Idrott och motion. bland ungdomar i särskolan. Ung livsstil. av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson. Nr 10 Januari 2011

Transkript

1 Ung livsstil Idrott och motion Nr 10 Januari 2011 bland ungdomar i särskolan En studie av ungdomar i särskolan i Stockholm, Haninge, Jönköping och Tyresö i jämförelse med de ungdomar som inte går i särskolan av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson i samarbete med Malin Bernt, Stein Carlsson, Karin Hyltén, Judit Kisvari, Hans Leis, Liz Modin, Susanne Svidén, Jennifer Wallentin, Claes Åhammar och Ann-Britt Öhrstig

2 Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet genomför kontinuerligt studier omkring Resursutnyttjande och effekter av offentligt driven eller understödd verksamhet på fritidsfältet. Studier om barns och ungdomars fritidsvanor och fritidspreferenser har genomförts sedan I studien, Ung livsstil, som genomförts hösten 2004 och våren 2005 i Stockholm, har vi vidgat perspektivet något och strävat efter att mer utförligt kunna beskriva och analysera ungdomars livsvillkor. I första hand står dock ungdomars situation och preferenser på fritidsområdet i centrum för vår studie. Ung livsstil är ett samarbetsprojekt mellan idrotts- och kulturförvaltningarna i Stockholms stad och institutionen för socialt arbete (Stig Elofsson) vid Stockholms universitet. I Stockholm har vi genomfört studier 1985, 1992, 1998, 2004/2005 och Studierna om Ung livsstil har också genomförts tillsammans med Haninge kommun (åren 1998, 2004 och 2008), Helsingborgs stad (åren 2000, 2003, 2006 och 2009), Jönköpings kommun (1994, 1997, 2000, 2003, 2006 och 2009), Lidingö stad (åren 2003 och 2007), Norrköpings kommun 1985, 1991, 1996 och senhösten 2008, i Huddinge 1998 och 2009/2010, i Linköping 1992 och 2009/2010. Även i Eskilstuna 2008 har studierna från 1985 och 1993 följts upp. Ett tack går också till de ansvariga för genomförandet av Ung livsstil i de övriga kommunerna. Det är i Haninge Stein Carlsson, i Helsingsborg Peter Wennberth, i Jönköping Lena Claesson och Liz Modin, i Lidingö Anders Bergström och John Svensson, i Norrköping Peter Karlsson (1985) och Lars Zetterholm (2008), i Huddinge Toralf Nilsson, i Linköping Ulf Johansson (1992) och Stina Bond (2009). I Eskilstuna har fältarbetet genomförts av Elin Karlberg. Även till Karlberg ber vi att få framföra vårt varma tack. Från projektet Ung livsstil har följande åtta rapporter publicerats sedan 2006: Blomdahl/Elofsson, Elofsson, S, Elofsson, S, Claesson Nordin, Å, Claesson Nordin, Å, Sjöberg, J, Blomdahl/Elofsson, Elofsson/Lengheden/Leis, Elofsson, S, Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på ? Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? Vill gymnasieungdomar att Stockholms stad skall satsa på träffpunkter? Deltar Stockholms barn och ungdomar i föreningslivet? God hälsa på lika villkor. Vad tycker pojkar och flickor är viktigt när de idrottar/motionerar på fritiden? jämförelse mellan de som inte är med i en idrottsförening, respektive med i en lagidrott eller en individuell idrott. Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? -en studie av den unga befolkningen i Stockholm, Haninge, Helsingborg, Jönköping och Lidingö. Vilka webbsidor besöker gymnasielever i Stockholms stad? Ungdomars hälsa har kulturskolan samma positiva effekt på hälsa som idrottsförening?

3 Studier om de vuxnas fritidsvanor och fritidspreferenser har i Stockholm utförts av oss 1985, 1998, 2008 och De vuxnas motionsvanor, hälsa och sypunkter på vilka idrotts- och motionsanläggningar som staden ska satsa på under perioden har under april månad 2008 undersökts i Stockholms stad. De första rapporterna från denna undersökning är klar och har namnet: Blomdahl/Elofsson/Öhman, Blomdahl/Elofsson/Öhman, Vilka anläggningar/verksamheter tycker den vuxna befolkningen att Stockholms stad ska satsa på under ? Vilka anläggningar/verksamheter tycker de fysiskt inaktiva vuxna att Stockholms stad ska satsa på under ? Under 2011 presenteras den tredje rapporten från vuxenstudien. Författare till denna rapport är undertecknade (Blomdahl/Elofsson). Rapporten heter: Fysisk inaktivitet bland vuxna jämfört med barn och ungdomar. Utvärderingar inom Kulturförvaltningens ram har skett när det gäller kulturskolan och bibliotek: Följande rapporter har publicerats: Blomdahl/Frostensson, Frostensson, C, Markensten, K, Elofsson, S, Blomdahl/Elofsson/Eriksson Vilket betyg ger barn, ungdomar och föräldrar kulturskolan? Lust och glädje. Hur uppfattar och värderar eleverna kulturskolans undervisning? Varför slutar du i kulturskolans musikundervisning? Kulturskolan Kön och social bakgrund. PUNKTmedis- en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens bibliotek i Stockholm. Ung livsstil bland ungdomar i särskolan har genomförts i Jönköping åren 2000, 2003, 2006 och 2009, i Haninge 2005 och 2008, i Stockholm 2008/2009 och i Tyresö hösten Ansvarig för genomförande av studierna i Jönköping har Lena Claesson, Liz Modin och Karin Hyltén varit. I Haninge har Stein Carlsson och Ann-Britt Öhrstig stått för det praktiska fältarbetet tillsammans med fritidsledarna på Jordbrogården. Malin Bernt, Jennifer Wallentin och Claes Åhammar har tillsammans genomfört fältarbetet i Stockholm. I Tyresö har Judit Kisvari och Susanne Svidén ansvarat för allt fältarbete. Ovanstående personer är också medförfattare till den här forskningsrapporten. Till alla dessa ber vi att få framföra vårt varma tack. I bilagorna 2-7 i den här forskningsrapporten medverkar flera personer med bidrag om ungdomar med en utvecklingsstörning och fritiden. Först har Ann-Britt Öhrstig och Stein Carlsson beskrivit vad Haninge kommun har gjort sedan den första studien Per Johansson och Malin Bernt har i en annan artikel visat några exempel på hur idrottsförvaltningen i Stockholm har arbetat för att öka möjligheterna och valfriheten för personer med funktionshinder. I en tredje artikel visar Lena Björklund Norrman hur idrottsförvaltningen i Stockholms stad har arbetat med Må Bra kurser för ungdomar i gymnasiesärskolan. Hans Leis beskriver sedan hur man utifrån träffpunkten Bergfoten i Tyresö har stöttat ungdomar och vuxna med

