Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 2 Genomförande, mål och prioriteringar Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Generalläkaren

Innehåll 1 Inledning... 6 1.1 Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan... 7 2 Organisation och ledning av kontrollen, centrala behöriga myndigheter och kontrollmyndigheter... 9 3 Kontrollprocessen... 11 3.1 Den generella kontrollprocessen... 11 3.2 Stödprocesser för den offentliga kontrollen... 13 4 Gemensamma mål för kontrollen i livsmedelskedjan... 14 4.1 Att sätta mål... 16 4.2 Målens giltighetstid... 16 5 Kontroll av växtskadegörare... 17 5.1 Organisation och ansvarsfördelning... 17 5.2 Specifika mål... 17 5.3 Planering av kontrollen... 19 5.3.1 Riskbaserad kontroll... 19 5.3.2 Kontrollmetoder... 20 5.4 Utförande och rapportering av kontrollen... 20 Registrering och godkännande... 20 5.4.1... 20 5.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen... 20 5.4.3 Rapportering av kontrollresultat... 21 5.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad... 21 5.5 Stöd och samordning... 22 5.6 Uppföljning och utvärdering... 22 5.7 Utveckling och förbättringar... 23 6 Kontroll av foder... 24 6.1 Organisation och ansvarsfördelning... 24 6.2 Specifika mål... 24 6.3 Planering av kontrollen... 26 6.3.1 Riskbaserad kontroll... 27 6.3.1.1 Primärproduktionen... 27 6.3.1.2 Foderföretagare förutom primärproducenter... 27 6.3.2 Kontrollmetoder... 27 6.3.2.1 Primärproduktionen... 27 6.3.2.2 Foderföretagare förutom primärproducenter... 27 6.3.2.3 Kontroll vid gränsen av vegetabiliska foder... 28 6.4 Utförande och rapportering av kontrollen... 28 6.4.1 Registrering och godkännande... 28 6.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen... 29 6.4.3 Rapportering av kontrollresultat... 29 6.4.3.1 Primärproduktionen... 29 6.4.3.2 Foderföretagare förutom primärproducenter... 29 6.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad... 30 6.4.4.1 Primärproduktionen... 30 6.4.4.2 Foderföretagare förutom primärproducenter... 30 6.5 Stöd och samordning... 30 6.6 Uppföljning och utvärdering... 31 6.6.1 Primärproduktionen... 31 6.6.2 Foderföretagare förutom primärproducenter... 31 6.7 Utveckling och förbättringar... 31 6.7.1 Primärproduktionen... 31 6.7.2 Foderföretagare förutom primärproducenter... 31 7 Kontroll av animaliska biprodukter (ABP)... 33 7.1 Organisation och ansvarsfördelning... 33

