Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och ofta rutinmässigt. När självmordspiloter kraschar i World Trade Center eller när Olof Palme mördas eller Estonia sjunker då vill vi ha mängder av nyheter. Hela tiden. Kvantitet blir ibland viktigare än kvalitet. TVs och radios nyhetssändningar samt morgon- och kvällstidningar står i viss mån för olika slags nyheter, men för samtliga nyhetsmedier blir en händelse av katastrofkaliber något som åsidosätter all normal nyhetsrapportering. Internets roll som nyhetsförmedlare är i normala fall måttlig (Bergström 2001), men när en händelse likt kraschen i World Trade Center inträffar, då ökar mediets betydelse radikalt. I Journalisten (nr 25/2001, sidan 5) beskrivs vad som hände på aftonbladet.se efter attentatet mot World Trade Center: Enligt NETcheck hade sajten /aftonbladet.se/ drygt 1,2 miljoner besök, vilket är 400 000 fler jämfört med en genomsnittlig dag. Det är det största antalet besök en svensk nyhetssajt haft under en enskild dag. Redan två minuter efter den första flashen från nyhetsbyråerna var det så många besökare på sajten att vi gick i taket på bandbredden, säger Kalle Jungkvist, chefredaktör för Aftonbladet Nya Medier. Det man som internetanvändare upptäckte i samband med WTC-katastrofen var bland annat att nätet inte består av motorvägar där vi alla kan surfa fram samtidigt. Nej, det kändes snarare som att nätet består av en mängd små grusvägar som korkar igen när alltför många försöker ta sig fram på samma gång. Mer likt motorvägar var i så fall svensk radio och television där man lyfte ut tablåer och annonser och direktsände. Många papperstidningar utkom med extra utgåvor, omdisponerade sitt material, lyfte ut annonser och ägnade mycket stor uppmärksamhet åt händelserna i New York. Papperstidningar är emellertid, sett till vägmetaforen, en väg som inte uppdateras kontinuerligt under dygnet. 1 Förhållandevis snabbt fick man på olika håll ordning på sammanbrutna servrar och den nyhetstörstande kunde åter nå information om händelsen även på nätet. Kanske är det katastrofen i New York som kommer att gå till historien som den händelse då Internet i större skala nådde ut som nyhetsförmedlare för publiken. Redan flera år tidigare har det hävdats att Internet revolutionerat nyhetsrapporteringen, men då som källa för redaktionerna (se t.ex. JMG Granskaren, 1999, nr 2). 149

Annika Bergström och Ingela Wadbring Men det kan naturligtvis också vara så att Internet som nyhetsförmedlare är överskattat. Att aftonbladet.se hade extremt många besök efter katastrofen i USA är förvisso odiskutabelt, och även andra nyhetsförmedlare på nätet vittnar om en betydligt större trafik än i vanliga fall. Exempelvis Göteborgs-Postens och Nerikes Allehandas respektive nätupplagor hade mer än dubbelt så många besök som tidigare (Pressens Tidning, 2001, nr 14). Men det kanske framför allt är vid extraordinära händelser som nätet spelar stor roll? Eller enbart då? Vi har redan nämnt att Internet som nyhetsbärare i normala fall spelar en marginell roll, jämfört med andra nyhetsmedier. Detta faktum ställdes på ända vid katastrofen i USA och intresset för Internet som nyhetsförmedlare kvarstår därför. Det vi ska behandla i detta kapitel är förutsättningarna för att ta del av nyheter, framför allt på Internet, men med de traditionella medierna som en relief för analysen. Nyhetsförmedlingen och dess innehåll kommer ofta i fokus när något extraordinärt inträffar. Nyhetspubliken är däremot inte lika uppmärksammad i forskningssammanhang och vårt syfte är därför att ur storstadsperspektivet belysa förutsättningar för nyhetsinhämtande genom att analysera Göteborgsregionen. Medier och nyhetskanaler: tillgång och användning En förutsättning för att ta del av nyheter är tillgång till de medier och kanaler vari nyheterna finns, även om tillgången i sig inte med nödvändighet genererar