Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun

Kommunstyrelsens handling nr 22/2014 Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun Rapport framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och Katrineholms Fastighets AB, på uppdrag av kommunstyrelsen i Katrineholm. Foto: Hanna Maxstad Behandlad av kommunstyrelsen 2014-05-27, 92

1 (18) Innehåll Bakgrund 2 Utredningsuppdraget 2 Arbetsmetod 3 Tidigare utredningar 3 Läsanvisning 3 Nulägesbeskrivning av Katrineholms kommun 4 Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del staden 4 Hur vill äldre bo? 4 Boendeformer för äldre i Katrineholms kommun 5 Tillgänglighet i Katrineholms kommun 5 Möjliga förbättringsåtgärder 8 Framtidsprognos 10 Kommunens demografi 10 Behovsinventering 11 Analys och handlingsplan - Förslag för framtiden 13 Sammanfattande analys 13 Handlingsplan 14 Foto (framsida): Johan Nygren.

2 (18) Bakgrund Utredningsuppdraget Kommunstyrelsen har gett samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att, i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen och Katrineholms Fastighets AB, utreda framtidens boende för äldre med huvudsakligt upplägg enligt förstudiens förslag 1. Rekommendationen från denna förstudie är att ett bredare grepp behöver tas kring frågan angående framtidens boende för äldre och att det inte enbart bör fokuseras på projekteringen av ett nytt särskilt boende. Förstudien föreslog nedanstående till fortsatt arbete: Nuläge Beskrivning av nuvarande vanligt boende (flerfamiljshus, villor) uppdelat på åldersklasser samt redovisning av nuvarande särskilda boenden. Tillgänglighetsbeskrivning av nuvarande bostadsbestånd (flerfamiljshus) (klassificering av lämpliga tillgängliga bostäder). Demografi Redovisning av framtida befolkningsutveckling. Behovsbeskrivning Köer till kommunens särskilda boenden. Hur vill äldre bo? Behov hos äldre nuvarande och framtida situation. Research Redovisning av research från liknande genomförda eller pågående processer. Hur matcha framförda boendebehov analys och handlingsplan Tillgänglighetsåtgärder Boendekoncept Underlag till översiktsplanering Valfrihet och flexibilitet Tekniska hjälpmedel Enligt uppdrag i Kommunplan 2011-2014 ska utredningen även visa lokaliseringen samt tidplan av framtida särskilt boende. 1 Framtidens boende för äldre, KS/2013:290-719.

3 (18) Arbetsmetod Denna utredning är genomförd av utredare på samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och Katrineholms Fastighets AB på uppdrag av kommunstyrelsen. En styrgrupp från dessa tre förvaltningar/bolag har följt arbetet och löpande gjort ställningstaganden. Förutom denna rapport har vi tagit fram ett fördjupningsmaterial 2 som ytterligare beskriver förutsättningarna kring äldres boende i Sverige och som ger exempel från projekt som behandlat detta ämne. Tidigare utredningar Under 2008 genomfördes utredningen Framtidens goda boende för äldre 3. Vi har utgått från denna utredning men fortsatt resonemangen utifrån dagens förutsättningar. Läsanvisning Rapporten är uppbyggd i tre större avsnitt, Nulägesbeskrivning av Katrineholms kommun, Framtidsprognos och Analys och handlingsplan. Vill ni ytterligare fördjupa er i den research som är gjord så ta del av det fördjupningsdokumentet som har upprättats. 2 Fördjupningsmaterial. 3 Framtidens goda boende för äldre, Cecilia Björk, KS/2008:286.

