UNG LIVSSTIL. ung livsstil. en studie av elever i högstadiet och gymnasiet i Jönköping Resultatredovisning. Av Ulf Blomdahl

Transkript

1 UNG LIVSSTIL en studie av elever i högstadiet och gymnasiet i Jönköping 2009 Resultatredovisning Av Ulf Blomdahl ung livsstil 2009

2 Inledning Jönköpings kommun genomför tillsammans med undertecknade sedan 1994 undersökningar om barns och ungdomars livsstil i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Undersökningarna har genomförts 1994, 1997, 2000, 2003, och År 2000, 2003, 2006 och 2009 gjordes också studier med högstadieelever och elever i gymnasiet i särskolan i Jönköping. Ansvarig för studien i Jönköping 2009 på fritidsförvaltningen är Liz Modin. Studien i Jönköping är gjord på uppdrag av kommunens samverkansgrupp för barn och ungdom (SBU). Studierna om Ung livsstil har också genomförts i Stockholms stad, Haninge kommun, Lidingö stad, Helsingborgs stad, Norrköpings kommun, Linköpings kommun och Huddinge kommun. I Stockholm startades studierna 1984 och i Norrköping Särskolan har undersökts i Stockholms stad, Jönköpings kommun, Haninge kommun och Tyresö kommun. Den första särskolestudien gjordes i Jönköping år Antalet elever som besvarat enkäten i Jönköping år 2009 är i mellanstadiet 730, i högstadiet 1175 och i gymnasiet Svarsfrekvensen i mellanstadiet är 95%, i högstadiet 81% samt i gymnasiet 80%. Urvalet i Jönköping och i de övriga kommunerna har genomförts som stratifierade slumpmässiga urval 2. I dessa kommuner ingår både kommunala och privata skolor i urvalet. Resultaten är därför representativa för alla elever i kommunerna. I de flesta fall har en anställd från fritidsförvaltningen varit närvarande i klasserna när enkäten fyllts i. Den anställde från fritidsförvaltningen har också i de flesta fall introducerat enkäten för eleverna och samlat in enkäterna efter att de fyllts i. Har eleverna haft problem vid ifyllandet av enkäten har den anställde från fritidsförvaltningen och lärarna hjälpt till. I särskolan i högstadiet i Jönköping 2009 har 45 elever besvarat vår enkät. I bruttourvalet i högstadiet ingick 48 elever (totalundersökning). Svarsfrekvensen är alltså 94%. I särskolan i gymnasiet i Jönköping har 57 elever besvarat vår enkät. I bruttourvalet i gymnasiet ingick 70 elever (totalundersökning). Svarsfrekvensen är alltså 81%. Eleverna i träningsskolan ingick ej i studien. Eleverna har fyllt i enkäten under lektionstid. Både lärare och oftast personal från fritidsförvaltningen har varit med när särskoleeleverna har fyllt i enkäten. Resultaten från undersökningen om särskoleungdomars livsstil i Jönköping kan jämföras med resultaten från undersökningen om särskoleungdomars livsstil i Haninge, Stockholm och Tyresö. Att skriva forskningsrapporter tar ofta mycket lång tid. Vi har därför valt, sedan våra studier inleddes 1984, att mycket tidigt låta alla intresserade ta del av våra resultat. Fördelen med denna teknik är att de som är berörda mycket snart efter det att undersökningen genomförts kan starta förändringsarbete om så behövs. Nackdelen är att våra analyser inte finns med när resultaten presenteras. Den första forskningsrapporten från bl. a. resultaten i Jönköping 2009 är klar under mars månad Den är skriven av docent Stig Elofsson. Rapporten heter: Ungdomars hälsa har kulturskolan samma positiva effekt på hälsa som idrottsförening? Den andra rapporten är klar under maj månad. Den handlar om särskoleungdomars fysiska aktivitet. Rapportens huvudförfattare är undertecknade. Medförfattare till rapporten från Jönköping är Liz Modin. Rapporten heter: Idrott/motion och ungdomar i särskolan - en studie av 1 Resultaten från studien 2006 finns bl.a. publicerat i: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? En studie av barn och ungdomar i Stockholm, Haninge, Helsingsborg, Jönköping och Lidingö (rapporten kostar 150 kronor och kan beställas från idrottsförvaltningen i Stockholm, tel 08/ ). 2 För en detaljerad genomgång om hur urvalet gått till se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? Kapitel 2. 2

