Landsbygd i Kronoberg

Landsbygd i Kronoberg Nr 1 Februari 2013 Jordbrukarstöd sid. 1 Ledare nr. 1, 2013 sid. 2 Miljöersättning för mosaikbetesmark/andra gräsfattiga marker sid. 2 Naturvårdsbränning sid. 2 Miljöersättning för restaurering sid. 3 Hålträd och hassel sid. 3 Vildsvinsskador och jordbrukarstöd sid. 4 Ekologisk växtodling har du koll på villkoren? sid. 5 Djurtransporter kontrollerade i riksprojekt sid. 6 Aktiviteter vårvintern 2013 sid. 6-8 Jordbrukarstöd Antalet som ansökte om jordbrukarstöd elektroniskt ökade ytterligare 2012. I vårt län var det drygt 99 % som sökte via SAM-internet. Detta har inneburit färre fel i ansökningarna och att fler har fått sina ersättningar vid de första utbetalningstillfällena. Vid årsskiftet hade samtliga utom en handfull fått sina gårdsstöd för 2012. Även antalet miljöersättningar som betalades ut i de första omgångarna ökade. Ett resultat som till stor del beror på att SAM Internet har använts i så stor utsträckning. Ansökningsdatum 2013 Sista ansökningsdatum 2013 blir nästan en månad senare än 2012. Den 18 april är det datum som gäller i år. Anledningen till att man skjutit fram ansökningsdatumet är att blockuppgifterna ska vara så korrekta som möjligt. Alla stödrättskorrigeringar ska vara beslutade och åtaganden uppdaterade efter kontroll 2012. Det innebär att underlaget för att kunna göra sin ansökan i år kommer att hålla en bättre kvalitet totalt sett än tidigare. För att ansökan om jordbrukarstöd ska kunna beslutas måste den vara underskriven senast den 15 juni. Underskrift av SAM-ansökan kan göras på två olika sätt. Du kan skriva ut underskriftssidan, skriva under den för hand, och skicka den till länsstyrelsen så att den är inkommen senast 15 juni. Du kan också skriva under din ansökan elektroniskt med elektronisk signatur/e-legitimation. Skriver du under din ansökan på detta sätt behöver du inte skicka in några papper för att din ansökan om åtagande och utbetalning av jordbrukarstöd ska vara giltig. 2012 var det ca 34 % av samtliga sökande som skrev under sin ansökan elektroniskt. Hur du ansöker om e-legitimation kan du läsa i www.e-legitimation.se. Mina sidor för lantbrukare 2013 kommer samtliga länsstyrelser gå över till att arkivera alla handlingar elektroniskt. Det innebär att du som söker jordbrukarstöd och har e-legitimation alltid har tillgång till alla beslut och handlingar som skickats ut till dig från länssty- relsen eller Jordbruksverket på Mina sidor. Där kan du även följa dina ärenden och se hur långt vi har kommit i handläggningen. Du kan även se vilka belopp som kommer att betalas ut och när du får dem. Mina sidor hittar du på www.jordbruksverket.se under Självservice-etjänster/Mina sidor. Men tänk på att det endast är du som har e- legitimation som kan använda denna tjänst. Ulla-Britt Johansson ulla-britt.johansson@lansstyrelsen.se

Ledare nr. 1, 2013 År 2013 är sista året med det nuvarande landsbygdsprogrammet. Möjligheten att stödja företagsinvesteringar och projektidéer minskar i takt med att tillgängliga medel i de olika åtgärderna tar slut. Inflödet av utbetalningsansökningar efter genomförda investeringar och projekt ökar nu kraftigt och Länsstyrelsen kommer därför att förstärka arbetet runt landsbygdsstöden ytterligare. Länsstyrelsen ligger långt framme i att stödja föreningar för fiberutbyggnad på landsbygden och en del nya medel har nyligen gjorts tillgängliga. Detta är ett område där länets kommuner bidragit till framgången och generellt sett varit duktiga i att stötta. Länsstyrelsen vill även i övrigt stötta kommunerna i intresset av de gröna näringarna. Beträffande jordbrukarstöden så är det inte så stora förändringar i år. Processen att digitalisera vår handläggning fortsätter och vi hoppas att du i år ska