7.2 Specifika mål... 33 7.3 Planering av kontrollen... 35 7.3.1 Riskbaserad kontroll... 35 7.3.2 Kontrollmetoder... 35 7.4 Utförande och rapportering av kontrollen... 36 7.4.1 Registrering och godkännande... 36 7.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen... 36 7.4.3 Rapportering av kontrollresultat... 36 7.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad... 36 7.5 Stöd och samordning... 37 7.6 Uppföljning och utvärdering... 37 7.7 Utveckling och förbättringar... 38 8 Kontroll av djurhälsa smittskydd... 39 8.1 Djurhälsa ur ett smittskyddsperspektiv... 39 8.2 Organisation och ansvarsfördelning... 39 8.3 Specifika mål... 40 8.4 Planering av kontrollen... 40 8.4.1 Riskbaserad kontroll... 40 8.4.2 Kontrollmetoder... 41 8.5 Utförande och rapportering av kontrollen... 41 8.5.1 Registrering och godkännande... 41 8.5.2 Rutiner för utförande av kontrollen... 42 8.5.3 Rapportering av kontrollresultat... 42 8.5.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad... 43 8.6 Stöd och samordning... 44 8.7 Uppföljning och utvärdering... 44 8.8 Utveckling och förbättringar... 45 9 Kontroll av djurskydd... 46 9.1 Organisation och ansvarsfördelning... 46 9.2 Specifika mål... 47 9.3 Planering av kontrollen... 48 9.3.1 Riskbaserad kontroll... 48 9.3.2 Kontrollmetoder... 49 9.4 Utförande och rapportering av kontrollen... 50 9.4.1 Registrering och godkännande... 50 9.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen... 51 9.4.3 Rapportering av kontrollresultat... 51 9.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad... 52 9.5 Stöd och samordning... 52 9.6 Uppföljning och utvärdering... 53 9.7 Utveckling och förbättringar... 54 10 Kontroll av livsmedel... 55 10.1 Organisation och ansvarsfördelning... 55 10.2 Specifika mål... 55 10.3 Planering av kontrollen... 57 10.3.1 Riskbaserad kontroll... 57 10.3.1.1 Riskindelning och riskbaserad kontroll i primärproduktionen... 58 10.3.1.2 Riskindelning och riskbaserad kontroll i leden efter primär-produktionen.. 60 10.3.2 Kontrollmetoder... 62 10.4 Utförande och rapportering av kontrollen... 64 10.4.1 Registrering och godkännande... 64 10.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen... 65 10.4.3 Kontroll inom särskilda områden... 66 10.4.3.1 Aromer och rökaromer... 66 10.4.3.2 Livsmedelstillsatser... 66 10.4.3.3 Bestrålning av livsmedel... 67 10.4.3.4 Dricksvatten... 67

10.4.3.5 Garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (enligt förordning (EU) nr 1152/2012)... 68 10.4.3.6 Skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (förordning (EU) nr 1152/2012)... 68 10.4.3.7 GMO... 69 10.4.3.8 Material avsedda att komma i kontakt med livsmedel (FCM)... 69 10.4.3.9 Naturligt mineralvatten... 71 10.4.3.10 Livsmedelsinformation... 71 10.4.3.11 Närings- och hälsopåståenden... 72 10.4.3.12 Nyckelhålet... 73 10.4.3.13 Koststillskott... 73 10.4.3.14 Livsmedel för personer med särskilda näringsbehov... 75 10.4.3.15 Nya livsmedel (Novel Food)... 77 10.4.3.16 Salmonellagarantier... 77 10.4.3.17 Spårbarhet... 78 10.4.3.18 Trikiner... 78 10.4.3.19 TSE... 79 10.4.3.20 Besiktning före och efter slakt... 79 10.4.3.21 Kontroll av ägg och äggpackerier... 80 10.4.3.22 Vin och sprit... 80 10.4.3.23 Särskilda kontrollprogram... 80 10.4.4 Riksprojekt och samordnade kontrollprojekt... 85 10.4.5 Rapportering av kontrollresultat... 85 10.4.6 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad... 85 10.5 Stöd och samordning... 87 10.6 Uppföljning och utvärdering... 87 10.6.1 Uppföljning... 87 10.6.2 Utvärdering... 89 10.7 Utveckling och förbättringar... 90 11 Gränskontroll... 93 11.1 Organisation och ansvarsfördelning... 93 11.2 Specifika mål... 94 11.3 Planering av kontrollen... 94 11.4 Utförande och rapportering av kontrollen... 96 11.4.1 Registrering och godkännande... 96 11.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen... 97 11.4.3 Rapportering av kontrollresultat... 98 11.4.4 Hantering av avvikelser och åtgärder vid bristande efterlevnad... 98 11.5 Samordning och stöd... 98 11.6 Uppföljning och utvärdering... 99 11.7 Utveckling och förbättringar... 99 12 Kontroll av veterinärmedicinska preparat och restsubstanser... 100 12.1 Organisation och ansvarsfördelning... 100 12.2 Specifika mål... 101 12.3 Planering av kontrollen... 101 12.3.1 Riskbaserad kontroll... 102 12.3.2 Kontrollmetoder... 102 12.4 Utförande och rapportering av kontrollen... 103 12.4.1 Registrering och godkännande... 103 12.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen... 103 12.4.3 Rapportering av kontrollresultat... 103 12.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad... 103 12.5 Stöd och samordning... 104 12.6 Uppföljning och utvärdering... 104 12.7 Utveckling och förbättringar... 104 13 Kontroll av ekologisk produktion... 106 13.1 Ansvarsfördelning av ekologisk kontroll... 106 13.1.1 Delegerad kontroll... 107 NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 4