4 (18) Nulägesbeskrivning av Katrineholms kommun För att kunna planera framtidens boende för äldre behöver vi veta hur nuläget i Katrineholms kommun ser ut. Vad har vi för strategiska dokument att förhålla oss till? Var är det attraktivt att bo i Katrineholm? Vilka typer av boenden finns idag? Hur ser tillgängligheten ut i rådande bostadsbestånd? Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del staden Översiktsplanen är ett strategiskt dokument med text och kartor som visar kommunens långsiktiga planering av mark, vatten och den byggda miljön. Med långsiktighet menas att översiktsplanen ska möta den förväntade utvecklingen flera decennier framåt. I kommunens nya Översiktsplan för staden 4 står följande riktlinjer angående boende för äldre: Boende för äldre ska planeras utifrån behovet av en upplevelserik, tillgänglig, trygg och hälsosam miljö både inomhus och utomhus. Boende för äldre ska vara jämt utspridda över staden och kan kombineras med andra typer av boenden eller verksamheter. Det är viktigt vid placering av nya boenden för äldre att det finns god tillgänglighet till kollektivtrafik och service. Olika typer av boenden för äldre kan placeras inom samma hus, kvarter eller områden för att minimera antalet längre flyttar. Dessa riktlinjer är viktiga att ta med i planeringen av nya boenden för äldre. Det är även viktigt att se närmare på var och hur invånarna själva önskar sitt boende. Hur vill äldre bo? Nationella undersökningar visar att de flesta äldre helst vill bo kvar i sitt ordinarie boende så länge som möjligt. Resultatet av dessa studier visar på närmiljöns betydelse för möjligheterna till ett värdigt och aktivt åldrande. Högst värderas närhet till dagligvaruhandel. Därefter kommer närhet till kommunikationer med låg taxa samt tillgängliga och vackra utemiljöer. Med stigande ålder blir tillgången till primärvård allt viktigare. KFAB genomförde hösten 2012 en marknadsundersökning i Katrineholm. Syftet var att samla in önskemål om boende i Katrineholm. Undersökningen vände sig inte till någon särskild åldersgrupp men kan ändå tänkas säga en del om hur även äldre personer vill bo. 4 Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun del staden. Samrådsförslag hösten 2013.

5 (18) Majoriteten av de svarande vill bo i en hyresrätt i centrum eller på östra sidan av staden. Den service som de allra flesta vill ha nära sitt hem är en livsmedelsaffär, som andra alternativ väljs närhet till kollektivtrafik. I bifogad karta visar vi var serviceinrättningar och kollektivtrafik finns i Katrineholm idag. Boendeformer för äldre i Katrineholms kommun Följande boendeformer för äldre finns idag i Katrineholms kommun: Egen bostad hyresrätt, bostadsrätt och villa Seniorboende som en hyresrätt men riktat mot hyresgäster över viss ålder samt bostäder med bra tillgänglighet Trygghetsboende som en hyresrätt men riktat mot hyresgäster över viss ålder samt bostäder med bra tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler och personal Särskilt boende drivet av kommunen (krävs biståndsbeslut för att få bo här) - vårdboende - demensboende - korttidsboende - serviceboende I Katrineholms tätort finns idag 8 vård- och serviceboenden, 1 trygghets- och 4 seniorboenden. I kransorterna finns vårdboenden i Julita, Sköldinge, Valla och Björkvik. I bifogade kartor syns placeringen av nuvarande boenden. Tillgänglighet i Katrineholms kommun Flerbostadshus År 1985 genomförde Stadsarkitektkontoret en inventering av alla flerbostadshus i tätorten Katrineholm. Bland annat noterades om huset hade hiss eller inte. Med utgångspunkt av den undersökningen kan man bland annat räkna antalet hissbetjänade bostadslägenheter. De lägenheter som har skapats med hissbetjäning efter 1985 har lagts till i beräkningen. Tillgänglighet definieras i dessa fall som bostadslägenheter i flerbostadshus med tillgång till hiss eller belägna i markplan. I kransorterna finns ingen liknande kunskapsbas. Bedömningen är dock att det inte finns några ytterligare bostadslägenheter med hiss i privata flerbostadshus med undantag av fastigheten Granhammar 3:20 Rosenberg i Flodafors innehållande 12 lägenheter som KFAB sålde under 2013 till en privat hyresvärd. En del i den studie och utredning som genomfördes år 2008: Rapport 2008 Framtidens goda boende för äldre var att ta reda på hur många av lägenheterna som var tillgängliga utifrån om de går att nå dem med hiss eller att de ligger i markplanet.

