EUROPEISKA HAVSFRÅGOR OCH FISKE

Nr 68 september 2015 EUROPEISKA HAVSFRÅGOR OCH FISKE Politik Havets dag i Europa 2015 med fokus på hamnar som nav för den blå ekonomin Personer Intervju med Ian Jenkinson, direktör vid School of Engineering, Technology and Maritime Operations vid John Moores University i Liverpool Platser Betydande ökning av fiskekvoterna för blåfenad tonfisk Havsfrågor och fiske

Webbtidningen Europeiska havsfrågor och fiske http://ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/magazine/en Besök vår webbtidning där du hittar fler artiklar som uppdateras varje månad. Använd qr koden om du vill prenumerera och få information om de teman som tas upp i det här numret och tidigare nummer. WEBBARTIKLAR Att hitta nya lösningar på gamla problem inom den blå ekonomin Intervju med Kim Jong-Suk: Sydkoreas vice minister för hav och fiske Havets dag i Europa: Att slå an tonen för en ljus och blå framtid Intervju med Gwen Pennarun: Bretagnare, fiskare och talesperson för det småskaliga fisket WEBBREFERENSER Karmenu Vellas webbplats kommissionsledamot för miljö-, havs- och fiskerifrågor https://ec.europa.eu/commission/2014-2019/vella_en Webbplatsen Havsfrågor och fiske ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/index_sv.htm Europeiska havsfrågor och fiske är en tidning som publiceras av Europeiska kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske. Den delas ut gratis på beställning (se prenumerationskupongen nedan). Europeiska havsfrågor och fiske ges ut fyra gånger per år och är även tillgänglig på webben: http://ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/magazine Ansvarig utgivare: Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske, generaldirektören. Ansvarsfriskrivning: Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske ansvarar för framställningen av tidningen som helhet men inte för riktigheten, innehållet eller de åsikter som kommer till uttryck i de enskilda artiklarna. Kommissionen har inte, om inte annat anges, antagit eller på något sätt godkänt de åsikter som kommer till uttryck i publikationen, och uttalandena bör inte heller uppfattas som uttryck vare sig för kommissionens åsikter eller för generaldirektörens för havsfrågor och fiske. Europeiska unionen 2015 Kopiering tillåten med angivande av källan. Omslagsfoto: Destination Piraeus Tryckt i Belgien på vitt klorfritt papper. PRENUMERATION Skriv till följande adress om du vill få gratistidningen Europeiska havsfrågor och fiske (fyra nummer per år): Ja, jag vill få gratistidningen Europeiska havsfrågor och fiske (fyra nummer per år) på: ES DA IT DE NL EL EN FR PT FI SV Commission européenne DG Affaires maritimes et pêche Unité «Information, communication, relations inter-institutionnelles, évaluation et planification» Rue de la Loi, 200 B-1049 Bruxelles Eller skicka ett fax till: (+32) 2 297 95 64 E-post: fisheries-magazine@ec.europa.eu Antal exemplar:................................................................................................ Efternamn:..................................................... Förnamn:....................................... Organisation/befattning:.... Gata:..............................................................Gatunummer:.........Box:.................. Postnummer:............. Ort:..............................................Land:............................. Tfn:.............................................................Fax:.............................................. Jag vill få fortlöpande information om Europeiska kommissionens verksamheter på området fiske och havsfrågor. E-post:.................................................................................... Jag noterar Europeiska kommissionens åtagande att inte lämna ut mina personuppgifter till tredje part eller använda dem för andra ändamål än de som uppgifterna samlades in för och inte heller för ändamål som rör direkt eller indirekt marknadsföring. Jag har rätt att när som helst begära att bli struken från kommissionens kontaktlista. 2