ett nyhetsintresse eller ett användande av innehållet. I de allra flesta medier finns dessutom såväl nyheter som annat innehåll möjligt att ta del av. Vi ska börja med att se på spridningen av olika medier där ett nyhetsinnehåll finns tillgängligt (figur 1). Figur 1 Innehav av olika medier i hushållen i Göteborgsregionen, 1992-2000 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 80 61 95 95 92 94 93 94 92 94 81 73 74 74 76 78 80 77 69 71 65 70 71 71 72 61 57 53 3 11 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 22 36 TV Text-TV Morgontidningsprenumeration Internet Kommentar: Radio har inte efterfrågats i Väst-SOM-undersökningarna, och TV-innehav efterfrågades inte i 1992 års undersökning. 150

Nyheter i lurar, på papper och skärmar Minst en TV finns i de allra flesta göteborgshushåll, och en stor andel hushåll har idag flera apparater. Text-TV introducerades i slutet av 1970-talet i Sverige och TV-apparater som är något sånär nya har vanligen också text-tv-funktioner. Utbredningen har ökat under 1990-talet och vid millennieskiftet fanns text-tv i fyra av fem hushåll i Göteborgsregionen. Radio är ett så självklart medium att det inte ens efterfrågas i undersökningar; i princip samtliga svenskar anses ha tillgång till radioapparatur idag. Detsamma kan däremot inte sägas om Internet. År 2000 är det drygt hälften av befolkningen i Göteborgsregionen som har tillgång till Internet i sitt hem, vilket är vad som efterfrågas i undersökningen. Lägger man därtill möjligheten till Internet på skolor och arbetsplatser är tillgången dock högre än vad som visas i figur 1. Mönstret ser ungefär likadant ut i Sverige som helhet (jfr Bergström 2001). I dagligt tal är det lätt att få känslan av att Internet är tillgängligt för alla, vilket alltså inte är fallet. Men det bör inte glömmas bort att det är först 1995 som vi alls kan tala om Internet som någonting som överhuvudtaget finns tillgänglig för en bred publik. Sedan dess har spridningstakten varit mycket snabb, även om det är möjligt att se en avmattning det senaste året. Dagstidningen i form av prenumererad morgontidning är vårt allra äldsta nyhetsmedium. Trots att mediestrukturen totalt sett, och kanske alldeles särskilt i storstaden, har förändrats mycket de senaste åren, håller papperstidningen en stor del av befolkningen i sitt grepp. I Göteborgsregionen är det cirka 70 procent som prenumererar på en morgontidning hösten 2000 en siffra som har sjunkit något under 1990-talet. En stor del av de nyheter som återfinns på Internet idag, har klara beröringspunkter med den traditionella dagspressen genom att det är papperstidningsföretag numera många gånger mediehus som står för en stor andel av nyheterna också på nätet. Det är heller inte helt ovanligt att dagstidningar äger och distribuerar nyheter via lokalradiokanaler. Även TV finns knutet till flera traditionella tidningsföretag, men det är än så länge förhållandevis ovanligt. Däremot publicerar t.ex. våra rikstäckande TV-kanaler nyheter också på Internet. Vi har valt att göra den här analysen på medienivå. Papperstidningar ses som en medietyp, nyhetsprogram i radio respektive TV som en andra och tredje medietyp och nyhetssajter på Internet som en fjärde. Det är alltså i princip sättet att överföra nyheter och därmed de olika sätten att ta del av dem, som är basen i vår analys. Nyhetsvärderingen är med nödvändighet olikartad i de olika medierna, eftersom det är stor skillnad att bygga sina inslag på text, ljud eller bild. Det är naturligtvis också skillnad i att ta del av nyheter i de olika formerna. För Internet gäller dessutom att man som nyhetskonsument själv måste veta vad man ska söka efter, medan radio, tidningar och TV snarare presenterar en meny, som man mer eller mindre måste följa, medan det är möjligt att i större utsträckning själv välja i tidningarnas meny. Eftersom vi dessutom i stor utsträckning använder olika medier vid olika tid- 151