6 (18) I tätorten fanns det (2008) 1784 tillgängliga lägenheter med hissbetjäning eller belägna i markplan (inklusive Igelkottens och Panterns servicelägenheter) i flerbostadshusbeståndet plus ett okänt antal småhus. För kransorterna var motsvarande siffra 117. Sedan undersökningen gjordes 2008 har 113 lägenheter byggts/byggts om och tillgänglighetsanpassats med hissbetjäning. (kv. Linnean, Siken, Rosenbusken, Kärnan). Inom en 5-års period planerar Katrineholms Fastighets AB respektive Tegelstaden Bygg AB att uppföra cirka 220 hissbetjänade bostadslägenheter i Katrineholms centralort. Totalt finns i Katrineholms kommun 8724 lägenheter i flerbostadshus. Lägenheter med hiss eller belägna i markplan, år 2014 (Tätorten Katrineholm) Område Antal lägenheter Väster 498 Norr 156 Öster 454 Centrum 789 Totalt i tätorten Katrineholm 1897 Lägenheter med hiss eller belägna i markplan, år 2014 (Kransorterna) Område Antal lägenheter Forssjö 12 Bie 10 Floda 12 (hiss) Strångsjö 23 Björkvik 16 Julita 29 Valla 15 Särskilda boenden i lägenhet (exklusive servicehusen Igelkotten och Pantern). Vårdboende Demensboende Korttidsboende Totalt I tätorten 140 102 40 366 Katrineholm I Kransorterna 69 15 Det finns alltså cirka 2380 lägenheter i flerbostadshus i Katrineholms kommun år 2014 som är hissbetjänade eller ligger i markplan. (År 2008: 2275 lägenheter).

7 (18) Inom en 5-års period torde siffran uppgå till minst 2600 hissbetjänade/ eller tillgängliga lägenheter i markplan, att tillgå i Katrineholms kommun. Det är cirka 30 procent av det totala antalet lägenheter i flerbostadshus. En avstämning har skett med kommunens arbetsterapeuter och bostadsanpassare angående tillgänglighetsfrågor i flerfamiljshusbeståndet. Deras åsikt är att om huset har hiss eller att lägenheterna ligger på markplan behöver inte betyda att huset och/eller lägenheterna är tillgängliga för en person med fysisk funktionsnedsättning. Entréer och trappuppgångar måste vara utformade så att rullator och rullstol kan ta sig fram. Ett flerbostadshus där tillgängligheten inte varit en parameter i planeringen kan ha en halvtrappa upp till hissen vilket omöjliggör för en person med rullstol att ta sig upp. Enligt arbetsterapeuterna finns både i tätorten och kransorterna flera bostadsområden med bebyggelse från femtio- och sextiotalen med tillgänglighetsproblem i entréer som skulle kunna gå att åtgärda med ganska enkla medel. Tydliga incitament finns därmed för att vidare utreda kommunens flerbostadshusbestånd ur ett tillgänglighetsperspektiv. Se förteckning över lägenheter med hiss eller på markplan i kartan för tätorten. Samhällsvinster av tillgänglighetsåtgärder Det finns samhällsekonomiska besparingar i att genomföra tillgänglighetsåtgärder som främjar kvarboende. Brytpunkten för när en tillgänglighetsinvestering går jämnt upp med kostnadsbesparingarna ligger på cirka 210 000 kr per lägenhet där det bor en person som är 65 eller äldre. 5 Den demografiska utvecklingen, som förutspår en kraftig ökning av antalet personer över 85 år, kommer att medföra stora ekonomiska utmaningar för den kommunala ekonomin. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar i en utredning att om ingenting görs behöver kommunalskatten höjas med 13 kr. 6 En strategi för att bemöta detta går ut på att höja välfärden i boendet för den äldre befolkningen för att därigenom minska behovet av vård- och omsorgsboende. I Katrineholms kommun ser kostnadsskillnaden ut så här mellan vård- och omsorgsboende och vård- och omsorgslösning i hemmiljö (Detta är en schablonberäkning): Kostnad per år och person Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgslösning i hemmiljö 425 000 kr 285 000 kr 5 Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre. FoU i Väst/GR och PWC 6 Framtidens utmaning, Framtidens långsiktiga finansiering. SKL, 2010.

