Handlingsplan Jämställd regional tillväxt 2019

REGION DALARNAS, Handlingsplan Jämställd regional tillväxt 2019 Handlingsplanen framtagen av: Lena Aune Olsgård AB Elin Norrgård Region Dalarna, Tillväxtenheten Falun, november 2018 0

Bakgrund Region Dalarna har under perioden 2016 2018 bedrivit projektet Jämställd regional tillväxt i Dalarna 1, som med medel från Tillväxtverket genomfört en rad utvecklingsinsatser för att skapa en jämställd fördelning av regionala tillväxtresurser och en jämställdhetsintegrerad styrning av det regionala utvecklingsuppdraget. Nedan följer en kort sammanfattning av de centrala delarna i projektets utvecklingsarbete. En mer utförlig redogörelse för projektets genomförande och måluppnåelse redovisas i slututvärderingen samt i slutrapporteringen 2 för projektet. Ett genomgående mål är att jämställdhet ska vara en integrerad del av allt regionalt tillväxtarbete och prägla arbetssätt, rutiner analyser och uppföljningar. För att uppnå detta tar projektet JRT sin utgångspunkt i två prioriterade inriktningar. Den första prioriteringen benämns Ett inkluderande ledarskap som gör skillnad. Prioriteringen syftar till att skapa ett systematiskt ledningsarbete som omfattar jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv, av regionala strategier och program av innovationsarbetet, stärkt entreprenörskap och kompetensförsörjning. Målet för den första prioriteringen är att 2018 ska det regionala ledarskapet ha intresse, engagemang och handlingskraft för jämställd regional tillväxt utifrån ett intersektionellt perspektiv. Den normkritiska värdegrunden ska vara tydlig i strategiska dokument och handlingsplaner samt då dessa omsätts. Det intersektionella perspektivet omfattar tre av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnicitet och ålder. Detta eftersom de övriga är allt för svåra att kvantitativt synliggöra på ett genomförbart och rättvisande sätt. Ett annat mål är att regionens utvecklingsresurser fördelas likvärdigt mellan kvinnor o män (kvinno-, respektive mansdominerade branscher). Bedömningen är att lärande är nyckeln till att målen ska uppnås. Inom ramen för denna prioritering har därför ett stort antal aktiviteter och insatser för ökat lärande, genomförts, så kallade lärpaket. Vissa har varit inriktade på mer specifika frågeställningar kopplade till vissa utvecklingsområden, som ex entreprenörskap, innovation, infrastruktur, kommunikation etc. Medan andra har varit mer generella och öppna för grupper utan förförståelse. Ett viktigt resultat av projektets lärande insatser är att man uppnått ett inkluderande arbetssätt där jämställhet, integration och ungdomsfrågor är mer sammanflätade och inte längre betraktas som separata processer (stuprör). En lärandeplan har tagits fram där jämställdhet och intersektonalietet är integrerade. Den ska dels svara mot behovet av utvärdering och lärande utifrån Dalastrategin Dalarna 2020 och dels ge riktlinjer för analys, uppföljning och utvärdering av det regionala tillväxtarbetet kopplat till fördelning av 1:1-medel. Nya rutiner för en jämställd och jämlik fördelning av projektmedel har tagits fram. Ambitionen var att öppna upp för nya grupper och branscher, förbättra för de befintliga aktörerna att bedriva jämställda projekt samt att utarbeta en bättre beredningsrutin där jämställdhet och integration tydliggörs och analyseras i tillväxtarbetet. En processbeskrivning är utformad, diskuterad och förankrad. 1 Hädanefter kallat Projekt JRT 2 Slutrapporten kommer att lämnas in till Tillväxtverket den 8 nov 2018. 1

I samarbete med Länsstyrelsen Dalarna har en ny rutin utarbetats för att erbjuda mikrostöd till personer med utländsk bakgrund. De nya rutinerna för projektfinansiering respektive mikrostöd ska implementeras i Region Dalarnas och Landstinget i Dalarnas rutiner. Detta är viktiga underlag för verksamhetsövergången då Region Dalarna övertar ansvaret för företagsstöden. Det andra prioriterade området Veta mer, följa upp och lära vår drivkraft för förändring, är inriktat på att skapa en kunskapsinfrastruktur för kontinuerligt arbete med analys, kartläggning, omvärlds- och nulägesbeskrivningar. Ett antal kartläggningar har tagits fram, tex fördelning av projektmedel, förutsättningar för företagare med utländsk härkomst och analyser av arbetsmarknads och utbildningsfrågor. Sammantaget har projektet JRT bedrivit ett intensivt kunskapshöjande arbete som skapat en viktig plattform för det fortsatta arbetet med att uppnå målet om ett ledarskap som gör skillnad. Projektet har också tagit fram kunskapsunderlag och förslag på nya arbetssätt som är viktiga underlag för det fortsatta arbetet. Projektet JRT har på många sätt uppnått de resultat som förväntades. Handlingsplanen för 2019 är inriktad på ett antal områden som lyfts fram som särskilt viktiga att utveckla utifrån de tidigare erfarenheter och underlag som tagits fram under projektet JRT. I den nya organisationen kommer en regional utvecklingsförvaltning inrättas, under vilka större delarna av nuvarande region Dalarnas verksamhet kommer att vara placerad. Denna handlingsplan fokuserar på den verksamhet som kommer att vara organiserad under regionala utvecklingsförvaltningen. Handlingsplanen är framtagen av konsult Lena Aune Olsgård AB i nära samarbete med ledning och medarbetare på Region Dalarna. Genom processmöten och djupintervjuer har ett antal utvecklingsområden identifierats: 1. Stödfunktion för hållbarhetsintegrering 2. Fortlöpande arbete med Dalastrategin 3. Projektfinansiering 4. Uppföljning och analys 5. Entreprenörskap och näringslivsutveckling 6. Forskning och innovation 7. Kompetensförsörjning och arbetsmarknad 8. Infrastruktur 9. Företagsstöd En utförlig genomgång av aktiviteter inom respektive områden presenteras under rubriken Aktiviteter 2019. 2