Annika Bergström och Ingela Wadbring punkter på dygnet, är det en poäng att också skilja mellan morgon- respektive kvällstidningar, likväl som morgon- respektive kvälls-tv. För radionyheter och nyheter på Internet är denna uppdelning däremot inte möjligt att göra. Sammantaget innebär skilda överföringssätt och skilda tidpunkter för att ta del av medier, att dessa fyller olika funktioner för människor (se t.ex. Weibull och Wadbring 2000). Papperstidningen är den mest utbredda nyhetskällan bland befolkningen i Göteborgsregionen (figur 2). Fyra av fem läser någon morgontidning minst fyra dagar varje vecka. Kvällstidningsläsningen är däremot betydligt mindre utbredd en dryg tiondel läser regelbundet. TV-nyheter är en nästan lika vanlig nyhetskälla som morgontidningen. Nästan tre fjärdedelar tittar regelbundet på något nyhetsprogram i de marksända kanalerna på kvällen, medan en betydligt mindre andel regelbundet tittar på morgon-tv. Nyheter på Internet tar ungefär var femte internetanvändare del av. 2 Sammantaget är alltså morgontidning och svensk television våra stora informationskanaler för nyheter. Figur 2 Regelbunden användning av olika nyhetstyper i Göteborgsregionen, 2000 (procent) Nyheter i papperstidning/ morgon Nyheter i TV/morgon on on 15 79 Nyheter i papperstidning/ kväll Nyheter i TV/kväll äll äll 14 68 Nyheter i radio dio 39 net Nyheter på Internet 21 0 20 40 60 80 100 Kommentar: Med regelbunden användning avses för tidningarna läsning minst fyra dagar i veckan, för radio- och TV-lyssnande/tittande minst fem dagar i veckan och för Internet minst någon gång per vecka, bland dem som regelbundet använder Internet överhuvudtaget. Radionyheter innefattar nyheter i Sveriges Radio, TV-nyheter innefattar nyheter i Sveriges Television och i TV4 och nyheter på Internet innefattar enbart tidningssajter. Åldersintervallen var mellan 1992 och 1999 15 till 80 år, och år 2000 är den 15 till 85 år. För papperstidningen/morgon och Internet är användningen betydligt större bland dem som prenumererar på en morgontidning respektive har tillgång till Internet i hemmet. Bland prenumeranter är det 93 procent som regelbundet läser en morgontidning, och bland de som har tillgång till Internet i hemmet är det 31 pro- 152

Nyheter i lurar, på papper och skärmar cent som regelbundet tar del av nyheter på nätet. För TV-mediet är motsvarande analys däremot inte meningsfull, eftersom tillgången i princip är hundraprocentig. Inte heller för kvällstidningar kan motsvarande analys göras, eftersom dessa är lösnummerförsålda. Av morgontidningarna i regionen dominerar Göteborgs-Posten stort, och det är det enskilda medium som når klart störst andel av befolkningen i regionen. Den kvällstidning som läses i störst utsträckning är den lokala kvällstidningen GT. Av enskilda nyhetsprogram i TV är det Aktuellt som lockar den största publiken på kvällstid (50 procent), även om Rapport inte kommer långt efter. På morgonen är det istället morgon-tv i TV4 som har den större publiken (12 procent) jämfört med SVTs morgonprogram. I radiohänseende har lokalradions P4-nyheter och Ekot ungefär lika stor publik (26 respektive 22 procent). Av den osannolika mängd sajter som finns på Internet, ställs frågor om några nyhetssajter i SOM-undersökningen. I Göteborgsregionen likväl som i landet som helhet är aftonbladet.se den totalt dominerande nyhetssajten bland de mest frekventa internetanvändarna. gp.se kommer som god tvåa, och sett ur ett Sverigeperspektiv har gp.se förhållandevis stor regional publik jämfört med lokala nätnyhetsplatser i andra regioner (jfr Bergström 2001). Ingen annan av de traditionella dagstidningarnas webbplatser har emellertid någon stor regelbunden publik att tala om, sett till vanliga dagar utan katastrofer. Det är naturligtvis så att användningen av olika slags medier inte är ömsesidigt