 procent respektive 27 procent. Tendensen att speciellt unga är mindre med i föreningslivet totalt och i idrottsföreningar noteras även i de övriga kommuner som genomför studien. Barn och unga i Jönköping är med i föreningslivet i något större utsträckning än barn och unga i huvuddelen av de andra kommunerna vilka genomför studien. Flickor i Jönköping i alla tre stadierna är med i föreningslivet totalt i något mindre utsträckning än pojkar. procent av pojkarna och 58 procent av flickorna i årskurs 5 medlemmar i en idrottsförening. År 2012 gick dessa elever i årskurs 2 på gymnasiet. Det var 34 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna som var medlemmar i en idrottsförening. Ser man till sambanden mellan självskattad hälsa och medlemskap i idrottsförening stämmer resultaten väl med forskningen som visar att fysisk aktivitet har en klar hälsoeffekt. Aktiva i idrottsförening skattar sin hälsa bättre än övriga. Färre unga har uppdrag i föreningar i dag jämfört med tidigare. Andelen med styrelseuppdrag har sjunkit kontinuerligt sedan första studien 1994. Även i övriga kommuner minskar andelen tonåringar som har styrelseuppdrag och uppdrag i en arbetsgrupp eller kommitté. Tonårsflickor har uppdrag i föreningslivet i högre grad än pojkar i tonåren. Det viktigaste för unga när de idrottar och motionerar på fritiden är att må bra och ha roligt, snarare än att tävla, vinna, bli bäst eller spela med i det bästa laget. Vi kan i alla studerade kommuner också se att ju äldre de unga är i desto mindre utsträckning blir de medlemmar i en idrottsförening. År 2006 var 72 14 UNG LIVSSTIL
Motionsvanor Hälften av alla högstadieungdomar i Jönköping Varför behöver vi röra är med i en idrottsförening. En del idrottar på oss? Genom att vara fysiskt aktiv även utanför idrottsrörelsen, exempelvis i ökar muskelmassan kommunens badanläggningar, motionsspår och och bentätheten, friskotek men även i privat regi. Trots detta är koordinationen, mer än 20 procent av ungdomarna i högstadiet balansen, konditionen fysiskt inaktiva på sin fritid. och den allmänna orken förbättras. Även immunförsvaret stärks vid fysisk aktivitet. För barn och unga finns det dessutom särskilda anledningar att vara fysiskt aktiv. I barn och ungdomsåren, när kroppen fortfarande växer och utvecklas, är det av särskilt stor vikt att skelettet belastas för att bli stärkt och att motorik och balans främjas. Det finns även forskning som visar på att inlärningsförmågan ökar och att Hur ofta på din fritid tränar du så att du blir andfådd eller svettas? Minst 2 gånger per vecka (procent) Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet 0 20 40 60 80 100 skolprestationerna förbättras när barn och unga är fysiskt aktiva. Det är aldrig för sent att börja motionera eller att röra på sig. Det blir enklare om träning ses som en god vana. I ung livsstil uppger de unga att de vill att Jönköpings kommun satsar på gym. Gym är även bra ur en tillgänglighetsaspekt då det finns träningsalternativ för de flesta. Det är viktigt för hälsan att motionera regelbundet. Ett minimum för goda motionsvanor anses vara att motionera så att man blir andfådd eller svettig minst två gånger i veckan. Vi kan se att många ungdomar i Jönköping rör på sig mindre än så. Huvudskälen till att många pojkar och flickor inte tränar är enligt dem själva att det finns andra saker som är roligare och att de inte orkar. För kommunen och föreningarna är det prioriterat att hitta aktiviteter och former som kan locka fler unga att träna. Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor oberoende av mått på fysisk aktivitet. Flickor tycks däremot ha bättre matvanor. Flickor äter mer grönsaker och frukt än pojkar. Det finns flera andra studier som visar att många barn och unga rör på sig för lite eller är fysiskt inaktiva. Flickor är mer fysiskt inaktiva än pojkar, flickor med utländsk bakgrund är i större utsträckning inaktiva än de med svensk bakgrund och barn som kommer från hem med sämre ekonomisk standard idrottar/motionerar mindre än de som kommer från hem med god ekonomisk standard. Fritidsnämnden i Jönköping ska särskilt verka för att få fler flickor i allmänhet mer fysiskt aktiva. Motion är livsnödvändigt för kroppen. Forskning har visat att stillasittande är en stor UNG LIVSSTIL 15
