Handläggare Maria Forsberg Tel Mottagare Kilen Eldsundsviken AB Mobil +46761466847 E-post maria.forsberg@afconsult.com Datum 2019-03-15 Projekt-ID 754469 Fördjupad dagvattenutredning för planerad småbåtshamn inom Eldsundsviken Etapp 5 1 Inledning En mer detaljerad dagvattenvattenutredning ska tas fram för den planerade småbåtshamnen inom Eldsundsviken Etapp 5 för att säkerställa en hantering av dagvatten som inte riskerar att påverka ytvattenförekomsten negativt eller att de planerade anläggningarna inom småbåtshamnen inte tar skada vid översvämningar. Idag (år 2019) består området till största delen av skog (Figur 1). Figur 1. Flygfoto över område för planerad småbåtshamn. Turkos markering visar småbåtshamnens läge samt röd markering visar planområdets läge. ÅF-Infrastructure AB, Östra Skeppsbron 1, SE-611 35 Nyköping Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103, VAT nr SE556185210301 Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 1 (13)
2 Befintliga flödesvägar och avrinningsområden Analys av flödesvägar och lågområden inom och i anslutning till området, för den planerade småbåtshamnen, vid kraftiga skyfall har baserats på Länsstyrelsen i Södermanlands skyfallskartering (Figur 2). Analysen visar en generell flödesriktning i nordöstlig riktning genom området för den planerade småbåtshamnen till recipienten Mälaren. Inga lågområden finns inom aktuellt område. Figur 2. Analys av flödesvägar och lågområden inom och i anslutning till den planerade småbåtshamnen enligt Länsstyrelsen i Södermanlands skyfallskartering. Rosa sträck visar flödesvägar. Röd markering visar planområdets läge samt turkos markering visar användningsgränser. Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 2 (13)
Området för småbåtshamnen är som högst i sydväst med en nivå på cirka + 9 meter och sluttar relativt kraftigt neråt mot Mälaren till nivå cirka + 2 meter (RH2000). Figur 3 illustrerar ungefärliga avrinningsområden för ytlig avrinning idag (år 2019). Figur 3. Utdrag ur grundkartan med befintliga markhöjder i RH2000. Blå streckad markering visar ungefärliga avrinningsområden för ytlig avrinning idag (år 2019). Blå pilar visar övergripande flödesriktning. Röd markering visar planområdets läge samt svart markering visar användningsgränser. Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 3 (13)
3 Småbåtshamnens föreslagna utformning Den nordöstra delen av detaljplanen för Eldsundsviken Etapp 5 kommer att utvecklas till en småbåtshamn med bl.a. en spolplatta för båtbottentvättning samt en drivmedelsstation (Figur 4). Figur 4. Situationsplan för småbåtshamn inom detaljplan för Eldsundsviken Etapp 5, som visar den planerade exploateringen (Illustration: Carlstedts Arkitekter, 2019-02- 06). 4 Flödes-och föroreningsberäkningar Dagvattenflöden och föroreningsbelastning beräknades med hjälp av recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v19.1.1). Föroreningsmängder har beräknats utifrån en årsnederbörd om 560 mm och kommer från SMHI:s mätstation Strängnäs/Vansö. Nederbördsvärdet är korrigerat med en faktor 1,1 för att ta höjd för mätförluster. Enligt överenskommelse med VA-huvudmannen SEVAB bedöms det inte föreligga något behov av att fördröja dagvatten till följd av det aktuella områdets närhet till recipienten Mälaren-Gisselfjärden, då recipienten inte är flödesbegränsad samt att det inte finns någon risk för skada pga översvämningar nedströms det aktuella området. Istället bör fokus läggas på rening av dagvatten samt höjdsättning av området. Markanvändning före och efter exploatering för planerad småbåtshamn redovisas i Tabell 1. Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 4 (13)