För att säkerställa att handlingsplanens intentioner genomförs och följs upp som en del av det ordinarie arbetet ska de olika aktiviteterna kopplas till de övergripande mål och aktiviteter som ingår i verksamhetsplanen för 2019. Detta är ett första och avgörande steg i att integrera jämställdhet i tillväxtarbetet och skapa effekter på längre sikt. Istället för att jämställdhetsarbetet beskrivs med ett komplementärt perspektiv gentemot det reguljära tillväxtarbetet, kommer en integrering i verksamhetsplaneringen att ställa tydligare krav på jämställdhetsarbetets genomförande, uppföljning och rapportering av ansvarig inom respektive verksamhetsområde. Effekten förväntas vara att hela verksamhetsplanens aktiviteter och mål är jämställdhetsintegrerade. Genom att perspektivet genomsyrar hela verksamheten skapas också förutsättning för att jämställdhet ska fungera som både medel och mål för tillväxt. Effekter Utmaning Aktiviteter Se under rubriken Övergripande aktiviteter Resultat Handlingsplan för jämställd tillväxt integrerad i verksamhetsplan Jämställdhetsintegrerad verskamhetsplan Jämställdhet är en hävstång för tillväxt Integerera jämställdhet i det ordinarie tillväxtarbetet Mål och syfte Region Dalarnas övergripande mål för en jämställd regional tillväxt är att främja en jämställdhetsintegrering som även tar hänsyn till etnicitet och ålder i det regionala tillväxtarbetet, och som ska leda till hållbara och synliga resultat i den ordinarie verksamhetsredovisningen. 3 Effekten av detta arbete väntas synliggöra att jämställdhet är en hävstång för tillväxt. Målet för 2019 är att genomföra ett antal strategiskt viktiga aktiviteter som handlar om implementering och vidareutveckling utifrån det tidigare arbete som bedrivits i projektet JRT. 3 Handlingsplan Jämställd Regional Tillväxt i Dalarna 2016 2018 3

Aktiviteter 2019 Region Dalarna kommer under år 2019 att bilda region. Ett förberedande arbete har bedrivits under 2018 som föreslår nya organisatoriska förutsättningar avseende jämställdhet och hållbarhet i det regionala utvecklingsuppdraget. 1. Stödfunktion för hållbarhetsintegrering Med utgångspunkt i Agenda 2030 ligger ett förslag om att bilda en stödfunktion för att integrera hållbarhetsperspektiven i det regionala utvecklingsarbetet. Detta innebär såväl utmaningar som möjligheter för hur jämställdhetsarbetet kommer att lyckas få genomslag. Utmaningarna innebär att perspektiven jämställdhet och intersektionalitet integreras under hållbarhets-paraplyet och riskerar därmed att marginaliseras till förmån för andra perspektiv. Å andra sidan innehåller begreppet hållbarhet en utvecklad kunskap om den sociala dimensionen av hållbarhet, vilket innefattar jämställdhet som en central del. Genom Agenda 2030 får den sociala dimensionen ytterligare legitimitet. Stödfunktionen ska fungera som expertstöd när det gäller integreringen av hållbarhetsperspektivet inom alla utvecklingsområden och bidra med perspektiven i framtagandet av exempelvis policys och handlingsplaner. I och med att en ny organisation för hållbarhetsfrågorna troligtvis kommer att inrättas, kommer också verksamhetsplaneringen att förändras. Den nya stödfunktionen för hållbarhet kommer med stor sannolikhet få egna verksamhetsmål. Strukturen som vi bygger i denna handlingsplan kan därmed delvis påverkas. På aktivitetsnivå ser vi redan nu några viktiga uppgifter som stödfunktionen bör ansvara för: Utveckla forum för fortsatt lärande Inför ovanstående analyser behövs också en beredskap för att diskutera olika målkonflikter som blir synliga då jämställdhet och andra maktperspektiv lyfts fram. Det är viktigt att inte ducka för dessa konflikter utan istället skapa forum för diskussion och lärande så att de prioriteringar och beslut är välgrundade och genomtänkta. Ett förslag är att hålla återkommande korta lärseminarier som lyfter fram målkonflikter inom specifika områden. Kommunicera arbetet internt och externt Det lärande som framkommer behöver kommuniceras. Här kommer till exempel den sk Analyswebben (se nedan), att ha en viktig funktion. Inför regionbildningen är det viktigt att planera för i vilka interna och externa kanaler informationen ska spridas. En särskild utmaning ligger i att kommunicera den komplexa helhet som arbetet för ett hållbart samhälle innebär och främja ett sektorsövergripande angreppssätt där olika perspektiv hanteras och där samverkan och ansvarsfördelning sker effektivt. Stödfunktionens roll blir att koppla dessa aktiviteter till de olika sakfrågor som behandlas i de olika utvecklingsområdena som listas nedan. 4