3 särskoleungdomar i Stockholm, Jönköping, Haninge och Tyresö i jämförelse med de ungdomar som ej går i särskolan. Följande forskningsrapporter, där resultaten från Jönköpingsstudien 2009 och de övriga kommunerna presenteras och analyseras är under bearbetning: Blomdahl/Elofsson, Segrar idrottsrörelsen? Blomdahl/Elofsson, Bibliotek - en studie av nuläge och trender bland barn, ungdomar och vuxna. Elofsson, S, Hur är hälsan bland högstadieelever och gymnasieelever i Norrköping 2009? Delar av de tabeller som nu visas i den här tabellredovisningen har presenterats och analyserats vid tre föreläsningar i december 2009 för SBU, förtroendevalda i fritidsnämnden och anställda inom fritidsförvaltningen i Jönköping. Vad är då de viktigaste förändringarna i Ung livsstil i Jönköping 2009 i förhållande till situationen i första hand år 2006 men även situationen vid tidigare mättillfällen? Låt oss först konstatera att förändringstakten i ungdomskulturen är långsammare än vad de flesta både ungdomar och vuxna tror. Det viktigaste resultatet från är kanske att ungdomars handlingar och preferenser är ganska oförändrade sedan Det finns dock förändringar som måste noteras. Vi ser att ungdomar i högstadiet och i gymnasiet i något högre grad än 2006 önskar att Jönköpings kommun i första hand ska satsa på kultur. Stödet för fritidsgårdar/ träffpunkter har under samma period minskat. Ordningsföljden i ungdomars prioriteringar är år 2009: Idrott, kultur, fritidsgårdar, natur och övrigt föreningsliv. Både pojkar och flickor i högstadiet respektive gymnasiet önskar först att Jönköpings kommun ska satsa på idrott (idrottsanläggningar och idrottsföreningar). På andra plats för pojkar både i högstadiet och gymnasiet kommer fritidsgårdar/träffpunkter. På andra plats bland flickor kommer önskningar om satsningar på kultur. Vår studie visar att tonåringar önskar att Jönköpings kommun inom idrottsområdet i första hand fram till år 2013 ska satsa på gym. Det är dock inte fler ungdomar 2009 än 2006 som önskar att det ska satsas på gym. Pojkar både i högstadiet och i gymnasiet önskar att det i första hand ska satsas på gym och på andra plats i pojkars önskemål kommer i högstadiet fotbollsplaner och i gymnasiet sporthallar för bollsporter. Både högstadieflickor och gymnasieflickor tycker i första hand att kommunen ska satsa på gym. Gymnasieflickor önskar i andra hand att det ska satsas på lokaler för aerobics/ workout/dans. Högstadieflickor tycker i andra hand att kommunen ska satsa på simhallar. Jönköpingsungdomars önskemål om att kommunen ska satsa på skateboardanläggningar, bowlingshallar, basketplaner ute, beachvolleybollplaner samt lokaler för aerobics/workout/dans har minskat kraftigt sedan år Både pojkar och flickor i tonåren i Jönköping är överens om att kulturförvaltningen fram till år 2013 i första hand ska satsa på ungdomsfestivaler, konserter för rock och pop och media/film. Stödet för att Jönköpings kommun i första hand fram till 2013 ska satsa på bibliotek är lågt. Flickor både i högstadiet och i gymnasiet tycker i högre grad än pojkar att kommunen ska satsa på dansföreställningar, skapande verksamhet, kulturskola och ungdomsfestivaler. Pojkar både i yngre och äldre tonåren önskar i högre grad än flickor i motsvarande åldrar att kommunen ska satsa på media/film. I alla tre stadierna trivs barn och ungdomar bättre på sin fritid 2009 än I mellanstadiet och i gymnasiet trivs dessutom ungdomar bättre 2009 än Ungdomar i Jönköping trivs ungefär lika bra på fritiden som ungdomar i andra kommuner av likartad 3

4 storlek. Flickor i Jönköping och i alla våra andra kommuner trivs sämre med livet i stort och fritiden än vad pojkar gör. Andelen elever i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet som är medlemmar i en förening totalt och i en idrottsförening har minskat både sedan 1994 och I t.ex. gymnasiet var det % av pojkarna och 48% av flickorna som var med i en idrottsförening. Motsvarande siffror i dag är 37% respektive 33% 4. Tendensen att eleverna är mindre med i föreningslivet totalt och i idrottsföreningar kan vi också notera i övriga kommuner vi studerat. Det som är utmärkande för studien 2009 är även att andelen mellanstadieelever i förening totalt och i en idrottsförening har minskat. Pojkar och flickor i Jönköping i alla tre stadierna är nu med i föreningslivet totalt i ungefär samma grad. I högstadiet och gymnasiet är det också små skillnader mellan i vilken grad pojkar och flickor är med i en idrottsförening. Vi kan i alla våra kommuner också se att ju äldre ungdomar är i desto mindre utsträckning är de medlemmar i en idrottsförening var 75% av pojkarna och 65% av flickorna i årskurs 5 medlemmar i en idrottsförening gick dessa elever i årskurs 2 på gymnasiet. 37% av pojkarna och 33% av flickorna var då medlemmar i en idrottsförening. Färre ungdomar har styrelseuppdrag i dag än tidigare. Andelen med styrelseuppdrag har sjunkit kontinuerligt sedan första studien Högstadieelever tycker att skolan 2009 i lika hög grad som de tyckte både år 2000, 2003 och 2006 är mycket meningsfull 5. De tycker 2009 i högre grad än både 2006 och framför allt 1997 att de lär sig något viktigt i skolan 6. Enbart 4% av eleverna både i högstadiet och gymnasiet tycker att skolan inte alls är meningsfull. Gymnasieelever tycker i samma utsträckning som 2006 både att skolan är meningsfull för dem och att de lär sig något viktigt. Det är något fler högstadieelever 2009 än 2006 som tycker att de får det stöd och den stimulans som behövs för att de ska lyckas i skolan. I gymnasiet har inte någon förändring skett mellan åren 2006 och 2009 när det gäller detta. Ung livsstilsstudien visar också att elever i Norrköping i något högre grad är elever i Jönköping tycker att de lär sig något viktigt, får det stöd och den stimulans de anser sig behöva för att lyckas i skolan. Mycket små förändringar i skolan har enligt eleverna ägt rum sedan 2003 när det gäller det inre arbetsklimatet. Störst problem i skolan enligt eleverna är att det används för mycket grova ord/svordomar och att det inte i tillräcklig hög grad är arbetsro och lugnt. Stora förändringar har dock skett när det gäller elevers förtroende för lärarna. Detta har ökat mellan 2006 och 2009 i både mellanstadiet, högstadiet och i gymnasiet. Det har också ökat sedan tidigare studier var det 13% av högstadieeleverna som hade förtroende för någon lärare är det 50%. Eleverna säger sig ha ungefär lika stort inflytande i skolan sedan vår första studie Både högstadie- och gymnasieelever i Jönköping och Norrköping läser i liten grad läxor. I Jönköping är det bland högstadieelever 71% som läst läxor mindre än 2 timmar förra veckan 7. Motsvarande siffra i gymnasiet är 59%. Eleverna tillbringar mycket mer tid med att titta på TV, lyssna på musik, chatta, surfa, spela spel på dator, idrotta/ motionera än att läsa läxor. Både pojkar och flickor i gymnasiet i Jönköping säger sig i högre grad 2009 än 2006 direkt efter gymnasiet vilja studera på universitet eller hög- 3 Medlemskap och aktivitet i en idrottsförening hänger oerhört starkt ihop i åldersgruppen upp till 20 år. 4 Då har vi ändå räknat med Friskis och Svettis i idrottsföreningar. 5 Frågealternativen för eleverna var: Mycket meningsfull, ganska meningsfull, inte särskilt meningsfull samt inte alls meningsfulll. 6 Frågealternativen för eleverna var: Ja, mycket, Ja, ganska mycket, Nej, inte speciellt mycket, Nej, inget alls 7 Det var inga lovveckor som låg före undersökningsperioden. 4