Europeiska unionen Blå tillväxt: Hamnar och kuster som nav för hållbara investeringar Vad ser du när du tänker på en hamn? Den första bild jag kommer att tänka på är industriella stålkonstruktioner och jättelika kranar. Zooma ut så lägger du märke till ett komplext nätverk av dynamiska nav. Det är just detta som Havets dag i Europa i år handlade om i den grekiska hamnen Piraeus: hamnar och deras potential som nav för hållbara investeringar. Havets dag i Europa har under årens lopp utvecklats för att ge utrymme för diskussioner om nya idéer, möjligheter och utmaningar. I år var det den hittills mest välbesökta omgången med över 1 300 deltagare som samlades för att dela med sig av sitt kunnande och diskutera framtiden för havssektorn. Det är tydligt att denna framtid håller på att förändras. Nya tekniker ger upphov till nya diskussioner och utsikter. De hjälper oss att utforska nya vägar för tillväxt från havet. På exempelvis energifronten pågår redan en revolution. En tredjedel av den globala oljeproduktionen sker nu till havs och över en tredjedel av den oljan pumpas upp från djupvattensnivån, jämfört med ingenting alls för femton år sedan. Den förnybara energin håller också på att flyttas ut i havet. Av den nya vindturbinkapaciteten installerades 13 % offshore 2014. I en planerad lagun i Swansea i Wales ska tidvatten ge energi som täcker 90 % av stadens elförbrukning. Utmed Atlantkusterna experimenterar ingenjörerna med att utvinna energi från vågor. Kustturismen är ett annat exempel. Den årliga semesterresan till turistorten vid havet har ersatts av kortare, men tätare och mer specialiserade resor. Surfskolor och småbåtshamnar blomstrar. Samma sak gäller för socialt entreprenörskap. Det här är förändringar som är bra för EU:s ekonomi och för sysselsättningen i Europa. Kustturismen sysselsätter över tre miljoner människor. Till och med under krisen fortsatte branschen att ge ungdomar chansen att få sitt första jobb, som är så viktigt. Energi är en verklig jobbmotor: sedan 2008 har sysselsättningen inom havsbaserad vindkraft ökat med häpnadsväckande 30 % per år. Ännu bättre är att de nya jobben är ett tillskott till de 5,4 miljoner havsrelaterade arbeten som redan finns. Som vi hörde i Piraeus har hamnarna goda förutsättningar att dra nytta av dessa förändringar. Hamnar som tar emot kryssningsfartyg och transporterar turister till lokala sevärdheter kan få del av tillväxten inom den branschen 3 % per år sedan 2008. Hamnar som kan skeppa 80 meter långa turbinblad gynnas inte bara av transportbranschen utan även av den tillverknings- och serviceindustri som utvecklas kring dessa nav. I detta sammanhang kommer smarta och strategiska investeringsbeslut att vara avgörande för den framtida framgången. Energi och turism är bara två exempel. I verkligheten är möjligheterna praktiskt taget obegränsade. Genom Havets dag i Europa uppmärksammas Europas möjligheter på det här området samt hamnarnas och kusternas stora betydelse för Europas hållbara framtid och ekonomiska pånyttfödelse. Evenemangets framgång visar att det finns många människor som delar denna uppfattning. Karmenu Vella Kommissionsledamot med ansvar för miljö-, havs- och fiskerifrågor Twitter: @KarmenuVella 3

POLITIK En djupdykning Havets dag i Europa 2015 med fokus på hamnar som nav för den blå ekonomin Havets dag i Europa har länge varit en höjdpunkt i EU:s kalender för havsevenemang och i år var inget undantag. Med 1 300 deltagare var den åttonde omgången i Aten den 28-29 maj den mest välbesökta Havets dag i Europa hittills. Temat var hamnarnas och kusternas roll som nav för att utveckla den blå ekonomin. EU:s kommissionsledamot med ansvar för miljö-, havs- och fiskerifrågor Karmenu Vella talade avgjort för många när han påminde åhörarna om vad som gör Havets dag i Europa till ett så unikt evenemang: Havets dag i Europa är verkligen något speciellt. Den sammanför oss alla: politiker och beslutsfattare, direktörer och investerare, sjöfolk och fiskare, havsplanerare och hamnoperatörer, forskare, naturvetare och tekniker och många fler. Det finns en bra anledning till detta. Vi delar en övertygelse om att våra hav och kuster är nyckeln till vår framtid och vi är här för att diskutera hur den framtiden bör se ut. Framtiden ser lovande ut. 90 % av EU:s utrikeshandel sker via dess vatten och havssektorn står för ungefär fem miljoner arbeten. Karmenu Vella betonade dock också att för att förverkliga potentialen i denna ekonomi måste Europa skydda, förnya, investera, utbilda och nå ut. För att omsätta löften i praktisk verksamhet lanserade Europeiska kommissionen, näringslivets företrädare och forskarsamhället den 28 maj Blue Economy Business and Science Forum, som ska försöka överbrygga klyftan mellan teoretisk forskning och tillämpad innovation. Den två dagar långa konferensen under Havets dag i Europa arrangerades av kommissionen i partnerskap med det grekiska ministeriet för sjöfart, havsfrågor och Egeiska havet samt staden Piraeus. Den gav deltagarna gott om tillfälle att anta kommissionsledamotens utmaning: Europeiska unionen 4