4 en utvecklingsstörning att dels själva bilda en innebandyförening, dels spela innebandy i ett lag. Leis diskuterar också i sin artikel de möjligheter och svårigheter man möter som tränare av ett innebandylag med personer med en utvecklingsstörning. Karin Hyltén och Liz Modin berättar i bilaga 6 hur Jönköpings kommun sedan 2006 har arbetat med särskoleungdomars fritid. Judit Kisvari och Susanne Svidén beskriver i bilaga 7 Tyresö kommuns åtgärder för att stimulera ungdomar i särskolan till en bra fritid. Till alla dessa medförfattare framför vi vårt tack. Till följande personer vill vi framföra vårt tack för kritisk läsning av hela eller delar av olika utkast till den här rapporten: Eva Flygare Wallén, Steinar Olsen, Kjell Olofsson, Olle Öhman, Jari Öhman, Peter Ahlström, Ola Ilstedt, Per Johansson, Yvonne Zellman och Jenny Åhsberger. Vi tackar också medförfattarna till den här skriften för läsning av olika utkast. För det slutgiltiga innehållet i den här rapporten är vi dock själva ansvariga. Stockholm i januari 2011 Ulf Blomdahl Forskningsledare Idrotts- och kulturförvaltningarna Stockholms stad Tel: 08/ E-post: ulf.blomdahl@stockholm.se Stig Elofsson Fil. dr i statistik och docent i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Tel: 08/ E-post: stig.elofsson@socarb.su.se De publicerade rapporterna finns på följande adress: C författarna och forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna Omslagsbild: Christer Lind ISBN:

5

6 Innehållsförteckning Sid. 1. Inledning 1 2. Undersökningen 5 Inledning 5 Undersökningsgrupp 5 Undersökningsförfarande 8 Att mäta medlemskap i en idrottsförening och fysisk aktivitet totalt 9 Jämförelse mellan ungdomar i särskolan och övriga ungdomar Tidigare forskning om ungdomar i särskolan och idrott/motion 19 Inledning 19 Fysisk status och hälsa bland ungdomar i särskolan Teori/tolkningsram Medlemskap i idrottsförening och fysiskt aktiv Inledning Medlem i idrottsförening Bredd i idrottsvanor Ordinarie eller separat verksamhet inom idrottsföreningar? Hur stor andel av alla ungdomar i särskolan tränar/tävlar tillsammans med andra ungdomar i en RF-idrott? Vilka idrotter lyckas? Fysiskt inaktiv Medlemskap i en idrottsförening utifrån social bakgrund Sammanfattning 6. Medlemskap i en idrottsförening och fysiskt aktiv efter kontroll för social bakgrund Könsskillnader Sammanfattning 7. Preferenser för idrott/motion Inledning Vad ska kommunen satsa på? Vill hålla på med någon idrott Sammanfattning Förändringar i idrotts/motionsvanor? 57 Inledning 57 Medlem i idrottsförening 57 Bredd i idrottsvanor 58 Vilka idrotter lyckas? 59 Fysiskt inaktiv 61 Sammanfattning 62

7 Sid. 9. Förändringar i preferenser för idrott/motion? 64 Inledning 64 Vad ska kommunen satsa på? 64 Intresse för att idrotta 65 Sammanfattning Slutdiskussion 67 Inledning 67 Är det hinder (barriärer) eller preferenser som är problemet? 69 Varför idrottar/motionerar ungdomar i särskolan så lite? 70 Varför så liten egen fysisk aktivitet? 72 Könsskillnader bland ungdomar med en utvecklingsstörning 73 Varför är inte någon enskild idrott eller annan motionsform framgångsrik? 77 Varför mindre sociala skillnader bland ungdomar i särskolan än bland övriga ungdomar? 78 Har kommunernas olika målsättningar betydelse? 79 Varför är det så få ungdomar med en utvecklingsstörning som tränar/tävlar tillsammans med andra ungdomar? 80 Varför så liten förändring över tid? 81 Avslutning 82 Litteraturförteckning 84 Bilagor Bilaga 1. Övriga resultat 91 Bilaga 2. Haninge kommun- så här har vi arbetat efter första undersökningen Bilaga 3. Vad gör idrottsförvaltningen i Stockholms stad för att stimulera fysisk aktivitet hos ungdomar i särskolan? 105 Bilaga 4. MåBra-kurs för särskolans gymnasieelever i Stockholms stad 109 Bilaga 5. Tyresö kommun- hur stöttar vi intellektuellt funktionshindrade att själva driva en innebandyklubb och vad bör tränare tänka på? 113 Bilaga 6. Jönköpings kommun - det viktigaste vi någonsin gjort 117 Bilaga 7. Tyresös arbete med personer med funktionsnedsättning 122 Bilaga 8. En presentation av författarna till den här skriften 124

8 1. Inledning Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse. I mellanstadiet (åk 4-6) är mellan 53% och 67% medlemmar i en idrottsförening i de kommuner vi har undersökt under de senaste två åren. Motsvarande siffror i högstadiet (åk 7-9) är mellan 43% och 53%. I gymnasiet varierar andelen medlemmar i en idrottsförening mellan 31% och 36% 1. I vilken grad olika grupper med funktionsnedsättning är medlemmar i den svenska idrottsrörelsen finns det väldigt lite forskning omkring 2. Detta gäller även barn och ungdomar i särskolan 3. Det finns också väldigt lite forskning om i vilken utsträckning funktionshindrade barn och ungdomars är fysiskt aktiva. Så här skriver Eva Flygare Wallén om i vilken grad det i Europa har forskats om fysisk aktivitet och hälsa bland ungdomar med en utvecklingsstörning: The cardio-metabolic health of adolescents with ID (vår kommentar: utvecklingsstörning) does not appear to have been the object of any research in Europe. This may be due to the lack of medical specialists in this field 4. Riksdagen beslutade 2003 om en ny folkhälsopolitik 5. Den har till mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, alltså även människor med olika funktionshinder. Det statliga folkhälsomålet gäller 11 områden. Ett av målen gäller fysisk aktivitet. Så här står det om fysisk aktivitet: Samhället måste ansvara för att informationen om hur viktigt det är med fysisk aktivitet utformas så att alla kan ta del av den. Det måste också finnas praktiskt stöd och hjälp att komma iväg. Minst lika viktigt är att idrottsklubbar gör olika aktiviteter och även erbjuder anpassade former av aktiviteter. Exempelvis måste idrottshallar och gym vara tillgängliga liksom informationen om dem. Det finns många funktionsnedsättningar som gör att man inte kan motionera på samma sätt som andra Många hittar egna sätt att hålla sig igång fysiskt, andra behöver få hjälp att motionera på sina villkor. Det gäller också personer som just på grund av sin funktionsnedsättning kan ha svårt att ta initiativ till fysisk aktivitet, till exempel med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar 6. I Stockholms stads idrottspolitiska program både 2001 och 2006 framgår att staden i sina 1 Se tabell 1 bilaga 1. Se också Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? Våra undersökningskommuner sedan 2005 är: Stockholms stad, Norrköping, Jönköping, Helsingborg, Haninge, Eskilstuna, Lidingö, Huddinge och Linköping. 2 I kapitel 3 presenteras den begränsade forskningen. Anders Östnäs påpekade också 1995 att det då fanns väldigt lite forskning om handikappidrott. Se Östnäs, A, Handikappidrott och rehabilitering, sid Ungdomar i särskolan och ungdomar med en utvecklingsstörning är de två begrepp som är mest relevanta för att beskriva vår undersökningsgrupp. Vi kommer dock efter viss tvekan, av läsbarhetsskäl, att även använda begreppen särskoleungdomar och utvecklingsstörda ungdomar. 4 Flygare Wallén m.fl, High prevalence of cardio-metabolic risk factors among adolescent with intellectual disability, sid Även Umb-Carlsson påpekar att de finns mycket lite nationell forskning om hälsa hos människor med utvecklingsstörning. Se Umb-Carlsson, Studier om hälsa för personer med utvecklingsstörning. 5 Se t.ex. Arnof, Y, Onödig ohälsa, sid Arnof, Y, Onödig ohälsa, sid