8 (18) Insatserna på vård- och omsorgsboende respektive stöd i det egna boendet skiljer sig i omfattning och inriktning. Ovanstående kostnad per år är medelkostnaden för respektive boendelösning. Möjliga förbättringsåtgärder Trygghetsboenden Förutom tillgängligt boende i vanliga flerbostadshus kan ett mellanboende vara en bra lösning för att skjuta upp behovet av plats på särskilt boende. Den vanligaste typen av mellanboende idag är trygghetsboende. Det finns idag bostadsbestånd i Katrineholms kommun som skulle kunna omvandlas till trygghetsboenden. Med fler effektiva trygghetsboenden finns möjlighet att skjuta upp flytten till särskilt boende samtidigt som människor får en trygg boendemiljö med möjlighet till gemensamma aktiviteter. Vi bedömer idag att det inte är kommunens uppgift att tillhandahålla trygghetsboenden. Men det skulle vara ekonomiskt lönsamt om kommunen hade fler mellanboendeformer där de äldre kände sig trygga och kunde bo kvar i sin egen hemmiljö än vad de skulle gjort i ett ordinarie boende. Ett alternativ är att kommunen finansierar de gemensamhetslokaler som ska finnas i ett trygghetsboende, och/eller den värd som också finns som resurs vissa tider under veckan. I KFAB:s bostadsbestånd finns ett antal fastigheter som skulle kunna omvandlas till trygghetsboende, under förutsättning att någon vill bekosta ombyggnation, gemensamhetslokaler och trygghetsvärd. Totalt kan cirka 109 lägenheter hos KFAB göras om/ tillskapas för trygghetsboenden. Privata aktörer har under våren visat intresse för att starta trygghetsboenden i Katrineholm, både i tätorten och i några kransorter. Boverkets stöd till inventering av flerbostadsbeståndet Boverket har utlyst möjlighet för kommuner att söka stöd för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Syftet med stödet är att underlätta kommunernas beredskap och planering av bostadsförsörjningen. Vår bedömning är att Katrineholms kommun skulle ha stor nytta av att inventera sitt bostadsbestånd. En ansökan är inlämnad till Boverket den 24 mars. Tekniska hjälpmedel Det finns nya tekniska lösningar som ska underlätta ett kvarboende i den vanliga bostaden för äldre personer med kognitiva problem. Undersökningar visar att

9 (18) äldre generellt sätt inte är teknikrädda och att flera lösningar fungerar mycket bra för personer med demens och andra typer av funktionsnedsättningar. Huvudområden för teknikstödet är: Tillgänglighet, kommunikation, information, påminnelse samt trygghet och säkerhet. Exempel är bildportstelefon, bortalås som stänger av spis med mera när man låser och lämnar lägenheten, påminnelsepanel för öppna dörrar och fönster, smart nyckelbricka och så vidare. De nya lösningarna baseras ofta på bredbandsteknik. För att utveckla arbetet med tekniskt stöd i verksamheten i Katrineholms kommun, tog vård- och omsorgsförvaltningen fram en Strategi för vård- och omsorgsförvaltningens arbete med brukarnära Välfärdsteknologi, under våren 2013. Som start på det arbetet påbörjades ett projekt med Fjärrtillsyn. En kamera som på natten kan se, om den boende befinner sig i sin säng eller inte. Den här tjänsten är tänkt att erbjudas till personer med ett beviljat bistånd, Tillsyn natt, i hemtjänsten. Det planeras även tester av utrustning som kan förmedla både bild och ljud, till personer med beviljad hemtjänst. Att kunna lämna sitt eget hem och kunna ha hjälp med trygghet är ett stort behov. Förvaltningen kommer även där att på försök använda mobila trygghetslarm.