Tabell 1. Markanvändning före och efter exploatering som nyttjades till beräkningar av dagvattenflöden och föroreningar i StormTac. Markanvändning Volymavrinningskoefficient* (φ) Avrinningskoefficient** (φ) Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) Skogsmark 0,05 0,1 0,68 - Småbåtshamn 0,5 0,6-0,68 Totalt 0,68 0,68 * Stormtac (v19.11) ** Skogsmark (Svenskt vatten publikation P110); Småbåtshamn (Stormtac (v19.11)) 4.1 Flödesberäkningar Beräknat dimensionerande flöde för område för planerad småbåtshamn vid ett 10, 20 och 100-års regn redovisas i Tabell 2. Vid beräkning av dimensionerande flöde efter exploatering har regnen kompletterats med en klimatfaktor på 1,25 enligt Svenskt Vattens rekommendationer (Svenskt vatten publikation P110). Beräkningarna visar att dagvattenflödet kommer att öka efter exploatering jämfört med innan exploatering. Tabell 2. Beräknade dimensionerande flöde före och efter exploatering för planerad småbåtshamn. Vid beräkning av dimensionerande flöde efter exploatering har regnen kompletterats med en klimatfaktor på 1,25. Dimensionerande flöde (l/s) Dimensionerande flöde (l/s) Fördröjningsvolym (m 3 ) Parameter Före exploatering utan klimatfaktor Efter exploatering med klimatfaktor 1,25 Efter exploatering med klimatfaktor 1,25 5 års-regn 10 92 79 10 - års-regn 13 120 97 20 - års regn 17 150 120 100 - års regn 28 250 200 4.2 Föroreningsberäkningar Föroreningshalter före respektive efter exploatering för den planerade småbåtshamnen redovisas i Tabell 3. Resultatet indikerar att halterna för samtliga föroreningar förutom bly och kadmium kommer att öka efter exploatering av området för den planerade småbåtshamnen. Föroreningshalterna efter exploatering för koppar och suspenderad substans överstiger marginellt Riktvärdesgruppens föreslagna riktvärden som motsvarar direktutsläpp till havsvik (Riktvärdesgruppen, 2009). Halten olja efter exploatering överskrider riktvärdet. Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 5 (13)
Tabell 3. Beräknade föroreningshalter i StormTac före och efter exploatering för planerad småbåtshamn. Gråmarkerade celler visar halter som överskrider riktvärdet. Förorening Enhet Före exploatering Efter exploatering Riktvärde P μg/l 18 91 160 N mg/l 0,31 0,66 2,0 Pb μg/l 2,9 1,9 8 Cu μg/l 5,0 19 18 Zn μg/l 12 22 75 Cd μg/l 0,098 0,058 0,4 Cr μg/l 1,8 2,4 10 Ni μg/l 2,8 2,9 15 Hg μg/l 0,0064 0,0087 0,03 SS mg/l 15 41 40 Olja mg/l 0,1 0,68 0,4 BaP μg/l 0,0046 0,018 0,03 Tabell 4 visar beräknade mängder av olika föroreningar för planerad småbåtshamn. Mycket små beräknade föroreningsmängder (>10-3 kg) redovisas inte, då det är osäkert att dra slutsatser gällande planområdets påverkan på recipienten utifrån de små mängderna. Beräknat resultat indikerar att föroreningsbelastningen för samtliga föroreningar ökar efter exploatering av planerad småbåtshamn. Tabell 4. Beräknade föroreningsmängder per år i StormTac före och efter exploatering för planerad småbåtshamn. Förorening Före exploatering (kg/år) Efter exploatering (kg/år) Förändring (kg/år)* P 0,0084 0,20 + 0,192 N 0,15 1,4 + 1,250 Pb 0,0014 0,0041 + 0,003 Cu 0,0024 0,041 + 0,039 Zn 0,0057 0,047 + 0,041 Cr 0,00086 0,0053 + 0,004 Ni 0,0013 0,0062 + 0,005 SS 6,9 89 + 82,1 Olja 0,049 1,5 + 1,451 * Plustecken betyder ökning av mängden föroreningar. Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 6 (13)