5 skola. Gymnasieelever i Jönköping önskar dock inte i samma grad som gymnasieelever i Norrköping studera vidare efter gymnasiet. Elever på alla tre stadierna bedömer sin hälsa som sämre än både 2006 och framför allt Pojkar i alla stadier skattar sin hälsa högre än flickor. Sämst hälsa bedömer flickor på gymnasiet sig ha. Detta gäller i alla våra undersökningskommuner. Flickor i Jönköping liksom i övriga kommuner anger också att de i högre grad än pojkar haft ont i huvudet och magen (ej mensvärk), varit jättetrött, haft svårt att sova m.m. Flickor som besöker fritidsgård skattar sin hälsa lägre än de flesta andra grupper av flickor. Ju bättre hälsa eleverna har desto bättre skolbetyg har de. Sämst hälsa anser sig de elever ha som läst läxor mindre än 1 timme förra veckan. Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor oberoende av mått på fysisk aktivitet. Flickor tycks däremot ha bättre matvanor, de äter mer grönsaker och frukt än pojkar. Högstadieelever i Norrköping besöker fritidsgårdar i högre grad än högstadieelever i Jönköping. Andelen pojkar och flickor i högstadiet som besöker fritidsgårdar är ungefär lika stor. Högstadieelever besöker fritidsgårdar i alla våra kommuner i högre grad än gymnasieelever. Det viktigaste för dem som besöker fritidsgård är att själv få bestämma om jag vill delta i aktiviteter på fritidsgården, att det är viktigt att kunna träffa både killar och tjejer, att gården är fri från skolan, att jag ska kunna träffa nya kompisar och att jag få koppa av/ta det lugnt. Orsakerna till att huvuddelen av högstadieeleverna inte besöker fritidsgård är de upplever att fritidgården inte har ett utbud som attraherar. Flickor i Jönköping och andra kommuner är med i Kulturskolan mer än pojkar i alla tre stadierna. Det viktigaste för eleverna i Kulturskolan är att ha kul, lära sig mer och att uppleva en bra stämning. Andelen högstadieelever och gymnasister som besökt bibliotek har minskat sedan 1994 men är oförändrad sedan Enligt eleverna är bibliotek bäst för att man där kan låna böcker. Det är dock betydligt färre elever, framför allt pojkar i högstadiet, som tycker så om man jämför med år Alla våra studier visar att andelen elever som läst en bok har minskat kontinuerligt sedan vår första studie Tyvärr har vi inte förrän nu ställt den frågan i Jönköping. Vi ser i Jönköping och andra kommuner att andelen som läst en bok förra veckan minskar från mellanstadiet till gymnasiet. Det är samma tendens som när det gäller att besöka bibliotek på fritiden och deltagande i idrottsförening och i kulturskola. Flickor läser böcker och besöker bibliotek i högre grad än pojkar. Vilka är då de platser i Jönköping som flest elever besöker? Det är A6 och caféer som flest ungdomar besökt på sin fritid under en fyraveckorsperiod. På tredje plats kommer sporthallar/gymnastiksalar. Gymnasieflickor besöker i störst utsträckning A6 och caféer medan pojkar i gymnasiet i störst utsträckning varit på A6 och gym. Att surfa, spela, chatta vid datorn, lyssna på musik och titta på TV är det som tonåringar använder mest timmar till på sin fritid. Lite av sin tid på fritiden använder eleverna till att läsa läxor, arbeta mot betalning och spela instrument. 8 En rad studier visar att självskattad hälsa, även mätt med en enkel fråga, har en mycket god förmåga att förutsäga framtida sjuklighet och dödlighet. Se t.ex. Undén/Elofsson, Självupplevd hälsa. Faktorer som påverkar människors bedömning. 9 Se t.ex. Blomdahl/Elofsson/Eriksson, PUNKTmedis- en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens bibliotek i Stockholm. t.ex. sid , och Blomdahl/Elofsson, Ung i Norrköping 2008, sid