POLITIK En djupdykning 90 % av EU:s utrikeshandel sker via dess vatten och havssektorn står för ungefär fem miljoner arbetstillfällen Karmenu Vella betonade också att för att förverkliga potentialen i denna ekonomi behöver Europa skydda, förnya, investera, utbilda och nå ut. genom att utbyta bästa praxis, utveckla nya former för samverkan och diskutera utsikterna och utmaningarna i samband med våra hav och kuster. De olika konferenssessionerna speglade EU:s offensiv för ett hållbart utnyttjande av våra hav som naturresurser, men också för att skydda dem som en oskattbar livsmiljö. De ämnen som togs upp sträckte sig från kustsamhällen och det blå samhället till miljöanpassning av fartygens livscykel, hur innovativ utbildning kan stödja blå tillväxt och havsdata och information som drivkraft för blå tillväxt. En välbesökt workshop om fysisk planering i kust- och havsområden visar hur långt man kommit i diskussionerna på detta område. Nu när EU:s lagstiftning har antagits är genomförandet av denna av avgörande betydelse och hänsyn måste tas till mycket varierande regionala förhållanden. Det gör medlemsstaterna och deras regioner till viktiga pådrivande krafter bakom den fysiska planeringen i kust- och havsområden, vars framgång är beroende av att man tillämpar en ekosystemansats och en gränsöverskridande ansats. Med en havssektor under snabb förändring blir bristen på kompetens ett bekymmer. Vi behöver tänka på de arbeten som kommer att finnas i framtiden och hjälpa människor att lära sig hur de ska lära sig, sa Europaparlamentsledamoten Eva Kaili. I en temasession om kompetens påpekade Tine Viveka Westerberg från Høgskolen i Buskerud og Vestfold i Norge att akademisk utbildning inte ger människor den kunskap arbetsgivarna vill ha. En omstrukturering av hamnarna i Liverpool skulle kunna skapa 20 000 nya arbetstillfällen, men vi har inte rätt personer att fylla dem, sa Ian Jenkinson, Director of the School of Engineering, Technology and Maritime Operations vid John Moore University i Liverpool. Liverpool har skapat ett nav där näringslivet satsar pengar på universitetet och den kunskap som sedan genereras delas med näringslivet. Blå och grön tillväxt kan fungera tillsammans men kräver ett systembaserat förhållningssätt, ansåg Pauli Merriman från WWF i en session om naturbaserade lösningar. Kenneth Black, från Scottish Association for Marine Science, betonade vikten av att lokala intressenter deltar i utvecklingen av hållbart vattenbruk. Kommissionsledamotens inledande ord genljöd under avslutningssessionen när Lowri Evans, generaldirektör vid generaldirektoratet för havsfrågor och fiske beskrev hamnar som förändringskrafter som bör ta ledningen i övergången till en hållbar, havsbaserad ekonomi. Eftersom hamnar har potential att samla olika intressen, finansierings- och kompetensbehov inom olika sektorer, kan de utgöra länken mellan politik, investeringar, innovation och utbildning. Framför allt bör de bidra till att definiera nya idéer som kan lösa paradoxen med å ena sidan en ökande ungdomsarbetslöshet och å andra sidan en brist på kvalificerade havstekniker. Kommissionen kommer att arbeta för att främja en dialog mellan näringslivet och forskningsoch utbildningsinstitutioner som ett sätt att hitta kortsiktiga lösningar på kompetensfrågan och utnyttja den blå ekonomins potential att skapa arbeten, sa Lowri Evans. Konferensen avslutades med tackord av Piraeus borgmästare Yannis Moralis. Efter Havets dag i Europa var Piraeus värd för en rad offentliga evenemang den 30 och 31 maj, där staden firade sin innehållsrika havshistoria och kultur och gav besökarna möjlighet att utforska stadens arkeologiska platser och industriella minnesmärken. I programmet ingick exkursioner, liveföreställningar, konserter, vattensport, öppet hus för seglingsintresserade samt utflykter runt kusten. Staden Piraeus överlämnade därefter stafettpinnen till Åbo i Finland, som kommer att vara värd för Havets dag i Europa 2016. Efter årets braksuccé kommer nästa års värdar att ha stora skor att fylla. Vi ser fram emot ett nytt inspirerande evenemang! 5

