Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010



Relevanta dokument
Ungdomars tävlings- och motionsvanor

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5.

Perspektiv Helsingborg

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Välfärdsredovisning 2009

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

E-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT

INLEDNING. Liselott Kågström, Vd Safe Education Norden

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Jämförelse 2005/2007/2009

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

Våga Visa kultur- och musikskolor

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

KVINNO. - en utvärdering. Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Statens Folkhälsoinstitut

Aktivitet för alla knattar oavsett hcp

Dagverksamhet för äldre

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Volontärbarometern 2009

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Framtidstro bland unga i Linköping

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

RIKSIDOTTSFÖRBUNDET. Intervjumetod: Online - undersökning 30/09/ /10/2015. Fältperiod: Ungdomar mellan år i Sverige.

Goda vanor fysisk aktivitet

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016

Motionsidrott för glädje och gemenskap

Ung livsstil. Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Växthuset. Föräldrar / Förskola - Våren Genomsnitt Salems kommun. 2. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Växthuset föregående år

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Allmänt hälsotillstånd

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Allmänhetens synpunkter på skattemyndigheternas sätt att arbeta. Resultat från en riksomfattande undersökning hösten RSV Rapport 2003:1

PM Besvärsstudie 2008

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Allt fler kvinnor bland de nyanställda

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad

Konsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

KULTUR & FRITID GÄVLE. Din fritid. Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun

Barn- och ungdomspsykiatri

Golfnyttan i samhället

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Kort om resvanor i Luleå kommun

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.

Hälsan i Södermanland

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Simklubben Elfsborgs policy gällande FÖRÄLDRAENGAGEMANG. och riktlinjer gällande att ha barn som deltager i tävlingsverksamheten

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

Nöjdhets- och kvalitetsenkät 2013 för socialpsykiatriska enheten.

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Klass 6B Guldhedsskolan

Planen var också att under de kommande åren starta upp med Hittaut.nu i Rättvik, Mora och Gagnef.

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Spontanidrott för vilka?

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

ElevkårENS. - Motionsguide -

Enkät till föreningar, december Enkäten skickades ut till 92 föreningar. Totalt 59 föreningar har svarat på minst en fråga.

Tingsryd i toppform med FYSS

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

NYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst

Analys av kompetensutvecklingen

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Engelska skolan, Järfälla

Transkript:

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet av 2009 skickades en enkät ut till 5000 statistiskt slumpmässigt utvalda personer mellan 7 och 70 år. Svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Andel motionsutövare Den inledande frågan i undersökningen lyder Hur ofta motionerar du? Frågans olika svarsalternativ är: 5 gånger i veckan eller mer 3-4 gånger i veckan 1-2 gånger i veckan 1-3 gånger per månad Mer sällan än 1 gång per månad Aldrig Varje motionsaktivitet ska överstiga 20 minuter per gång för att få räknas. Resultat Kommentar: Nästan hälften, 46 %, av alla som deltog i undersökningen svarade att man motionerade 3 gånger i veckan eller oftare. Kvinnorna motionerar minst 3 gånger i veckan i högre utsträckning än männen, 49 procent jämfört med 42 procent. Resultaten visar också att det procentuellt är fler män som svarar att man aldrig motionerar. Var fjärde person i undersökningen, 25 procent, säger att man motionerar mer sällan än en gång i veckan. 1

Motion tre gånger i veckan eller oftare Kommentar: Högsta andel bland de som utövar motion minst tre gånger i veckan återfinns i åldrarna 7-19 år. I åldersgruppen 15-19 år svarar t ex 71 procent av studiens manliga befolkning att de motionerar så pass ofta. De manliga motionärerna minskar därefter ganska markant fram till 50-årsåldern då andelen successivt ökar igen. Kvinnorna visar däremot en mer jämn fördelning mellan olika åldersgrupper. Med undantag av en högre andel aktiva motionärer i åldersgruppen 7-14 år och en lägre i åldersspannet 20-39 år svarar cirka 50 procent av kvinnorna att de motionerar mer än två gånger i veckan. Förmodligen förklaras det förstnämnda av gymnastiken i skolan samt att många idrottar/motionerar i en idrottsförening. Den förhållandevis låga andelen mellan 20 och 39 år beror antagligen till stor del på familjebildande. Kommentar: Här syns inget tydligt mönster förutom något högre andel motionsutövare bland gruppen med högst hushållsinkomst och då framförallt bland kvinnorna. 2