upptäcka fördelarna att sköta dina tjänster hos oss med e-legitimation. Har du betesmarker som vuxit igen och som skulle gå att restaurera så vill jag slå ett slag för att i år ansöka om det i SAM. Ett nytt landsbygdsprogram med nya stödformer skulle enligt ursprunglig tidsplan sjösättas 2014. Mycket talar dock nu för att ett nytt landsbygdsprogram kan komma igång först 2015. Införandet kommer troligen att ske samtidigt som nya gårdsstöd träder i kraft 2015. Länsstyrelsen kommer under året att påbörja förberedelserna för ett nytt landsbygdsprogram. Miljöersättning för mosaikbetesmark/andra gräsfattiga marker Har du träd/buskrika marker som du betar har du möjlighet att söka åtagande för mosaikbetesmarker/andra gräsfattiga marker. Egentligen handlar det om två olika markklasser. Mosaikmarker finns främst i kustlänen med mycket hällmarker och är helt olika de marker i vårt län som klassas som andra gräsfattiga marker. Det utmärkande för dem är att de innehåller ett värdefullt träd- och/eller buskskikt som är tätare än vad som är godkänt i den vanliga miljöersättningen för betesmarker. De har därför också ett sämre fodervärde, men det måste ändå finnas något för betesdjuren att äta. Naturvärdena ska vara beroende av att marken betas och vara av typen att de skulle skadas av en röjning med målet att platsa i den vanliga betesmarksersättningen. OBS! Marker som börjat växa igen eller har klassats som betesmarker utan gårdsstöd platsar inte i denna miljöersättning. Ansökan Du ansöker om 5-årigt åtagande för mosaikbetesmark/andra gräsfattiga marker på blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar som du hittar på Jordbruksverkets hemsida. Du måste ta med blocken och skiftena i din SAM-ansökan med grödkod 96. Ersättningen för att sköta dessa marker är 2150 kr/ha och de berättigar inte till gårdsstöd. Naturvårdsbränning Att bränna visset gräs och löv på våren är en gammal tradition som dessutom gynnar ängsväxter, insekter och svampar. Brandens betydelse för en rik flora är något som uppmärksammats på senare år och numera används kontrollerade gräsbränder ofta som en restaureringsmetod på forna ängsmarker och ljunghedar. Tidiga vårbränder har också visat sig ge en mycket rik blomning på militära skjutfält. Gräsmarksbränning kan användas som ett alternativ till slåtter med ett sent betespåsläpp på eftersommaren. Gräsmarksbränningen ska ske tidigt på våren, då det är torrt vanligen i slutet av mars till mitten av april. Det är viktigt att man avgränsar området med vatten så att elden inte sprider sig, likaså behöver man vattna rejält på känsliga växter så att de inte förstörs. Det ska vara vindstilla, max 5 m/s, och glöm inte att underrätta brandkåren för att undvika onödiga utryckningar. Inom miljöersättningarna för utvald miljö kan du få ersättning för att du utför en tidig vårbränning i ängen eller på betesmarken. Ersättningen går att erhålla på marker som har särskilda värden och på mosaikbetesmarker/andra gräsfattiga marker och beloppet är 800 kr/ha i fem år. Du ansöker om ersättningen på blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser, som finns på Jordbruksverkets hemsida, i samband med inlämnandet av årets SAM. Vill du lära dig mer ska du gå kursen den 27 februari, se annons! Stefan Carlsson Landsbygdsdirektör Ing-Marie Nicklasson ing-marie.nicklasson@lansstyrelsen.se Ellen Flygare ellen.flygare@lansstyrelsen.se