13.1.2 Ekologiska livsmedel... 107 13.1.3 Ekologiskt foder och utsäde... 107 13.2 Planering av kontrollen... 108 13.2.1 Riskbaserad kontroll... 108 13.2.2 Kontrollmetoder... 108 13.3 Utförande och rapportering av kontrollen... 108 13.3.1 Rutiner för utförande av kontrollen... 108 13.3.2 Rapportering av kontrollresultat... 109 13.3.3 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad... 109 13.3.3.1 Sanktionsavgifter... 109 13.4 Stöd och samordning... 109 13.5 Uppföljning och utvärdering... 110 13.6 Utveckling och förbättringar... 111 Bilaga 1 Mål för växtskyddskontrollen Bilaga 2 Mål för foderkontrollen Bilaga 3 Mål för ABP-kontrollen Bilaga 4 Mål för djurskyddskontrollen Bilaga 5 Mål för livsmedelskontrollen Omslagsfoto: Ida Olofsson, LRF mjölk, www.norden.org

1 Inledning Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan anger strategiska mål och prioriteringar för den offentliga kontrollen för perioden 2016 2019. Målet med den nationella kontrollplanen är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa samt värna om konsumenternas intressen. Planen är ett vägledande dokument för kontrollmyndigheterna och har utarbetats av myndigheterna gemensamt. Planen har tagits fram i enlighet med artikel 41 i EUförordning 882/2004 om offentlig kontroll i livsmedelskedjan. Planen ger också en beskrivning av det svenska kontrollsystemet genom hela livsmedelskedjan. Planen omfattar livsmedel, foder och animaliska biprodukter, djurhälsa och djurskydd samt kontroll av skadegörare på växter och växtprodukter 1. Planen består av Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen som är en sammanfattning av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan från jord till bord och introduktion till del 2, 3 och 4. I del 1 beskrivs syftet med den offentliga kontrollen, de gemensamma övergripande målen för kontrollen och hur kontrollen ständigt utvecklas. Del 1 innehåller också en övergripande beskrivning av det svenska kontrollsystemet. Del 2 Genomförande, mål och prioriteringar anger specifika mål, prioriteringar och kontrollprojekt för perioden 2016-2019, inklusive satsningar för att utveckla kontrollen. Här anges också hur den offentliga kontrollen bör genomföras, följas upp och utvärderas. Det ingår även hänvisningar till lagstiftning, vägledning och annat stöd för kontrollen som kompletterar kontrollplanen. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna beskrivs också. Del 3 Samarbete och ständiga förbättringar redogör för samarbeten i Sverige, nordiskt och internationellt, gemensamma aktiviteter, beredskapsplaner och samarbete i kris. Utveckling genom projekt, samverkan med intressenter, omvärldsbevakning, erfarenheter från aktuella händelser, revisioner och kompetensutveckling. Utbildningsplaner för 2016-2019 och större utredningar och förändringar i lagstiftningen beskrivs också. Del 4 Organisation, revision och fördjupning av planens olika områden är en detaljerad beskrivning av den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan och kompletterar del 2 och 3. I del 4 beskrivs myndigheternas struktur och styrning, hur kontrollen är organiserad och det svenska revisionssystemet. Dessutom finns information om nationella referenslaboratorier och en förteckning över de definitioner och begrepp som används i kontrollplanen. Kontaktuppgifter till myndigheterna finns sist i del 4. 1 Kontrollen omfattar alla slags växter och växtprodukter som kan sprida sjukdomar och skadedjur till odlingen. Kontrollen styrs till största delen av annan lagstiftning. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 6