2. Fortlöpande arbete med Dalastrategin Skapa en jämställdhetsintegrerad RUS-process Region Dalarnas uttalade ambition är att RUS ska vara en levande process, snarare än ett färdigt dokument. Denna vilja ger goda förutsättningar för kontinuerligt lärande kring jämställdhetsintegrering och kontinuerlig uppföljning av jämställdhetsintegrerade insatser. Att arbeta med RUS som en cyklisk process innefattar inkludering i alla delar. I allt från mobiliserings och planeringsfasen, dialog och skrivfas till uppföljning och kommunikation. Användningen - och analysen könsuppdelad statistik är här en central del i arbetet. I denna process är det viktigt att hålla en analytisk nivå och inte vika för de målkonflikter som kommer att aktualiseras. Det behöver avsättas tid och utrymme för att diskutera dessa konflikter genom olika forum för lärande, för att åstadkomma välgrundade beslut. Ett resultat av denna process är att de övergripande mål som fastställs kommer att vara jämställdhetsintegrerade och uppföljningsbara. En viktig del i processen är kommunikationen som behöver vara tillgänglig och inkluderande för alla grupper av människor. Mål: RUS-processen är jämställdhetsintegrerad Aktiviteter: Seminarier och processtöd med fokus på jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv i RUS-processens alla faser: Planering och mobilisering av RUS-processens genomförande. (Målgrupp RUA m fl) Lärseminarier kring målkonflikter som synliggörs under genomförande av dialoger och i skrivprocessen. (Målgrupp alla aktörer som deltar i RUSarbetet) Ta fram en kommunikationsplan för det fortlöpande arbetet i RUSprocessen, där olika målgrupper utifrån tillgänglighetsperspektivet deltar i att ta fram planen. Bedriva kommunikationsarbete på ett proaktivt och inkluderande sätt. Indikatorer: Antal deltagarna som deltar i de olika lärseminarierna. Antal representanter från samarbetsaktörer som deltar i del olika lär seminarierna. Antal målgrupper som har inkluderats i framtagandet -och spridningen av kommunikationsplanen. 5

3. Projektfinansiering - Implementera metoder och verktyg för en jämställd och jämlik projektmedelsfördelning. Inom ramen för projektet JRT har kraven för sökande förbättrats vilket lett fram till att otillräckliga ansökningar inte längre passerar. Projektsökande har därmed höjt sin ambitionsnivå i hur de beskriver sitt arbete med jämställdhetsintegrering. För att kunna mäta effekten av detta behöver uppföljningsbara indikatorer utvecklas. Ett arbete har genomförts för att skapa systematik i handläggningen, vilket resulterat i att det nu finns rutinbeskrivningar. 4 Nu behöver dessa omsättas i praktisk handling, från projektidé till ansökan, beredning och slutligen uppföljning. En handbok inför ansökan är i princip färdigställd och behöver kommuniceras ut till potentiella sökande. Ett annat utvecklingsområde är att arbeta mer aktivt för att hitta aktörer som normalt inte söker projektfinansiering. Här behöver kommunikationsarbetet utvecklas så att det blir inkluderande till många fler målgrupper. För att nå framgång i detta arbete behöver olika frågor redas ut; vilka är de nya aktörerna, och hur når man dem, vad förväntas de bidra med och vilka metoder behövs för att de skall söka medel? Ett mer systematiskt arbete kring dessa frågor behöver prioriteras till exempel genom en förstudie. Samtidigt behöver flera av de befintliga aktörerna ett ökat stöd för att jämställdhetsintegrera sina projekt. Ökat kravställande och samtidigt stöd i form av coachning/workshops ska erbjudas för ett mer systematiskt jämställdhetsarbete i det praktiska arbetet i de projekt som pågår. I detta sammanhang är det viktigt att sprida fördjupad kunskap om hur könsuppdelad statistik kan analyseras. För att arbetet inte ska tappa fart är det även inom detta område nödvändigt att planera för kontinuerligt lärande. Diskussion kring målkonflikter som kan uppstå vid olika prioriteringar behöver vara en stående punkt på agendan vid beredningsmöten. Mål: En jämställd och jämlik projektmedelsfördelning Aktiviteter: Genomföra en förstudie för att identifiera nya aktörer. Implementera rutiner och verktyg för bedömning, handläggning och uppföljning. Färdigställ handboken för sökande. Uppdatera hemsidan för att underlätta för sökande inklusive publicera handboken. Anordna lärtillfällen för projektägare och potentiella projektägare om horisontella kriterier. Indikatorer: Antal nya aktörer som har identifierats Antal nya aktörer som har sökt medel Antal coachande stöd som har genomförts till befintliga projekt 4 Se Slutrapport Processtöd Jämställd regional tillväxt, Anna-Lena Gull, Innordica Design 2018-05-29 6

