Omvärldsbevakning landsting Jean Odgaard
Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Kortare väntetider i cancervården, Ny 1 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, */Ny1 ehälsomyndigheten, * 1 Folkhälsomyndigheten, * 1 Utveckling av den högspecialiserade vården, Ny 2 Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst,*/ny 2 Jämlik vård, * 2 Nationell strategi för kroniska sjukdomar, Ny 2 Medicintekniska produkter, * 3 Myndigheten för delaktighet, Ny 3 Nationella kvalitetsregister * 3 Nationella riktlinjer, */Ny 4 Patientlag, */Ny 4 Patientsäkerhet, Ny 4 Överenskommelse om patientsäkerhet * 4 Primärvården, Ny 5 Privata utförare kontroll och insyn, * 5 Utvecklat vårdvalssystem, * 5 Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * 5 Överenskommelser mellan staten och SKL inom Hälso- och sjukvården år 2014, */Ny 6 Regeringens överenskommelser med SKL, Ny 6 Aktuella utredningar/rapporter 7
Barnkonventionen, * 1 En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tilllämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. Utredaren ska också analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 4 mars 2015. Kortare väntetider i cancervården, ny Som en del av regeringens satsning för att förkorta väntetiderna inom cancervården har nu en nationell expertgrupp tillsatts. I Socialstyrelsens rapport Väntetider i cancervården från oktober 2013 framgår att väntetiderna inom cancervården är långa och att det finns stora skillnader mellan landsting i överlevnad och tid till behandling för vissa cancerformer. Under perioden 2015-2018 föreslås totalt 2 miljarder kronor (500 mnkr/år) avsättas för att åtgärda väntetider och regionala skillnader. Satsningen ska bland annat premiera ett snabbt vårdförlopp mellan remiss och behandlingsstart. Arbetet med att utforma satsningen påbörjas under våren 2014 och fortsätter året ut. Målet är även att satsningen ska bidra till en cancervård som är av ännu högre kvalitet och som bedrivs mer kostnadseffektivt. Kvaliteten ska öka genom bland annat bättre information, större delaktighet och tidigare diagnostik. Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, */ ny En nationell samordnare, Göran Stiernstedt, ska göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt (Dir 2013:104). Analysen ska bland annat belysa de effektivitetsproblem och utvecklingsområden som finns. Mot bakgrund av analysen ska samordnaren initiera samarbeten med berörda aktörer och i dialog med dessa ge förslag till åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt och ökar hälso- och sjukvårdens effektivitet. Detta bör bidra till både högre kvalitet och lägre kostnader. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015. Göran Stiernstedt har också fått tilläggsuppdraget att göra en översyn av betalningsansvarslagen (Dir 2014:27). Syftet är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt för utskrivningsklara patienter. ehälsomyndigheten,* Den 1 januari 2014 inledde ehälsomyndigheten sin verksamhet. Myndigheten ansvarar för register och it-funktioner som öppenvårdsapotek och vårdgivare behöver ha tillgång till för en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelshantering. Regeringen har utsett Torsten Håkansta till generaldirektör. Folkhälsomyndigheten,* Den 1 januari 2014 inrättades en ny myndighet för folkhälsofrågor: Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten tar över samtliga uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) i dag ansvarar för. FHI och SMI avvecklas i samband med detta. Folkhälsomyndigheten tar även över Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folkhälsooch miljöhälsorapportering och inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa av Social- 1 * Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad. 1 av 7
styrelsens uppgifter enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900) och andra författningar inom dessa områden. Utveckling av den högspecialiserade vården, ny En särskild utredare ska se över hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration i syfte att få förbättrade vårdresultat och därigenom en mer jämlik vård samt för att erhålla ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. Utredaren ska bland annat lämna förslag på vilka kriterier som ska ligga till grund för bedömning för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården. Utredaren ska vidare analysera och lämna förslag på hur en effektiv modell för bedömning, urval, beslut, genomförande och uppföljning av den högspecialiserade vården skulle kunna se ut. Uppdraget ska redovisas senast den 25 november 2015. Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst,*/ny I lagrådsremiss föreslår regeringen ändringar i patientdatalagen (2008:355). En vårdgivare får göra uppgifter tillgängliga avseende en patient som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning till sammanhållen journalföring för de vårdgivare som är anslutna till systemet med sammanhållen journalföring, om patientens inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts, och det inte framkommer att patienten skulle ha motsatt sig den. En vårdgivare ska få en möjlighet att i enskilda situationer när patienten är i behov av vård ta del av vårddokumentation som en annan vårdgivare gjort tillgänglig i system för sammanhållen journalföring, även om patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke. Personuppgiftsbehandlingen ska dock endast få ske under förutsättning att uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som är nödvändig med hänsyn till patientens hälsotillstånd. I lagrådsremissen föreslås också en ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ändringen innebär att absolut sekretess även ska omfatta uppgifter som gjorts tillgängliga av en annan vårdgivare genom sammanhållen journalföring. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2014. Jämlik vård,* Socialdepartementet har i en promemoria formulerat en strategi för en god och mer jämlik vård 2012 2016. I strategin redovisar regeringen sin värdegrund och fokusområden för arbetet. De fokusområden som regeringen arbetar med handlar om synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling och bemötande samt resultat system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda strategier och åtgärder inom särskilda områden stöd och stimulans till utveckling i vården samverkan och dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer, invånare och patienter. Nationell strategi för kroniska sjukdomar, ny Regeringen har beslutat om en satsning för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Satsningen innefattar bland annat en nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Strategin syftar till att utveckla vården för dessa personer och därmed skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård i Sverige. Roger Molin samordnar satsningen på Socialdepartementet. 2 av 7
De förbättringsområden som särskilt lyfts fram i strategin är - Patientcentrerad vård - Kunskapsbaserad vård - Prevention och tidig uppmärksamhet Regeringen vill se en utveckling inom dessa områden som innebär att personer med kroniska sjukdomar i högre grad är delaktiga i vård och prevention. Hälso- och sjukvården behöver i högre grad vara kunskapsbaserad och arbetet med prevention och tidig uppmärksamhet inom hälso- och sjukvård bör utvecklas. Ett antal insatser kommer att genomföras och ska redovisas i årliga handlingsplaner. Satsningen pågår under åren 2014-2017 och omfattar totalt 450 miljoner kronor. Socialstyrelsen har fått flera uppdrag inom området. Bland dem, att ta fram nationella riktlinjer anpassade och tillgängliga för personer med kroniska sjukdomar. Socialstyrelsen ska göra en behovs- och målgruppsanalys för att ta reda på hur riktlinjerna bäst kan utformas och kommuniceras med olika patientgrupper. I ett annat uppdrag ska myndigheten göra motsvarande och då riktat till personal på vårdcentraler och inom hemsjukvård och kommunal vård. Riktlinjerna ska också på sikt kunna tillgängliggöras för hälso- och sjukvårdspersonalen i till exempel journalmiljön. Medicintekniska produkter,* Regeringen uppdrar åt Myndigheten för vårdanalys att utvärdera nyttan av att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter utifrån ett patient- och systemperspektiv. I uppdraget ingår att göra en samlad bedömning av om värdering på nationell nivå av medicintekniska produkter utifrån patientnytta och kostnadseffektivitet har lett till en mer likvärdig och kunskapsstyrd användning av medicintekniska produkter hos sjukvårdshuvudmännen. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 mars 2015. Regeringen uppdrar åt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att utvidga försöksverksamheten med hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter till minst två nya produktgrupper, varav en ska utgöras av produkter som används för behandling av kroniskt sjuka patienter. Myndigheten för delaktighet, ny Myndigheten för delaktighet är en sammanslagning av före detta Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet som startade den 1 maj 2014. Myndighetens uppdrag är att verka för att alla människor ska kunna vara fullt delaktiga i samhället, oavsett funktionsförmåga. Nationella kvalitetsregister, * Staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tecknat en överenskommelse om utveckling och finansiering av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012 2016. Parterna avsatte 260 miljoner kronor för överenskommelsen år 2012 och 320 miljoner kronor år 2013 och åren därefter. Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels av organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. Regeringen uppdrar åt Myndigheten för vårdanalys att utvärdera statens och SKL:s satsning på de nationella kvalitetsregistren. En delrapport ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 december 2014. En samlad slutrapport ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 december 2017. 3 av 7