6 Kompisar är det som är viktigast för tonåringar både i Jönköping och i andra kommuner. Flickor tycker det är viktigare att vara en bra kompis än pojkar medan pojkar tycker att ha många kompisar är viktigare än flickor. Pojkar tycker det är viktigare än flickor att ha en vältränad kropp och vara bra på en idrott. Flickor tycker å sin sida i större utsträckning än pojkar att det är mycket viktigt att vara bra i skolan och att föräldrarna alltid har tid prata med dem. Det är, inte förvånansvärt alls, föräldrar som tonåringar i störst utsträckning har förtroende för. Mellan 78% och 85% har vid alla våra undersökningstillfällen haft förtroende för sina föräldrar. I studien 2009 har vi också frågat ungdomar om de har förtroende för någon kompis. Vi ser nu att det ungefär lika många ungdomar som har förtroende för någon kompis som för sina föräldrar. Andelen nykterister (har ej använt någon form av alkohol under de senaste 4 veckorna) har minskat något både bland pojkar och flickor i högstadiet och bland pojkar i gymnasiet. Bland flickor i gymnasiet har andelen som ej druckit alkohol ökat från 23% till 32%, d.v.s. andelen nykterister har ökat. Andelen elever som ej dricker alkohol i Jönköping är nu ungefär lika stor som i andra kommuner. Det är äldre kompisar som i första hand köper ut åt de tonåringar som använt alkohol. Pojkar både i högstadiet och i gymnasiet röker något mer än I flickgruppen har det inte skett några förändringar sedan Det är nu lika många pojkar som flickor som rökt under en fyraveckorsperiod. Hasch eller annan narkotika har få elever använt under alla undersökningar på 2000-talet. Flickor i Jönköping och i alla våra andra undersökningskommuner är mer rädda än pojkar att gå ut på kvällarna (fredag, lördag och söndag) i såväl sitt bostadsområde som i Jönköpings centrum. De känner också mer obehag eller rädsla än pojkar på bussarna. Liksom i alla tidigare studier både i Jönköping och i våra andra kommuner ser vi att ungdomar med högre betyg är överrepresenterade i skolliknande verksamheter, d.v.s. i kulturskolan och i föreningslivet. De med lägsta betyg är liksom i tidigare studier i förhållande till de med högsta betyg något överrepresenterade bland de pojkar som besöker fritidsgårdar. Bland flickor besöker de med höga och låga betyg fritidsgård i ungefär samma grad. Flickor med de lägsta betygen är 2009 med i en idrottsförening i betydligt mindre grad än Flickor med ganska höga eller höga betyg är däremot med i en idrottsförening i ungefär samma grad som % av högstadieflickor med höga betyg är med i en idrottsförening Motsvarande siffra för de med låga betyg är 31%. Vi ser i Jönköping liksom i våra andra kommuner att högstadieungdomar som tillhör en högre socio-ekonomisk grupp är med i förening totalt, idrottsförening och i kulturskolan i högre grad än ungdomar i lägre socio-ekonomiska grupper 10. Kulturskolan lyckas dock i högstadiet nå flickor i de olika socio-ekonomiska grupperna i ungefär samma grad. I gymnasiet är pojkar i de olika socio-ekonomiska grupperna med i kulturskolan i ungefär samma grad. I högstadiet ser vi att pojkar i de lägre socioekonomiska grupperna besöker fritidsgård i betydligt större utsträckning än pojkar i de högre socio-ekonomiska grupperna. Bibliotek besöks av flickor i de lägre socioekonomiska grupperna i högre utsträckning än ungdomar i övriga socio-ekonomiska grupper. 10 En analys av detta finns i: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? Se t.ex. sidorna

7 Vilka förändringar socio-ekonomiskt har då hänt när det gäller medlemskap i en idrottsförening 2009 i förhållande till 2006? Vi ser att flickor i de lägre socio-ekonomiska grupperna är med i en idrottsförening i betydligt mindre utsträckning 2009 jämfört med var 37% av högstadieflickor i de lägre socio-ekonomiska grupperna med i en idrottsförening är det 24%. Fritidsgård liksom bibliotek besöks i högre utsträckning av första och andra generationens invandrare än av de ungdomar som är födda i Sverige av föräldrar som också är födda i Sverige ( svenska ungdomar ) 11. Detta gäller i alla våra kommuner. Vi ser också att första generationens invandrarflickor är starkt underrepresenterade både i föreningslivet som helhet och i idrottsföreningar. 23% av andra generationens och 14% av första generationens invandrarflickor är med i en idrottsförening. Motsvarande siffra 2009 för svenska flickor är 54% 12. I studien 2009 har vi också frågat tonåringar om i vilken grad de skulle vilja göra olika saker men som familjer inte har råd till. Det tonåringar både i högstadiet och i gymnasiet i första hand skulle vilja göra men som de själv eller familjen inte har råd till är att åka på semester och att gå på gym. Stockholm i mars Ulf Blomdahl Forskningsledare Idrotts- och kulturförvaltningarna Stockholms stad E-post: ulf.blomdahl@idrott.stockholm.se Telefon: 08/ Stig Elofsson Fil. Dr i statistik och docent i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet E-post: stig.elofsson@socarb.su.se Telefon: 08/ Invandrare tillhör i högre grad än svenskar lägre socio-ekonomiska grupper. Det innebär, när inte kontroll för social bakgrund görs, att man inte kan göra utsagor om skillnader beror på socio-ekonomisk bakgrund eller beror på invandrareffekter. För en närmare analys av detta se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? sid Med svenska flickor avses här de flickor som liksom deras föräldrar är födda i Sverige. 7