riskfaktor i dagens samhälle oberoende av graden av idrottande/motionerande. En timmes motion på kvällen väger inte upp för en hel dags stillasittande. För barn- och unga rekommenderas minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten kan delas upp i flera pass under dagen och aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt. Den fysiska aktiviteten kan te sig i olika former såväl spontant som organiserat. Idrott, träning, tävling, lek, kroppsövning, motion, friluftsliv och mycket mera. Jönköpings kommuns badanläggningar har cirka en halv miljon besökare årligen. Verksamheterna består av bad, gruppträning och friskotek och inriktar sig särskilt på att få fler fysiskt aktiva genom att erbjuda tränings- och motionsmöjligheter på en nivå som alla klarar av. Många unga Jönköpingsbor önskar också motionera på egen hand och när det passar dem själva, så kallat spontant motionerande som löpning, jogging, styrketräning, gympa, powerwalk och dans. 31% av alla gymnasieungdomar, både flickor och pojkar, rankar gym som den högst prioriterade investeringen av idrottsanläggningar som Jönköping bör satsa på fram till år 2016. 16 UNG LIVSSTIL
Läs och biblioteksvanor Många olika undersökningar visar att svenska barn och unga idag läser färre böcker och besöker bibliotek mer sällan än tidigare. Ung livsstil visar att även Jönköpings ungdomar, och då främst pojkarna, besöker biblioteken i mindre utsträckning än tidigare. Internet och ny teknik kan vara en bidragande orsak till de ändrade läs- och biblioteksvanorna. Andelen högstadieelever och gymnasister som besökt bibliotek har minskat över tid. Flickor i alla tre skolstadierna går mer på bibliotek på fritiden än pojkar. Så är det också i övriga kommuner. Alla våra studier visar att andelen elever som läst en bok den senaste veckan, har minskat kontinuerligt sedan vår första studie 1994. Vi ser i Jönköping och i andra kommuner att andelen som läst en bok den senaste veckan minskar från mellanstadiet till gymnasiet. Det är samma tendens som när det gäller att besöka bibliotek på fritiden och deltagande i idrottsförening och i kulturskola. Flickor läser böcker och besöker bibliotek i högre grad än pojkar. Stödet för att Jönköpings kommun i första hand fram till 2016 ska satsa på bibliotek är lågt. Stödet för att kommunen ska satsa på bibliotek är svagare i Jönköping än i övriga kommuner. Kulturskolan har ett starkare stöd bland elever i högstadiet än bland elever i gymnasiet. Har du på din fritid besökt ett bibliotek de senaste fyra veckorna? Andel som svarat minst en gång Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet 0 10 20 30 40 50 60 Har du läst någon bok den senaste veckan? Andel som svarat minst en gång Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet 0 20 40 60 80 100 På Öxnehaga bibliotek görs satsningar i ett led att vända lästrenden bland unga. De boende har sina rötter i många olika delar av världen. Biblioteket har en självklar plats i lokalsamhället. Tack vare idogt nätverksarbete, god samverkan med andra i området och en öppenhet för infall och idéer från olika och ibland oväntade håll, lockas också de invånare dit som inte brukar besöka biblioteket. UNG LIVSSTIL 17