Antal målkonflikter som diskuterats vid olika prioriteringar och förslag till beslut. 4. Uppföljning och analys Att skapa en kunskapsinfrastruktur för lärande och som underlag för analys spelar en viktig roll för ett långsiktigt arbete för jämställd regional tillväxt. I projektet JRT var målsättningen att kunskap i form av statistisk kartläggning och analys ska tillgängligöras på en websida, Analyswebben. Det statistiska analyserna ska vid sidan om jämställdhetsperpsektivet byggas vidare med integration och analyser om ungdomars förutsättningar. Analyswebben kan användas för uppföljning för övergripande styrning och ledning och kan utvidgas till ytterligare områden som hör till styrning och ledning för ett hållbart Dalarna. Analyswebben kan utvecklas till att omfatta även andra regioner som också ska arbetar med kartläggning och analys. Ett genomgående tema inom alla utvecklingsområden som identifierats är att användandet av könsuppdelad statistik behöver utvecklas såtillvida att det behövs ett fördjupat arbete med att analysera och förstå de könsmönster som statistiken ofta visar. Orsaken till varför mönstren ser ut som de gör, och om det finns anledning att ändra dessa mönster behöver förtydligas och bidra till en djupare förståelse än att endast ändra numerären i förhållandet mellan kvinnor och män. Publiceringen av Analyswebben har av tekniska skäl fördröjts, men ska pubsliceras inom kort. Det återstående arbetet innebär att fylla denna plattform med innehåll. Det är samtidigt nödvändigt att planera för ett långsiktigt och kontinuerligt underhåll så att informationen är uppdaterad. Här kommer det att behövas tillsättas resurser för att innehållet på webbplatsen ska göras användbar. Likaså behövs resurser för att kommunicera webbens användningsområden. Vid sidan om de underlag som tagits fram inom ramen för arbetet med jämställd regional tillväxt 5, är QGIS-verktyget ett intressant verktyg som kan tillföra analys av till exempel pendlingsmönster bland kvinnor och män utifrån såväl härkomst som ålder. Mål: Analyswebb publicerad, kommunicerad och använd Aktiviteter: Fylla Analyswebben med innehåll Lärtillfälle och spridningsseminarier i hur webbsidan ska användas och kommuniceras. Enkätundersökning genomförs i slutet av 2019 som undersöker hur många aktörer som använt Analyswebben. Långsiktig plan för kontinuerligt underhåll är upprättad. Utveckla arbetet med könsuppdelad statistik Indikator: Antal utvecklingsarbeten (såväl internt som av andra aktörer) har använt underlag från Analyswebben Långsiktiga planen för underhåll är resursatt fram tom 2025 5 Se Slutrapport för projekt JRT 7

5. Entreprenörskap och näringslivsutveckling - Arbeta vidare med det intersektionella perspektiven inom det företagsfrämjande systemet. Region Dalarna har genom åren arbetat aktivt med att införliva genusperspektivet inom det företagsfrämjande systemet. En rad olika projekt och utvecklingsarbeten har bidragit till att öka kunskapen om olika villkor för kvinnor och mäns företagande samt att synliggöra de skilda förutsättningar som finns inom olika branscher, i olika företagsformer och affärsmodeller. Liknande hinder finns för kvinnor och män med utländsk bakgrund och för unga kvinnor och män som driver företag. Ett fortsatt arbete med inriktningarna i strategin Öppna upp, med fokus på det intersektionella och normkritiska perspektivet, behöver utvecklas för att bredda förståelsen. Mål: Alla företagsfrämjande aktörer har relevant kunskap om bredd av branscher, inklusive framväxande och tjänstebaserade branscher samt företagsformer och affärsmodeller, så att företagare främjas på likvärdiga villkor. Aktiviteter: Fortsatt samarbete med Högskolan i Dalarna kring utbildningen; Bemöta, bedöma, berika: Ett normkritiskt perspektiv på genus och mångfald för utveckling och innovation i företag. Föra en fortsatt dialog med företagsfrämjare kring jämställdhet och intersektionalitet Extern utvärderare följer upp hur företagsfrämjare arbetar med jämställdhetsperspektiv på effektnivå. Se över de överenskommelser och ägardirektiv som finns med olika företagsfrämjande organisationer som Region Dalarna är ägare till. Indikatorer: Antal företagsfrämjare som har genomfört utbildningen under 2019. Andel kvinnor och män utifrån härkomst och ålder som driver företag 6. Forskning och innovation Utveckla kunskapen kring intersektionalitet och utveckla arbetet med platsinnovation Det finns ett behov av att bredda innovationsbegreppet. Uppfattningen av vad som är innovation behöver också innefatta exempelvis sociala innovationer. I projektet JRT inleddes ett arbete för utvecklandet av platsinnovation 6. Två workshops på temat innovation genomfördes med deltagare som oftast inte brukar vara involverade i innovationsprocesser. Målgruppen var olika grupper av nyanlända, ungdomar och kvinnor som är verksamma inom konsthantverk och annat skapande entreprenörskap. Insatsen aktualiserade behovet av fortsatt stöd för att dessa och andra nya grupper ska gå vidare med innovationsarbetet. Kunskapen om att det finns finansieringsmöjligheter behöver öka samt kompetensen i hur det går till söka 6 Platsinnovation väver samman de komponenter, målgrupper och utvecklingsområden som är centrala för att en plats ska upplevas som attraktiv i ett innovativt samspel. För att en plats ska upplevas som attraktiv krävs att de komponenter, utvecklingsområden och målgrupper som omfattas av platsinnovation vävs samman kring platsens unika identitet. Denna formas av platsens historia, kultur, natur, traditioner och värderingar. Källa: http://www.platsinnovation.nu/vad-arplatsinnovation/ 8