uteslutande. Den som exempelvis regelbundet tittar på nyhetsprogram på TV, tenderar också att läsa morgontidningar och ta del av nyheter på Internet. Det finns en slags kumulativitet inbyggd i nyhetsanvändningen (se t.ex. Wadbring 2000). På motsatt sätt finns det vissa människor som mer eller mindre står utanför nyhetsflödet, även om det är en synnerligen liten grupp som står helt utanför. Nästa steg i analysen blir att fokusera mer på hur nyhetsanvändningen på Internet platsar i vår totala nyhetsvardag. Ett kumulativt användande Morgontidningen står stark i ett förändrat medielandskap både på riksplanet och i Göteborgsregionen, där Göteborgs-Posten, som nämnts, är klart dominerande. Intressant är att se hur papperstidningen Göteborgs-Posten står sig i konkurrensen med sig själv på nätet i gp.se. Mönstret är mycket tydligt (figur 3). Drygt hälften av internetanvändarna i Göteborgsregionen 58 procent läser papperstidningen Göteborgs-Posten regelbundet men besöker sällan eller aldrig webbplatsen gp.se. Knappt en tiondel av dem som kan karaktäriseras som regelbundna internetanvändare (som figuren baseras på) tar del av gp.se och papperstidningen GP. En liten andel av de sporadiska pappers-gp-läsarna besöker gp.se under veckan. Andelen ickeläsare på både skärm och papper är däremot större. Om figuren hade baserats på befolkningen 153

Annika Bergström och Ingela Wadbring som helhet och inte enbart internetanvändare, hade papperstidningens styrka blivit än tydligare. Slutsatsen är att gp.se utgör ett komplement till pappers-gp, men knappast ett tillskott. Figur 3 Läsning av Göteborgs-Posten respektive gp.se i Göteborgsregionen, 2000 (totalprocent av internetanvändarna) Minst 4 dgr/v Läsning av gp.se Mer sällan/ Minst 3 dgr/v 1-2 dgr/v aldrig 3 6 58 Läsning av Göteborgs- 2-3 dgr/v 1 1 10 Posten Mer sällan/ aldrig 1 2 19 Antal svarande: 1034 personer Kommentar: Med internetanvändare avses de som använt nätet minst någon gång den senaste månaden från när de besvarade formuläret. Frågan är då hur det ser ut för övriga medier? Om vi tar papperstidningen som bas för all nyhetsanvändning, och därefter lägger till ytterligare nyhetsförmedlingar som kommer under dagen, och Internet på toppen (dock rent faktiskt i botten på figur 4) är det möjligt att se hur nyheter i olika nyhetskanaler utgör tillskott till varandra. Med morgontidningen som bas i figur 4, är det nästan 80 procent av de boende i Göteborgsregionen som kan definieras som nyhetspublik. Lägger vi därtill dem som ser på morgon-tv, ökar den totala nyhetspubliken med fyra procentenheter. Radionyhetslyssnare utökar nyhetspubliken med ytterligare fyra procentenheter medan kvällstidningar mycket marginellt ytterligare utökar nyhetspubliken. Nyhetsprogram på TV däremot, ger ett ytterligare tillskott om fem procentenheter. Dessa fem procentenheter når alltså inget av de tidigare nämnda nyhetsmedierna. Internet, slutligen, utökar nyhetspublikens storlek med ytterligare en procentenhet, till totalt sett 94 procent av befolkningen i regionen. Då ska emellertid påminnas om det låga krav som är ställt för att nyhetsinhämtning på Internet ska räknas: 1 gång/vecka. Om motsvarande krav på regelbundenhet ställts för nyheter på nätet som för övriga medier, hade nyheter på nätet inte utgjort något tillskott alls till övriga medier. 154