1.1 Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan Den nationella kontrollplanen har utarbetats för att uppnå en samlad och enhetlig strategi för den offentliga kontrollen. Kontrollplanen omfattar kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter, djurhälsa och djurskydd samt kontroll av skadegörare på växter och växtprodukter (offentlig kontroll av växtskadegörare), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Kontrollen, som genomförs i alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan från jord till bord, styrs av EU-förordningar, genom nationell lagstiftning och genom de centrala myndigheternas strategiska mål och prioriteringar. Den offentliga kontrollen kan delas in i ett antal övergripande kontrollområden. Inom vissa områden finns särlagstiftning som bl.a. reglerar hur kontrollen ska genomföras eller som berör flera kontrollmyndigheter, och därmed ställer högre krav på samordning och samarbete mellan myndigheterna. Dessa områden beskrivs separat i kontrollplanen. Kontrollen ska vara ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker. Den ska också vara riskbaserad och genomföras så ofta som det är lämpligt, så att kontrollen får avsedd effekt. Lagstiftning Mål och prioriteringar Riskbaserad kontroll Odling, fri från växtskadegörare Foder inkl primärproduktion Animaliska biprodukter Djurhälsa Djurskydd Livsmedel inklprimärproduktion Ekologiska livsmedel och foder Veterinärmedicinska preparat Gränskontroll Bild 2.1 Bilden beskriver kontrollen i livsmedelskedjan och de kontrollområden som beskrivs i separata kapitel i planen, inklusive kontroll av ekologiska livsmedel och ekologisk produktion, kontroll av veterinärmedicinska preparat och gränskontroll. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 7

Djurhälsa kontrolleras som en integrerad del i flera olika kontrollområden. Under rubriken djurhälsa beskrivs därför i första hand kontrollen av smittskydd hos djur. Symbolerna i bilden ovan återspeglar inte hur stor andel av den totala offentliga kontrollen varje kontrollområde utgör eller vilka resurser som finns för kontrollen utan bara själva kedjan. Hur många kontroller som genomförts, resultat från kontrollen, resurser och resursbehov m.m. redovisas i den årliga rapporten om kontrollen i livsmedelskedjan. I följande kapitel anges strategier och prioritering för den offentliga kontrollen. Planen anger aktuella mål och prioriteringar för de olika kontrollområdena, hur den riskbaserade kontrollen inom varje område bör genomföras, följas upp och rapporteras, ansvarfördelningen mellan olika myndigheter samt stöd och samordning mellan myndigheterna. Beskrivningen följer flödet i livsmedelskedjan från jord till bord. LÄS MER Om myndigheternas struktur och styrning och den svenska förvaltningsmodellen, se kapitel 2 i del 4 av den nationella kontrollplanen. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 8

2 Organisation och ledning av kontrollen, centrala behöriga myndigheter och kontrollmyndigheter Övergripande beskrivning av kontrollansvaret i livsmedelskedjan: Område Växtskadegörare, inkl. gränskontroll Berörda departement Central behörig myndighet Behörig kontrollmyndighet Närings departementet Jordbruksverket Jordbruksverket Primärproduktion foder och livsmedel Närings-departementet Finansdepartementet Jordbruksverket resp. Livsmedelsverket Länsstyrelser Foder Näringsdepartementet Jordbruksverket Jordbruksverket Animaliska biprodukter Näringsdepartementet Jordbruksverket Livsmedelsverket Finansdepartementet Socialdepartementet Länsstyrelser Kommunala kontrollmyndigheter Djurhälsa/ Smittskydd Näringsdepartementet Finansdepartementet Jordbruksverket Statens veterinärmedicinska anstalt (riskvärderingar) Länsstyrelser Djurskydd Närings-departementet Jordbruksverket Länsstyrelser Finansdepartementet Livsmedelsverket (slakterier) Livsmedel Näringsdepartementet Livsmedelsverket Livsmedelsverket Socialdepartementet Finansdepartementet Kommunala kontrollmyndigheter Länsstyrelser Ekologisk produktion och ekologiska livsmedel Näringsdepartementet Jordbruksverket resp. Livsmedelsverket samt Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) Jordbruksverket resp. Livsmedelsverket och Konsumentverket. Vid import även Tullverket. Kommunerna (end. företag undantagna från kravet om anmälan till kontrollorgan) NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 9

