MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår även i denna försöksserie. Av de 6 försök som lades ut i höstas har alla tröskats men fyra försök kasserats efter skörden på grund av höga CV, felbehandlingar och i princip ingen skördeökning i kvävestegen. Kvar är två försök med egentligen bara ett försök med skördar i det normala. Vi ser ingen omkullkastning av sorternas avkastningsförmåga på grund av torkan, de sorter som avkastar mest är fortfarande, Torp, Hereford och Mariboss. Sorternas placering i proteinhaltsindelning är också desamma som tidigare år. Däremot är proteinhaltsnivåerna högre än tidigare år, framförallt för lågproteinsorterna. De utpräglade fodersorterna Hereford, Torp och Mariboss har lägst Proteinhalt. Medan Linus och Praktik har högst. Vid 2016 års resultat kunde vi dela upp sorterna i 3 grupper Hög, medel och lågprotein. I år har vi i princip samma uppdelning, men det har blivit något mindre tydligt. Linus var inte med 2016 och verkar kvala in som ett högproteinvete. L7-150 A+C Led Sort LED Sort 1 Ellvis 6 Brons 2 RGT Reform 7 Julius* 3 Torp 8 Ceylon 4 Mariboss 9 Hereford 5 Praktik Linus *Julius struken på grund av ett undermåligt försöksutsäde. FÖRSÖKSUPPLÄGG Försöket består av sorter med en kvävestege 0, 180, 240, kg N/ha. Nollruteinformation hämtas ifrån skydden. Svampbehandling som sortförsöken. Försöken tillväxtregleras med 0,4 Moddus M. Hela Försöket övergödslas med kg PK -21. RESULTAT Varmt och torrt Årets extrema väder har gjort att två av sex försök har fått kasseras på grund av höga CV och 2 av försöken är inte med i någon sammanställning på grund av brådmognad. Kvar blir två försök. Proteinhalt Det är tydligt att torkan har gjort att veten har brådmognat i år eller att kvävet inte har kommit veten till godo. I de försök som kasserats i serien i år, ser vi att proteinhalterna i många fall inte orkar över 9 % oavsett kvävenivå och sort. Gödslingsplan. L7-150 Led Tidpunkt Medel N/ha Totalt kg N/ha A Tidig vår NS 27-4 30 Normal NS 27-4 60 0 DC 37-39 Kalksalpeter 30 B Tidig vår NS 27-4 45 Normal NS 27-4 90 180 DC 37-39 Kalksalpeter 45 C Tidig vår NS 27-4 60 Normal NS 27-4 0 240 DC 37-39 Kalksalpeter 60 D Tidig vår NS 27-4 75 Normal NS 27-4 150 DC 37-39 Kalksalpeter 75 SVERIGEFÖRSÖKEN 2018 MELLANSVERIGE 7
mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se Men i de två försök som haft ett något mer drägligt klimat i år och där skördarna blivit relativt normala ser vi samma bild som tidigare år. Högst proteinhalt har Praktik. Lägst har de utpräglade foder/stärkelse sorterna Mariboss, Torp och Hereford. Se figur 1. Högproteinsorterna når i år sin optimala kvävegiva på % proteinhalt, Lågproteinsorterna vid % och medelproteinsortern vid %. Vilket är cirka 1% högre proteinhalt än de försök som legat 2016 och 2017. Vilket säkert kan förklaras med att även i de två försök som vi har med i sammanställningen har proteinhalten gynnats på bekostnad av skördepotentialen. Se figur 2. 9 0 180 240 Ellvis RGT Reform Torp Mariboss Praktik Brons Hereford Linus Figur 1. Seriesammanställning 2018, 2 försök. Proteinhalten vid de olika gödslingsnivåerna och sorterna. Praktik och Linus i topp. Hereford, Mariboss och Torp i botten. L7-150. 250 205 2 193 197 190 187 185 2 196 218 224 215 215 224 207 174 181 2 218 209,5 150,5 0,5 50,5 0 Ellvis RGT Torp Mariboss Prak k Brons Hereford Linus Reform Fodervete Brödvete Stärkelsevete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete Figur 2. Två försök 2018. Optimal kvävegiva respektive proteinhalt vid optimum. Diagrammet visar att det är skillnad mellan sorternas proteinhalt vid optimal kvävegiva. L7-150. L7-150. 8 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018
Tabell 1. Seriesammanställning 2018, 2 försök. Ekonomisk optimal kvävegiva, skörd Nettoekonomi, och proteinhalt vid optimum. Bäst ekonomi att odla RGT Reform till Brödvete 2018. L7-150 Sort Kväve* kg N/ha Skörd Netto vid optimum Proteinhalt kg/ha Rel.tal kr/ha Rel.tal Rel.tal** kg/ha Rel.tal Brödvete Ellvis 2 386 0 655 0 0,4 0 Stärkelsevete RGT Reform 197 618 2 090 4 4,3 4 Praktik 224 605 2 819 2 2,2 2 Brons 224 521 1 717 1 1,5 1 Linus 218 429 0 662 0 0,9 3 Ellvis 274 0 016 0 94,2 0 RGT Reform 190 557 3 5 5 99,2 0 Torp 185 497 2 553 5 99,1 91 Mariboss 196 850 6 688 7 0,4 93 Praktik 215 528 2 7 1 95,1 7 Brons 207 373 1 053 0 94,3 1 Hereford 181 696 4 877 9 2,3 93 Linus 209 355 1 024 0 94,7 4 Fodervete Ellvis 205 320 0 9 206 0 86,3 0 Eget foder med proteinersättning RGT Reform 193 585 3 9 606 4 90,3 0 Torp 187 515 2 9 588 4 90,1 91 Mariboss 2 028 7 9 886 7 93,6 94 Praktik 218 555 2 9 337 1 88,1 7 Brons 215 447 1 9 248 0 87,4 1 Hereford 174 644 3 9 850 7 92,2 91 Linus 2 364 0 9 206 0 86,8 4 Ellvis 223 457 0 491 0 98,5 0 RGT Reform 2 716 2 898 4 2,5 0 Torp 256 909 4 670 2 0,4 99 Mariboss 241 215 7 842 3 2,8 94 Praktik 224 605 1 659 2 0,2 5 Brons 223 5 1 559 1 99,5 0 Hereford 299 188 7 597 1 99,4 99 Linus 217 422 0 505 0 99,9 3 SVERIGEFÖRSÖKEN 2018 MELLANSVERIGE 9