10 (18) Framtidsprognos Kommunens demografi För att kunna planera för framtidens behov och utbyggnad av särskilt boende behöver vi analysera prognosen för befolkningsutveckling. När vi undersöker framtidens åldersutveckling för att se behovet av vårdplatser i särskilt boende har vi gjort beräkningar utifrån två olika prognoser. Dels SCB:s prognos där Katrineholm har en förväntad befolkningsökning på 0,1 procent per år, och dels kommunens egen prognos där vi utgår från ett mål på 1 procents ökning per år fram till år 2030. Även om befolkningsmängden i stort kommer att se olika ut utifrån de olika alternativen skiljer sig inte gruppen äldre lika mycket åt. Oavsett ökningstakt står Katrineholms kommun, såsom stora delar av Sverige, inför stora utmaningar där den äldre befolkningen blir allt fler. Det som skiljer prognoserna åt mest är mängden befolkning i arbetsför ålder som ekonomiskt, i form av skatteintäkter, och rent praktiskt, i form av arbetskraft, ska ta om hand den äldre befolkningen som är i behov av vård och stöd. Enligt SCB:s prognos Redovisning av framtida befolkningsutveckling för Katrineholms kommun. Det finns idag ingen prognos uppdelad på kransortsnivå att tillgå. Ålder/ år 2013 2015 2020 2025 2030 2033 65-69 2287 2177 2080 2018 2075 2124 70-74 1662 1943 2021 1948 1904 1907 75-79 1282 1250 1734 1815 1770 1757 80-84 1054 991 1018 1422 1502 1498 85-89 720 711 672 703 999 1067 90-94 353 319 332 322 343 390 95~ 92 82 94 102 102 105 80~ 2219 2103 2116 2549 2846 3060 Totala befolkningen 32771 33019 33426 33797 34146 34200 Enligt kommunens befolkningsmål I översiktplanering finns ett scenario med 1% befolkningsökning per år. Det skulle för gruppen 80 år och äldre år 2030 innebära en ökning med 800 personer i jämförelse dagens situation. Enligt SCB:s prognos skulle ökningen bli 600 personer.

11 (18) Behovsinventering Efterfrågan av platser i särskilt boende Framtida behov av platser i vårdboende har nedan bedömts utifrån antalet 80- åringar och äldre genom att en rak framskrivning har gjorts utifrån dagens beläggningssituation och med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Jämförelse har gjorts med Stockholms och Linköpings bedömningar angående framtida efterfrågan av platser på det särskilda boendet. År Behov av antal platser utifrån 0,1 % befolkningsökning Förändring utifrån 2013 års platsbehov (0,1 %) Behov av antal platser utifrån 1 % befolkningsökning 2013 465 2015 442-23 2020 444-21 2025 535 + 70 2030 598 +133 633 +168 2033 643 +178 Förändring utifrån 2013 års platsbehov (1%) Ovanstående tabell visar att behovet av platser i vårdboende är oförändrat fram till år 2020. Under 2020-talet blir det ett stegrat behov av platser i vårdboende under denna tidsperiod behöver 150 platser tillföras. I början av 30-talet behövs ytterligare 50 platser. Detta bygger på en rak framskrivning. Vid 1 procents befolkningsökning blir platsbehovet 633 år 2030. I Sveriges Kommuner och Landstings rapport Bättre liv för sjuka äldre är bedömningen att antal dementa ökar till dubbelt så många som idag fram till år 2030. Det beror framförallt på allt fler kommer upp i de åldrar där demens är mer förekommande. I Katrineholm skulle det innebära att antalet brukare med förekomst av demens ökar med 50 brukare fram till år 2020 och med 120 fram till 2030. Denna beräkning tar dock inte hänsyn till om Katrineholm får en befolkningstillväxt eller inte. Tillgänglighetsanpassningar och matchningar av tillgängliga lägenheter till de som bäst behöver dem skulle kunna få fler äldre att kunna och vilja bo kvar i sitt ordinarie hem längre, även tillskapande av fler trygghetsboenden skulle kunna minska behovet av platser i särskilt boende. Utbyggnadsplan Utifrån ovan redovisade bedömning behöver under perioden 2020 2030 minst 133-168 nya platser tillföras i särskilt boende. Detta förutsätter att alla nuvarande särskilda boenden i kommunen har kvar sina nuvarande platser och att dessa vid behov renoveras och anpassas till framtidens behov. Vidare förutsätts att landstinget inte gör några strukturella nedskärningar i sin verksamhet som skulle kunna påverka platsbehovet på särskilt boende.

12 (18) Enligt uppdraget i kommunplanen ska förslag till lokalisering av nytt särskilt boende finnas med i utredningen. Ett tänkbart scenario är ett nybyggt särskilt boende (50 platser) färdigställt år 2018/2019 med hänsyn tagen till planarbete, programarbete kring det nya boendet och byggnation. Sedan behöver under 2020-talets första hälft ytterligare 50 platser tillkomma och andra hälften 2020- talet ytterligare 50 platser.