8 Innehållsförteckning Högstadiet och gymnasiet 2009 Bakgrundsvariabler 9 Vad ska Jönköpings kommun satsa på? 13 Trivsel i livet och på fritiden 25 Föreningslivet i Jönköping 30 Viktigt när ungdomarna idrottar 47 Skolan 52 Hälsa, matvanor och kroppsuppfattning 63 Fysisk inaktivitet 76 Fritidsgård 82 Kulturskolan 100 Biblioteksvanor och läsvanor 102 Vad gör ungdomarna på sin fritid? 108 Viktigt på ungdomarnas fritid 114 Förtroende för 124 Droger 128 Rädd att gå ut på kvällarna 137 Inflytande 140 Kön, socio-ekonomisk bakgrund, skolframgång, 145 etnicitet m.m. och fritidsvanor Framtidsplaner 156 Övrigt 160 8

9 Bakgrundsvariabler 9

10 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Befolkningsutvecklingen i Jönköpings kommun år Antal Uppgiften är från Uppgiften är från

11 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Antal elever i studien i Jönköping Bruttourval Antal svarande Svarsfrekvens % Särskolan. Högstadiet Särskolan. Gymnasiet Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Antalet elever som besvarat enkäten 1994, 1997, 2000, 2003, 2006 och Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet

12 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur bor du? %. Högstadiet Gymnasiet Lägenhet som ni hyr Lägenhet som ni äger 6 8 Radhus 8 7 Villa/Hus Studentbostad/inneboende 0 1 Annat 1 0 Har din familj? %. Högstadiet Gymnasiet Bil Båt (som det går att sova i) Sommarstuga/fritidshus Husvagn/husbil Vilka vuxna bor du med? %. Högstadiet Gymnasiet Mamma och pappa Endast mamma 8 6 Endast pappa 1 3 Ibland mamma/ibland pappa 12 8 Mamma och annan vuxen 4 5 Pappa och annan vuxen 1 1 Annan/andra vuxna 1 0 Egen lägenhet/studentbostad 5 12

13 Vad ska Jönköpings kommun satsa på? 13

14 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilken typ av aktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning. %. Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Kultur (t.e.x kulturskolan, bibliotek, teater, dans, utställningar) Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Fritidsgårdar/Träffpunkter Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) En del elever har rangordnat två områden på första plats. Därför blir summan mer än 100%. 14

15 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilken typ av aktiviteter tycker du att Jönköpings kommun ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning. %. Högstadiet Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Fritidsgårdar/Träffpunkter Kultur (t.ex. teater, dans, utställningar, kulturskolan, bibliotek) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) P F P F P F P F Fritidsgårdar/Träffpunkter Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Kultur (t.ex. teater, dans, utställningar, kulturskolan, bibliotek) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) En del elever har rangordnat två områden på första plats. Därför blir summan mer än 100%. 15

16 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilken typ av aktiviteter tycker du att Jönköpings kommun ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning. Gymnasiet. % Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Fritidsgårdar/Träffpunkter Kultur (t.ex. teater, dans, utställningar, kulturskolan, bibliotek) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) P F P F P F P F Fritidsgårdar/Träffpunkter Kultur (t.ex. teater, dans, utställningar, kulturskolan, bibliotek) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) En del elever har rangordnat två områden på första plats. Därför blir summan mer än 100%. 16

17 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Jönköpings kommun ska satsa på fram till år 2013? ( ) ( ) ( ) Kryssa för högst tre alternativ. Högstadiet. % Gym Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) Simhallar Fotbollsplaner Lokaler för aerobics, workout, dans m.m Banor för motorsport (enduro, cross, speedway, isracing) Bowlinghallar Skateboardramper och inlinesbanor inne Skjutbanor Ridanläggningar Motionsspår/skidspår Lokaler för kampsporter Golfbanor Beachvolleybollplaner Skateboardramper och inlinesbanor ute Klätterväggar, inne Friidrottsanläggningar Ishallar för ishockey Ishallar för konståkning Isbanor utomhus för friåkning Badmintonhallar Basketplaner (utomhus) Tennishallar Klätterväggar, ute Bandyplaner (ute) Squashhallar Spontanidrottsplatser (t.ex. Puls Arena på Öxnehaga och Råslätt)

18 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Jönköping ska satsa på fram till år 2013? ( ) ( ) ( ) Kryssa för högst tre alternativ. %. Gymnasiet Gym Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) Lokaler för aerobics, workout, dans m.m Simhallar Fotbollsplaner Banor för motorsport (enduro, cross, speedway, isracing) Bowlinghallar Motionsspår/skidspår Beachvolleybollplaner Lokaler för kampsporter Golfbana Skateboardramper och inlinesbanor inne Skjutbanor Basketplaner (utomhus) Ridanläggning Ishall för ishockey Ishall för konståkning Skateboardramper och inlinesbanor ute Isbanor utomhus för friåkning Klätterväggar, inne Badmintonhallar Friidrottsanläggningar Tenishallar Klätterväggar, ute Bandyplaner (ute) (is) Squashhallar Spontanidrottsplatser (t.ex. Puls Arena på Öxnehaga och Råslätt)

19 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Jönköping ska satsa på fram till 2013? Kryssa för högst tre alternativ. %. ( ) ( ) Stödet för några stora anläggningstyper över tid Pojkar. Gymnasiet Gym Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) Fotbollsplaner Banor för motorsport (enduro, cross, speedway, isracing) Gym Flickor. Gymnasiet Ingen fråga Lokaler för aerobics, workout, dans m.m Motionsspår/skidspår Ridning Beachvolleyboll Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) Simhallar Bowlinghallar Fotbollsplaner X 13 X= Mindre än 10% av flickorna önskar att Jönköpings kommun ska satsa på fotbollsplaner. 19