Miljöersättning för restaurering Sedan 2007 har 283 ha betesmarker, slåtterängar och andra gräsfattiga marker restaurerats i länet med hjälp av miljöersättning. Vårt mål är 400 ha. Vi hoppas därför på många ansökningar inför 2013. En mark före restaurering. Grundförutsättningarna För att marken ska berättiga till miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar ska den uppfylla vissa generella krav. Dessutom har länet en genomförandestrategi där ytterligare kriterier nämns. Marken ska ha en brukningshistoria som inägomark eller utägomark och det ska vara möjligt att restaurera marken inom en femårsperiod. Huvudregeln är att ersättning för restaurering inte lämnas om miljöersättning beviljats för marken i denna eller den tidigare programperioden, det vill säga från år 2000. Undantag kan göras till exempel vid restaurering till en markklass som ger högre miljönytta, såsom från betesmark till slåtteräng. Marken ska vara ohävdad och/ eller igenvuxen och får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. I undantagsfall får marken vara måttligt påverkad. I området ska det finnas något av följande: höga kulturhistoriska värden, rester av vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd eller stora förutsättningar att återfå växt- och djurarter som är beroende av slåtter eller beteshävd. Målsättningen i länets genomförandestrategi är att marken efter slutförd restaurering kan få miljöersättning för särskilda värden, skogsbete eller mosaikbetesmarker/andra gräsfattiga marker. Undantag kan göras om en restaurering behövs för att skapa spridningszoner för hotade arter eller andra värdefulla hävdgynnade arter, vilket därmed kan säkerställa ett genetiskt utbyte för växter och djur. Hur går det till? Börja med att redovisa den aktuella marken i din SAM ansökan som grödkod 95, det vill säga betesmark och slåtteräng under restaurering. På jordbruksverkets hemsida finns blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Fyll i den och skicka in den till länsstyrelsen i samband med din SAM ansökan. En handläggare gör ett besök under fältsäsongen för att göra en bedömning om marken berättigar till ersättning eller inte. Observera att restaureringen inte får påbörjas innan besöket är genomfört. Om marken berättigar till ersättning görs en restaureringsplan där areal, villkor och tillvägagångssätt finns beskrivna. Åtagandet löper under fem år och ger 3600 kr/ha och år. Åtagande för restaureringsklassen ger inte rätt till gårdsstöd. Sista året i åtagandet görs en slutbesiktning där man kontrollerar arealen och att restaureringsplanen har följts. Dessutom bestäms vilken markklass som är aktuell i det påföljande femåriga åtagandet. Maria Andersson maria.andersson@lansstyrelsen.se Hålträd och hassel Varje vår tar jag några rundor ut i länets byar för att se vad som händer på och runt inägorna. Jag gläds alltid över att det då brukar vara en ganska stor aktivitet med röjningar och restaureringar som det ju ofta är ett stort behov av. Vanliga deviser som Spara flertalet gamla lövträd Ta bort gran! och Undvik körskador! gäller givetvis fortfarande. Jag har dock kunnat se några nya trender som är negativa för den biologiska mångfalden. Observera dock stödreglerna eftersom trädantal och buskar kan påverka hur stor areal som är godkänd att söka ersättning på. Asp, bärande buskar viktiga! Det jag först tänker på är att jag ser ganska mycket hålträd som ligger i flishögarna. Det kan givetvis ibland vara svårt att se om ett träd är ihåligt eller ej, men titta därför lite extra noga. Som alla vet så är bohål en stor bristvara för många fågelarter så det är av största vikt att spara hålträden. Asp kan bli ihålig när den är relativt ung, vilket ofta beror på att den gamla moderaspen sprider röta till de yngre asparna. Tänk även framåt och spara gärna någon grupp med yngre aspar som i framtiden kan bli ihåliga. Det andra jag tänker på är att det framförallt huggs mycket hassel som läggs i flishögen. Bärande och blommande buskar har en väsentlig funktion för många arter och har alltid i viss mån sparats även för vår egen självhushållning. Se alltid till att spara enstaka buskar och grupper av buskar lite här och var i betesmarken för en större variation. Riktigt gamla hasslar bör få stå kvar. Robert Simonsson robert.simonsson@lansstyrelsen.se