Fritidsintressen Bakom de offentliga satsningarna på barns och Liksom i alla tidigare ungas fritid ligger mer eller mindre outtalat studier både i Jönköping och i övriga kommuner ambitioner/tankar om att dessa satsningar ser vi att ungdomar skall leda till en bättre hälsa sett från ett brett med högre betyg är perspektiv. Kunskapen om hur olika typer av överrepresenterade fritidsverksamheter kan inverka på hälsan är i kulturskolan och i dock begränsad. föreningslivet. De med lägst betyg är liksom i tidigare studier i förhållande till de med högst betyg något överrepresenterade bland de pojkar som besöker fritidsgårdar. Bland flickor besöker de med höga och låga betyg fritidsgård i ungefär samma grad. Vi ser i Jönköping liksom i övriga kommuner att högstadieungdomar som tillhör en högre socioekonomisk grupp är med i förening totalt, idrottsförening och i kulturskolan i högre grad än ungdomar i lägre socioekonomiska grupper. Kulturskolan lyckas dock i högstadiet nå flickor i de olika socioekonomiska grupperna i ungefär samma grad. I gymnasiet är pojkar i de olika socioekonomiska grupperna med i kulturskolan i ungefär samma grad. I högstadiet ser vi att pojkar i lägre socioekonomiska grupper besöker fritidsgård i betydligt större utsträckning än pojkar i högre socioekonomiska grupper. Bibliotek besöks av flickor i lägre socioekonomiska grupper i högre utsträckning än ungdomar i övriga socioekonomiska grupper. Jönköpings fritidsområden (fritidsgårdar) ska regelbundet själva, eller i samverkan med föreningslivet arrangera regelbundna idrotts-/ motionsmöjligheter för barn och unga. Flickor i Jönköping och i andra kommuner är med i kulturskolan mer än pojkar i alla tre stadierna. Både pojkar och flickor i Jönköping är med i kulturskolan i Jönköping i ganska stor utsträckning i förhållande till övriga kommuner. Ju äldre eleverna blir i desto mindre grad är de med i kulturskolan. Det viktigaste för eleverna i kulturskolan är att ha kul, lära sig mer och att uppleva en bra stämning. 81% av alla barn på mellanstadiet uppger att de har en bra fritid. 18 UNG LIVSSTIL
Vad får dig att må bra på din fritid? Öppen fråga Årskurs 4-6 1. Kompisar (65 %) 2. Idrottsförening (43 %) 3. Familjen (42 %) 4. Vara ute i naturen (16 %) (t.ex. friluftsliv, fiske) 1. Idrottsförening (50 %) 2. Kompisar (46 %) 3. Spela data/tv-spel (19 %) 4. Vara ute i naturen (16 %) (t.ex. friluftsliv, fiske) Årskurs 7-9 1. Kompisar (81 %) 2. Familjen (39 %) 3. Idrottsförening (35 %) 4. Sova/vara ostörd (10 %) Idrotta motionera utanför RF-idrotten (10 %) 1. Kompisar (56 %) 2. Idrottsförening (38 %) 3. Spela data/tv-spel (14 %) 4. Familjen (14 %) Gymnasiet 1. Kompisar (52 %) 2. Idrottsförening (27 %) 3. Familjen (22 %) 4. Pojk-/flickvän (14 %) 1. Kompisar (27 %) 2. Idrottsförening (20 %) 3. Spela data/tv-spel (7 %) Ta det lugnt (7 %) Alla barn och unga i samtliga tre stadier menar att kompisar är viktiga och spelar stor roll för livskvalitén. Flickor tycker att det är viktigare att vara en bra kompis medan pojkar tycker att ha många kompisar är viktigare. UNG LIVSSTIL 19
Mötesplatser för unga Mötesplatser i Jönköping för barn och unga Unga i Jönköping besöker drivs kommunalt men även av några föreningar fritidsgårdar i mindre utsträckning än i och organisationer. De kallas fritidsgårdar/ övriga kommuner som träffpunkter. I verksamheten lyfts frågor ingår i studien Ung om folkhälsa, integration, delaktighet, livsstil. Högstadieelever jämställdhet, relationer och olika trender. besöker fritidsgårdar Verksamheten är frivillig och öppen för alla, i alla undersökta främst för åldrarna 10-25 år. kommuner i högre grad än gymnasieelever. Det är betydligt fler ungdomar som säger att de vill gå på fritidsgård än vad som för tillfället gör det. Det viktigaste för dem som besöker fritidsgård är Hur många gånger de fyra senaste veckorna har du besökt någon fritidsgård på fritiden?