20 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Jönköping ska satsa på fram till år 2013? Kryssa för högst tre alternativ. %. ( ) ( ) Stödet för några stora anläggningstyper över tid Pojkar. Högstadiet Gym Fotbollsplaner Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) Banor för motorsport (enduro, cross, speedway, isracing) Skjutbanor Flickor. Högstadiet Gym Lokaler för aerobics, workout, dans m m Fotbollsplaner Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) Ridanläggning Simhallar Bowlinghallar

21 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av kulturaktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand ska satsa pengar på fram till år 2013? Kryssa i högst två alternativ Här redovisas enbart utvecklingen för den fakultativa kulturen (för svaret på hela frågan se övriga bilder på satsa pengar på ) Högstadiet. % Kulturskolan (musik, bild, dans, drama/teater) Teater Bibliotek Konserter, klassisk musik Utställningar Gymnasiet. % Kulturskolan (musik, bild, dans, drama/teater) Teater Utställningar Konserter, klassisk musik Bibliotek År 2000 var frågan formulerad fram till år 2005 År 2003 var frågan formulerad fram till år 2008 År 2006 var frågan formulerad fram till år

22 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Vilka typer av kulturaktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand skall satsa pengar på fram till 2013? Kryssa för högst två alternativ. Pojkar. Gymnasiet. % Konserter, rock, pop 56 Ungdomsfestivaler 52 Media/film 32 Studieförbundens verksamhet (t.ex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) Utställningar 5 Konserter, klassisk musik 5 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 5 Dansföreställningar 5 Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) Teater 4 Museer 3 Bibliotek 2 Flickor. Gymnasiet. % Ungdomsfestivaler 60 Konserter, rock, pop 47 Media/film 16 Dansföreställningar 16 Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) Studieförbundens verksamhet (t.ex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 13 Teater 5 Bibliotek 3 Utställningar 2 Konserter, klassisk musik 2 Museer

23 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av kulturaktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand skall satsa pengar på fram till 2013? Kryssa för högst två alternativ. Pojkar. Högstadiet. % Ungdomsfestivaler 47 Media/film 41 Konserter, rock, pop 40 Studieförbundens verksamhet (t.ex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) 13 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 9 Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) 6 Museer 4 Utställningar 4 Teater 4 Dansföreställningar 3 Bibliotek 3 Konserter, klassisk musik 3 Flickor. Högstadiet. % Ungdomsfestivaler 54 Konserter, rock, pop 37 Media/film 24 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 16 Dansföreställningar 16 Studieförbundens verksamhet (t.ex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) Teater 7 Bibliotek 4 Museer 2 Konserter, klassisk musik 2 Utställningar

24 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Vilka typer av kulturaktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand skall satsa pengar på fram till 2013? Kryssa för högst två alternativ. Högstadiet % Ungdomsfestivaler 50 Konserter, rock, pop 39 Media/film 32 Studieförbundens verksamhet (tex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 12 Dansföreställningar 10 Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) Teater 6 Museer 3 Bibliotek 3 Konserter, klassisk musik 3 Utställningar 2 Gymnasiet. % Ungdomsfestivaler 56 Konserter, rock, pop 51 Media/film 24 Studieförbundens verksamhet (t ex: dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) 10 Dansföreställningar 10 Skapande verksamhet (drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) 9 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 9 Teater 5 Utställningar 4 Konserter, klassisk musik 4 Bibliotek 3 Museer

25 Trivsel i livet och på fritiden 25

26 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur har du det på din fritid? %. Mellanstadiet Bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Dåligt Högstadiet Gymnasiet Bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Dåligt

27 Ulf Blomdahl Hur tycker du att livet är som helhet? 1 är mycket dåligt och 10 mycket bra. Högstadiet (År 7-9). Medelvärde. Jönköping 2009 Helsingborg 2006 Haninge 2008 Lidingö 2007 Norrköping 2008 Medelvärde 8,03 7,94 7,96 8,09 7,84 Jönköping 2009 Pojkar Flickor Totalt Högstadiet 8,34 7,77 8,03 Gymnasiet 8,07 7,70 7,89 Norrköping ht 2008 Pojkar Flickor Totalt Högstadiet 8,15 7,50 7,84 Gymnasiet 7,75 7,24 7,51 27

28 Ulf Blomdahl Ung livsstil 2009 Hur har du det på din fritid? Högstadiet (År 7-9). %. Jönköping Lidingö Haninge Helsingborg 2006 Norrköping Bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Dåligt

29 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur har du det på din fritid? %. Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Dåligt Jag har det bra. %. % Pojkar högstadiet 75 Pojkar gymnasiet 75 Flickor gymnasiet 72 Flickor högstadiet 66 29

30 Föreningslivet i Jönköping 30

31 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur många ungdomar är medlemmar 15 i en förening? Högstadiet Andelar i % Förening totalt Idrottsförening totalt Lagidrott Individuell idrott Annan förening Sambandet mellan medlemskap och aktivitet i en förening är mycket högt bland barn och ungdomar. I vuxengruppen är sambandet svagt. 16 Till annan förening förs allt föreningsliv som ej är idrott. 31

32 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur många ungdomar är medlemmar 17 i en förening? Gymnasiet. Andelar i %. Förening totalt Idrottsförening totalt Lagidrott Individuell idrott Annan förening Sambandet mellan medlemskap och aktivitet i en förening är mycket högt bland barn och ungdomar. I vuxengruppen är sambandet svagt. 18 Till annan förening förs allt föreningsliv som ej är idrott. 32