behöver också utvecklas, både hos dessa och hos andra aktörer. Ett annat utvecklingsområde bland samtliga aktörer inom såväl innovationssystemet som i det företagsfrämjande systemet är att öka kunskapen om rasifieringsprocesser 7 som i nuläget är hindrande för innovationsarbetet och i förlängningen för tillväxten. Mål: Bredda innovationsarbetet till nya grupper Aktiviteter: Arbeta vidare med DSP och högskolan för att skapa workshops inom olika samhällsutmaningar. Bedriva omvärldsbevakning över hur andra regioner jobbar med breddad innovation. Jämställdhetsintegrera innovationsarbetet samt smart specialisering, med ett mångfaldsperspektiv. Arrangera workshops med nya arbetssätt, kopplat till Agenda 2030. Dialoger med regionala innovationsaktörer kring breddad innovation och finansieringsmöjligheter. Lärtillfällen för att bredda innovationsbegreppet internt på Region Dalarna. Indikatorer: Antal nya aktörer eller utvecklingsområden som har identifierats Antal nya aktörer eller utvecklingsområden som har sökt medel 7. Kompetensförsörjning och arbetsmarknad - utveckla kunskapsunderlag och samarbetet med samverkansparterna En viktig utmaning för området kompetensförsörjning och arbetsmarknad är att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Arbete med att ta fram kunskapsunderlag som visar hur uppdelningen ser ut inom såväl utbildningsväsendet som på arbetsmarknaden är en förutsättning för att kunna problematisera frågan med olika aktörer som Region Dalarna samarbetar med och som har direkt påverkanskraft för att förändra. Ett strategiskt arbete pågår för att hjälpa till med analyser och kunskapsunderlag som på olika sätt beskriver Dalarnas speciella förutsättningar som bruksortslän med ett traditionellt genuskontrakt. Här arbetar man aktivt med olika yrkesutbildningar som i samarbete med olika branscher (tex bygg, gruvindustrin mfl ) utvecklat planer och strategier som på högsta ledningsnivå tagit beslut om att bryta snedrekryteringen. Detta är ett viktigt strategiskt ställningstagande men som ändå gett små förändringar i ett längre perspektiv. För att bryta denna uppdelning är det nödvändigt att starta i tidig skolålder vilket Region Dalarna indirekt kan påverka i samarbete med 7 Rasifiering innebär att olika människor, med olika erfarenheter, åsikter och bakgrunder tillskrivs en grupptillhörighet, alltså görs till en grupp, utifrån föreställningar baserade på exempelvis yttre egenskaper (så som hudfärg och hårfärg), kultur och religion. Analyser av rasifiering förutsätter att ras och etnicitet förstås som sociala konstruktioner där så kallade rasifieringsprocesser skapar olika rasidentiteter och grupper. Dessa processer äger rum både på strukturnivå, så som inom statliga institutioner, men också på mellanmänsklignivå i vardagen. Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning https://www.genus.se/ord/rasifiering/ 9

kommunerna och direkt med branscher, utbildningsanordnare och övriga samverkansparter. Analysarbetet och analyswebben är ett viktigt redskap för att utveckla samarbetet med kommunerna kring kompetensförsörjning ur ett genusperspektiv samt i RUSarbetet. Inom området kompetensförsörjning arbetar man med kommundialoger och diskuterar statistik och analyserar varje specifik kommun. Under 2019 kommer en ny kommunturné att genomföras för att diskutera frågor kring kompetensförsörjning ur ett fördjupat genusperspektiv. Mål: Alla kommuner har statistiska könsuppdelade underlag med fördjupad analys ur ett genus och intersektionellt perspektiv Aktiviteter: Kommundialoger med alla kommuner ska genomföras med fokus på diskussion kring kompetensförsörjning och att bidra med möjligheter för att arbeta aktivt i tidig skolålder. Indikator: Antal kommundialoger som har genomförts med diskussion kring statistik och analys kring kompetensförsörjning jämställdhet och intersektionellt perspektiv. 8. Infrastruktur - Utveckla metoderna för jämställdhetskonsekvensbedömningar inom infrastrukturområdet. I projektet JRT har länsplanen analyserats utifrån metoder för jämställdhetskonsekvensbeskrivningar (JKB). Ett fördjupat arbete med JKB behöver utvecklas så att metoden blir ett enkelt och användbart verktyg i jobbvardagen. Olika former av målkonflikter blir tydliga då jämställdhetsperspektiven bryts mot målen i infrastrukturplaneringen i stort. Ett antal intressanta målkonflikter har diskuterats och behöver fördjupas ytterligare. Risken är annars att arbetet stannar av. Forum för diskussion kring dessa målkonflikter behöver upprättas och utgöra en del av själva metoden för JKB. Inför en eventuell revidering av länsplanen 2022 har Region Dalarna utarbetat bra rutiner och tillvägagångsätt för att göra JKB av densamma. Ett viktigt område inför 2019 är revideringen av infrastrukturplanering som behöver jämställdhetsintegreras. Vidare behöver den kunskap som framkommit under JRT kopplat till infrastruktur tas tillvara i arbetet med att ta fram en ny RUS under 2019. Mål: En jämställdhetsintegrerad infrastrukturplanering. Aktiviteter: Med hjälp av hållbarhetsfunktionen arbeta internt med metodutveckling av JKB kopplat till infrastrukturplaneringen, med återkommande lärseminarier kring målkonflikter. Använda erfarenheterna från jämställdhetsanalyserna i arbetet med att ta fram en ny RUS. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i förberedelser för revidering av länsplanen. 10