Andel (%) motionsutövare uppdelat på utbildningsnivå * Män Kvinnor Totalt Förgymnasial 53 55 54 Gymnasial 32 46 39 Eftergymnasial 39 49 45 * Mer än två motionspass i veckan som överstiger 20 minuter per tillfälle Kommentar: I gruppen med endast förgymnasial utbildning ingår många yngre människor som ännu inte hunnit börja i gymnasiet. De andra två grupperna är därför intressantare att jämföra. Då kan man konstatera att högutbildade människor motionerar i högre utsträckning än andra. Kommentar: Ortsstorleken har ingen större betydelse när det gäller andelen som svarar att man motionerar mer än två gånger i veckan. Den högsta siffran, 52 %, återfinns dock hos kvinnor som bor i småorter med 5000 invånare eller färre. Motion minst en gång i veckan 3

Kommentar: När gränsen dras vid 1 gång i veckan blir mönstret hyfsat likartad med det för 3 gånger i veckan. Kvinnor motionerar högre utsträckning än män och lägst andel motionärer finner man bland män 30 49 år. Kommentar: 62 procent av kvinnorna vars årliga hushållsinkomst är lägre än 120 000 svarar att man motionerar åtminstone 1 gång i veckan. Detta kan jämföras med kvinnor boende i hushåll som tjänar mer än en halv miljon kronor per år hushållsinkomst där motsvarande siffra är 87 procent. Kommentar: 84 procent av kvinnorna med eftergymnasial utbildning svarar att de motionerar minst 1 gång i veckan. Det är 19 procentenheter högre än för män med som högst gymnasial utbildning där motsvarande andel är 65 procent. Andelen för de med endast förgymnasial utbildning ska tolkas med extra stor försiktighet då åldersaspekten har stor påverkan på siffrorna. 4

Kommentar: Män boende på småorter med upp till 5000 invånare är de som i lägst utsträckning svarar att man motionerar minst 1 gång i veckan. Aldrig motion Kommentar: Väldig få av de personer som deltog i undersökningen svarade att de aldrig motionerade. Bland de äldre är det emellertid fler som svarar att de aldrig motionerar. I samtliga grupper är männen i högre utsträckning icke-motionärer. 5

Kommentar: Det är helt klart procentuellt fler i låginkomstgrupperna som aldrig motionerar än de med hög årlig hushållsinkomst. Bland både kvinnor och män i den lägsta inkomstgruppen är siffran så hög som 19 procent. För kvinnor boende i hushåll med en inkomst överstigande 500 000 kr svarar endast två procent att de aldrig motionerar. Kommentar: Det finns ett tydligt positivt samband mellan individens utbildningsnivå och dess motionsvanor. Endast fyra procent av personer med eftergymnasial utbildning svarar att man aldrig motionerar. Bland män med endast gymnasial utbildning är motsvarande siffra 15 procent. Kommentar: Bland män boende på orter med färre än 5000 invånare finns procentuellt flest icke-motionärer. Motionsvanor - jämförelser mellan 1999 och 2009 6

Kommentar: Sedan 1999 har det skett en signifikant ökning av både andelen och antalet motionsutövare. Procentuellt är andelen som motionerar mer än 2 gånger per vecka större och andelen som aldrig motionerar mindre 2009 jämfört med 1999. Mellan dessa år har antalet personer som motionerar mer än två gånger i veckan ökat från 2,7 till 3,4 miljoner. Andel (%) motionsutövare Kvinnor 1999 2009 Mer än 2 gånger per vecka 40 49 1-2 gånger per vecka 37 30 1-3 gånger per månad 7 9 Mera sällan 7 5 Aldrig 12 8 100% 100% * aktiviteten ska överstiga 20 minuter per tillfälle Kommentar: Mellan 1999 och 2009 är ökningen av andelen kvinnliga motionsutövare tydlig. Bland de som motionerar mer än två gånger per vecka har andelen ökat med 9 procentenheter från 40 till 49 procent. Dessutom har andelen som motionerar mer sällan än 1 gång per månad minskat från 19 till 13 procent på 10 år. Kommentar: Även för männen ser man en procentmässig ökning av motions utövare mellan 1999 och 2009. 7