PERSONER I korthet Intervju med Ian Jenkinson, direktör vid School of Engineering, Technology and Maritime Operations vid John Moores University i Liverpool Förutom sin uppgift som chef vid John Moores University i Liverpool har professor och tillika doktor Ian Jenkinson också lett utvecklingen av den havsrelaterade utbildningen vid universitetet sedan 2002. Det var denna kombination av sakkunskap och erfarenhet som gjorde att Ian Jenkinson inbjöds att tala vid Havets dag i Europa 2015 om den kompetens som krävs för att stimulera en förnyad tillväxt för Europas hamnar. Vi träffade honom nyligen för att få höra mer om de frågor som togs upp i debatten under Havets dag i Europa och naturligtvis frågade vi honom om vad han ansåg var lösningarna. Rekordmånga europeiska ungdomar är arbetslösa och trots detta anser de havsrelaterade sektorerna att de inte kan hitta den personal de behöver. Varför har vi inte kunnat lösa det här problemet tillsammans? I Liverpool 2008 utarbetade vi en överenskommelse om kompetens för tillväxt, där vi förutsåg att hamnens tillväxt skulle generera omkring 20 000 nya arbetstillfällen. En del av problemet är att studenterna väljer att studera ett ämne trots att det inte finns särskilt goda utsikter att få arbete inom det området. Vi genomförde ett projekt tillsammans med Unilever, som ville att teknikerna skulle utforma förpackningar men det finns inte på några jobblistor. Därför utformade vi ett lärlingsprogram. Det är på liknande sätt inom havssektorn. Utbildningsinslaget kan vara ganska allmänt även om jobbet är specifikt. I Liverpool har vi en kurs kallad Sharp End. Där kan folk från t.ex. försäkringsbranschen lära sig mer om havssektorn. Vilken kompetens är det som faktiskt behövs (t.ex. i Liverpool)? Det finns ganska gott om arbetstillfällen för specialarbetare som lastbilschaufförer. I det övre skiktet finns lediga tjänster som är svåra att tillsätta inom tekniska yrken och tjänstemannayrken. Det finns t.ex. inte tillräckligt många automationsingenjörer. Det är dessa kvalificerade tjänster som leder till innovation av nya produkter och processer, som i sin tur skapar efterfrågan på specialarbetare. Generellt är det brist på folk med havserfarenhet för att tillgodose behovet av tekniker och tjänstemän med sådan erfarenhet på land. I Aten talade du om Liverpool som ett nav och om hur den akademiska världen och näringslivet arbetar tillsammans. Kan du berätta mer om det? För två år sedan startade vi Mersey Maritime, som är en nätverksorganisation för havssektorn i Liverpool. Vi samlades för att diskutera kompetensfrågor. I en hamn som Liverpool kan man ta upp havsfrågor och samtidigt vara till nytta för anknytande branscher som livsmedelsberedning. Vi skapade navet Global Maritime Knowledge enligt den norska modellen, där universitetet levererar kunskap och även tar fram den kunskap som hamnanställda behöver för att utveckla sin kompetens. Kunskap står i centrum och runt omkring finns cirka 1 500 små och medelstora företag. Genom att delta i Mersey Maritime kan vi både leverera kunskap och stödja såväl små och medelstora företag som nystartade företag med vår sakkunskap. Vi har även tillgång till riskkapital. Vi har alltså alla ingredienser som behövs för en global strategi. På Havets dag i Europa fick vi höra om bristen på flexibilitet i de akademiska kursplanerna och behovet av kortare praktisk utbildning. Klarar universiteten att utforma och tillhandahålla detta? Vi måste identifiera vad vi menar med kompetens och utbildning. Utbildningen är inte nödvändigtvis utformad så att den ger yrkeskvalifikationer, möjligen med undantag av ingenjörsvetenskap. När det gäller exempelvis geografi eller marinbiologi är det inte enkelt att förändra kursplanen så att den uppfyller näringslivets behov. En högskoleutbildad person med en allmän naturvetenskaplig examen behöver extra utbildning för att komma in på en yrkesbana. Det finns två sätt att åstadkomma detta: arbetsgivaren kan göra det, men de är oftast inte så angelägna och ett litet eller medelstort företag har inte kapacitet att tillhandahålla ett utbildningsprogram och de behöver därför tillgång till vidareutbildning på högskolenivå. Universitetens roll är därför att ingå partnerskap med olika branscher för att vidareutbilda högskoleutbildade. Ian Jenkinson 6