33 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i förening. %. Pojkar Flickor Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Medlem i idrottsförening. %. Pojkar Flickor Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet

34 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i förening. %. Pojkar Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Flickor Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet

35 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Medlem i idrottsförening. %. Pojkar Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Flickor Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet

36 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Medlem i annan förening.%. (ej idrottsförening) Pojkar Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Flickor Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet

37 Ulf Blomdahl Ung livsstil 2010 Medlem i en idrottsförening (Friskis/Svettis inräknad) (andelar i %) Gymnasiet. Totalt Pojkar Flickor Stockholms Stockholm Haninge Norrköping Jönköping Helsingborg Helsingborg 2009 Linköping 2009 Huddinge 2009 Resultaten ej klara Mellanstadiet. %. Totalt Pojkar Flickor Haninge Jönköping Helsingborg Huddinge Ej helt representativt urval 37

38 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur går det för de olika föreningarna? Högstadiet. Andelar i % av samtliga Idrottsförening Frikyrka Scouter Annan förening kulturell Friluftsförening Annan förening idé Djurförening Annan förening praktisk Invandrarorganisation Elevorganisation Politiskt ungdomsförbund Ungdomens egna klubbar Handikapporganisation Försvarsorganisation Nykterhetsförening Supporterklubb idrott Annan förening kulturell = T.ex. musikföreningar, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, hembygdsföreningar, amatörteaterföreningar Annan förening praktisk = T.ex. Sv. Schackförbundets ungdom, Sv.Bridgeförbundet, Dataföreningar Annan förening idé = T.ex. Unga Örnar, Vi Unga, Aktiv ungdom, Fredsrörelsen, föreningar mot plågsamma djurförsök, Amnesty 38

39 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur går det för de olika föreningarna? Gymnasiet. Andelar i % av samtliga Idrottsförening Frikyrka Annan förening kulturell Annan förening idé Friluftsförening Scouter Försvarsorganisation Annan förening praktisk Politiskt ungdomsförbund Djurförening Invandrarorganisation Elevorganisation Ungdomens egna klubbar Nykterhetsförening 0 0, ,5 0 Handikapporganisation Supporterklubb idrott Annan förening kulturell = T.ex. musikföreningar, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, hembygdsföreningar, amatörteaterföreningar Annan förening praktisk = T.ex. Sv. Schackförbundets ungdom, Sv.Bridgeförbundet, Dataföreningar Annan förening idé = T.ex. Unga Örnar, Vi Unga, Aktiv ungdom, Fredsrörelsen, föreningar mot plågsamma djurförsök, Amnesty 39

40 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i några stora specialidrottsförbund Högstadiet. Andelar i % Fotboll Ridning Golf Innebandy Tennis Basketboll Ishockey Orientering Gymnastik Badminton Friidrott Volleyboll Handboll Simning Budo Bordtennis Sportskytte Bandy (is) Friskis/Svettis

41 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i några stora specialidrottsförbund. Högstadiet. Andelar i %. Pojkar Fotboll Innebandy Golf Handboll Ishockey Flickor Fotboll Ridning Innebandy Gymnastik Handboll Golf Friskis/Svettis Först i studien 2003 särskilde vi Friskis/Svettis från det som vi då kallade annat. 41

42 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i några stora specialidrottsförbund. Gymnasiet. Andelar i %. Pojkar Fotboll Golf Innebandy Budo Ishockey 3 (6) 1 3 Handboll Friskis/Svettis = Ishockeyklass med i urvalet Flickor Fotboll Ridning Friskis/Svettis Gymnastik Innebandy Golf

43 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Medlem i de största specialidrottsförbunden. Gymnasiet. Andelar i % Fotboll Golf Innebandy Ridning Friskis/Svettis Budo Gymnastik Handboll Basketboll Orientering Ishockey 1 (3) 1 1,5 2003= Ishockeyklass med i urvalet (För de största idrotterna 2009 se separat bild) 43

44 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Medlem i de största specialidrottsförbunden. Gymnasiet. Andelar i % Fotboll Ridning Basketboll Golf Orientering Gymnastik Handboll Ishockey ,5 Innebandy Simning ,5 0 Badminton ,5 0 Budo Friidrott Tennis Bandy is Friskis/Svettis = Ishockeyklass med i urvalet 44

45 Jönköpings kommun Uppdrag i förening. I procent av alla ungdomar Uppdrag totalt Styrelseuppdrag Arbetsgrupp/ kommitte Hjälpa till vid möten/tävlingar Ledare Ungdomsråd Säljer lotter

46 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i en idrottsförening. % Åk Åk 2 i gymnasiet Pojkar Flickor Medlem i en fotbollsförening. % Åk Åk 2 i gymnasiet Pojkar Flickor

47 Viktigt när ungdomarna idrottar? 47

48 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur viktigt tycker du det är att få göra följande saker när du idrottar? Gymnasiet. %. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Att ha kul Att träffa kompisar Att uppleva gemenskap Att träna Att lära mig nya saker Att uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla Att få bra kondition Att bygga upp min kropp Att påverka hur träningen bedrivs Att röra mig till musik Att vinna Att tävla Att bli bäst Att åka på läger och cuper Att alltid spela med i bästa laget