Nyheter i lurar, på papper och skärmar Figur 4 Kumulativ nyhetsinhämtning för olika medier i Göteborgsregionen, 2000 (procent) Tillskott morgontidningg + morgon-tv-nyheterr + radionyheterr + kvällstidningg + kvälls-tv-nyheterr + internetnyheterr 79 83 87 88 93 94 0 20 40 60 80 100 +4 +4 +1 +5 +1 Kommentar: För definitioner på användning, se kommentar under figur 2. Figuren ska läsas så att morgontidning ses som basen, 79 procent regelbundna nyhetsläsare, och om även de som ser morgon-tv läggs därtill vare sig dessa läser morgontidning eller inte ökar den totala nyhetspubliken med 4 procentenheter, till 83 procent av befolkningen. Osv. Om kravet för att användning av nyhetssajter på Internet å ena sidan är lågt ställda för att räknas det räcker att personen ifråga tagit del av en nyhetssajt en gång i veckan är å andra sidan kraven också högt ställda genom att Internet läggs på toppen av nyhetspyramiden. Hade vi placerat Internet i mitten istället, hade nätet kunnat sägas bidra till en vidgad nyhetspublik i något större utsträckning än vad som här är fallet. Skillnaden hade dock inte varit särskilt stor. Förutsättningar för nyhetsinhämtning Skillnader i användning som beror på tillgång kan vi se för Internet och också för morgontidningen. Men enbart tillgång till medier räcker inte för att bestämma användningen av dem. Nyhetsbehovet finns hos de flesta; andelen nyhetsinhämtare totalt och för olika nyhetsmedier är stor. Totalt sett är det ett fåtal av de boende i Göteborgsregionen som står utanför nyhetsvärlden. Morgon-TV och kvällstidningar är i publiksammanhang inte så stora medier, medan nyheter i TV på kvällstid och morgontidningar är det. Regiondominerande Göteborgs-Posten ger oss dessutom möjlighet att se hur publiken väljer mellan pappers- och nättidning. Valet faller på papper med Internet som ett mycket litet komplement. Betydligt fler låter bli båda, än tar del av bara gp.se. Då ska också betänkas att gp.se är förhållandevis stor i regionen. I detta och också i ett större perspektiv utgör Internet snarast ett komplement i göteborgarnas nyhetsvardag. Den här vardags- och rutinfunktionen förändras med all säkerhet en dag som den 11 september 2001. När terrorattackerna i USA 155

Annika Bergström och Ingela Wadbring ägt rum sökte många efter snabb bekräftelse och information på nätet. Dock ska inte radions och TVns roll som motorvägar i detta sammanhang glömmas bort. Det är dessutom radio och TV som de allra, allra flesta har tillgång till. Riktigt så ser det inte ut för Internet ännu. Och samtidigt kvarstår betydelsen av att kunna få fördjupad kunskap, förståelse och inte minst möjligheten att delta i någon slags kollektiv sorg i de gamla vanliga nyhetsmedierna, där vi alla tar del av samma nyheter, vilket inte är fallet på Internet. Att få se experter analysera i TV, att få olika aspekter av händelsen dokumenterad i morgontidningen ska inte underskattas i en tid när det också finns krav på extrem snabbhet. Det oväntade sätter i viss mån vardagens medierutiner ur spel, men samtidigt är rutinerna så fast förankrade i vardagslivet att vi snabbt återgår till dem. Och i göteborgarnas vardag dominerar tidningen och nyheterna i TV på kvällen som nyhetsmedium medan Internet för en mer tillbakadragen tillvaro. Noter 1 För en översikt över hur arbetet fungerade på svenska medier efter WTCkatastrofen, se exempelvis Journalisten, nr 25/2001 eller Pressens Tidning, nr 14/2001. 2 Enkäten är konstruerad med ett filter för internetfrågorna, så att endast de som använder Internet minst någon gång i månaden får besvara vidare frågor om sin internetanvändning. Referenser Bergström, Annika (2001) Internet från revolution till vardagsanvändning. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Land, Du välsignade? Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Internetbarometern (2000) Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. JMG-Granskaren (1999, nr 2). Journalisten (2001, nr 25). Pressens Tidning (2001, nr 14). Wadbring, Ingela (2000) Etermediernas betydelse. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet. Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (2001) Dagspressen står pall. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Land, du välsignade? Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart och Ingela Wadbring (2000) Att studera dagspressen i Sverige. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet. 156