Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande mot ANDT eller psykisk ohälsa
Jag kommer prata om: 1. Risk och skyddsfaktoranalys 2. Preventionstriangeln 3. Preventionsparadoxen 4. Varför generella insatser med koppling till exempel 5. Lite tankar kring metoder utifrån evidens
Risk och skyddsfaktorer vad är det? En riskfaktor är en faktor som ökar sannolikheten att vilja testa normbrytande beteenden och ökar sannolikheten för ökad ohälsa En skyddsfaktor är motsatsen Det finns på olika nivåer: Individ, grupp ( skolan, kamrater,närmiljö) samhälle
Riskfaktorer familjen Bristande tillsyn Bristande intresse för f r barnen Bristande anknytning Allvarliga konflikter Föräldrar positiv till droger Sexuella och fysiska övergrepp Ekonomiska problem
Riskfaktorer kamrater Kamraters drogbruk Kriminella kamrater Kamraters antisociala normer Kamrat-orienterad Låg g social status bland kamrater
Riskfaktorer skolan Bristande intresse för f r skolan Dåliga betyg Skolk Dåligt skolklimat
Riskfaktorer närmiljö Få resurser till förebyggande f arbete Normer som gynnar konsumtion God tillgång påp droger Hög g drogkonsumtion Hög g kriminalitet Fattigdom Boendeomsättning
Skyddsfaktorer familj, kamrater, skola, närmiljö Tydliga förvf rväntningar Pro-sociala tillfällen llen Uppmärksamhet positiva handlingar Anknytning Utveckla kompetenser / förmf rmågor
Risk- och skyddsfaktorer samhället Normer som gynnar drogkonsumtion Lagar som gynnar drogkonsumtion Lagbrott åtgärdas inte Bättre tillsyn Ökat pris Ökad inköps psålder Propaganda om kombinerat med annat
Riskfaktorer individen Pojke Tidig debut Bråkig, aggressiv Positiv till droger Sensation seeking Bristande kunskap om drogrisker Biologisk disposition
Risk- och skyddsfaktorer familjen Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer skolan Risk- och skyddsfaktorer hos individen Kriminalitet Drogbruk Risk- och skyddsfaktorer närmiljön Dålig skol- anpassning Tonårs rs- graviditet Risk- och skyddsfaktorer samhället Psykisk ohälsa
Debutålder första berusning (elever gymnasiets år 2) 80 70 60 60 % 50 50 % Högkonsument alkohol alkohol Använt Narkotika narkotika Brott med med dålig dålig prognos prognos 40 % % 40 30 30 % 20 % 20 10 10 % 0 10 11 12 13 14 15 16 17 Aldrig 10 11 12 13 14 15 16 17 aldrig
Föräldrars bjudvanor av alkohol (elever årskurs 9) 40 30 30 % Högkonsument alkohol alkohol Använt Narkotika narkotika Brott med dålig prognos Brott med dålig prognos % 20 20 % 10 10 % 0 Ej smaka Smutta Eget glas Ofta Ej smaka Smutta Eget glas Ofta
Föräldrar känner barnets kamrater ( elever åk 9 40 % 60 50 40 Högkonsument alkohol alkohol Använt Provat narkotika Brott med med dålig dålig prognos prognos % 30 % 20 % 10 % 30 20 10 0 Alla De flesta Några Ingen Alla De flesta Några Ingen
Skolk senaste 10 veckorna (elever årskurs 9) 50 40 40 % Högkonsument alkohol alkohol Använt Provat narkotika Brott med dålig dålig prognos prognos % 30 30 % 20 20 % 10 10 % 0 0 1 2-5 6-10 11 eller mer 0 1 2-5 6-10 11 eller mer
Mobbare % 50 40 40 % 30 30 % 20 20 % (elever årskurs 9) Högkonsument alkohol av alkohol Använt Provat narkotika narkotika Brott med med dålig prognos dålig prognos 10 10 % 0 Nej Enstaka gång Varje månad Varje vecka Nej Enstaka gång Varje månad Varje vecka