* 25% 20% 15% 10% 5% 0% Årskurs 7-9 25% 20% 15% 10% 5% 0% Gymnasiet * När vi tittar närmare på vilka som besöker fritidsgårdarna ofta i Jönköping så är det pojkarna som är den klart största besökargruppen. att själv få bestämma om de vill delta i aktiviteter på fritidsgården, att kunna träffa både flickor och pojkar, att kunna träffa nya kompisar, att fritidsgården är fri från skolan och att få koppla av/ta det lugnt. Orsakerna till att huvuddelen av högstadieeleverna inte besöker fritidsgård är för att de upplever att fritidgården inte har ett utbud som attraherar. Jönköping erbjuder ungdomar mötesplatser i form av fritidsgårdar, föreningsdrivna träffpunkter, bad och bibliotek. Många av alla församlingar i Jönköping har också öppna mötesplatser i sina kyrkor. Samhället i övrigt erbjuder också öppna mötesplatser som exempelvis privatägda caféer. Vilka är då de platser i Jönköping som flest unga besöker? Det är köpcentret A6 och caféer som flest unga besökt på sin fritid under en fyraveckorsperiod. På tredje plats kommer sporthallar/gymnastiksalar. Gymnasieflickor besöker i störst utsträckning A6 och caféer medan pojkar i gymnasiet i störst utsträckning varit på A6 och gym. Fritidsgård liksom bibliotek besöks i högre utsträckning av första och andra generationens invandrare än av de ungdomar som är födda i Sverige av föräldrar som också är födda i Sverige. Detta gäller i alla undersökta kommuner. Vi ser också att första generationens invandrarflickor är starkt underrepresenterade både i föreningslivet som helhet och i idrottsföreningar. I studien har vi också frågat tonåringar om i vilken grad de skulle vilja göra olika saker men som familjer inte har råd med. Det unga både i högstadiet och i gymnasiet i första hand skulle 20 UNG LIVSSTIL
vilja göra men som de själva eller familjen inte har råd med är att åka på semester och att gå på gym I Jönköping finns det idag tio fritidsgårdar, som drivs av kommunen, Attarps fritidsgård, (Bankeryd) Brunnen (centrala Jönköping), fritidsgården Birka (Österängen), Gränna fritidsgård, fritidsgården Forum (Öxnehaga), fritidsgården Ankaret (Huskvarna), Norrahammars fritidsgård, Råslätts fritidsgård, Stråga fritidsgård (Gräshagen) och Ungdomens Hus (i samarbete med KFUM) på Rosenlund. Ett av fritidsgårdarnas signum är den öppna verksamheten, en verksamhet som syftar till att under fria former underlätta och ge utrymme åt människors möten. Ett sätt att definiera öppen verksamhet är en fritidsform dit man kan gå och inom vida ramar fritt välja att möta vänner, samtala eller syssla med fritidsaktiviteter. Exempelvis spontanidrott och olika estetiska uttrycksformer. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. Besökarna kommer när de själva vill. I eller i anslutning till öppen verksamhet skapas ofta tillfälliga eller mer varaktiga aktiviteter. 26% av ungdomarna på högstadiet vill besöka en fritidsgård, men gör det inte idag. UNG LIVSSTIL 21
Framtida utmaningar Vilka är då de viktigaste förändringarna i Ung livsstil i Jönköping 2012 i förhållande till situationen i första hand år 2009 men även situationen vid tidigare mättillfällen? Vilka satsningar bör Jönköping göra? Vi kan konstatera att förändringstakten i ungdomskulturen är långsammare än vad de flesta både ungdomar och vuxna tror. Det viktigaste resultatet från Ung livsstil 2012 är kanske att ungdomars handlingar och preferenser är ganska oförändrade sedan 2009. Hur många barn och ungdomar är det i Jönköping som varje vecka inte deltar i huvuddelen av det offentligt drivna eller understödda fritids- och kulturutbudet (förening/ idrottsanläggningar, kulturskolan, fritidsgård, bibliotek