God vattenstatus via miljökvalitetsnormer ska uppnås senast år 2027

Relevanta dokument
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Stöd till fiskevården

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Referensgruppsmöte JordSkog

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

På gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Viktiga punkter i det fortsatta arbetet! Niklas Holmgren Samråd Alvesta

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Vattenförvaltingen samråd

Samverkan och samråd

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Fyrkantens vattensrådsområde

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

5 Stora. försök att minska övergödningen

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Torgny Forsgren, NF ac, presenterar vid Referensgrpmöte 24 nov i Älvsbyn

Ramdirektivet för vatten

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Återrapportering från Länsstyrelsen i Gävleborgs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Samrådsmöte Sveg 19 februari 2015

Kävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Örnsköldsviks kommun /

Dalälvens naturvärden

Bilaga 1:20 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Svensk vattenförvaltning

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Vattenrådsarbete i Emån

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Restaurering av sjöar och vattendrag

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Transkript:

Viva Vatten! Vägen mot god vattenstatus Ann-Louise Haglund, länsstyrelsen Dalarna Ramdirektivet för vatten 5 vattenområden Lst har samordningsansvar för Dalälven God vattenstatus via miljökvalitetsnormer ska uppnås senast år 2027 Huvudfokus: Värna ett naturligt växt- och djurliv i våra vatten Säkerställa tillgången till rent vatten Dalarna med i 3 av de 5 vattendistrikten, mest Bottenhavet och Norra Östersjön, lite Västerhavet Åtgärdsprogram på remiss vart 6:e år Miljötillståndet i våra vatten och Hur arbetar vi i Dalarna? Drygt 70% av Dalarnas 1700 sjöar och vattendrag som ingår i vattenförvaltningsarbetet (de största) klarar inte kvalitetskraven! Mest p g a fysiska hinder; vandringshinder, morfologisk på verkan och flödesförändringar.

Fysiska hinder: vandringshinder 70% (vattenkraft, vägtrummor, flottleder etc), morfologisk påverkan 40% (flottning, vattenkraft, jord- och skogsbruk), flödesförändringar 35% (vattenkraft, dämningar m.m.) Dalarna är ett av länen med flest dammar i Sverige, ca 800 st. Ca 370 mil flottleder, stor- och småskalig vattenkraft. Finns ca 10 st fiskvägar i länet men problem med funktionen. Dom fastställd att Fortum/Ellevio måste börja bygga fiskvägar vid Spjutmo, Blyberg och Väsa kraftverk. Det kommer ny lagstiftning för vattendomar under 2018. Det finns många gamla vattendomar som fortfarande gäller. Alla ska omprövas inom 20 år. Det ska även startas en ny fond som betalas av vattenkraftsföretagen. Projekt Hållbar vattenkraft i Dalarna. Var gör fria vandringsvägar störst miljönytta? Avvägning mellan miljöåtgärder och energinytta. Nedre Dalälven och runt Siljan är prioriterade områden ur natursynpunkt. Ex kartbild Tranudammen vid Furudals kraftsstation, för att tillgängliggöra strömsträckor. Hansjö och Unnån är ännu mer prioriterade. Pengar finns för återställning av vattendrag. Film från Ogströmmen, Vanån. Lst samarbetar med fiskevårdsområdena bl a. Antal påverkade sjöar och vattendrag i Dalarna och anledning. Försurning mest i norr och väst. Ca 20% av sjöarna och vattendragen i Dalarna är försurade. Det sura nedfallet har minskat, nu är skogsbruket den största påverkan. Kalkning sen 70-talet för att lindra symptomen, har minskat. Insatser inom skogsbruket: skyddszoner mot vattendrag, GROT och askåterföring. Annan möjlig åtgärd mer lövinslag.

Kemisk påverkan (näringsbelastning, särskilt förorenande ämnen och organiska miljögifter) mest i söder, där flest bor. Näringsbelastning 5% av sjöarna och vattendragen i Dalarna. P g a enskilda avlopp, läckage från jordbruk, avloppsreningsverk och industrier. Tillsyn av verksamheter, Dala VA-nätverk, greppa näringen etc. Kan söka LOVA resp. LONA-bidrag. Lst har fått mycket LOVA-pengar att fördela i år, mest för våtmarker. Metaller och organiska miljögifter 5% av sjöarna och vattendragen i Dalarna. Från industrier, avloppsreningsverk, dagvatten, jordbruk. Tillsyn, Dala VA, efterbehandling av förorenad mark. Utmaning nya ämnen. Systemtillsyn med fokus på miljögifter, fasa ut och ha kontrollprogram för de som är kvar. Viva Vatten! Mia Svedäng, Naturskyddsföreningens rikskansli Limnolog. Har jobbat på Havets Hus på västkusten så nästan marinbiolog också. NF och vatten Rinnande vatten - vattenkraft och dammar. Havsmiljön fisk och fiskemetoder (bottentrålning bl a) + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö projekt Viva vatten Projekt på G: Skyddat hav