PLATSER En djupdykning Betydande ökning av fiskekvoterna för blåfenad tonfisk En god förvaltning och fiskeaktörernas uppoffringar har burit frukt och gjort att beståndet successivt kunnat återhämta sig. Därför har den europeiska flottan i år fått sin kvot höjd med 20 % jämfört med föregående år, vilket innebär att EU har en total tillåten fångstmängd på totalt 9 372 ton under 2015. När fiskesäsongen för blåfenad tonfisk (26 maj 24 juni) närmade sig sitt slut hade man vid övervakningen av de stora notfiskefartygen i Medelhavet inte upptäckt några oroväckande problem. Karmenu Vella, kommissionsledamot med ansvar för miljö-, havs- och fiskerifrågor, påminde om EU:s åtagande att i samarbete med branschen genomföra internationella kontroller av fisket av blåfenad tonfisk och sade: Blåfenad tonfisk, ett bestånd av stor symbolisk betydelse som var nära att utplånas, är nu på väg att återhämta sig. För första gången på nästan ett årtionde får våra fiskare en ökad kvot. Vi måste fortsätta på den inslagna vägen. Fisket efter blåfenad tonfisk regleras av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT) som 2006 antog en 15-årig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet. EU:s kvot delas av åtta medlemsstater som aktivt bedriver fångst av blåfenad tonfisk Spanien, Frankrike, Italien, Kroatien, Grekland, Portugal, Malta och Cypern. Spanien och Frankrike har de största andelarna. I november förra året godkände ICCAT en ökning av den totalt tillåtna fångstmängden med 20 % per år för blåtonad tonfisk under de närmaste tre åren, vilket innebär en total ökning med 60 % fram till 2017. Ett stort antal inspektörer, patrullerande fartyg och flygplan utnyttjas året runt för att genomföra kontroller i en mycket välorganiserad och industrialiserad bransch. Ökade kontroller genomförs under säsongen för ringnotsfiske och perioden för placering i kassar för den fisk som fångas levande med notfartyg och fällor. År 2013 enades ICCAT om nya regler för användningen av stereoskopkameror för att kontrollera mängden tonfisk som fångas i fiskodlingar. Strikta förfaranden följs för att kontrollera mängden fångad fisk samt åtgärderna för att släppa ut fisk som överstiger kvoten. Medlemsstaterna har 30 patrullerande fartyg och 11 flygplan samtidigt som EU bidrar med 200 dagars patrullering med fartyg och 100 timmars flygövervakning. Europeiska kommissionen övervakar också fisket via ett satellitbaserat kontrollsystem kallat VMS (Vessel Monitoring System) för att se till att alla regler följs. Kommissionen skickar ut sina egna inspektörer som utför stickprovskontroller, särskilt under utplaceringen i kassar. Det industriella ringnotsfisket på Medelhavet, som huvudsakligen utvecklats under 1990-talet, står nu för över 60 % av EU:s årsfångst. Ringnotsflottan har sin bas främst i Spanien, Frankrike, Italien, Kroatien och Malta. Fiske efter tonfisk bedrivs i industriell skala och tonfisk som fångats med ringnot överförs till kassar för att gödas i odlingar till havs innan de säljs. Japan är den största marknaden och är också ett av de länder som fiskar mest blåfenad tonfisk. Årets säsong slutade tidigt för de flesta notfartyg, som var tillbaka i hamn i mitten på juni efter att ha uppnått sina kvoter. I en preliminär rapport konstaterade Europeiska kommissionen att man hittills inte upptäckt några större problem med att EU:s fiskefartyg bedrivit systematiskt överfiske eller olagligt fiske efter blåfenad tonfisk och att inga icke-statliga organisationer hade rapporterat misstänkt verksamhet. Ugo Montaldo 7

PLATSER En djupdykning Blåfenad tonfisk bevarande som ger utdelning Blåfenad tonfisk säljs till ett högt pris och den stora efterfrågan har tidigare lett till ett ohållbart fiske. En återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet har lett till framsteg mot att lösa problemet. Planen antogs av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT) 2006. 60% Kvoter och kvantiteter År 2015 får 15 821 ton fiskas i östra Atlanten och Medelhavet, varav 59 % av EU:s fiskare. En tidslinje mot återhämtning 2006 ICCAT lanserar 15-årig återhämtningsplan. EU är en av initiativtagarna 2012 Det blir obligatoriskt att använda avancerade undervattenskameror för att uppskatta fiskmängden 2008 Genomförandet av återhämtningsplanen skärps 2006 2007 2008 2009 2010 2010-2014 ICCAT:s mandat förstärks och striktare kontroller införs, bl.a. genom användning av ny teknik Havsfrågor och fiske 2011 2012 2013 2014 2013 Användningen av ny teknik leder till att odeklarerade fångster av blåfenad tonfisk släpps ut 2014 Marginella mängder blåfenad tonfisk släpps ut, vilket visar att ett striktare kontrollsystem och användningen av ny teknik bidrar till att hålla fångsterna inom kvoterna 2014 Bestånden av blåfenad tonfisk har börjat återhämta sig. EU:s kvot för 2015 utökas därför med 20 % i enlighet med vetenskapliga råd ISSN 2315-2672 KL-AN-15-068-SV-C 8