Vildsvinsskador och jordbrukarstöd Problemen som vildsvinen orsakar med sitt bökande blir större och större på betes- och åkermarker. Här nedan följer lite råd om vad du som stödsökande dels ska tänka på angående ansökan om jordbrukarstöd och dels hur skadorna kan återställas. Tilläggas bör att det är sällan en mark underkänts i kontroll pga. vildsvinsskador. De läker ofta tillräckligt framåt sommaren. Ansökan om jordbrukarstöd Hur skadorna ska hanteras i ansökan om jordbrukarstöd är beroende på vilka stöd som söks på marken. Som sökande av jordbrukarstöd är det din skyldighet att varje år se till att den areal som anges i ansökan uppfyller de villkor som gäller för den ansökta arealen. Det är endast den areal som sköts enligt villkoren som du kan få utbetalning för. Är du osäker på vilka villkoren är för de olika stöden, läs mer på www.jordbruksverket.se. Betesmarksblock med gårdsstöd och eventuellt kompensationsbidrag, ingår inte i betesmarksåtagande Finns det skador när du lämnar in din ansökan gör du en bedömning av hur stor areal som villkoren kan uppfyllas på och för denna areal ansöker du om stöd. Om det efter inlämning av ansökan blir skador på marken där du bedömer att villkoren inte kan uppfyllas minskar du arealen på blocket via SAM Internet. Betesmarksblock som ingår i betesmarksåtagande Ange under övriga upplysningar i SAM Internet den areal som du inte kan uppfylla villkoren på. Det räcker alltså inte enbart att sänka arealen på skiftet vid ansökan av stöd eller vid ändring. Finns det både allmänna och särskilda värden på blocket ska det framgå vad som ska ändras. Arealen i betesmarksåtagandet behålls och du kommer att få ett avdrag för den del som är skadad på årets utbetalning. Åkermarksblock med endast gårdsstöd, inget kompensationsbidrag eller åtagande för vallodling eller för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Hela blockets areal kan tas upp i ansökan för att få ersättning. Det finns inget krav på att det ska finnas någon växande gröda på skiftet. Det viktiga är att marken uppfyller kraven för åkermark. Åkermarksblock med gårdsstöd, kompensationsbidrag, åtagande för vallodling och för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion Ange den godkända arealen. Den areal som du i år inte kan uppfylla villkoren på för vallodling, kompensationsbidrag och för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion skrivs in under övriga upplysningar i SAM Internet. Tänk på att sista sådatum är den 30 juni. Även om du har skadade vallar vid ansökningstidpunkten kan det finnas möjlighet att återställa dessa och därmed få ut full ersättning för blocket. Uppstår det skador efter bete eller skörd är villkoren uppfyllda för innevarande år. Åkermarksblock där det finns ett åtagande för värdefulla naturoch kulturmiljöer. Vid skador på element som ingår i ett åtagande för natur- och kulturmiljöer ska skadan repareras. Är skadan så omfattande att ett element inte kan återställas skriver du detta under övriga upplysningar i SAM Internet. Återställande av skadad mark Betesmark och slåtteräng Skador som uppstår i betesmarker och slåtterängar ska självläka. Det är bra om de uppbökade tuvorna kan vändas tillbaka igen eller om man har möjlighet att lägga ut hö ifrån en slåtteräng med liknande artsammansättning. När växterna har fröat av sig ska höet tas bort. Det är inte tillåtet att reparera skador med insådd på marken. Åkermark med vall Mindre områden som har påverkats kan vara lämpliga att ringvälta för att få bort ojämnheter som uppstått. Skadan får sedan självläka inför kommande år. För större områden är omsådd det bästa alternativet. Tänk på att reglerna om Grön Mark även ingår som tvärvillkor ifall skadorna skulle vara väldigt stora. Märtha Svensson martha.svensson@lansstyrelsen.se