Område Berörda departement Central behörig Myndighet Behörig kontrollmyndighet Gränskontroll livsmedel, foder, levande djur Näringsdepartementet Finansdepartementet Livsmedelsverket resp. Jordbruksverket Livsmedelsverket, Jordbruksverket Tullverket Veterinärmedicinska preparat och restsubstanser Näringsdepartementet Finansdepartementet Jordbruksverket resp. Livsmedelsverket Livsmedelverket Länsstyrelser Verksamheter inom Försvarsmakten; livsmedel, djurhälsa, djursjukvård, djurskydd Näringsdepartementet Försvarsdepartementet Jordbruksverket resp. Livsmedelsverket Generalläkaren Kontroll inom specifika sakområden Näringsdepartementet Finansdepartementet Socialdepartementet Jordbruksverket resp. Livsmedelsverket Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinär medicinska anstalt länsstyrelser, kommunala kontrollmyndigheter - se resp. kontrollområde LÄS MER Om myndigheternas organisation och ansvar, se avsnitt 2.3-2.7 i del 4 av den nationella kontrollplanen. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 10

3 Kontrollprocessen Den nationella kontrollplanen beskriver bl.a. Sveriges system för offentlig kontroll i livsmedelskedjan. Varje behörig kontrollmyndighet har också sitt eget system för offentlig kontroll med egna mål och prioriteringar för kontrollen. Systemet kan beskrivas med följande figur: Kontrollens kärnverksamhet Operativa förutsättningar Grundläggande förutsättningar Vad som är respektive myndighets uppdrag bestäms av lagstiftningen, dels den nationella lagstiftning som fördelar kontrollansvaret, dels den EU-gemensamma och nationella lagstiftning som myndigheten ska bedriva kontroll utifrån. För att skapa ett ändamålsenligt kontrollsystem måste varje myndighet vara införstådd med gällande lagstiftning och vad den kräver av myndigheten. Gemensamt för alla myndigheter i livsmedelskedjan är den s.k. kontrollförordningen, förordning (EG) nr 882/2004. 3.1 Den generella kontrollprocessen Syftet med den offentliga kontrollen är att verifiera att företagen uppfyller lagstiftningens mål om livsmedels- och fodersäkerhet och att bestämmelserna om djurhälsa/smittskydd och djurskydd följs, så att säkra livsmedel produceras och konsumenterna inte vilseleds. Den offentliga kontrollen inom smittskyddsområdet och kontrollen av växtskadegörare omfattar även kartläggning och övervakning. Den offentliga kontrollen ska uppfylla kraven i lagstiftningen, kontrollförordningen. Det innebär att kontrollen, som tidigare nämnts, ska vara ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker. Den ska också vara riskbaserad och genomföras så ofta som det är lämpligt, så att kontrollen får avsedd effekt. Kontrollen bör genomföras så att den så långt det är möjligt uppfyller förväntningar hos konsumenter och intressenter. För att uppnå detta krävs ett systematiskt arbetssätt som säkerställer att kontrollen upprätthåller en viss kvalitet, men också att den utvecklas. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 11