5 Föreslagen dagvattenhantering Det beräknade resultatet indikerar att föroreningsmängderna för samtliga ämnen ökar för den planerade småbåtshamnen efter exploatering, vilket innebär att det föreligger ett behov av att rena det dagvatten som genereras inom området för den planerade småbåtshamnen. Det bedöms dock inte föreligga något behov av att fördröja dagvatten till följd av den planerade småbåtshamnens närhet till recipienten Mälaren-Gisselfjärden, då recipienten inte är flödesbegränsad. Istället bör fokus läggas på rening av dagvatten samt höjdsättning av området. Förslag till systemlösning för dagvattenhantering inom området för småbåtshamnen redovisas i Figur 5 och Bilaga 1. Föreslagen dagvattenhantering är enligt följande: Genomsläpplig beläggning i form av tex grus eller genomsläpplig asfalt ska anläggas på de på de ytor inom området för småbåtshamnen som ska hård göras. Genomsläpplig beläggning ska dock inte användas på spolplattan för båtbottentvättning samt på spillzonen vid drivmedelstationen. Avskärande diken ska anläggas för att möjliggöra avledning av dagvatten som annars skulle riskera att rinna in på området för småbåtshamnen från det branta skogsområdet i sydväst. När diket korsar befintlig väg måste en trumma anläggas under vägen. Drivmedelstationen ska förses med oljeavskiljare Klass 1 för skydd mot tillfälliga, lite större utsläpp av olja. Spillzonen vid drivmedelstationen ska förses med tät markbeläggning vilket medför att spill och dylikt kan rinna ned till oljeavskiljaren. Aktuell tillsynsmyndighet bedömer och ställer krav på om det finns behov av att anläggningen utformas med ytterligare skyddsåtgärder. Dagvattenbrunnar inom området för drivmedelsstationen kan kompletteras med brunnsfilter för rening av dagvatten. Valet av filtermaterial påverkar vilka föroreningar som kan avskiljas (http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/brunnsfil ter_h.pdf, 2019). Spolplattan för båtbottentvättning ska bestå av en hårdgjord yta av betong eller av annat beständigt, tätt och slätt material med avrinning mot en gallerförsedd grovrensränna. Om biocidmålade båtar tvättas ska spolplattan vara försedd med reningsanordning i form av en slamavskiljare samt finfilter för att fånga upp mindre partiklar. Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 7 (13)
Figur 5. Översiktligt förslag till systemlösning för dagvattenhantering vid planerad småbåtshamn. Bilden är inte skalenlig. 5.1 Placering och höjdsättning av anläggningar, vägar etc. Länsstyrelserna har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå vid Mälarens stränder utifrån hänsyn till risken för översvämning. Detta innebär: Ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovan nivån + 2,70 meter (RH2000). Enstaka byggnader av lägre värde bör placeras ovan nivån + 1,5 meter (RH2000). Med lägsta grundläggningsnivå menas underkant på grundsula eller betongplatta. Figur 6 illustrerar områden inom den planerade småbåtshamnen där marknivån understiger Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå. Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 8 (13)
Figur 6. Områden inom planerade småbåtshamnen som understiger Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå. Blått område illustrerar där marknivån understiger + 2,70 meter (RH2000) och magenta färgat område illustrerar där marknivån understiger +1,50 meter (RH2000). Vid höjdsättning av området för den planerade småbåtshamnen är det viktigt att ta i beaktande vilken lägsta grundläggningsnivå gällande kustöversvämning som man vill använda för de olika anläggningsdelarna inom området. Hänsyn måste även tas till att vatten kommer att dämma bakåt i dagvattenledningar, då dagvattenledningarna är överbelastade. Höjdsättningen för lägsta grundläggningsnivå behöver därför även anpassas för att erhålla tillräckligt skydd mot skador vid uppdämning i dagvattensystemet. Området för den planerade småbåtshamnen ska luta som idag (år 2019) ner mot Mälaren. Detta medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas ytligt vid händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas (Figur 7). Inga lokala lågpunkter får skapas inom området. Höjdsättningen inom aktuellt område ska utformas så att de sekundära avrinningsvägarna inte passerar spolplattan och området för drivmedelssationen. Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 9 (13)