Ekologisk växtodling har du koll på villkoren? Miljöersättning för ekologisk produktion finns för både kretsloppsinriktad produktion och för certifierad produktion. Villkoren för odling inom miljöersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion är desamma. Odling med sikte på god skörd = växtföljd Markens bördighet ska bibehållas eller höjas genom flera åtgärder som t.ex.: Odla baljväxtrika vallar och gröngödslingsgrödor i lämplig växtföljd med andra grödor. Tillföra stallgödsel från ekologiskt hållna djur eller bruka ner organiskt material från ekologisk odling. En ensidig växtodling med bara vall som ligger många år i följd och inte gödslas är inte okej. Vallen ska brytas och förnyas med jämna mellanrum samt tillföras gödsel. Utsäde Utsäde Ekologiskt utsäde ska användas i första hand och i mån av tillgång. Det finns krav vad gäller sorter respektive arter. Information om vad som gäller för 2013 samt tillgång på utsäde finns på www.jordbruksverket.se. Ska du använda eget utsäde ska det vara odlat på mark som är med i miljöersättningsåtagande för ekologisk produktion. Gödsling Om stallgödseln från de egna ekologiska djuren inte räcker för att kunna täcka grödans näringsbehov får vissa andra gödselmedel användas. Används gödsel som inte kommer från ekologisk produktion ska behovet kunna påvisas i en växtnäringsbalans. Det finns restriktioner på vilken sorts konventionell stallgödsel som får användas. Förebygga - åtgärda problem med ogräs och skadegörare De förebyggande åtgärderna är lika viktiga i ekologisk som konventionell odling. Med god dränering, kalkning, lämplig växtföljd och anpassad gödsling skapas goda växtbetingelser. Genom att också välja lämpliga grödor som är anpassade för klimatet, jorden och såtidpunkten ökar chansen för en bra gröda. Dokumentationen är viktig! Växtodling och djurhållning i ekologisk produktion ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska visas när länsstyrelsen gör en fältkontroll av areal och djur. Är inte dokumentationen fullständig kan det bli ett villkorsavdrag i samband med utbetalning av miljöersättningen. Jordbruksverket har en färdig mall som kan användas och visar tydligt vilka uppgifter som ska vara med. Den finns att skriva ut från deras hemsida. Det går också bra att göra en egen mall där alla uppgifter finns tydligt noterade. För att dokumentationen ska vara godkänd vid kontrollen ska följande uppgifter finnas med: växtföljd utsäde, ursprung och behandling, så/planteringsdatum, tillförda gödsel- och jordförbättringsmedel, tidpunkt, mängd, ursprung. Har konventionell stallgödsel använts ska även behovet noteras. växtskyddsåtgärder t.ex. ogräsbekämpning, ogräsharvning växtskyddsmedel, bakteriepreparaten Cedomon och Cerall är de vanligast förekommande betningsmedlen för spannmål och trindsäd i både ekologiskt och konventionellt jordbruk. Ovanstående uppgifter ska även kunna verifieras vid kontrollen via fakturor, bokföring eller andra dokument. Om inget utsäde/gödsel använts det enskilda året så skriv det i din dokumentationsmall. Lösdrift eller rastning från och med 2014 Grundregeln i ekologisk djurhållning är att djuren ska hållas i lösdrift. Men nötkreatur i små besättningar (max 45 uppbundna platser) får hållas uppbundna under stallperioden även efter 2014 under förutsättning att de rastas utomhus minst två gånger per vecka. De uppbundna djuren ska vara äldre än 20 månader. Denna undantagsregel för små besättningar gäller tills vidare. I besättningar med fler än 45 uppbundna platser måste djuren gå i lösdrift från och med 2014. Har du några funderingar kring ekologisk växtodling eller djurhållning kan du kontakta Anna-Karin Nyqvist, tel. 010-223 74 40. Anna-Karin Nyqvist anna-karin.nyqvist@lansstyrelsen.se

