Insektspollinering i raps. Sandra Lindström

Relevanta dokument
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Från humla till jordgubbe

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Finns det alternativ till införda humlor?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Bin, bidöd och neonikotinoider

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Department of Ecology

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Demonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Veckorapport - Linköping vecka 22

Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi

Värdet av honungsbins pollinering

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Sandby Boställe, Borrby

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Viol. Rel tal. Rel tal. st/m g/m

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2013/2014

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Slutskörd över 110 ton betor

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Odlingssystemforskning för framtiden

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Beskattningsmodell för lodjur

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Räkna med vallen i växtföljden

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Transkript:

Insektspllinering i raps Sandra Lindström

Eklgisk intensifiering Bmmarc et al. 2014 TREE

Garibaldi et al 2013 Science Rader et al 2015 PNAS Klein et al 2007 Prc R Sc B

Wind pllinated plants: many small, light, dry, pllen grains Insect pllinated plants: large, sticky pllen grains Abrl 2007

Canada Canla Cuncil, Grwers manual Pllinering?

Stra skillnader mellan studier! Varför? Försöksmetd Varken insekter eller raps fungerar likadant i bur sm i fritt fält.

Stra skillnader mellan studier! Varför? Enskilda plantr eller delar av plantr Försöksskala Ytbaserad skörd

Stra skillnader mellan studier! Varför? Krukförsök Krspllinering Helfältsförsök Srt X Rutförsök Srt X Srt Y Srt Z Många srter

Landskapsexperiment

Hnungsbiet

Hnungsbin minskar - jämfört med när? Bitillsyn 2016: Det uppskattade antalet hnungsbisamhällen i Sverige har ökat med 52% sedan 2004 Ptts et al. 2010. Jurnal f Apicultural Research

Vilda pllinatörer

Humlesamhället i rödklöver år 1940, 1960 samt nutid. Bmmarc et al. 2011 Prc. R. Sc. B

2 st/ha 3 km

Srttyper Hybrider Cmpass, Excalibur & Expwer Linjesrter Galile, Epure & Alpaga F7 F1

Lindström et al. 2016. Oeclgia Hnungsbibehandlingen fungerade fint

10.6 % högre skörd med hnungsbin i linjesrter Skörd (tn per ha) Yield (tnnes/ha) 4.8 4.0 4.2 4.4 4.6 4.8 4.6 4.4 4.2 4.0 C HB C HB Hybrid Open-pllinated Cultivar type Lindström et al. 2016, Oeclgia Hybridsrter Linjesrter

8.6% högre skörd i linjesrter än hybridsrter med hnungsbin Skörd (tn per ha) Yield (tnnes/ha) 4.8 4.0 4.2 4.4 4.6 4.8 4.6 4.4 4.2 4.0 C HB C HB Hybrid Open-pllinated Cultivar type Lindström et al. 2016, Oeclgia Hybridsrter Linjesrter

Srt*kvävegödsling

Samma mönster i burförsök Marini et al. 2015, Agriculture, Ecsystems & Envirnment Lrenz Marini

Pllenslangstillväxt i sju höstrapssrter Linjesrter Hybridsrter Lankinen, Lindström & D Hertefeldt. Pls ONE.

100 pllenkrn var tillräckligt för att ge full frösättning i hybridsrten Cmpass Ft: Sandra Lindström Lankinen, Lindström & D Hertefeldt. Pls ONE.

Högre kväveutnyttjande med insektspllinering? Icke-signifikant tendens Marini et al. 2015, Agriculture, Ecsystems & Envirnment

Påverkar bevattning ch rapsbaggeförekmst insektspllineringen? Vårraps Bevattnat Obevattnat Behandlat Obehandlat Stängd bur Öppen bur Blck I Blck II Blck III Blck IV

Markfukt ch bevattning Bevattnat, 20 mm 3 gånger Obevattnat Lindström et al. 2018. Basic and Applied Eclgy

Rapsbaggeförekmst ch behandling Lindström et al. 2018. Basic and Applied Eclgy

Rapsbaggebekämpning gav 69% fler blmmr 36% mer nektar per blmma (i bevattnade led) Fler pllinatörer Färre pllinatörsbesök utan nektarsök Lindström et al. 2018 Basic and Applied Eclgy

Fler pllinatörer i sprutad vårraps Rapsbaggebekämpat Obehandlat Lindström et al. 2018 Basic and Applied Eclgy

Mer nektar i sprutad vårraps - men bara i bevattnade ytr Bevattnat Obevattnat Lindström et al. 2018 Basic and Applied Eclgy

Interaktiner mellan rapsbaggebehandling ch bevattning påverkade grödans attraktivitet för pllinatörer. Negativa skördeeffekter rsakade av rapsbaggar kan förstärkas av minskade tätheter av pllinatörer ch ändrat pllinatörsbeteende. Att minska användningen av insekticider kan ckså minska värdet av grödan för pllinatörerna.

Färre vilda insekter med hnungsbin Fältstrlek (ha) Lindström et al. 2016. Prc. R. Sc. B.

Färre humlearbetare i fältkanter med hnungsbin, men landskapsberende -81% Kmplexa landskap Slättlandskap Herbertssn et al. 2016

Har vi bevis för vilka åtgärder sm fungerar för att gynna vilda pllinatörer? Bplatsbegränsning? Föda över säsngen Kemiska bekämpningsmedel Sen blmning gynnar humlrs reprduktin Stra resurskrävande samhällen Landskap med rödklöver (<0,2% av ytan) hade: fem gånger fler drttningar 71% fler hanar Rundlöf et al. 2014, Bilgical Cnservatin

Halmbalar för humlr?

Slutsatser Insektspllinering kan ändra effekten av andra dlingsåtgärder Srtscreening behövs Insektspllinering bör ingå i srtprvningen Försiktighet med hnungsbin

Finansiärer: Stiftelsen Lantbruksfrskning (SLF) Jrdbruksverket Hushållningssällskapet i Kristianstad SLU Lunds Universitet Partnerskap Alnarp Kristianstadsstiftelsen Henning ch Elsa Anderssns fnd Sandra Lindström 010-4762091 sandra.lindstrm@hushallningssallskapet.se Ft: Lrenz Marini