13 (18) Analys och handlingsplan - Förslag för framtiden Sammanfattande analys Kommunens befolkningsprognos visar att den stora ökningen av personer över 80 år kommer år 2025-2030 i Katrineholms kommun. Med kommunens egna befolkningsmål på 40 000 invånare till år 2030 kan den äldre befolkningen öka ännu mer. Generellt sätt för Sverige gäller att färre i arbetsför ålder ska försörja fler gamla. En rak framskrivning av behovet av platser i särskilt boende visar att det under 20-talet finns ett stegrat behov på totalt 150 platser. I början av 30-talet finns behov av ytterligare 50 platser. Detta kan bli en stor kostnad för kommunen (200 platser á 425 000 kr /år, samt kostnad för byggnation av nya boenden.) Genom åtgärder som att stimulera till nya mellanboenden och till ökad tillgänglighet i det nuvarande bostadsbeståndet kan behovet av platser i särskilt boende minskas eller skjutas framåt. Detta är positivt både för många individer som helst vill bo kvar hemma, om de kan ha en trygg och tillgänglig miljö, men också för den kommunala ekonomin. Kommunen behöver prioritera tillgänglighetsåtgärder i områden där det finns annan service och där lägenheterna är av en sådan typ att de är möjliga att få bra tillgänglighetsnivå på, till ett rimligt pris. Det är också viktigt att studera i vilka områden äldre bor, eftersom många som redan nämnts, gärna bor kvar i sin lägenhet eller åtminstone i närområdet. Kan kommunen stimulera till fler mellanboenden? Kan serviceboenden bli trygghetsboenden? Kan kommunen ge bidrag till personal i trygghetsboenden? Mellanboendeformer som exempelvis trygghetsboende har stort behov av god service i närområdet, genom till exempel mataffär och apotek. Nya flerbostadshus har god tillgänglighet men är förhållandevis dyra i hyreskostnad. Det behövs alternativ till dessa nya lägenheter i form av tillgänglighetsanpassade lägenheter i nuvarande bestånd och/eller en matchning av tillgängliga lägenheter mot personer med behov av dessa. För personer med stort vårdbehov behövs plats på särskilt boende. Detta boende behöver kännetecknas av god omvårdnad och trygghet. Denna typ av boende har inte nödvändigtvis behov av ett fullgott serviceutbud i närområdet eftersom många av de boende förlitar sig på den service de får på boendet. Lokaliseringen av denna typ av boende bör kanske snarare kännetecknas av vackra och/eller bekanta omgivningar.

14 (18) Handlingsplan Tillgänglighetsinventering av kommunens flerbostadshus Om fler personer ska kunna bo kvar i sitt ordinarie boende eller åtminstone i sitt ordinarie bostadsområde krävs bättre tillgänglighet i många av kommunens lägenheter. En inventering av flerbostadshus utifrån om lägenheterna ligger i markplan eller går att nå med hiss är gjord, men detta behöver inte alls innebära att lägenheterna är tillgängliga för en person med funktionsnedsättning. Det finns olika nivåer av tillgänglighet. I ett första skede är det intressant att se om lägenheten finns i ett hus där utemiljö och entré är så beskaffad att det går att ta sig in med rullator och rullstol. I många fall räcker det med ganska små tillgänglighetsanpassningar för att detta ska vara möjligt. Det är dock viktigt att konstatera detta. Om vi i stället börjar med anpassningar inne i lägenheterna och sedan konstaterar att de boende inte kan ta sig dit, har vi stora problem. Boverket har utlyst pengar för en sådan inventering. En ansökan till Boverket är inskickad där kommunen söker stöd för inventering under 2014/2015. Vi ser tre syften med en sådan inventering: 1. Planera för tillgänglighet Med tanke på kommande behov av tillskott av nya tillgängliga bostäder behövs inom ramen för det pågående arbetet med översiktsplanen en strategisk planering kring detta. Inventeringen skall ge ett underlag för detta. 2. Förbättra tillgängligheten i flerbostadshus I vår kommun bor många äldre i flerbostadshus med dålig tillgänglighet. Många av dessa äldre kommer förmodligen att bo kvar. Inventeringen skall ge underlag för hur tillgängligheten kan förbättras i detta bostadsbestånd och möjliggöra ett kvarboende för denna grupp äldre. 3. Förmedla tillgängliga bostäder Inventeringen skall visa var det finns tillgängliga bostäder i flerbostadsbeståndet som via en bostadsportal kan förmedlas till äldre som är i behov av att byta till en mer tillgänglig bostad. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår kommunstyrelsen besluta att genomföra en tillgänglighets-inventering enligt ovanstående riktlinjer. Inventeringen bekostas antingen av beviljat stöd från Boverket eller budgeteras för inför 2015. Samhällsbyggnadsförvaltningen samordnar inventeringen. Lokal omflyttning och matchning av bostäder (T-märkning) Om vi genom en tillgänglighetsinventering kan visa på vilka lägenheter i Katrineholms kommun som är tillgängliga, har vi större möjlighet att matcha dessa utifrån behov hos befolkningen.