Djurtransporter kontrollerade i riksprojekt Det rikstäckande kontrollprojektet för djurtransporter är nu avslutat. Det pågick fyra veckor under hösten 2012. Projektet delades upp i två delar: Kontroll av lastnings- och lossningsförhållanden vid avsändningsoch bestämmelseort. Att under en dag, den 17 oktober 2012, kontrollera djurtransporter vid Sveriges gränser. Projektet bidrog till att öka kompetens och samsyn mellan länsstyrelserna över hela Sverige. Samarbetet mellan tull, polis och länsstyrelser har även utvecklats. Antalet kontroller av djurtransporter har ökat även efter kontrollprojektets slut. Det har vid kontrollerna konstaterats flera brister, främst avseende dokumentation, dock bedöms det generella djurskyddet som gott. En viktig fråga som projektet belyst är problemet med gränsöverskridande transporter där smittskyddet ofta inte upprätthålls vilket äventyrar djurskydd och djurhälsa. Björn Dahlén bjorn.dahlen@lansstyrelsen.se ============================================== Vårvintern 2013 Detta nyhetsblad ingår i det svenska landsbygdsprogrammet som finansieras av Sverige och EU. Här finns både aktiviteter i länsstyrelsens regi och upphandlade aktiviteter. Informationskväll om gårdsslakteri Har du funderingar att bygga eget gårdsslakteri och/eller styckningsrum? Vill du vidareutveckla ditt företag och förädla produkter? Christian Bauer, Skärshults gård, Älmhult och Arne Harrysson, Holstensskog, Rottne berättar om sina gårdsslakterier och erfarenheterna från tanke till färdig byggnad samt framtidsplaner. De har haft olika förutsättningar i samband med byggnation och slaktar idag vilt från hägn respektive vilt och tamboskap. Länsstyrelsen och Livsmedelsverket informerar om: - skillnad mellan hemslakt och försäljningsslakt, - regler kring byggnad, logistik, kylning, avlopp, slaktavfall, - avgifter för kontroller, - investeringsstöd. Datum och platser: Tisdagen den 26 februari, Café-boden, Rottne Tisdagen den 5 mars, Delary Gokart, Industriparken Tid: Kl. 17.30 - ca 20.30 Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. Anmälan senast den 20 resp. 27 febr. på länsstyrelsens hemsida, Avgiftsbelagda fortsättningskurser sker under v. 12 och 17. Mer information vid denna träff. Välkomna hälsar Philip Dankmeyer och Anna-Karin Nyqvist. Cecilia är skådespelare och teaterpedagog med dryga 20 års erfarenhet som egen småföretagare. Jerk är professionell berättare och delar med sig av sin kunskap och erfarenhet. Läs mer på www.ceciliagranquist.se. Nå ut med ditt budskap! Ett underhållande program om hur du på ett snabbt och enkelt sätt kan fånga uppmärksamhet, nå ut med ditt budskap och marknadsföra dig och din produkt. Ur innehållet: * Konsten att fånga intresset. * Mingelkonst * Konsten att göra en lång historia kort och kraftfull. Tid: Tisdagen den 26 februari, kl.18.00-21.00 Plats: Osaby Säteri, Tävelsås Kostnad: 100 kr + moms inkl. soppa, kaffe, kaka. Berättarteknik/Storytelling En kurs för dig som vill hitta nya sätt att sprida ditt budskap och kanske finna nya inkomstmöjligheter. I berättelsen talar du till hjärtat och känslan istället för till hjärnan och logiken. Fakta och praktiska övningar varvas. Kursen är uppdelad på två kurstillfällen. Ur innehållet: * Konsten att bygga upp en berättelse. * Hitta berättelserna i din vardag. * Att skapa nyfikenhet och intresse. Tid: Tisdagarna 12 och 19 mars, kl. 15.30-20.00 Plats: Osaby säteri, Tävelsås Kostnad: 350 kr + moms, inkl. dokum. och förtäring. Anmälan en vecka i förväg till info@ceciliagranquist.se eller Cecilia direkt, tel. 070-373 88 05.