9 satsningar vill prioritera jämställdhet och jämlikhet 7. I programmet 2006 står det: Idrotts nämnden skall skapa förutsättningar för att alla oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund och funktionshinder och oavsett om det sker i organiserad form inom idrottsrörelsens ram, i skolor, spontant eller i privat regi, kan utöva idrott på egna, jämställda och jämlika villkor 8. I presentationen av Stockholms stads idrottsförvaltnings verksamhet 2008 kan man också läsa: Personer med funktionsnedsättning ska kunna utöva idrott i samma uträckning som alla andra Jönköpings kommun formulerar sig på följande sätt i sitt visions- och måldokument för fritidsnämnden: Barn och ungdom såväl flickor som pojkar, funktionshindrade och människor med annan etnisk bakgrund har varit prioriterade målgrupper 11. I Jönköpings kommun generella handikappspolitiska program ställs krav på föreningslivet. Så här står det: Föreningslivet bör ta ett ansvar för att funktionshindrade kan delta på lika villkor och utnyttja det ordinarie utbud som finns 12. Kommunens åtgärd för att uppnå detta formuleras på följande sätt: Föreningsbidraget bör vara så konstruerat att det stimulerar föreningar att ta med funktionshindrade i ordinarie verksamhet 13. Kultur- och fritidsnämnden i Haninge har följande skrivningar om personer med funktionsnedsättning: I Haninge har medborgare med funktionsnedsättning rätt och möjligheter att själv forma sitt liv, delta tillsammans med andra i idrott, kultur och annan fritidsverksamhet. Andan i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är i praktisk tillämpning 14. Tyresö kommun formulerar följande målsättning när det gäller fysisk aktivitet m.m.: Öka antalet deltagande ungdomar i föreningslivet inklusive barn med funktionshinder 15. I det handikappspolitiska programmet för Tyresö kommun sägs att detta kan ske på två sätt: för att inventera hinder och möjligheter för barn och ungdomar med funktionshinder att utöva fritidsaktiviteter i det lokala föreningslivet antingen integrerat i ordinarie verksamhet eller som särskild föreningsaktivitet 16. Helsingborgs stad har 2003 antagit ett idrottspolitiskt program. Så här står det om funktionsnedsättning: Staden och föreningar skall arbeta för att funktionshindrade inkluderas i föreningarnas ordinarie verksamheter och aktiviteter 17. I Uppsala kommuns fritidspolitiska program formuleras följande: Idrotten i Uppsala ska vara en mötesplats för social gemenskap där man möts på lika villkor. Aktiviteterna ska därför vara utformade så att funktionshindrade 7 Stockholms idrottsförvaltning, Idrottspolitiskt handlingsprogram 2001 och I programmet från 2006 pekas inte målgrupperna ut lika tydligt som På sidan fem i programmet 2006 konstateras dock att barn och ungdomar i de lägre socio-ekonomiska grupperna idrottar mindre, att flickor idrottar mindre än pojkar och invandrarflickor idrottar mindre. På sidan sex konstateras sedan: Idrottsnämnden skall skapa förutsättningar för alla oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund och funktionshinder och oavsett om det sker i organiserad form inom idrottsrörelsens ram, i skolor, spontant eller i privat regi, kan utöva idrott på egna, jämställda och jämlika villkor. På sidan 9 påverkas också att idrottsnämndens strategi är att stimulera fram ett ökat idrottande bland kvinnor. 8 Stockholms idrottsförvaltning, Idrottspolitiskt handlingsprogram 2006, sid Stockholms idrottsförvaltning, Idrott och motion för alla. Vår verksamhet 2008, sid. 16 och Det idrottspolitiska/fritidspolitiska programmen handlar i sina konkreta delar mer om dem som har rörelsehinder än de med andra funktionshinder. 11 Jönköpings kommun, Fritidsnämndens Visions- och måldokument , sid Jönköpings kommun, Handikappspolitiskt program. Alla nämnders ansvar, sid Jönköpings kommun, Handikappspolitiskt program. Alla nämnders ansvar, sid Haninge kommun, Mål och budget , sid Tyresö kommun, Verksamhetsplan för Fritidsenheten 2010, sid. 2. Det finns i verksamhetsplanen inte några formuleringar om detta ska ske genom en separat verksamhet inom föreningarnas ram enbart för utvecklingsstörda eller genom inkludering i föreningarnas ordinare verksamhet. 16 Tyresö kommun, Ökad delaktighet för personer med funktionshinder, sid Helsingborg stad, Idrottspolitiskt program, onumrerad. 2