15 (18) Tillgängliga lägenheter utifrån en gemensam norm skulle kunna märkas med en T-märkning 7. Fastighetsägarna i Katrineholm skulle tillsammans med kommunen kunna ha en speciell kö till tillgängliga lägenheter. Kommunen skulle kunna arbeta för att stimulera fastighetsägare till omflyttningar i sitt bostadsbestånd. En äldre person i behov av en tillgänglig lägenhet skulle kunna få möjlighet att flytta till en anpassad lägenhet på ett enklare sätt än idag. Kommunens webbplats skulle kunna förmedla de T-märka lägenheterna. Vårdoch omsorgsförvaltningens telefontjänst Äldreomsorgen Direkt skulle kunna fungera som kontaktyta för medborgare som har behov av stöd i att hitta en tillgänglig lägenhet. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår kommunstyrelsen besluta att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att bjuda in fastighetsägare till samarbete kring en gemensam T-märkning av bostäder och att en gemensam bostadskö för förmedling av tillgängliga lägenheter skapas. Vård- och omsorgsförvaltningen föreslås delta i arbetet. Stimulera till fler mellanboenden Kommunen bör vara positiv till aktörer som vill starta mellanboenden, exempelvis trygghetsboenden, i kommunen. Vår bedömning är att kommunen inte själv ska bygga några nya boenden av denna typ. En alternativ lösning är att kommunen går in och sponsrar en värd/värdinna till trygghetsboendet och/eller ekonomiskt står för gemensamhetslokalerna. Arbetsgruppen bedömer att Katrineholms kommun har förutsättningar att få bostadsföretag att vilja starta och driva trygghetsboenden utan finansiellt stöd från kommunen. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår kommunstyrelsen besluta att kommunen ställer sig positiv till privata aktörer som vill starta och driva trygghetsboenden i kommunen. Inget finansiellt eller personellt stöd lämnas från kommunen. Däremot kan kommunen bidra med ett kunskapsstöd. 7 Göteborgs stad har tagit fram verktyget T-märkning som används av fastighetsägare i regionen. http://www.boendeportalen.goteborg.se/

16 (18) Information till fastighetsägare om enklare tillgänglighetsanpassningar Kommunen bör höja kunskapen om tillgänglighet bland kommunens fastighetsägare. Vi har en stor roll att spela i att få fastighetsägarna intresserade av tillgänglighetsanpassningar i sitt bostadsbestånd. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår kommunstyrelsen besluta att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att samordna arbetet med att höja kunskapen hos kommunens fastighetsägare i tillgänglighetsfrågor. Vård- och omsorgsförvaltningen föreslås delta i arbetet. Utbyggnad av särskilda boenden Utredningen har studerat flera alternativa platser för byggnation av nytt särskilt boende i kommunen. Nedanstående två placeringar förordas av arbetsgruppen (utan inbördes ordning): Alternativ 1. Nybyggnation i anslutning till fastigheten Igelkotten 1, vid parkeringsområdet mot Linnevägen. Sammanbind nybyggnationen med befintligt äldreboende genom en förbindelse i markplan. Markutrymmet är begränsat vilket gör att boendet behöver byggas på höjden. För att åstadkomma ett 50-tal lägenheter behövs 6-7 våningar. Positivt med denna lokalisering är att läget är centralt. Det är enkelt för anhöriga som kommer med tåg att ta sig till boendet. Eftersom boendet byggs på befintlig parkering behöver parkeringsmöjligheter lösas. Att bygga till cirka 50 platser till det befintliga äldreboendet skapar en mycket stor anläggning. Detta är positivt då samordning torde vara möjlig kring personal, mat och så vidare. Men det blir ett stort komplex och det är viktigt att arbeta för en personlig och inbjudande miljö, både invändigt och utvändigt. Utrymmet för utevistelse är begränsat och behöver utredas. Läget vid Linnevägen är mycket attraktivt och vi har funderat över möjligheten att kombinera det särskilda boendet för äldre med ordinarie lägenheter speciellt anpassade till unga. Arbetsgruppen föreslår att om kommunstyrelsen väljer att gå vidare med alternativ 1, fortsatt utreda behov och möjlighet till utbyggnad av ungdomslägenheter i samband med nybyggnation. Kommunens översiktsplan för staden förespråkar en blandad bebyggelse där olika boendetyper och serviceinrättningar integreras.