Indikator: Antal målkonflikter som har lyfts fram, diskuterats och lett fram till dokumenterade underlag för beslut. 9. Företagsstöd - Implementera metoder och verktyg för en jämställd och jämlik fördelning av företagsstöd Under 2019 kommer förvaltningen av företagsstödet att flyttas från Länsstyrelsen till Region Dalarna och blivande regionala utvecklingsförvaltningen. De olika stöden vänder sig till en mångfald av branscher och företagsformer. Trots att det finns en god bredd i själva stödformerna så fördelas stödet till avgränsade grupper. Fördelningen mellan kvinnor och män som söker stöd är fortfarande ojämställd. Fördelningen mellan olika branscher är också ojämnt fördelad. Personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade när det kommer till antalet inkomna ansökningar om företagsstöd. Länsstyrelsen har inom ramen för JRT utvecklat metoder för att bättre inkludera målgruppen med utländsk bakgrund, som i sig är en mycket heterogen målgrupp. 1 Mkr av 1.1 medlen avsattes till mikrostöd och särskilda informationsinsatser riktades mot personer med utomeuropeisk bakgrund. Genom nya arbetssätt för informationsspridning nåddes under projekttiden drygt 450 personer i målgruppen, med jämn könsfördelning. Genom insatsen, lyckades man också bygga ett ökat förtroende i en målgrupp där tidigare erfarenheter inte sällan skapat en misstro mot myndigheter. Ett informationsmaterial på sex olika språk, både en film och en trycksak, är nu framtaget och behöver kommuniceras. I samband med verksamhetsövergången är det viktigt att de nya rutiner och arbetssätt som tagits fram hittills, implementeras och görs tillämpbart i alla delar av företagsstödet. På samma sätt som man arbetat med mikrostödet behöver liknande proaktiva insatser göras gällande alla stödformer. Det material som tagits fram ska också omfatta hela företagsstödet och tillgängliggöras med Region Dalarnas plattformar för kommunikation och marknadsföring. I likhet med de ställningstaganden som behöver redas ut när det gäller nya aktörer för projektfinansiering (se område 2), är det angeläget att definiera vad som menas med nya målgrupper. Även inom detta område föreslås att en förstudie genomförs behandlar olika frågeställningar om vad som avses med nya målgrupper samt utformar rutiner för uppföljning. Mål: En jämlik och jämställd fördelning av företagsstöd Aktiviteter: Genomföra en förstudie för att identifiera och nå ut till nya målgrupper Genomföra träffar med nya målgrupper (och branscher) gällande hela företagsstödet Tillgängliggör filmen och informationsmaterial med Region Dalarna som avsändare Avsätt 1:1 medel år 2019 för mikrostöd till personer med utländsk härkomst, med fokus på utlandsfödda kvinnor och implementera arbetsmodellerna för informationsspridning som tagits fram i projekt JRT. 11

Indikator: Antal aktiviteter som har genomförts för att söka upp nya målgrupper och branscher Antal ur nya målgrupper som har sökt och fått företagsstöd Andel i % av företagsstödet som gått till nya målgrupper Mätbara indikatorer (Redogör för vilka indikatorer används för att mäta måluppfyllelsen.) Se under rubrik Aktiviteter samt Bilaga 1 Sammanställning handlingsplan 2019. Samarbetspartners (Ange vilka organisationer eller aktörer vill ni samverka med under 2019 för att nå långsiktiga och hållbara resultat. Är dessa aktörer tillfrågade?) Eftersom handlingsplanen är integrerad i verksamhetsplanen och samarbetet sker kontinuerligt behövs inga speciella inbjudningar till handlingsplanens genomförande. De nya aktörer och nya målgrupper som omnämns i de olika områdena kommer att identifieras, tillfrågas och delaktiggöras genom de förstudier som genomförs under 2019. Länsstyrelsen Dalarna har bildat en regional samverkansgrupp för jämställdhet, bestående av representanter för regionala myndigheter, organisationer, Landstinget Dalarna och Region Dalarna. Gruppen har tagit fram en avsiktsförklaring som ska gälla 2018 020, med fokus på fem samverkansområden. Denna avsiktsförklaring har undertecknats av alla samverkande parter och blir därmed en viktig plattform för fortsatt samarbete. I och med regionbildningen 1 jan 2019 kommer frågorna kring jämställdhet och intersektionalitet in i ett större sammanhang. Det finns funktioner på nuvarande landstinget som starkt knyter an till horisontella perspektiv, vilket bäddar för ett strukturerat samarbete. Bland andra kan nämnas arbetet med Samlingen för social hållbarhet som arbetar med jämlik hälsa. Genomförarkapacitet i regionen (Redogör för hur jämställdhet och/eller ett intersektionellt perspektiv är implementerat i olika processer så som framtagandet av RUS, ledning- och styrningsdokument, verksamhetsplanering, budgetprocesser etc. Ange hur den egna regionen avsätter medel och personal för att fortsätta arbetet med jämställd regional tillväxt 2019 och framåt. Presentera om det kommer att finnas en eller flera personer som ansvarar för arbetet med jämställd regional tillväxt på hel- eller deltid efter 2018). Utgångspunkten i denna handlingsplan är att uppfylla Region Dalarnas övergripande mål för en jämställd regional tillväxt; att främja en jämställdhetsintegrering som även tar hänsyn till etnicitet och ålder i det regionala tillväxtarbetet och som ska leda till hållbara och synliga resultat i den ordinarie verksamhetsredovisningen. Därför är hela planen med dess insatser och aktiviteter en integrerad del i verksamhetsplaneringen 12