Årskonsumtion av ren alkohol (elever årskurs 9) 2000 1500 1000 cl 500 0-2 0-2 3 4 3 Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer 4 5 5 6-8 0-2 3 4 6-8 0-2 3 4 5 6-12 5 6-12 Riskfaktorer Riskfaktorer 0
Använt narkotika (elever årskurs 9) 100 80 60 40 20 % 0-2 3 4 Skyddsfaktorer 5 6-8 0-2 3 4 5 6-12 Riskfaktorer 0
Allvarlig brottslighet senaste år (elever årskurs 9) 100 80 0-2 3 4 Skyddsfaktorer 5 6-8 0-2 3 4 5 6-12 Riskfaktorer 60 40 20 0 %
Slutsatser utifrån metaanalys av Barn i riskzon så här långt(anders Tengström) Riskfaktorer hänger ihop i olika orsakskedjor där en förekommande riskfaktor ökar risken för att andra riskfaktorer ska uppträda som i sin tur ökar risken för andra riskfaktorer och också sannolikt styrkan i riskfaktorn Riskfaktorer för missbruk, psykisk ohälsa och antisocialt beteende är i praktiken de samma Tydlig skyddsfaktor är begåvning
Fortsättning Konsekvenser av närvarande riskfaktorer är föräldraskapet: Föräldrar med ett antal riskfaktorer har generell dålig psykosocial funktion och har många gånger svårigheter att vara tillräckligt bra föräldrar och hålla i fostransprocesser över tid.
Skolkulturens betydelse för bruk av alkohol och droger (Bisset 2007) Kontroll för familjebakgrund Mått på skolkultur Betyg + skolk Effekter av god skolkultur (minskning) Tidig alkoholdebut: 41% Hög alkoholkonsumtion: 26% Bruk av illegala droger: 29%
Haparanda Tonårskomet 12 18 år Indikativ nivå Specialist -hjälp Överkalix Tonårskomet 12 18 år Kalix Tonårskomet 12 18 år Komet 3-12 år Selektiv nivå Föräldrastöd riktat till föräldrar som vill ha hjälp. Övertorneå Tonårskomet 12 18 år Haparanda ÖPP 13 16 år Familjeverkstan 3 12 år Familjenshus 0-6 år Universell nivå Föräldrastöd riktat till alla föräldrar Överkalix ÖPP 13 16 år Familjeverkstan 3 12 år Överkalixmodellen 0 6 år Kalix ÖPP 13 16 år Familjeverkstan 3 12 år Familjenshus 0-6 år Övertorneå ÖPP 13 16 år Familjeverkstan 3 12 år Information från MVC & BVC
Preventionsparadoxen Så här många barn får framtida problem med missbruk 40 % av 3 problembarn 1 barn 30 % av 7 gränsbarn 2 barn 5 % av 90 normala barn 4 barn
Ett räkneexempel Föräldrastödsprogram för barn med utåtagerande beteenden Förutsättningar 4 5 gånger större risk att utveckla missbruk Utvärderingar visar effekter på 30 % minskningar av utåtagerande beteenden I en kommun en minskning från 1 barn på 20 till 1 barn på 35
Kostnader Minskade kostnader p g a föräldrastöd Lön gruppledare Socialtjänsten Utbildningskostnader ( Fosterhem+LVU) Handledning Skolan Lokaler ( Specialpedagog Material + elevassistent
Kommun 7500 med 1000 barn i varje årskull År andel kostnad Förväntad Ek. värde Nettokostnad föräldrar värdereduktion reduktion 1 10 % 160 t kr 0,2 % - 160 t kr 2 15 % 240 t kr 0,5 % 225 t kr 15 t kr 3 20 % 320 t kr 0,8 % 405 t kr - 85 t kr 4 25 % 400 t kr 1,4 % 630 t kr - 230 tkr 5 30 % 480 t kr 2,0 % 900 t kr - 420 tkr 6 30 % 480 t kr 2,6 % 1170 t kr 690 tkr
70 60 50 Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) Enskild terapeut % 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 M 65 76 87 98 10 9 11 10 12 M 11 13 14 12 15 13 16 14 17 15 18 16 19 M 20 17 21 18 22 19 23 20 21 24 25 22 26 23 27 M 28 24 29 25 Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta Ej kompetenta Gränsfall kompetenta Mycket komptenta
Tack för att ni lyssnade!