Ekonomisk Optimalkvävegiva Bästa Netto fick vi 2018 genom att odla RGT Reform som brödvete. Linus hade ett bra år 2017, men har inte kommit upp i de skördarna på de två försök som ligger bakom årets siffror. Den ekonomiska utvärderingen har i detta fallet gjorts genom att beräkna optimum. Detta görs utan en nollpunkt eftersom det saknas ett ogödslat led i försöket. Optimala skördar för Bröd, Stärkelse, Fodervete samt fodervete med proteinreglering syns i tabell1. Det är inte alltid att en hög skörd är detsamma som ett högt Netto. Beräkningarna är gjorda på sammanställning av 2 försök 2018. Vi har med dessa försöken fått fler parametrar att jämföra sorterna med varandra. Att jämföra sorterna vid sitt optimum ger en bättre bild av hur de fungerar i praktiken. För proteinreglerat vete har proteinreglering på 5 öre per 1% protein använts. Den optimala kvävegivan har tidigare år varit ganska stabil med proteinhalter för Lågproteinsorterna Mariboss, Torp och Hereford under,5%. I år är alla sorters proteinhalter högre än tidigare och så även med dessa sorter. Tidigare har vi även noterat att de sorterna som har hög proteinhalt vid optimum även utmärkt sig med att de inte ändrar den optimala proteinhalten oavsett om det ska avräknas som bröd eller stärkelsevete. Detta beror på att de sorterna i första hand fokuserar på proteinhalt och i andra hand på skörd. Medan de andra sorterna gör tvärtom. Detta är framförallt tydligt för sorten Praktik och det är också mest tydligt i sammanställningen med de försöken som ha låg proteinhalt. Här är det dessutom fler sorter som uppför sig likadant, till exempel Ellvis och RGT Reform. När proteinhalten får en premie så ger det en högre optimal kvävegiva. Vilket gör att om vete ska odlas till egna grisar ska man välja sorter med hög proteinhalt och gödsla den som brödvete. SERIESAMMANSTÄLLNING 2016-2018 De sorter som ingår i sammanställningen är: Ellvis, RGT Reform, Torp, Mariboss, Praktik, Brons, Julius och Hereford. Det samlade materialet ger stöd för att det finns skillnader i proteinhalt vid optimum mellan sorter. Tittar man på optimalkvävegiva till fodervete och proteinhalten vid optimum får vi en tydlig uppdelning i tre kategorier. Sen verkar en del sorter kunna hoppa lite mellan kategorierna. Det är tydligt att Torp och Hereford har en låg proteinhalt vid optimum. Medan sorter som framförallt Praktik alltid har en hög proteinhalt. Mellanproteinsorterna Brons, Ellvis och RGT Reform är de sorter som mest fluktuerar vid optimum. Samma sak gäller för skördarna men där är förhållandet det omvända med högst skördar på de sorter med låg proteinhalt. 150 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018
Protein % av Ts,5,5,5,5 9,5 9 0 180 240 Ellvis Reform Torp Mariboss Prak k Brons Hereford 0 Figur 3a. Seriesammanställning 2016-2018, Sex försök med Låg Proteinhalt. Proteinhalten vid de olika gödslingsnivåerna och sorterna. Praktik och Ellvis i topp. Hereford, Mariboss och Torp i botten. Julius 2018 är predikterade enligt Yates teknik. L7-150.,5,5,5,5 9,5 9 0 180 240 Ellvis Reform Torp Mariboss Prak k Brons Hereford 0 Figur 3b. Seriesammanställning 2016-2018, 6 försök med Hög proteinhalt. Proteinhalten vid de olika gödslingsnivåerna och sorterna. Praktik och Ellvis i topp. Hereford, Mariboss och Torp i botten. Julius 2018 är predikterade enligt Yates teknik. L7-150. SVERIGEFÖRSÖKEN 2018 MELLANSVERIGE 151
350 299 299,5 250 150 2 2 206 199 230 230 243 249 235 208 2,5,5 0 50,5 0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Fodervete Brödvete Stärkelsevete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete Figur 4 a. Seriesammanställning 2016-2018, Sex försök med låg Proteinhalt. Optimal kvävegiva respektive proteinhalt vid optimum. Diagrammet visar att det är skillnad mellan sorternas proteinhalt vid optimal kvävegiva. Julius 2018 är predikterade enligt Yates teknik. L7-150. 250 240,5 173 181 172 170 170 163 160 174 170 186 193 190 164 160 160 173 168 175 181,5 150 0 50,5,5 0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Fodervete Brödvete Stärkelsevete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete Figur 4b. Seriesammanställning 2016-2018, Sex försök med Hög proteinhalt. Optimal kvävegiva respektive proteinhalt vid optimum. Diagrammet visar att det är skillnad mellan sorternas proteinhalt vid optimal kvävegiva. Julius 2018 är predikterade enligt Yates teknik. L7-150. 152 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018