Figur 7. Förslag på sekundära avrinningsvägar (blå pilar) vid händelse av extrem nederbörd inom området för den planerade småbåtshamnen. Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 10 (13)
5.2 Genomsläpplig beläggning på hårdgjorda ytor Dagvatten som genereras på de hårdgjorda ytorna inom området för småbåtshamnen kommer med största sannolikhet att vara förorenat vilket medför att dagvattnet måste omhändertas på ett korrekt sätt. Därmed ska de hårdgjorda ytorna anläggas med genomsläpplig beläggning i form av tex grus eller genomsläpplig asfalt för rening av dagvatten (Figur 9). Figur 8 visar en principskiss på genomsläpplig beläggning. Då dessa hårdgjorda ytor måste tåla belastningen från tyngre fordon kräver konstruktionen ett bärlager i botten som även kan behövas kompletteras med ett förstärkningslager. Nederbörd som överskrider infiltrationskapaciteten behöver avledas till ett dagvattennät via dagvattenbrunnar. Figur 8. Principskiss genomsläpplig beläggning. (Illustration: Stockholm Stad). Figur 9. Genomsläpplig asfalt. (Foto: Stockholm Stad). Reningseffekten för permeabel beläggning baseras på en sammanställning av ett antal olika vetenskapliga studier och redovisas i Tabell 8 (StormTac, 2019). Tabell 8. Reningseffekt för genomsläpplig beläggning (Stormtac, 2019). Reningseffekt (%) P N Pb Cu Zn Cr Ni SS olja Genomsläpplig beläggning 65 75 70 75 95 70 65 90 85 Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 11 (13)
5.3 Avskärande dike För att hindra och möjliggöra avledning av vatten som annars skulle riskera att rinna in på området för småbåtshamnen från det omgivande branta skogsområdet i sydväst bedöms det som nödvändigt att anlägga ett avskärande dike mellan skogsområdet och den nya hårdgjorda ytan (Figur 10). När diket korsar befintlig väg måste en trumma anläggas under vägen. Figur 10. Principskiss sektion för ett avskärande dike (Larm, 2000). 6.4 Oljeavskiljare vid drivmedelstation En oljeavskiljare används för att avskilja högre koncentrationer av flytande oljeföroreningar och ska anläggas vid drivmedelstationen. Oljeavskiljare ska vara av klass 1, vilket innebär att den består av koalescensfilter eller lameller och har ett förväntat restutsläpp på högst 5 mg/l (Figur 11). Spillzonen vid drivmedelstationen ska förses med tät markbeläggning vilket medför att spill och dylikt kan rinna ned till oljeavskiljaren. Aktuell tillsynsmyndighet bedömer och ställer krav på om det finns behov av att anläggningen utformas med ytterligare skyddsåtgärder. Figur 11. Principskiss på lamellavskiljare (Illustration: Stockholm Stad). Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 12 (13)
6.5 Spolplatta och reningsanläggning för båtbottentvättning För att minimera utsläpp av miljöfarliga ämnen bör hamnar där båtar tas upp och tvättas anlägga en båtbottentvätt. För tvätt av båtar utan biocidfärger (giftfria båtar) behövs ingen eller endast en låggradig rening, medans tvätt av båtar målade med biocidfärg behövs effektiv rening. Det är kommunen som är tillsynsmyndighet och bedömer och ställer krav på hur anläggningen bör utformas. Spolplattan för båtbottentvättning ska bestå av en hårdgjord yta av betong eller av annat beständigt, tätt och slättmaterial med avrinning mot en gallerförsedd grovrensränna. Om biocidmålade båtar tvättas ska spolplattan vara försedd med reningsanordning i form av en slamavskiljare samt finfilter för att fånga upp mindre partiklar (Figur 12). Figur 12. Principskiss på spolplatta och reningsanordning för båtbottentvätt (Illustration: Naturskyddsföreningen). Granskningshandling Dagvattenutredning Eldsundsviken etapp 5 Småbåtshamnen 20190315.docx Sida 13 (13)