Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

A tremendous challenge now and towards 2030 when

40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen i Sverige träffar BUP varje år En miljon människor i Sverige 10% får antidepressiva utskrivet 1/3 av männen och 1/4 av befolkningen drabbas av depression Vanligaste sjukskrivnings orsaken sedan 2014 och nu 50% av alla sjukskrivningar är för psykiatriska tillstånd 40% av 11-åriga flickor 50% av13-åriga flickor 60% av 15-åriga flickor uppger att de har två eller flera psykiska eller psykosomatiska symtom 70% av de unga placerade på SIS har en psykiatrisk diagnos 40% har två psykiatriska diagnoser Avdelningen för vård och omsorg

Källa: Folkhälsomyndigheten

Stöd till riktade insatser inom psykisk hälsa 2016-2018 2016, 2017, 2018 satsning på UM - utökade öppettider, förstärkt kompetens, ökad tillgänglighet eller att starta upp nya UM 130 Mkr En separat länsgemensam redovisning av hur medel använts för att förstärka UM arbete för ökad psykisk hälsa samt en plan för det fortsatta arbetet. + 150, 150 (+ 100), 250 Mkr för ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling för barn och unga. Satsningen är bland annat riktad till barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård för psykisk ohälsa.

Första linjen - ett brett uppdrag A) främjande insatser för alla B) förebyggande och tidiga insatser respektive C) specialiserade insatser I botten ryms de hälsofrämjande samhällsinsatser som ges alla barn och unga ex. föräldragrupper på BVC, ungdomsmottagningar, familjecentraler, elevhälsa m.m. Ur Första linje boken

Stödmaterial för första linjens arbete för barn och ungas psykiska hälsa Hur olika typer av första linjeverksamheter kan ge en första linjeinsats En samlad eller uppdelad kompetens utifrån huvudman uppdrag kompetens

Kartläggning; kommuner med Ungdomsmottagning Mörkgrön: Fler än en UM i kommunen Grön: En UM i kommunen Röd: UM saknas 270 UM i Sverige

Ungdomsmottagning - ingen enhetlig definition Vad en ungdomsmottagning är och bör innehålla för att få kallas för en ungdomsmottagning. Frånvaron av en samsyn kring uppdraget att arbeta med psykisk hälsa medför att det finns en variation mellan hur olika mottagningar arbetar och vilka insatser som finns tillgängliga för unga. Organisationen av ungdomsmottagningar kan se olika ut mellan och inom länen. Både kommun och landsting kan vara huvudman, var och en för sig eller tillsammans. I vissa län finns även en modell där mottagningarna i länet arbetar tillsammans mot gemensamma mål och med gemensamma arbetssätt medan det i andra län saknas en uttalad modell för samverkan.

Sammanfattning redovisning 2017 Samtliga län valde att ta emot medlen länsgemensamt. Medlen kunde användas till exempel för att förstärka den psykosociala kompetensen, utöka öppettiderna och öka tillgängligheten. 18 län ökad bemanning 12 län (58 UM) utökat öppettider 11 nya ungdomsmottagningar Andra sätt man ökat tillgängligheten på är vårdkontakter onlinetjänster samt att man arbetar mer utåtriktat. 20 län kompetensutveckling avseende psykisk ohälsa, bland annat inom områdena HBTQ, psykoterapi samt mindfulness. 11 län vägledande dokument för ungdomsmottagningarna för arbetet med psykisk ohälsa. 19 län har man använt stimulansmedel för särskilda satsningar för nyanländas psykiska hälsa.

SKL:s arbete med UM Tydligare uppdrags- och rollbeskrivning dialog m beslutsfattare Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning och förslag Kompetenshöjande insatser med fokus på psykisk hälsa

Juridiken Ungdomsmottagning är en frivillig verksamhetsform. Saknas vägledande dokument från myndigheter. Det finns inga lagtexter som är specifika för ungdomsmottagningar, verksamheten regleras istället genom de lagar och andra rättsregler som gäller för hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. Vanligast stöd utifrån hälsosjukvårdslagen HSL, socialtjänstlagen SOL eller skollagen.

Juridiken vs. Verkligheten HSL SoL HSL SoL Psykosociala insatser

Landstingets ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Med hälso- och sjukvård avses enligt 2 kap. 1 åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Landstingens ansvar omfattar all hälso- och sjukvård utom sådan hälso- och sjukvård som är kommunerna ansvar (8 kap. HSL). Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar framgår av 12 och 14 kap. HSL.

Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar gäller bara i följande sammanhang: 1. För personer som efter beslut av kommunen bor i särskilt boende (enligt SoL och motsvarande boenden enligt LSS), och 2. i samband med dagverksamhet (enligt SoL och motsvarande enligt LSS). 3. Kommunen får även erbjuda de som vistas i kommunen s.k. hemsjukvård i ordinärt boende.

Kommunal hemsjukvård Kommunerna kan överta landstingens skyldighet att erbjuda hemsjukvård och bär då ansvar för den hemsjukvård som omfattas av avtalet (14 kap. HSL). Det är endast hälso- och sjukvård som är att betrakta som primärvård som kommunerna har juridisk kompetens att bedriva i ovanstående sammanhang. Annan hälso- och sjukvård t.ex. specialistsjukvård, som de personer kan behöva som bor på särskilda boenden, är på dagverksamhet eller får hemsjukvård, är landstingens ansvar (se t.ex. prop. 2005/06:115 s. 178). Kommunerna kan alltså inte bedriva sjukvård i öppenvårdssammanhang eller på HVB det kan endast landstingen göra.

Kommunallagen (2017:725) Av kommunallagens (2017:725) befogenhetsbestämmelse framgår det att kommuner och landsting inte får ägna sig åt sådant som enbart åligger någon annan (2 kap. 1 KL). Det innebär att hälsooch sjukvård som enbart åligger landstingen inte får bedrivas av kommunen. När det gäller socialtjänsten så åligger det ansvaret på kommunerna. Kommunallagens befogenhetsbestämmelse innebär att landstingen saknar befogenhet att bedriva socialtjänst. Socialtjänstinsatser kan därmed inte erbjudas av landstingen.

Det är inte möjligt att ändra på dessa ansvarsgränser på annat sätt än genom lagstiftning (RÅ 1997 ref. 9, Regeringsrättens beslut, målnr. 2167-08). Att ändra ansvarsgränserna i överenskommelser är inte möjligt. Kommunernas yttersta ansvar enligt SoL innebär inte att kommuner kan bli skyldiga att bedriva sådan hälso- och sjukvård som är landstingens ansvar. Ekonomiskt bistånd till vård som inte kan anstå i avvaktan på att ansvarig huvudman vidtar behövliga insatser, kan bli aktuellt men bara i akuta situationer (RÅ 2004 ref. 79, samt ovanstående beslut av RegR). Om olika huvudmän i länet tex så är det inte möjligt att ha samma uppdrag

Ur Sammanställning av satsningen För att ungdomsmottagningar som verksamhetsform ska fungera som en viktig aktör över hela landet krävs dock en tydligare uppdragsbeskrivning när det gäller arbetet med psykisk hälsa. Det behöver finnas en samsyn kring vad uppdraget att främja psykisk hälsa och erbjuda tidiga insatser vid psykisk ohälsa innebär. En tydligare beskrivning av uppdrag behövs för att arbeta för en jämlik vård och hälsa för alla unga.

Aktuellt just nu Överenskommelse psykisk hälsa 2019 diskussioner pågår. Januariavtalet - sakpolitisk ÖK - S, L, C och Mp med 73 punkter ligger till grund för den regering vi har nu fått igenom för de kommande 4 åren. uppdragpsykiskhalsa.se 63. Bekämpa psykisk ohälsa. Psykiatrin och elevhälsan stärks. Utred en ny vårdform där patienter snabbt får hjälp vid lättare psykisk ohälsa (Tillsätts under 2019). Ett mål om köfri barn- och ungdomspsykiatri ska slås fast. Staten och SKL ska sluta ett avtal om ett större statligt ansvarstagande med ökande resurser för att bland annat stärka elevhälsans främjande och förebyggande arbete, motverka mobbning och göra särskilda satsningar riktade mot riskgrupper (Avtalet tas fram under 2019 med sikte på BP20). Stärk suicidpreventionen genom ökade resurser till nationell kunskapsspridning och ekonomiskt stöd till organisationer som arbetar förebyggande.

Pressmeddelanden 28 mars

Tack för att ni lyssnade! Zophia Mellgren zophia.mellgren@skl.se