där exempelvis RUS-processen är en central del. Detta framgår i den effektlogik som redovisas på sid 3. Till största del ska handlingsplanens aktiviteter genomföras och ansvaras av de som normalt sett deltar i beslutsfattande och av de som normalt sett arbetar med verkställighet i organisationen. Inom vissa utvecklingsområden behövs konsultstöd i form av processtöd och utbildning. Detta gäller exempelvis stöd med jämställdhetsintegrering i RUSprocessen och specialistkompetens kring jämställdhetsintegrering inom olika sakområden etc. Se vidare under rubriken Uppskattad kostnad/finansiering. Som tidigare nämnts kommer en ny funktion för hållbarhetsintegrering förmodligen att inrättas i samband med att region bildas. I dagsläget är det ännu oklart vilken omfattning av tjänst (hel-deltid) som kommer att finnas för jämställdhetsintegrering, inom ramen för stödfunktionen. Utvärdering och uppföljning Hur avser ni utvärdera de långsiktiga effekterna av arbetet med jämställd regional tillväxt från 2018? Hur avser ni utvärdera fortsatt arbete under 2019 och framåt? Hur kommer strategin Öppna Upp företagande på lika villkor i implementering och uppföljning att användas framöver? Uppföljning sker i den regelrätta verksamhetsplanen. Den långsiktiga uppföljningen av jämställdhetsarbetet ligger i linje med löpande uppföljning av RUS. Uppskattad kostnad/finansiering (Uppskatta kostnader för de olika insatser och aktiviteter som ni avser genomföra. Markera gärna de kostnader (poster) som ni fått godkända och finansierade. Den totala kostnaden för satsningar under 2019 förväntas uppgå till 540 000 kr. Kostnad per aktivitet finns specificerat i Sammanställning av handlingsplan 2019 Bilaga 1. Följande aktiviteter avser Region Dalarna att finansiera med extern finansieringen, 1:1 medel eller projektstöd från TVV: Processtöd för listade aktiviteter i RUS-arbetets olika faser: Planering och mobilisering av RUS-processens genomförande. Lärseminarier kring målkonflikter som synliggörs under genomförande av dialoger och i skrivprocessen. Ta fram en kommunikationsplan för det fortlöpande arbetet i RUS-processen, där olika målgrupper utifrån tillgänglighetsperspektivet deltar i att ta fram planen. Bedriva kommunikationsarbete på ett proaktivt och inkluderande sätt. (2.a) 8 Genomföra en förstudie för att identifiera nya aktörer. (3. a) Anordna lärtillfällen för projektägare och potentiella projektägare om horisontella kriterier. (3.e) Fylla Analyswebben med innehåll (4.a) 8 (2.a) hänvisar till Sammanställning av handlingsplan 2019 Bilaga 1 13

Lärtillfälle och spridningsseminarier i hur webbsidan ska användas och kommuniceras. (4.b) Enkätundersökning genomförs i slutet av 2019 som undersöker hur många aktörer som använt Analyswebben. (4.c) Fortsatt samarbete med Högskolan i Dalarna kring utbildningen; Bemöta, bedöma, berika: Ett normkritiskt perspektiv på genus och mångfald för utveckling och innovation i företag Lärtillfällen för företagsfrämjare Extern utvärderare följer upp hur företagsfrämjare arbetar med jämställdhetsperspektiv på effektnivå. (5.c) Arrangera workshops med nya arbetssätt kring innovation, kopplat till Agenda 2030 (6.d) Lärtillfällen inom att bredda innovationsbegreppet internt på Region Dalarna (6.f) Genomföra en förstudie för att identifiera och nå ut till nya målgrupper (9.a) Fortsatta utmaningar Alla utvecklingsområden omnämns i denna handlingsplan är processer som behöver pågå på lång sikt. De olika aktiviteterna är genomförbara under 2019, men kommer att behövas följas upp och utvecklas på olika sätt. Det är särskilt viktigt med uppföljning efter regionbildningen. I och med bildandet av region uppstår nya verksamhetsområden i vilka arbetet med jämställdhet och intersektionalitet har särskild relevans. Kollektivtrafikens utveckling är ett exempel på detta, liksom det sammanhållna arbetet med folkhälsa. Samtliga aktiviteter i behov av extern finansiering som står nämnda i listan ovan önskar Region Dalarna ekonomiskt stöd för från Tillväxtverket. Vidare önskar vi stöd kring samordning mellan regioner, exempelvis att knyta samman de som ni ser arbetar med liknande utmaningar. 14