49 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur viktigt tycker du det är att få göra följande saker när du idrottar? Mycket viktigt. Gymnasiet. % Att ha kul Att träffa kompisar Att uppleva gemenskap Att träna Att lära mig nya saker Att uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla Att få bra kondition Att bygga upp min kropp Att påverka hur träningen bedrivs Att röra mig till musik Att vinna Att tävla Att bli bäst Att åka på läger och cuper Att alltid spela med i bästa laget

50 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur viktigt tycker du det är att få göra följande saker när du idrottar? Mycket viktigt. Högstadiet. % Att ha kul Att träna Att lära mig nya saker Att få bra kondition Att träffa kompisar Att uppleva gemenskap Att uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla Att bygga upp min kropp Att påverka hur träningen bedrivs Att åka på läger och cuper Att tävla Att vinna Att alltid spela med i bästa laget Att bli bäst Att röra mig till musik

51 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur viktigt tycker du det är att få göra följande saker när du idrottar? Mycket viktigt. Gymnasiet. %. Pojkar Flickor Signifikant Att ha kul *** Att träffa kompisar Att uppleva gemenskap *** Att träna ** Att lära mig nya saker Att uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla * Att få bra kondition * Att bygga upp min kropp *** Att påverka hur träningen bedrivs Att röra mig till musik *** Att vinna 34 9 *** Att tävla 27 9 *** Att bli bäst *** Att åka på läger och cuper Att alltid spela med i bästa laget 17 4 *** 51

52 Skolan 52

53 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur meningsfull tycker du att skolan är för dig? % Högstadiet Mycket meningsfull Ganska meningsfull Inte särskild meningsfull Inte alls meningsfull Gymnasiet Mycket meningsfull Ganska meningsfull Inte särskild meningsfull Inte alls meningsfull Tycker du att du lär dig något viktigt i skolan? Högstadiet Ja, mycket Ja, ganska mycket Nej, inte speciellt mycket Nej, inget alls Gymnasiet Ja, mycket Ja, ganska mycket Nej, inte speciellt mycket Nej, inget alls

54 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur tycker du att det är i din skola? Högstadiet. %. Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Det används grova ord/svordomar Det är god sammanhållning Det är bra och positiv stämning Det är stressigt Det förekommer mobbning Det är oftast arbetsro och lugnt Det förekommer våld Det förekommer främlingsfientlighet Det är bra lärare Tjejer får mer stöd än killar Killar får mer stöd än tjejer

55 Ulf Blomdahl Ung livsstil 2010 Hur tycker du att det är i din skola? Högstadiet. Stämmer precis. %. Jönköping 2003 Jönköping 2006 Jönköping 2009 Norrköping 2008 Det används grova ord/svordomar Det är god sammanhållning Det är bra och positiv stämning Det är stressigt Det förekommer mobbning Det är oftast arbetsro och lugnt Det förekommer våld Det förekommer främlingsfientlighet Det är bra lärare Tjejer får mer stöd än killar Killar får mer stöd än tjejer

56 Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur tycker du att det är i din skola? Gymnasiet. %. Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Det är stressigt Det används grova ord/svordomar Det är god sammanhållning Det är bra och positiv stämning Det är bra lärare Tjejer får mer stöd än killar Det är oftast arbetsro och lugnt Det förekommer främlingsfientlighet Det förekommer mobbning Det förekommer våld Killar får mer stöd än tjejer

57 Jönköpings kommun Ung livsstil Andelar i % Ulf Blomdahl Hur tycker du att det är i din skola? Stämmer precis. %. Mellanstadiet Det används grova ord/svordomar Det är god sammanhållning Det är bra och positiv stämning Det är stressigt Det förekommer mobbning Det är oftast arbetsro och lugnt Det förekommer våld Det förekommer bråk mellan svenskar och invandrare Högstadiet Gymnasiet Det används grova ord/svordomar Det är god sammanhållning Det är bra och positiv stämning Det är stressigt Det förekommer mobbning Det är oftast arbetsro och lugnt Det förekommer våld Det förekommer främlingsfientlighet

58 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur tycker du att det är i din skola? Gymnasiet. Stämmer precis. %. Pojkar Flickor Det används grova ord/svordomar Det är god sammanhållning Det är bra och positiv stämning Det är stressigt Det förekommer mobbning Det är oftast arbetsro och lugnt Det förekommer våld Det förekommer främlingsfientlighet Pojkar Flickor Signifikant Det används grova ord/svordomar *** Det är god sammanhållning *** Det är bra och positiv stämning Det är stressigt *** Det förekommer mobbning 7 2 * Det är oftast arbetsro och lugnt * Det förekommer våld 7 1 *** Det förekommer främlingsfientlighet 12 2 *** Det är bra lärare *** Tjejer får mer stöd än killar 28 1 *** Killar får mer stöd än tjejer 4 1 * 58

59 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Högstadiet. %. Tycker du att du lär dig något viktigt i skolan Tycker du att du får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet Tycker du att du får den stimulans som behövs för att du ska lyckas i skolan Ja, mycket Ja, ganska mycket Nej, inte speciellt mycket Nej, inget alls Gymnasiet. %. Tycker du att du lär dig något viktigt i skolan Tycker du att du får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet Tycker du att du får den stimulans som behövs för att du ska lyckas i skolan Ja, mycket Ja, ganska mycket Nej, inte speciellt mycket Nej, inget alls Mycket små könsskillnader 59

60 Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Tycker du att du får: Ja, mycket: Högstadiet. %. Tycker du att du får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet Tycker du att du får den stimulans som behövs för att du ska lyckas i skolan Gymnasiet. %. Tycker du att du får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet Tycker du att du får den stimulans som behövs för att du ska lyckas i skolan