Kurs om naturvårdsbränning Att bränna visset gräs på våren är en tradition som funnits länge i odlingslandskapet. Naturvårdsbränning gynnar hävdberoende växter, insekter och svampar i ängsoch betesmarker och kan användas som ett alternativ till slåtter vissa år. Är du nyfiken att lära dig mer om teorin och hur det fungerar i praktiken? Kill Persson, med mångårig erfarenhet inom naturvårdsbränning, kommer att berätta om hur, varför, var och när man bäst utför en naturvårdsbränning. Länsstyrelsen planerar en kurs i praktisk naturvårdsbränning längre fram i vår, mer info under kursen och håll utkik i Landsbygd i Kronoberg. Tid: Onsdagen den 27 februari, kl. 18.00 - ca 21.30 Plats: Länsstyrelsen, Kungsgatan 8, Växjö. Vi möter upp vid entrén. Länsstyrelsen bjuder på enklare fika. Anmälan senast den 24 februari på länsstyrelsens hemsida Välkomna hälsar Ellen Flygare. Kalvning och kalvningshjälp Kursen vänder sig till dig som vill lära mer om kalvningar eller friska upp dina kunskaper kring kalvning. Ur programmet: * Naturligt kalvningsförlopp * Förlossningskomplikationer * Hur man rättar olika fellägen * När man ska ingripa vid kalvning * Den första tiden efter kalvning Susanne Eliasson, djurhälsovet. Växa Sverige, föreläser. Datum och platser: Onsdagen den 27 feb, Församlingshemmet Kånna Måndagen den 4 mars, Rottnegården, Rottne Torsdagen den 7 mars, Ingelstadgymnasiet, Ingelstad, nya undervisningshuset på gården Tid: Kl. 18.30-21.30 Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. Anmälan senast den 21 febr. till första kursen, till övriga anmälan senast 3 vardagar före resp. kurs på hemsidan Välkomna hälsar Anna-Karin Nyqvist. Lammadoption och lammöverlevnad Denna kurs ska anordnas i mars med föreläsare från fårhälsovården. För mer info se www.lansstyrelsen.se/kronoberg via kalendern eller ring Anna-Karin Nyqvist, tel. 010-223 74 40. Lokal mat - seminarier och matmarknad Smålands matlandetambassadör, Sten Janér, ger ett inspirerande föredrag om mat, dess tradition och framför allt om småländska isterband, ostkaka och lingonsylt. Klas Lindberg OS-medaljör och Årets kock 2012 medverkar. Han har sina rötter i Åseda men är nu bosatt i huvudstaden där han driver Klas Lindberg mat och vin. Tid: Lördagen den 2 mars, kl.10.00-16.00 Plats: Ryssbygymnasiet, Ryssby Under dagen finns det möjlighet till fika och lunch naturligtvis med lokala råvaror tillagade av Klas Lindberg med hjälp av våra elever. Se hela programmet på www.ryssbygymnasiet.se Välkomna hälsar Malin Fernholm. Odla miljövänligt! En ny odlingssäsong av frukt och bär står för dörren. Vi diskuterar bl.a: * Aktuellt växtskydd enligt IP-reglerna. * Effektiv gödsling utan växtnäringsläckage. Tid: Måndagen den 4 mars, kl. 19.00-22.00 Plats: Kärrasands bygdegård, Urshult Medverkan av trädgårdskonsulent Magnus Engstedt, Länsstyrelsen i Jönköping. Målgruppen är yrkesodlare. Under kvällen bjuder vi på kaffe/te och fralla. Anmälan senast den 27 februari på hemsidan Välkomna hälsar Malin Fernholm. Varför väljer du ekologisk produktion? Varför väljer du konventionell produktion? Vi belyser skillnaderna! Välkomna till en dialogkväll på Ingelstadgymnasiet den 6 mars, kl. 18.30. Medverkar i panelen gör ekologiska och konventionella lantbrukare, rådgivare och representanter från Länsstyrelsen, Hushållningssällskapet och LRF sydost. Moderator under kvällen är Anders Hermansson. Ingelstadgymnasiet bjuder på fika. Ingen föranmälan. Ett samarrangemang mellan Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen och LRF sydost, efter initiativ av Victor Linholm, lantbrukselev på Ingelstadgymnasiet.