17 (18) Det finns möjlighet att bygga ett hus som står för modernitet och nytänkande. 4-5 våningar skulle kunna rymma det särskilda boendet för äldre, och 2-3 våningar skulle kunna rymma ordinarie lägenheter för unga. Eventuellt skulle även en restaurang kunna inhysas, allt för att skapa en inbjudande och levande mötesplats. Se bifogad karta över tätorten, alternativ 1. Alternativ 2. Nybyggnation i anslutning till fastigheten Plogen 5, vid äldreboendet Strandgården. På denna lokalisering finns mer markutrymme vilket skapar möjlighet att bygga i 2 eller 3 plan. Det finns bättre förutsättningar till parkeringar och till en stimulerande utemiljö. Avståndet till centrum är längre än vid ovanstående alternativ. Även här finns problematik och fördelar med att bygga till befintligt äldreboende. Området kring Strandgården planeras även för byggnation av ordinarie boenden. Se bifogad karta över tätorten, alternativ 2. Arbetsgruppen har även övervägt möjligheter till nybyggnation på andra platser i kommunen. Vid Gersnäs (se karta över tätorten, alternativ 3) finns olika möjligheter till äldreboende, både att bygga ett 6-7 våningars hus, men också att bygga enplanshus. Dock finns vattenproblematik i området som gör att byggnationen kan bli svår och kostsam. Även Backavallen (se karta över tätorten, alternativ 4) har figurerat som alternativ plats. Här pågår en utredning av hur området ska utvecklas framåt och tankar finns på ett blandat område med flera typer av boendeformer och verksamheter som exempelvis förskola. På sikt skulle kanske detta kunna lämpa sig för en särskilt boende. Fastigheten Skogsbrynet 2, vid äldreboendet Furuliden har diskuterats, men detta ses som ett attraktivt utvecklingsområde för övriga bostäder varav vi inte föreslår utbyggnad där. I kransorterna finnas behov inom de närmsta åren att renovera nuvarande särskilda boenden. I samband med detta skulle det kunna bli aktuellt att utöka antalet platser på något boende. Detta måste dock utredas ytterligare så att det blir ekonomiskt hållbart. Utifrån den historiska befolkningsutvecklingen i kransorterna bedömer vi inte att det finns behov av nya boenden. Nuvarande boenden går att se i bifogad karta över kransorterna.

18 (18) Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår kommunstyrelsen besluta om byggnation av alternativ 1 eller alternativ 2, enligt ovanstående beskrivning. Fortsatt arbete inför nytt boende När beslut tagits om lokalisering av nytt boende bör följande uppdrag ges: Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår kommunstyrelsen att besluta att: samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en detaljplan för berört område. Katrineholms Fastighets AB får uppdraget att projektera för boendet. investeringsmedel avsätts i budget för 2016/2017/2018 (beroende på när arbetet sätts igång). En arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att utreda behovet av utbyggnad och/eller renovering av boenden i kransorterna. KLF samordnar gruppen. Tidplan Maj 2014 September 2016 December 2016 Beslut fattas om var ett särskilt boende ska byggas En detaljplan för området är framtagen Bygglov (kan påbörjas parallellt med detaljplanen) 2017-2018 Byggnation (produktionstid ca 2 år)