10 och personer med olika behov ges samma förutsättningar att utöva idrott och motion 18. Värmdö kommun skriver i sitt idrottspolitiska program: Ge personer med olika etnisk och kulturell bakgrund och personer med funktionshinder goda möjligheter att delta i all idrottsverksamhet 19. För att uppnå målet att ge funktionshindrade goda möjligheter att delta i all idrottsverksamhet vill Värmdö kommun dels utarbeta en tillgänglighetsguide, dels ekonomiskt stödja de föreningar som bedriver eller startar verksamhet för personer med funktionshinder 20. Riksidrottsförbundet (RF) har också i sina måldokument tydligt slagit fast att idrotten måste stå öppen för hela befolkningen. Så här står det i RF:s idéprogram Idrotten vill : Vi utformar vår idrott så att alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar får vara med i föreningsdriven verksamhet 21 Målet idrott för alla gäller även personer med funktionshinder. Fysisk träning kan vara särskilt betydelsefull för dessa eftersom deras möjlighet till naturlig rörelseträning ofta är begränsad. För att var och en med funktionshinder ska få möjlighet att idrotta efter sina förutsättningar och ambitionsnivåer krävs anläggningar och sociala gemenskaper som är tillgängliga för alla I Stockholms Idrottsförbunds program finns inte några mer omfattande skrivningar om funktionshindrade och idrott. Så här kortfattat formuleras målet om allas rätt till idrott under rubriken vår verksamhetsidé: alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet 24. Ovanstående målsättningar kan i grova drag delas in i fyra grupper. Först har vi de kommuner, t.ex. Stockholm och Haninge som mer allmänt har till mål att stimulera personer med utvecklingsstörning till fysisk aktivitet. Var och hur de utvecklingsstörda ska idrotta/motionera står öppet. För det andra har vi t.ex. Tyresö kommun som har till mål att stimulera personer med funktionshinder att i högre grad bli föreningsmedlemmar. Enligt Tyresö kommun kan detta ske antingen integrerat i föreningarnas ordinarie verksamhet eller som särskild föreningsaktivitet för de utvecklingsstörda. För det tredje har vi Riksidrottsförbundet som vill stimulera utvecklingsstörda till fysisk aktivitet inom hela RF. RF tar alltså inte ställning till om aktiviteten ska ske i separat verksamhet för utvecklingsstörda och/eller i föreningar/ träningsgrupper där både utvecklingsstörda respektive ej utvecklingsstörda deltar. 18 Uppsala kommun, Fritidspolitiskt program för Uppsala kommun, sid Värmdö kommun, Idrottspolitiskt program , sid Värmdö kommun, Idrottspolitiskt program , sid RF, Idrotten vill, sid RF, Idrotten vill, sid Intressant är att notera att i en statlig utredning från 1947 finns formuleringar som liknar RF:s mål. Så här står det: Idrotten gör ingen åtskillnad på ungdomen, alla äro välkomna i dess läger - även psykiskt efterblivna ungdomar erhåller inom idrottens organisationer ett kamratligt och uppfostrande stöd, som har visat sig vara betydelsefullt för deras utveckling. Se SOU 1947: 12, Ungdomens fritidsverksamhet, sid Stockholms idrottsförbund, Den goda idrotten, sid. 9. 3

11 Den fjärde gruppen består av kommuner, t.ex. Helsingborg och Jönköping, som har till mål att personer med utvecklingstörning ska idrotta inom ramen för idrottsföreningarnas ordinarie verksamhet 25. Varken i kommunernas, med undantag av Haninge, eller i RF:s programskrifter kan vi finna utsagor om i vilken grad grupper med olika funktionsnedsättningar är medlemmar i en idrottsförening eller idrottar/motionerar allmänt 26. Så här står det dock i Stockholms idrottsförvaltnings presentation av verksamheten 2008: Det finns gott om idrottsmöjligheter för de med funktionshinder 27. Allmänt tycks alltså målen om i vilken grad ungdomar i särskolan dels är med i en idrottsförening, dels motionerar/idrottar, följts upp i väldigt liten utsträckning. Syftet med den här rapporten är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i särskolan i förhållande till övriga elever är medlemmar i idrottsföreningar och fysiskt aktiva totalt. Syftet är också att undersöka vilka preferenser för idrott/motion ungdomar i särskolan har i förhållande till övriga ungdomar Detta mål formulerades också i det projekt som Stockholms stad har för projektet fritid för alla. Projektet fritid för alla är organisatoriskt placerat på idrottsförvaltningen. 26 Haninge kommun, Verksamhetsplan 2009, sid. 19. Se också bilaga 2 i den här skriften. 27 Stockholms idrottsförvaltning, Idrott och motion för alla. Vår verksamhet 2008, sid. 16 och Hur de elever ska benämnas som inte är särskoleelever är ingen enkel uppgift att bestämma. Använder vi ordet ej särskoleelever protesterar nog ingen. Det kan vi dock av praktiska skäl inte göra forskningsrapporten igenom. Vi kommer därför, mycket väl medvetna om det problematiska, att också använda orden övriga elever och elever i det generella skolsystemet när vi pratar om alla de elever som inte är särskoleelever. 29 Mellan 1% och 2,5% av befolkningen i västvärlden har någon form av utvecklingsstörning (intellektuell disability (ID) enlig Flygare Wallén. Se: Flygare Wallén m.fl, High prevalence of cardio-metabolic risk factors among adolescent with intellectual disability, sid I en statlig utredning definieras utvecklingsstörning på följande sätt: Begreppet utvecklingsstörning innebär ett intellektuellt eller kognitivt funktionshinder. Se SOU 2003: 35, För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning, förordet. Se också sidorna Av alla elever i grundskolan gick i början av 2000-talet 1,3% i särskolan. Se SOU 2003:35, sid Antalet elever i särskolan har ökat starkt sedan 1970-talet. Se SOU 2003:35, För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning, sid I en annan rapport kommer vi att redovisa resultaten från studien i särskolan vad det gäller hälsa. Se Elofsson/Blomdahl, Hälsa och livskvalitet bland ungdomar i särskolan. 4