Kommentar: I samtliga åldersgrupper svarar en procentuellt högre andel 2009 jämfört med 1999 att de motionerar mer än 2 gånger i vecka För personer äldre än 50 år har ökningen varit extra stor, drygt 10 procentenheter. Motion uppdelat på födelseland Kommentar: Andelen motionsutövare är betydligt högre bland individer som är födda i Sverige än de utlandsfödda. Detta gäller framförallt gruppen som är födda utanför norden. När det gäller individer som aldrig motionerar blir skillnaden mycket tydlig. 14 procent av de svenskfödda svarar att de sällan eller aldrig motionerar. Detta kan jämföras med 16 procent bland personer som är födda i övriga norden och 27 procent hos som är utomnordiskt födda. 8

De populäraste motionsaktiviteterna Kommentar: Drygt hälften av de som deltagit i undersökningen svarar att man promenerar minst en gång i månaden. Aktiviteten är populärare hos kvinnor än bland män, 61 jämfört med 40 procent. Löpning-Jogging, styrketräning, gympa och cykling är de motionsaktiviteter som förutom promenader är populärast. Förutom gång-promenader är gympa, aerobics, power walk, dans, stavgång samt yoga betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Å andra sidan sysslar män i betydligt högre utsträckning med fotboll, golf och innebandy som motionsaktivitet. 9

Anledning till idrott Respondenten har möjlighet att lämna fler svarsalternativ på denna fråga. Kommentar: Vad är drivkrafterna till att människor motionerar. Ja, enligt den här undersökningen är de starkaste drivkrafterna att det är rolig och att man håller sig i form. Vid en jämförelse mellan män och kvinnor svarar kvinnor i högre utsträckning än männen för att hålla mig i form, jag mår dåligt utan idrott/motion samt för att gå ner i vikt. Männen, å andra sidan, idrottar/motionerar oftare än kvinnor för att de får tävla, för att få träffa människor och för att det är roligt. Kommentar: Anledningen till idrottande förändras ganska påtagligt med åldern. Framförallt är det behovet av att tävla som minskar med ökad ålder. 10

Vad är anledningen till att du idrottar/motionerar? Andelen i procent fördelat på hushållsinkomst (tkr) 0-119 120-199 200-299 300-399 400-499 500-599 600-699 700- För att hålla mig i form 58 58 64 66 63 67 65 73 För att träffa människor 21 19 25 20 20 20 23 25 För att gå ner i vikt 28 18 18 22 19 20 20 22 Jag får tävla 6 6 9 7 9 10 10 13 Det är roligt 50 44 49 53 56 58 61 69 Jag mår dåligt utan idrott/motion 26 23 24 27 24 29 29 38 Annan anledning 10 12 10 12 9 13 8 12 Kommentar: Samtliga svarsalternativ, med undantag av viktaspekten, anges i högre utsträckning av personer med hög hushållsinkomst. Kommentar: För att hålla mig i form, mår inte bra om jag inte idrottar och för att gå ner i vikt är svarsalternativ som är starkt kopplade till hälsoaspekten. Personer boende i städer med fler än 100 000 invånare svarar dessa alternativ i högre utsträckning än andra. 11

Kommentar: De hälsorelaterade anledningarna för att hålla mig i form och mår inte bra om jag inte idrottar är två svarsalternativ som akademiker svarar i betydligt högre utsträckning än övriga. Svarsalternativet jag får tävla är vanligast bland de med endast förgymnasial utbildning, vilket delvis förklaras av att de yngsta som ännu inte hunnit börja på gymnasiet finns här. Att få tävla är nämligen en viktigare anledning för yngre än för äldre människor. Anledning till idrott - jämförelser mellan 1999 och 2009 Kommentar: Hälsorelaterade faktorer blir ett allt vanligare som skäl till att man idrottar/motionerar. En signifikant högre andel 2009 jämfört med 1999 svarar för att gå ned i vikt, jag mår dåligt utan motion samt för att hålla mig i form som anledning till idrott/motion. 12

Kommentar: Förändringarna för kvinnor mellan åren 1999 och 2009 följer samma mönster som för totalgruppen. Kommentar: Förändringarna för män mellan åren 1999 och 2009 är ungefär densamma som för totalgruppen. 13