Region Dalarna Myntgatan 2 791 61 Falun 023-77 70 00 info@regiondalarna.se 15

1 Bilaga 1 Sammanställning handlingsplan 2019 Jämställd regional tillväxt Område Mål Aktiviteter Indikatorer Kostnad inom ordinarie budget 1. Övergripande insatser 2. Dalastrategin (RUS) Jämställd regional utveckling RUS-processen är jämställdhetsintegrerad a) Inrätta en hållbarhetsfunktion b) Forum för fortsatt lärande c) Kommunikation a) Lärseminarier kring jämställdhetsintegrering i RUSprocessens alla faser * Antal deltagarna som deltar i de olika lärseminarierna. * Antal representanter från samarbetsaktörer som deltar i del olika lär seminarierna. * Antal målgrupper som har inkluderats i framtagandet -och spridningen av kommunikationsplanen. a)250 000 b)150 000 c)25 000 Kostnad med extern finansiering a) 150 000 3. Projektfinansiering En jämställd och jämlik projektmedelsfördelning a) Genomföra en förstudie för att identifiera nya aktörer. b) Implementera rutiner och verktyg för bedömning, handläggning och uppföljning. c) Färdigställ handboken för sökande. d) Uppdatera hemsidan för att underlätta för sökande inklusive publicera handboken. e) Anordna lärtillfällen för projektägare och potentiella projektägare om horisontella kriterier. * Antal nya aktörer som har identifierats * Antal nya aktörer som har sökt medel * Antal coachande stöd som har genomförts till befintliga projekt * Antal målkonflikter som diskuterats vid olika prioriteringar och förslag till beslut. b+c+d) 140 000 a)150 000 e)40 000

2 4. Uppföljning och analys 5. Entreprenörskap & näringslivsutveckling Analyswebb publicerad, kommunicerad och använd Alla företagsfrämjande aktörer har relevant kunskap om bredd av branscher, inklusive framväxande och tjänstebaserade branscher samt företagsformer och affärsmodeller, så att företagare främjas på likvärdiga villkor. a) Fylla Analyswebben med innehåll b) Lärtillfällen och spridningsseminarier i hur webbsidan ska användas och kommuniceras. c) Enkätundersökning genomförs i slutet av 2019 som undersöker hur många aktörer som använt Analyswebben. d) Långsiktig plan för kontinuerligt underhåll är upprättad. e) Utveckla arbetet med könsuppdelad statistik a) Fortsatt samarbete med Högskolan i Dalarna kring utbildningen; Bemöta, bedöma, berika: Ett normkritiskt perspektiv på genus och mångfald för utveckling och innovation i företag. b) Föra en fortsatt dialog med företagsfrämjande kring jämställdhet och intersektionalitet c) Extern utvärderare följer upp hur företagsfrämjare arbetar med jämställdhetsperspektiv på effektnivå. d) Se över de överenskommelser och ägardirektiv som finns med olika företagsfrämjande organisationer som Region Dalarna är ägare till. * Antal utvecklingsarbeten (såväl internt som av andra aktörer) har använt underlag från Analyswebben * Långsiktiga planen för underhåll är resursatt fram tom 2025 * Antal företagsfrämjare som har genomfört utbildningen under 2019. * Andel kvinnor och män utifrån härkomst och ålder som driver företag i Region Dalarna. a+d+e) 80 000 b+d) 80 000 a)100 000 b+c)50 000 a)230 000 c)150 000

3 6. Forskning & innovation 7. Kompetensförsörjning & arbetsmarknad Bredda innovationsarbetet till nya grupper Alla kommuner har statistiska könsuppdelade underlag med analys ur ett genus och intersektionellt perspektiv a) Arbeta vidare med DSP och högskolan för att skapa workshops inom olika samhällsutmaningar. b) Bedriva omvärldsbevakning över hur andra regioner jobbar med breddad innovation. c)jämställdhetsintegrera innovationsarbetet samt smart specialisering, med ett mångfaldsperspektiv. d) Arrangera workshops med nya arbetssätt, kopplat till Agenda 2030. e) Dialoger med regionala innovationsaktörer kring breddad innovation och finansieringsmöjligheter. f) Lärtillfällen för att bredda innovations-begreppet internt på Region Dalarna. a) Kommundialoger med alla kommuner ska genomföras med fokus på diskussion kring kompetensförsörjning. * Antal nya aktörer eller utvecklingsområden som har identifierats * Antal nya aktörer eller utvecklingsområden som har sökt medel * Antal kommundialoger har genomförts med diskussion kring statistik och analys kring kompetensförsörjning utifrån ett fördjupat jämställdhetsperspektiv. a+b+c+e) 100 000 a)30 000 d)100 000 f)40 000

4 8. Infrastruktur 9. Företagsstöd En jämställdhetsintegrerad infrastrukturplanering. En jämlik och jämställd fördelning av företagsstöd a) Med hjälp av hållbarhetsfunktionen arbeta internt med metodutveckling av JKB kopplat till infrastrukturplaneringen, med återkommande lärseminarier kring målkonflikter. b) Använda erfarenheterna från jämställdhetsanalyserna i arbetet med att ta fram en ny RUS. c) Integrera jämställdhetsperspektiv i förberedelser för revidering av länsplanen a) Genomföra en förstudie för att identifiera och nå ut till nya målgrupper b) Genomföra träffar med nya målgrupper (och branscher) gällande hela företagsstödet c) Tillgängliggör filmen och informationsmaterial med Region Dalarna som avsändare Avsätt 1:1 medel år 2019 för mikrostöd till personer med utländsk härkomst, med fokus på utlandsfödda kvinnor och implementera arbetsmodellerna för informationsspridning som tagits fram i projekt JRT. * Antal målkonflikter som har lyfts fram, diskuterats och lett fram till dokumenterade underlag för beslut. * Antal aktiviteter som har genomförts för att söka upp nya målgrupper och branscher * Antal ur nya målgrupper som har sökt och fått företagsstöd * Andel i % av företagsstödet som gått till nya målgrupper a+b+c) 70 000 b+c) 50 000 a)150 000