12 2. Undersökningen I det här kapitlet ska vi presentera undersökningsgrupperna, hur vi genomfört undersökningen m.m. Inledning Ung livsstil har av oss genomförts under 2000-talet i Stockholm, Jönköping, Norrköping, Helsingborg, Haninge, Lidingö, Huddinge och Linköping med elever i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet 31. Målet med studien Ung livsstil är att kunna beskriva och analysera ungdomars livsvillkor. I enkäten ingår frågor inom områdena: föreningslivet, skolan, droger, bibliotek, kulturskolan, inflytande, motionsvanor, hälsa, matvanor, förtroende för vuxna, framtidsplaner m.m. I första hand står dock ungdomars situation och preferenser på fritidsområdet i centrum för våra studier. Studierna om fritidsvanor och preferenser på fritiden har i bl.a. Stockholm och Norrköping genomförts sedan Studier om Ung livsstil i särskolan har enbart genomförts under 2000-talet. I Jönköping har studien Ung livsstil genomförts kontinuerligt i särskolan sedan år 2000 och i Haninge sedan år Ung livsstil i särskolan har nu också genomförts i Stockholm under åren 2008/2009 och i Tyresö Undersökningsgrupp I tabell 1 presenteras hur många elever i särskolan som ingår i våra studier under 2008 och I Jönköping, Haninge och Tyresö är det totalundersökningar som gjorts i särskolan. Observera dock att elever i träningssärskolan inte ingår i våra studier i någon av de fyra kommunerna. Inte heller ingår de relativt få särskoleelever som går i vanliga klasser 32. I Stockholm har vi gjort ett stratifierat slumpmässigt urval i högstadiet. I ett första steg har staden delats in i de tre delarna västerort/norrort, innerstaden och söderort. Varje geografiskt område (stratum) har i urvalet fått med lika stor andel elever som dess andel av samtliga högstadielever i särskolan. I varje geografiskt område har vi sedan låtit slumpen avgöra vilka klasser som ska ingå i urvalet. Omkring 50% av eleverna i särskolan i högstadiet ingår i vårt urval. I gymnasiet i Stockholm har vi också gjort ett stratifierat slumpmässigt urval. De olika gymnasierna som har särskoleelever var vår första urvalsenhet (stratum). Varje gymnasium (stratum) har i urvalet fått med lika stor andel elever som dess andel av samtliga gymnasieelever i särskolan. I ett andra steg har vi inom varje gymnasium låtit slumpen avgöra vilka klasser som ska ingå i urvalet. Omkring 50% av eleverna i särskolan i gymnasiet i Stockholm ingår i vårt urval. De elever som går på individuellt program, har yrkesträning och liknande ingår 31 En mindre studie har också genomförts i Eskilstuna. 32 I Haninge går 12% av dem som klassificeras som särskolemässiga i integrerade klasser. Motsvarande siffra i Jönköping är 20%. I Tyresö är det 1 barn som går i en integrerad klass i grundskolan. I Stockholms är det i högstadiet omkring 15% av eleverna som är integrerade i vanliga klasser. 5

13 inte i vårt urval i Stockholm eller i undersökningsgruppen i de övriga kommunerna i gymnasiet. I tabell 1 redovisas uppgifter om nettourval och antal svarande efter stadier och ort. Tabell 1. Särskolan.Urval. Antal svarande och svarsfrekvens. Nettourval Antal svarande Antal elever Svarsfrekvens % Stockholms stad 2008/2009 Högstadiet Gymnasiet Haninge kommun 2008 Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Jönköpings kommun 2009 Högstadiet Gymnasiet Tyresö kommun 2009 Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Sammantaget har 443 elever i särskolan besvarat våra enkäter under 2008 och Svarsfrekvensen är 86%. I tabell 2 visas hur många pojkar respektive flickor i särskolan som besvarat enkäten. Vi ser i både högstadiet och gymnasiet i våra fyra undersökningskommuner att antalet pojkar är högre än antalet flickor. Det är också fler pojkar än flickor som besvarat enkäten i mellanstadiet i Haninge. Det motsatta gäller dock i mellanstadiet i Tyresö. Totalt har 252 pojkar och 191 flickor besvarat enkäten. Det är generellt fler pojkar än flickor som går i särskolan i hela Sverige. 6

14 Tabell 2. Särskolan. Antal pojkar och flickor i särskolan som besvarat enkäten efter ort och stadium. Pojkar Flickor Stockholms stad 2008/2009 Högstadiet Gymnasiet Haninge kommun 2008 Mellanstadiet 8 6 Högstadiet 14 8 Gymnasiet Jönköpings kommun 2009 Högstadiet Gymnasiet Tyresö kommun 2009 Mellanstadiet 1 3 Högstadiet 9 6 Gymnasiet I det övriga skolsystemet ingår i vår studie i Stockholm i högstadiet 3511 elever år 2004 och i gymnasiet år elever och år elever i gymnasiet, i Haninge år elever i mellanstadiet, 670 i högstadiet och 761 elever i gymnasiet och i Jönköping år elever i högstadiet och 1061 elever i gymnasiet. Svarsfrekvensen är i mellanstadiet omkring 90%, i högstadiet något över 80% och i gymnasiet omkring 75%. Studierna är genomförda som stratifierade och slumpmässiga urval 33. Både kommunala och privata skolor ingår i våra urval. I Tyresö har vi under 2000-talet inte genomfört några undersökningar bland de elever som inte går i särskolan 34. Studier har också genomförts i särskolan i Jönköping år 2000, år 2003 och år I Haninge har den första studien om särskoleungdomar genomförts I tabell 3 presenteras hur många ungdomar som har ingått i studierna dessa år. 33 Urvalet beskrivs i detalj i Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? sidorna undersökte vi Ung livsstil bland eleverna i gymnasiet i Tyresö. 7

15 Tabell 3. Antalet elever i särskolan som besvarat enkäterna år 2000, 2003 och 2006 totalt och efter kön. Totalt antal svarande Antal svarande pojkar Antal svarande flickor Haninge kommun 2006 Högstadiet Gymnasiet Jönköpings kommun 2000 Högstadiet Gymnasiet Jönköpings kommun 2003 Högstadiet Gymnasiet Jönköpings kommun 2006 Högstadiet Gymnasiet Svarsfrekvensen i de olika studierna ligger över 75%. Undersökningsförfarande Att undersöka särskoleungdomars livsstil i allmänhet och när det gäller föreningstillhörighet och motionsvanor i synnerhet ställer speciella krav både på hur enkäten ska utformas och på deltagande i klassrummet. Utgångspunkten för särskoleenkäten har varit den enkät vi använt vid studier om Ung livsstil i den övriga skolan. I ett första steg har vi minskat antalet frågor i särskoleenkäten till hälften. Orsaken till detta var dels att vi genom arbete med ungdomar i särskolan visste att vår allmänna enkät var för lång, dels att våra provintervjuer visade detta 35. För det andra har antalet svarsalternativ reducerats i många frågor i särskoleenkäten. T.ex. har vi i den allmänna enkäten använt följande fyra skalnivåer: mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt och inte viktigt alls. I särskoleenkäten har vi, efter provintervjuer, enbart använt alternativen: viktigt och inte viktigt 36. Detta innebär självklart att våra möjligheter att jämföra ungdomar i särskolan med dem som inte går i särskolan begränsas på en del områden. Vid genomförandet av undersökningen har oftast två från undersökningsledningen varit närvarande i varje klass 37. Dessutom har läraren och någon annan av skolpersonalen, med något undantag, varit med när eleverna har fyllt i enkäten. I de flesta fall har enkäten delats ut till 35 Både en av huvudförfattarna (Blomdahl) till den här skriften och nästan hälften av medförfattarna har själva arbetat med barn och ungdomar i särskolan. 36 Några få elever i särskolan i gymnasiet har klagat på att de bara haft två svarsalternativ att välja på. 37 I Stockholm är det Jennifer Wallentin och Claes Åhammar som genomfört undersökningen i varje klass. Även Malin Bernt har varit med i några klasser. Genomförandet av undersökningen med särskoleeleverna i Haninge har gjorts av Ann-Britt Öhrstig, Stein Carlsson och fritidsledarna på Jordbrogården. I Jönköping har Liz Modin och Karin Hyltén genomfört studien tillsammans med ett antal fritidsledare. I Tyresö har undersökningen genomförts av Susanne Svidén och Judit Kisvari. 8