I Dalarna t ex Ejforsen, Hållbar vattenkraft i Dalälven, Dalälven tillhör grupp 3 högt antal lokaler för arter på Artskyddsförordningen men också stor energiproduktion 5:a i Sverige Viva Vatten lokal vattenmiljö Fokuserar på småskaliga åtgärder och lokalt engagemang Vill nå ut till: kretsar, havsnätverk, vattengrupper vattenråd lokala sportfiskeföreningar allmänheten Konkreta tips på enkla åtgärder: Enkla, handfasta tips som inte kräver dyr teknik. T ex bli artletare, skörda tång Vad får man/får man inte göra på egen hand? Kan kräva tillstånd för vattenverksamhet från Lst. Försöker i tipsen hålla sig under den nivå som är tillåten. Man måste alltid fråga markägaren! För olika vattenmiljöer - sjö, hav och rinnande vatten Exempel på faktablad: 1. T ex anlägg en damm. Alla Sveriges groddjur är fridlysta, 5 arter är rödlistade, får ej flyttas - hittar till dammen själva. 2. Bygga risvassar. Gammal metod för att gynna fisket. Blir lekplats, skydd för småfisk och smådjur som lockar rovfisk. Lägg ut på isen och låt sjunka. 3. Skörda vass. Funkar som biologiskt filter så man får tänka efter var, hur (ovan/under ytan) och när det passar (högsommaren, tar bort mest näring). 4. Kratta alger. Kan användas som gödning, kan dock innehålla mycket salt och sand. 5. Lägga (tillbaka) stenar i vattnet för att öka den biologiska mångfalden. Flödet blir också mer turbulent, vilket ger bättre syresättning. Hör av er till länsstyrelsen innan! Lst i Dalarna ordnar kurser i återställningsarbete. 6. Bli artletare. Rapportera arter och bidra till ökad kunskap och bättre skydd. Artdatabankens artportal, musselportal, Tumlare till Nordiska riksmuséet. 7. Bekämpa invasiva arter. Främmande arter som hotar den biologiska mångfalden, t ex jättebalsamin och sjögull. 8. Hävda strandskyddet. Har funnits sen 50-talet. Uppluckrade regler sen 1 sept 2014. 9. Delta i ett vattenråd mia.svedang@naturskyddsforeningen.se 076-310 81 75 https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/hav/viva-vatten

Sök pengar: LONA från Lst dec -18, från Naturvårdsverket april -18? LOVA från Lst våren -18 NOKÅS från Skogsstyrelsen Naturskyddsföreningens miljöfond Bra Miljöval Workshops om havsplanerna HaV samråd feb-aug NF och ornitologerna anordnar workshops längs kusten 8 mars i Gävle Diskussion Vi borde bidra till att bilda fler vattenråd. I Dalarnas vattenråd sitter bara näringslivstoppar. Saknar fler, mer lokala vattenråd i länet. Är som en förening, men det är viktigt att de är öppna för alla som vill vara med. Se Viva Vattens faktablad om vattenråd. Borlänge ska bilda en vattengrupp och första uppgiften kan bli att bilda ett lokalt vattenråd. Oreälvens Vänner finns, men vet ej om det är ett vattenråd. Samarbeta med fiskevårdsföreningar. Karlstads universitet forskar på vandringsvägar. Byggt enligt forskningen i Dalarna men de funkar inte praktiskt ändå. Bollnäs kommun har en anställd limnolog med huvudsaklig uppgift att öppna vandringsvägar för fisk. Tips: föreläsning om fria vandringsvägar med Anders Bruks, Älvräddarna, Hudiksvalls kommun m fl. 14/3 kl 18 Orsa Hembygdsgård. Kravet på nya tillstånd för dammar etc blir intressant. Inom 20 år ska de som saknar dom eller har gamla domar omprövas. Kan bli många utrivningar. Förstår dock att privatpersoner kan bli drabbade ekonomiskt. Ett annat stort problem är hur vatten behandlas i skogsbruket: många sönderkörda bäckar och ingen strandzon vid avverkningar. Anmäl till Skogsstyrelsen och FSC. Ta hjälp av juristerna på Naturskyddsföreningen. Rebecka Nordenstam t ex bra på vattendomar. Sportfiskarna har också en duktig jurist, Kristina Lindhagen. Boktips: Bygga dammar, Strömmande vatten. Sportfiskarna: Ekologisk fiskevård och Vattenjuridik Bra handledningar för strandskydd och för att driva vattenärenden finns på www.naturskyddsforeningen.se

HaV:s tidskrifter: Hav resp. Sötvatten gratis prenumeration på papper och på webben Sanne på rikskansliet koordinator för havsnätverket (även övriga vatten), stödjer gärna vattengrupper i landet Länsförbundet har arbetat emot utbyggnad av Lungsjöån och Ejforsen Det bubblar inom vattenområdet. Det händer mycket och många vill göra något. Härligt exempel Hjo med öringssafari 2 ggr/v. Några av deltagarna