Nationella riktlinjer, */ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård, schizofreni, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, lungcancer, demens, depression och ångest, stroke och hjärtsjukvård. Det finns preliminära riktlinjer för diabetes samt missbruk och beroende. Slutliga versioner beräknas vara klara våren 2015. Uppdatering pågår av riktlinjerna för astma och KOL (hösten 2014), hjärtsjukvård (våren 2015) samt MS och Parkinsons sjukdom (våren 2016). Det pågår projekt vad gäller stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder samt Öppna data. Patientlag, */Ny Den nya lagen, som börjar gälla den 1 januari 2015, innebär att den lagstiftning som direkt berör patienten samlas i den nya patientlagen. Där ska det viktigaste som rör patienten finnas även om annan lagstiftning fortfarande finns kvar. Ambitionen när man skrivit den nya lagen har varit att den ska vara överskådlig och pedagogisk. En av förändringarna i och med den nya lagen är att patienten ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas således till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Antingen remitteras patienten av sin läkare till ett annat landsting eller så söker patienten själv till en vårdgivare utanför hemlandstinget. En annan förändring är att hälso- och sjukvårdens nuvarande informationsplikt utvidgas och förtydligas. Det ska till exempel bli lättare att få skriftlig information. Möjligheten för patienten att få en ny medicinsk bedömning kommer också att utvidgas och det öppnar upp för att fler ska få den möjligheten. Innehållet i regeringens proposition baserar sig till stora delar på det förslag Patientmaktsutredningen lämnade i sitt delbetänkande 2013. Myndigheten för vårdanalys har fått i uppdrag att följa upp införandet av patientlagen. Myndigheten för vårdanalys ska göra uppdraget i samråd med Socialstyrelsen, SKL, patientoch brukarorganisationer samt andra berörda myndigheter och organisationer. Patientsäkerhet, ny Riksrevisionen har inlett en granskning av patientsäkerhet med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Syftet med granskningen är att analysera om staten har gett vården tillräckliga förutsättningar för att främja en god patientsäkerhet. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i februari 2015. Överenskommelse om patientsäkerhet, * Det finns en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL om förbättrad patientsäkerhet. Överenskommelsen syftar till att genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen. Målet är att arbetet inom ramen för överenskommelsen ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet. Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett aktör. För år 2013 avsattes 525 miljoner kronor för fortsatt arbete med att 4 av 7
stärka säkerheten för patienterna. Samtliga landsting klarade de fem grundkraven och fyra av de sex prestationskraven enligt Socialstyrelsens samlade bedömning. Grundkraven handlar om patientsäkerhetsberättelse, nationell patientenkät för primärvården, patientsäkerhetskultur, strukturerad journalgranskning och nationell patientöversikt (NPÖ). Arbetet fortsätter under detta år. Primärvården, ny Riksrevisionen har inlett en granskning av vårdbehov, tillgänglighet och marknad i primärvården, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Syftet med granskningen är att undersöka hur statens reformer för ökad tillgänglighet påverkat möjligheterna för primärvården att ge en vård på lika villkor och prioritet till de mest behövande. Granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i september 2014. Privata utförare kontroll och insyn, * Utredningen om en kommunallag för framtiden har överlämnat sitt delbetänkande Privata utförare - kontroll och insyn till regeringen. Utredningens uppdrag har varit att se över hur kommuner och landsting ska kunna stärka sin kontroll och insyn när privata utförare anlitas för att utföra kommunal verksamhet. Utredningen föreslår bland annat att fullmäktige ska anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för verksamheter som lämnas över till privata utförare. Allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska också förbättras. Utredningen föreslår att det i kommunallagen ska införas en skyldighet för kommuner och landsting att tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Den ökade valfriheten ställer också krav på att informationen till brukarna blir bättre. För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av till exempel skola eller utförare inom vård- och omsorgsområdet krävs att denne har tillgång till bra information. Detta är lika viktigt oavsett vilken tjänst som ska väljas. Utredningen föreslår en utvidgad skyldighet att informera när kommun eller landsting erbjuder enskilda att välja mellan olika utförare av kommunala tjänster. I en utvärdering av den fria kommunala nämndorganisationen anser utredningen att förutsättningarna för att inrätta särskilda beställar-/utförarorganisationer borde regleras tydligare i kommunallagen. Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast den 31 mars 2015. Utvecklat vårdvalssystem, * Regeringen satsade 100 miljoner under 2013 på att utveckla vårdvalssystemet inom hälsooch sjukvården. Roger Molin har uppdraget att som nationell vårdvalssamordnare stimulera utvecklingen av vårdvalet. En viktig del av uppdraget är att bidra till en utveckling av vårdvalet inom den öppna specialistvården. Landsting som åtar sig att bedriva utvecklingsarbete för att stärka patientens ställning genom ett utvecklat vårdval kan ta del av ett statligt bidrag. För perioden 2012-2014 satsar regeringen totalt 360 miljoner kronor på insatser, nationellt och i landstingen. Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * Statskontoret har fått i uppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av den treåriga överenskommelsen mellan staten och SKL om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Statskontoret ska följa upp och utvärdera stödet till ett långsiktigt förbättringsarbete, prestations- och resultatersättningen samt grundläggande krav för att förbättra vården och omsorgen. Avrapportering ska ske den 1 september 2015. 5 av 7
Överenskommelser mellan staten och SKL inom Hälso- och sjukvården år 2014, */ny (Delar av nedan material finns redovisat ovan i dokumentet här redovisas satsningsområdena samlat.) Staten har slutit följande överenskommelser med SKL inom hälso- och sjukvårdsområdet som gäller för 2014. Psykisk ohälsa Överenskommelsen syftar till att uppmuntra och stärka utvecklingsarbetet med insatser till barn och unga med psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad problematik. Jämlik hälso- och sjukvård I denna överenskommelse ingår, som en av åtta insatser, ett flerårigt pilotarbete för att öka jämlikhet i första linjens vård inom resurssvaga områden. Överenskommelsen mellan staten och SKL för 2014 innebär en fortsatt satsning på arbetet för en mer jämlik vård, gällande fortsatt genomförande och slutförande av Lärandeprojektet. Förbättra patienters tillgänglighet till hälso- och sjukvård Överenskommelsen syftar till att genom ekonomiska incitament uppmuntra och stärka tillgänglighetsarbetet i landstingen. Patientsäkerhet Satsningen handlar om att stödja implementeringen av patientsäkerhetsreformen, att med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen samt att skapa en säkrare vård. Utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården Överenskommelsen innehåller insatser som syftar till att hälso- och sjukvården ska bli mer kunskapsbaserad och att resultaten ska bli mer transparenta och jämförbara. Överenskommelsen omfattar insatser för fortsatt utveckling av stödstrukturer för kunskapsstyrning, pilotarbete inom diabetesområdet, insatser för genomförande och utveckling av öppna jämförelser samt insatser inom cancer- och läkemedelsområdet. Äldre - sammanhållen vård och omsorg Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Nationell läkemedelsstrategi Regeringen och SKL tog, tillsammans med en rad aktörer på läkemedelsområdet, 2011 fram den nationella läkemedelsstrategin. Syftet är att få en nationell kraftsamling kring prioriterade förbättringsområden inom läkemedelsområdet. Strategin innefattade ett trettiotal planerade aktiviteter inom olika insatsområden. Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg Staten och SKL har tecknat en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012 2016. Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. Regeringens överenskommelser med SKL, ny Riksrevisionen har inlett en granskning av regeringens överenskommelser med SKL inom hälso- och sjukvården, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Syftet med granskning- 6 av 7
en är att undersöka om överenskommelser är ett effektivt sätt att styra hälso- och sjukvården. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i september 2014. Aktuella utredningar/rapporter Vårdbarometern 2013: Befolkningens attityder till kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvård SKL, april 2014 Ekonomirapporten SKL, april 2014 Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer som förebygger SKL, juni 2014 Myter och fakta om vården i Sverige SKL, juni 2014 Öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar Socialstyrelsen, juni 2013 Öppna jämförelser hälso- och sjukvård jämförelser mellan landsting Socialstyrelsen, december 2013 Öppna jämförelser jämlik vård Socialstyrelsen, december 2013 Värdefullt, men inte fullvärdigt Om nyttan av hälsoekonomiska utvärderingar av klinikläkemedel Myndigheten för vårdanalys, 2014 Låt den rätte komma in Hur har tillgängligheten påverkats av apoteksomregleringen, vårdvalet samt vårdgarantin och Kömiljarden Myndigheten för vårdanalys, 2014 VIP i vården. Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom Myndigheten för vårdanalys, 2014 Vem vill veta vad för att välja? Myndigheten för vårdanalys, 2014 7 av 7