16 eleverna. Eleverna har sedan vid behov bett våra undersökningsledare och/eller skolpersonalen om hjälp. I vissa fall har någon av oss suttit med enskilda elever vid besvarandet av hela enkäten. I något ytterligare fall har vi läst fråga för fråga för den enskilde eleven. Eleverna har i de allra flesta fall fyllt i alla frågorna i enkäten. Det interna bortfallet är alltså lågt i studien. Undersökningsledarnas uppfattning är att eleverna, med deras och skolpersonalens stöd, i de flesta fall utan större problem har kunnat fylla i enkäten. Vi har också undersökt samstämmigheten i varje elevs svar på t.ex. de olika frågorna om motions- och idrottsvanor 38. Vi finner då, med något enstaka undantag, en god överensstämmelse i den enskilde elevens svar på de olika frågorna. Vi har också testat logiken i svaren. Vi ser då att tonåringarna i särskolan har svarat på frågan om sambandet mellan dålig hälsa på ett område (t.ex. deppig) och allmän hälsa på samma sätt som övriga elever. De elever som kryssat för att de nästan varje dag haft ont i huvudet, ont i magen, känt sig deppig o.s.v. har alltså värderat sin generella hälsa sämre än de elever som aldrig haft något av de enskilda symtomen nästan varje dag (se tabellerna 2 och 3 i bilaga 1) 39. Dessutom har vi undersökt vilka fritidsaktiviteter pojkar och flickor i särskolan säger sig ha utfört. Vi vet genom fritidsledarnas konkreta arbete med pojkar och flickor på särskolan att det finns könsskillnader i deltagandet i vissa fritidsaktiviteter. I tabellerna 4-7 i bilaga 1 ser vi att t.ex. flickor säger sig rida och dansa mer än pojkar och det motsatta förhållandet gäller för besök på fritidsgård, spontanidrottsplatser, spela musik i replokaler och titta på TV eller spela TV-spel flera timmar om dagen. Även här blir samstämmigheten stor mellan fritidsledarnas observationer och pojkars och flickors svar. Att mäta medlemskap i en idrottsförening och fysisk aktivitet totalt I alla våra studier sedan 1984 har vi ställt följande fråga till barn och ungdom? Är du medlem i någon förening eller klubb? (Även frikyrkan är en förening) Nej Ja Om ja, vilken/vilka föreningar eller klubbar är du med i, vad sysslar ni med för aktiviteter och hur aktiv är du? Förening/Klubb Aktivitet/idrottsgren Hur många gånger under de senaste 4 veckorna har du deltagit i din/dina föreningars verksamhet (träning, tävling, möten, besök i klubblokalen osv) Vi har alltså gått igenom varje enskild elevs enkät och kontrollerat överensstämmelsen mellan svaren på olika frågor. Att gå tillväga så här tar mycket tid men är nödvändigt för att se om undersökningsresultaten är användbara. Vi har alltså kontrollerat överensstämmelsen mellan bl.a. följande frågor: Är du med i någon förening på din fritid (skriv föreningens namn), Hur ofta på din fritid motionerar du så att du svettas och blir trött (vad gör du då?), Vad vill du helst göra när du är ledig, Vad är viktigt för dig att göra på fritiden, Går du på någon aktivitet på kvällar eller helgen (om ja, vilken/vilka). 39 Det är viktigt att veta att de två olika typerna av frågor om hälsa ligger på skilda ställen i enkäten. Den generella frågan Hur tycker du att din hälsa är ligger på sidan 6 i enkäten och frågorna om ont i huvudet osv. ligger på sidan 8 i enkäten. 40 I mellanstadiet har vi frågat om senaste veckan. 9

17 Med idrottsförening avses i den här skriften en demokratiskt uppbyggd organisation som sysslar med en specialidrott. Denna idrottsförening är i sin tur medlem i ett specialidrottsförbund (t.ex. Svenska bordtennisförbundet). Specialidrottsförbundet är i sin tur medlem i Riksidrottsförbundet (RF). Vårt mål är alltså att undersöka medlemskap och aktivitet i RF-idrotten. Elevernas svar i varje enkät har granskats av oss och anställd personal på fritidsförvaltningar eller motsvarande. En allmän tendens är att ungdomar i alla stadier men framför allt i gymnasiet i allt högre grad sedan 1984 har ett oklart begrepp om vad som är en idrottsförening eller förening överhuvudtaget. Eleverna upplever i allt högre grad att kommersiella eller kommunala gym är idrottsföreningar liksom att företagens utbud av olika former av aerobics och studieförbundens danskurser m.m. är idrottsföreningar 41. Vi och de anställda vid fritidsförvaltningarna har därför strukit allt som inte är idrottsförening enligt vår definition av en idrottsförening. Det är framför allt eleverna i storstäderna som i allt mindre grad vet vad som är en förening. Läsaren bör observera att vi och andra forskare/utredare hanterar begreppet idrottsförening på skilda sätt. Andra forskare låter barn och ungdomar själva bestämma vad som är en förening. Det innebär självklart att de redovisar en högre andel ungdomar i förening än vad vi gör. Bland gymnasieelever i Stockholmsområdet kan skillnaden vara så stor som omkring 15 procentenheter. Det flesta forskare låtsas inte heller om att de redovisar en kraftig överskattning av andelen ungdomar i förening totalt och i en idrottsförening. Statistiska Centralbyrån (SCB) uttrycker dock i klartext att de inte undersöker organisationsformen idrottsförening. SCB skriver: I ULF mäts också barnens föreningsaktiviteter, vilket även inbegriper föreningsliknande aktiviteter, eftersom det ibland kan vara svårt för en förälder att avgöra om en viss fritidsaktivitet sker inom ramen för någon förening eller ej. Härigenom kan vi anta att föreningsaktiviteterna överskattas något. Speciellt gäller detta i storstäderna, eftersom utbudet av olika verksamheter som kan anta en föreningskaraktär är störst här 42. Per Nilsson påpekar att han låter ungdomar själva avgöra vad som är en förening. Han skriver: Medlemskap i idrottsförening behöver t.ex. inte uteslutande avse föreningar inom Riksidrottsförbundets regi (även om det naturligtvis i detta sammanhang ligger närmast till hands). Istället blir det ungdomarna själva som får avgöra hur deras aktiviteter, i det här fallet medlemskap i skilda föreningar och organisationer, ska benämnas och klassificeras 43. Att flertalet forskare liksom SCB väljer att undersöka föreningsliknande former - trots att de vill undersöka föreningsliv beror troligtvis bl.a. på att det kostar för mycket tid och pengar att avgöra om det ungdomarna uppger är förening eller inte. SCB liksom flertalet andra nöjer sig därför med att fråga ungdomarna: Är du med i en idrottsförening? Ungdomarna uppmanas sedan att kryssa ja eller nej på frågan. SCB:s och Per Nilssons studier är alltså inte användbara för att göra utsagor om just RF-idrotten. Istället har de sitt värde i att de undersöker kulturformen föreningsliknande idrottsverksamheter. Läsaren bör alltså vara medveten om att SCB och vi skulle kunna komma till olika resultat om t.ex. invandrarnas medlemskap och uppdrag i en idrottsförening beroende på våra olika sätt att mäta föreningsdeltagande. Teoretiskt kan man tänka sig att SCB skulle kunna visa att invandrarna är medlemmar i mindre utsträckning än svenskarna i föreningsliknande idrottsfö- 41 Vi kommer i en separat rapport att behandla frågan om att barn och ungdomar får allt svårare att skilja mellan vad som är och inte är en förening. 42 SCB, Fritid , sid SCB:s levnadsnivåundersökningar benämns ULF. 43 Nilsson, P, Fritid i skilda världar, sid