och simhall)? I mellanstadiet är det enbart 8 procent som inte deltar, i högstadiet 31 procent och i gymnasiet 52 procent. Pojkar och flickor deltar i fritids- och kulturutbudet i ungefär samma utsträckning. Fritids- och kulturpolitiken i Jönköping liksom i övriga kommuner svarar bättre mot barns än mot tonåringars preferenser. Det finns dock hopp för fritids- och kultursektorn i Jönköping om att nå ut till fler barn och unga. En del av ungdomarna ger uttryck för att de vill ta del av fritids- och kulturutbudet om de satsningar görs som de ger uttryck för. Fritid Jönköping måste svara upp mot ungdomarnas efterfrågan. Om detta görs är förutsättningarna goda för att stimulera fler barn och unga i Jönköpings kommun. Bibliotek och fritidsgård behöver hitta ett sätt att närma sig varandra och samverka kring barn och unga i de olika fritidsområdena. Med anledning av att både biblioteken och fritidsgårdarna visar en nedåtgående trend i sitt besöksunderlag står verksamheterna inför liknande utmaningar. Vi behöver göra riktade satsningar som stimulerar framförallt de flickor på gymnasiet som går ett yrkesförberedande program och som står helt utanför de kommunalt drivna verksamheterna idag. Det är dessa flickor som skattar sin hälsa sämst, har dåliga betyg och har även sämre socioekonomiska förutsättningar. Det finns idag en Besökt på fritiden och vill besöka på fritiden Årskurs 4-6 (procent) Årskurs 7-9 (procent) Gymnasiet (procent) Varit med/besökt varje vecka Vill vara med/besöka varje vecka Skillnad i procent Bibliotek 8 48 +40 Idrottsförening 66 89 +23 Fritidsgård 11 33 +22 Simhall 5 75 +70 Kulturskola 25 34 +9 Varit med/besökt varje vecka Vill vara med/besöka varje vecka Skillnad i procent Bibliotek 6 20 +14 Idrottsförening 49 70 +21 Fritidsgård 10 26 +16 Simhall 8 17 +9 Kulturskola 19 22 +3 Varit med/besökt varje vecka Vill vara med/besöka varje vecka Skillnad i procent Bibliotek 7 19 +12 Idrottsförening 31 52 +21 Fritidsgård 6 15 +9 Simhall 5 29 +24 Kulturskola 9 13 +4 Vi kan i alla tre stadier se att det finns en stark vilja av att delta i kommunalt driven verksamhet. Procentuellt är det en stor andel som vill mer än vad de gör. Här behöver olika förutsättningar skapas så att målgrupperna kan ta del av utbudet. 22 UNG LIVSSTIL
uppdelning av den unga befolkningen beroende på socioekonomisk bakgrund. Många flickor vill dansa. Detta ska beaktas och bättre förutsättningar för detta bör skapas. Jönköpings barn och unga vill att vi ska satsa på. Och att pojkar och flickor har olika prioriteringar. Föreningslivet i Jönköping står inför stora utmaningar. Vi ser den ständigt nedåtgående trenden att unga i högstadiet och gymnasiet lämnar föreningslivet i allt större utsträckning. Framförallt är det idrotten som lämnas och av flickor i större utsträckning. Med anledning av detta måste nya vägar in och strategier för att behålla unga inom föreningslivet i olika verksamheter arrangeras för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. En debatt kring den psykologiska mättnaden (generellt finns medlemmar i föreningslivet under en sju års period) bör lyftas. Samhällsdebatten kring att tidig specialisering inte lönar sig bör ventileras även bland de lokala politikerna. Nästan all forskning i ämnet stärker tesen. Barnkonventionen slår fast att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör honom eller henne. Ung livsstil ger oss värdefulla kunskaper om vad 52% av gymnasieeleverena, både flickor och pojkar, deltar inte i kommunalt driven verksamhet. UNG LIVSSTIL 23
FRITID JÖNKÖPING, MARS 2014 Ung livsstil Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun FRITID JÖNKÖPING Box 1002, 561 24 Huskvarna tfn 036-10 50 00, fax 036-10 77 30 fritid@jonkoping.se www.jonkoping.se