Täckdikning Behöver dina åkrar dräneras? Kom och lyssna till Peter Malm, Hushållningssällskapet Kristianstad, som ger oss en genomgång av när täckdikning kan vara aktuell. Går det att räkna hem ekonomiskt och hur går man tillväga för att få täckdikning utförd? Dagen innehåller även information om juridiken kring dikningsföretag med Erik Brimse, Länsstyrelsen och Charlotta Carlsson, Jordbruksverket. Tid: Onsdagen den 6 mars, kl. 10.00-15.00 Plats: Alvesta Folkets hus, Alvesta Förmiddagsfika från kl. 09.30. Du betalar din lunch själv, annars kostnadsfritt. Anmälan senast 1 mars på länsstyrelsens hemsida, Välkomna hälsar Malin Fernholm. Styckningskurs-Lamm Denna kurs riktar sig till lammproducenter, småskaliga livsmedelsförädlare, lanthandlare, gårdsbutiksägare eller de som vill starta verksamverksamhet. Under kvällen kommer du att lyssna till en erfaren lärare från RyssbyGymnasiets restaurangutbildning. Du kommer bl.a. lära dig livsmedelshygien kring att hantera kött, vad man tillagar av de olika styckningsdelarna och ha praktiska övningar i styckning av lamm. Efter det lagar vi maträtter med lamm som vi sedan äter. Missa inte detta tillfälle att lära dig mer om styckning och dess möjligheter. Tid: Tisdagen den 12 mars, kl. 16.00 - ca. 21.00 Plats: RyssbyGymnasiet, Ryssby Kostnad: 300 kr + moms/person inkl. fika och mat. Obs! Begränsat antal platser. Anmälan senast den 2 mars till tel. 010-223 73 03 eller via mail annette.l.petersson@lansstyrelsen.se. Välkomna hälsar Annette Petersson. ODR Total Lantbruk Kronobergs län Behörighetsutbildning 2013 för att få använda kemiska bekämpningsmedel Repetitionskursen gäller för dig vars tillstånd gick ut 2009-12-31 (gamla systemet) samt 2013-05-31 (nya systemet). I dessa fall måste du gå kursen nu annars förfaller behörigheten. Tid: Torsdagen den 14 eller 21 mars, kl. 09.00-16.00 Plats: Skogslyckans Församlingshem, Växjö. Kostnad: 1700 kr + moms/person inkl. mat, litteratur Anmälan senast den 1 mars på länsstyrelsens hemsida När du anmäler dig ska du ange inriktning, jordbruk, trädgård eller grönytor. Kväveprovtagning av gödsel, växtnäringsbalans Inför växtodlingssäsongen är det dags att göra en kväveprovtagning på stallgödseln. Vi erbjuder att kostnadsfritt ta ammoniakprover och ge råd direkt på gården om flytgödsel och urin. Vi kan även utföra växtnäringsbalanser och hjälpa till med att tolka resultaten. Kontakta någon av oss: Mikael Briland, tel. 010-223 73 29 Anna-Karin Nyqvist, tel. 010-223 74 40 Bidrag till underhåll av kulturhistoriska värdefulla byggnader På Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion finns möjlighet att söka bidrag för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Syftet är att täcka den höjda merkostnad som kan uppstå när en renovering/restaurering utförs med traditionella material och metoder. Broschyren Bidrag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - Vägledning vid ansökan om bidrag och ansökningsblanketter finns på Länsstyrelsens hemsida. Vid frågor kontakta kulturmiljöfunktionens bebyggelseantikvarier. Landsbygd i Kronoberg Ansvarig utgivare: Stefan Carlsson 010-223 73 24 ISSN 1400-8467 Redaktör: Stefan Carlsson Layout, redigering: Elisabeth Pettersson Postadress Besöksadress Telefon Fax Webbplats 351 86 VÄXJÖ Kungsgatan 8 010 223 70 00 010 223 72 20 www.lansstyrelsen.se/kronoberg