18 reningar medan vi kommer fram till att invandrarna är medlemmar i RF-idrotten i samma grad som svenskar. Skillnader i resultat skulle då kunna bero på att svenskarna i högre grad har betalt ett årskort på gym eller på en aerobicsanläggning. Frågan till elever i särskolan har ställts på samma sätt som till elever i det övriga skolsystemetet. Vi har dock de senaste åren, både bland elever i särskolan och bland övriga elever lagt till följande mening i frågan: Om du är osäker om det är en förening du är med i när du utför din aktivitet, så skriv ändå upp den här. Eleverna i särskolan har också i ganska stor grad skrivit upp sådana aktiviteter som inte är förening. Vi har då, som tidigare redovisats, strukit det som inte är inom ramen för en förening. Här har också eleverna i särskolan ofta frågat vad som är en förening. Skolpersonalens och fritidsledarnas kunskaper om den enskilda eleven har då varit till mycket stor hjälp. Vi undersöker också i den här forskningsrapporten i vilken grad som elever både i särskolan och i övriga skolan motionerar totalt. Frågan är bland elever i särskolan formulerad på följande sätt: Hur ofta på din fritid motionerar du så att du svettas och blir trött? (Då du inte går i skolan) Aldrig Ungefär en gång i veckan Minst 2 gånger i veckan Om en gång i veckan eller mer, vad gör du? För elever i övriga skolan har frågans samma formulering men med flera följande svarsalternativ: Aldrig, Mindre än en gång per vecka, En gång per vecka, 2-3 gånger per vecka, 4-5 gånger i veckan, mer än 5 gånger per vecka 44. I den här rapporten försöker vi ringa in hur stor andel som motionerar för lite. Att med vetenskaplig exakthet fastställa vad som är för lite låter sig inte göras 45. De elever som motionerar/idrottar mindre än 2 gånger i veckan på sin fritid förs i den här skriften till dem som motionerar/idrottar för lite. Vi kallar dem i den här skriften för fysiskt inaktiva. Lars- Magnus Engström väljer också att redovisa de som inte varit aktiva minst 2 gånger i veckan på sin fritid (organiserad idrott samt spontanidrott) som fysiskt inaktiva 46. Även om dessa elever deltar i idrott och hälsa i skolan kommer de knappast upp till någon av de rekommendationer som finns. I gymnasiet används samma krav som i mellan- och högstadiet trots att gymnasieeleverna på skoltid har mindre än 1 timme motion/idrott i veckan. Detta innebär att om vi följer vanliga rekommendationer på fysisk aktivitet att vi snarare underskattar än överskattar andelen elever som motionerar/idrottar för lite. 44 För resultat se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? kapitel För en genomgång av rekommendationer om önskvärd fysisk aktivitet se Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? 46 Engström, L-M, Hur fysiskt aktiva är barn och ungdomar, sid

19 Jämförelse mellan ungdomar i särskolan och övriga ungdomar Genom våra tidigare studier finns det kunskap om att medlemskap i en idrottsförening och motionsvanor m.m. skiljer sig åt utifrån bl.a. kön, socio-ekonomisk bakgrund, invandraresvensk och familjeform. Vi vet att pojkar är medlemmar i idrottsföreningar i högre grad än flickor 47. Dessutom visar alla våra studier sedan 1985 att barn och ungdomar i de högre socioekonomiska grupperna är medlemmar i en idrottsförening och motionerar i betydligt högre grad än barn och ungdomar i de lägre socio-ekonomiska grupperna Studierna visar också att invandrare, när kontroll inte görs för social bakgrund, är med i det svenska föreningslivet i mindre grad än svenska ungdomar 50. Vår forskning visar också att de ungdomar som bor med bara en förälder är med i idrottsrörelsen i mindre grad än de ungdomar som bor med båda föräldrarna 51. Forskningen visar att män är överrepresenterade i västvärlden bland dem som klassificeras som utvecklingsstörda 52 Av de åtta kommuner vi har tillfrågat om könsfördelningen i särskolan är pojkar i majoritet i sju 53. Vi har också i tabell 2 visat att pojkar, med undantag av mellanstadiet i Tyresö, är överrepresenterade i våra fyra undersökningskommuner. Hur är då könsfördelningen i särskolan jämfört med könsfördelningen bland övriga elever i våra undersökningskommuner? I tabell 4 visar vi det. 47 Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? sid Se också tabell 1 i bilaga Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? sid I en kommande rapport presenteras vilka socio-ekonomiska grupper som RF-idrotten nått sedan 1940-talet och når i störst utsträckning i dag. Se Blomdahl/Elofsson, Idrott och social klass. En studie om vilka socioekonomiska grupper som är med i RF-idrotten. 50 Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? sid Efter kontroll för social bakgrund finns det inga signifikanta skillnader kvar bland pojkar. 51 Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? kapitel Flygare Wallén m.fl, High prevalence of cardio-metabolic risk factors among adolescent with intellectual disability, sid Se också SOU 2003:35, För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning sid De åtta kommuner vi har fått in uppgifter om kön är Orust, Kristianstad, Västervik, Kalmar, Halmstad, Borlänge, Nynäshamn och Sandviken. 12

20 Tabell 4. Andel (%) pojkar och flickor som besvarat enkäten. Särskolan Övriga skolan Pojkar Flickor Pojkar Flickor Stockholms stad 2008/2009 Högstadiet Gymnasiet Haninge kommun 2008 Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Jönköpings kommun 2009 Högstadiet Gymnasiet Tyresö kommun 2009 Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Vi i de flesta fall ser att det är fler pojkar i särskolan än i den övriga skolan 54. Detta innebär att man ska vara försiktig att använda totalsiffror när man jämför t.ex. medlemskap i en idrottsförening mellan elever i särskolan och den övriga skolan. Vi kommer därför att jämföra medlemskap i en idrottsförening, motionsvanor och preferenser för idrott/ motion i pojkgruppen respektive flickgruppen. Det finns två skäl till detta. För det första torde medlemskap i en idrottsförening vara olika bland pojkar och flickor. För det andra kan man tänka sig att könsskillnaderna när det gäller medlemskap i en idrottsförening ser annorlunda ut bland särskoleelever än bland övriga elever. Forskningen visar att vuxna med utvecklingsstörning ofta har en lägre socio-ekonomisk status än övriga befolkningen 55. I den allmänna debatten har det ofta påståtts att ungdomar i särskolan växer upp i familjer med relativt små ekonomiska resurser 56. Är det också så att ungdomar i särskolan i vår studie i högre utsträckning tillhör en lägre socio-ekonomisk grupp än ungdomar i den övriga skolan? Barns och ungdomars socio-ekonomiska status kan mätas på flera sätt. Föräldrarnas utbildning är ett sätt. Tyvärr är det alltför många framför allt barn, men även ungdomar, som inte vet vilken utbildning deras föräldrar har. Att fråga barn men även ungdomar hur mycket deras föräldrar har i inkomst eller om familjens samlade ekonomiska resurser är inte heller möjligt beroende på att de allra flesta barn och ungdomar inte vet svaret på frågan. 54 Det ligger helt utanför vårt syfte med den här forskningsrapporten att försöka förklara detta. I SOU 2003:35 För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning förs dock en diskussion vad orsakerna till detta kan vara: Se sid Flygare Wallén m.fl, High prevalence of cardio-metabolic risk factors among adolescent with intellectual disability, sid 853. Arnof påpekar att personer med funktionsnedsättning ofta tillhör socioekonomiskt svaga grupper. Se även Arnof, Y, Onödig ohälsa, sid. 20 och Första gången vi hörde detta påstående var när en av oss forskare (Blomdahl) började sin tjänst 1968 på en specialsärskola för utvecklingsstörda flickor. 13

21 Vi har sedan 1984 valt att bl. a. mäta socio-ekonomisk ställning med hjälp av ett antal frågor om boendeform och tillgång till fritidskapitalvaror. Utifrån tillgången till dessa materiella resurser har vi bildat fem socio-ekonomiska grupper. Det interna bortfallet blir mycket lågt 57. De fem ekonomiska grupperna är: Ekonomisk grupp 1: Bor i villa/radhus + har tillgång till bil+båt+sommarstuga Ekonomisk grupp 2: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/bostadsrättslägenhet + har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga Ekonomisk grupp 3: Övriga t.ex. bor i hyreslägenhet + har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga Ekonomisk grupp 4: Bor i hyreslägenhet + har tillgång till antingen bil, båt eller sommarstuga Ekonomisk grupp 5: Bor i hyreslägenhet. Har inte sommarstuga, bil eller båt Teoretiskt kan detta mått kopplas till Webers definition av klass, vilket i sin tur kopplas till begreppet livschanser 58. Med ett likartat mått finner sociologen Mikael Tåhlin en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser och flertalet fritids- och kulturaktiviteter även efter kontroll för ålder och socialgrupp 59. Tåhlin har också i senare rapporter visat att individens ekonomiska resurser har en direkt inverkan på både individens fritids- och hälsosituation 60. Antagandet är i enlighet med Tåhlins hypotes att familjernas kontrollvidd - mängden av möjliga handlingar - ökar kontinuerligt från ekonomisk grupp 5 till ekonomisk grupp I tabell 5 visar vi i vilken grad elever i särskolan respektive övriga elever tillhör olika socioekonomiska grupper. Motsvarande tabell för mellanstadiet i Haninge finns i tabell 8 i bilaga 1. I Tyresö kommun har vi inga studier bland de elever som inte går i särskolan. 57 I mellanstadiet är det interna bortfallet 1,9%, i högstadiet 0,6% och i gymnasiet 0,9%. 58 Weber, M, Ekonomi och samhälle. 59 Tåhlin, M, Fritiden i välfärden. Svenska folkets fritids- och kulturvanor. 60 Tåhlin, M, Arbetets värde och kostnader. 61 Tåhlin, M, Arbetets värde och kostnader, sid

22 Tabell 5. Andelen (%) ungdomar olika socio-ekonomiska grupper i särskolan respektive övriga skolan. Högstadiet Gymnasiet Särskolan Övriga skolan Särskolan Övriga skolan Stockholms stad 2008/2009 Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Haninge 2008 Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Jönköping 2009 Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Tyresö 2009 Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Vi ser att ungdomar i särskolan i något högre grad i gymnasiet i Stockholm och i mycket högre grad i högstadiet i Stockholm och i båda stadierna i Jönköping och Haninge tillhör en lägre socio-ekonomisk grupp än övriga ungdomar. Vi ser också att eleverna i särskolan Tyresö i hög grad tillhör de lägre socio-ekonomiska grupperna. Även i de tidigare studierna i Jönköping och Haninge ser vi att ungdomar i de lägre socio-ekonomiska grupperna är överrepresenterade i särskolan (se tabellerna 9 och 10 i bilaga 1). Vi kommer därför i resultatredovisningen att jämföra ungdomar i särskolan med övriga ungdomar både utan och med kontroll för socio-ekonomisk bakgrund. Det har både av forskare och i den allmänna debatten framförts att om föräldrarna har bil så är det en viktig förklaringsfaktor till att barn och ungdomar är aktiva i en idrottsförening 62. I tabell 6 visar vi om ungdomar i särskolan har föräldrar som har bil i lika hög grad som övriga ungdomars föräldrar. 62 Engström, L-M, red, Idrotten lär, sid