I artikel 4 i förordning (EG) nr 882/2004 anges att kontroll ska bedrivas med kvalitet och enhetlighet. Artikel 8 i samma förordning säger i korthet att myndigheten ska ha dokumenterade förfaranden för sin kontroll (planering), kontrollen ska följas upp och utvärderas (utvärdering) och man ska vidta korrigerande åtgärder (förbättringar) om brister noteras. Detta brukar beskrivas i en etablerad modell för förbättringsarbete, det s.k. förbättringshjulet eller PDCA-cykeln (Plan Do Check Act). Planering Genomförande Uppföljning, utvärdering och analys Utveckling och förbättringar Omfattar bl.a. årlig kontrollplanering baserad på mål och prioriteringar och dokumenterade förfaranden. Omfattar genomförande av kontrollen enligt planeringen, upprättande av kontrollrapporter, hantering av avvikelser när kraven i lagstiftningen inte uppfylls, samt extra offentlig kontroll. Verifiera att kontrollen genomfördes enligt plan, sammanställa och analysera resultaten av kontrollen. Baserat på resultaten från uppföljning, utvärdering och analys genomförs förbättringsåtgärder, t.ex. nya eller ändrade vägledande dokument, utbildningar, nya mål eller prioriteringar. Bild 2.2. Kontrollprocessen består av fyra delar i ett hjul som ständigt snurrar; förbättringshjulet. Varje kontrollmyndighet ansvarar för planering, genomförande, utvärdering och förbättring av den egna kontrollverksamheten. I kapitel 5 finns hänvisningar till relevant lagstiftning och vägledningar för planering, genomförande, rapportering m.m. för varje kontrollområde i livsmedelskedjan. (För information om kontrollområdena och övergripande ansvarfördelning mellan myndigheterna, se avsnitt 1.1 och avsnitt 2.) NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 12

3.2 Stödprocesser för den offentliga kontrollen För genomförande av den offentliga kontrollen behövs ett antal stödprocesser eller förutsättningar. Dessa kan delas upp i operativa förutsättningar, dvs. stöd, styrning och uppföljning, och grundläggande förutsättningar eller resurser, såsom kompetens, tid och finansiering. De förutsättningar som behövs för att genomföra den offentliga kontrollen inom respektive område beskrivs i följande avsnitt. LÄS MER Om beredskapsplaner, stöd och samarbete och revisioner i del 3 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. Om hur myndigheterna uppfyller de s.k. verksamhetskriterierna i respektive avsnitt i kapitel 3 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 13

4 Gemensamma mål för kontrollen i livsmedelskedjan De övergripande målen för den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan framgår av förordningarna (EG) nr 178/2002, 882/2004 och, beträffande kontroll av växtskadegörare, direktiv 2000/29/EG. 2 De gemensamma målen i planen är inriktade på tre olika målgrupper: konsumenter, intressenter och kontrollmyndigheterna och har utarbetats av myndigheterna gemensamt. De gemensamma målen är att: Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. Intressenterna (företagen) har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Dessa mål är av övergripande, visionär karaktär. Syftet med målen är att den offentliga kontrollen inom foder, livsmedel, djurhälsa, djurskydd och växtskadegörare ska utföras i samverkan, så att: Konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade. Konsumenterna känner trygghet i att livsmedlen producerats på ett för dem acceptabelt sätt och de upplever att informationen om livsmedlen är tillräcklig och enkel att förstå. Intressenterna (företagen) får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Detta bidrar till att stärka förtroendet för deras produkter. De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för kontrollen i hela livsmedelskedjan, utnyttjar kompetenser och resurser på ett optimalt sätt och därmed kan effektiviteten öka. Samverkan betyder att det finns en samsyn på väsentliga aspekter i kontrollen, men att kontrollmyndigheterna tar ansvar inom sina respektive ansvarsområden. Målen är i linje med vad som framgår av förordningen (EG) nr 882/2004, nämligen att övervaka och kontrollera att företagarna uppfyller de relevanta kraven i lagstiftningen i alla stadier av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. De gemensamma målen för livsmedelskedjan kompletteras av vision och övergripande mål för varje kontrollområde. Dessa har utarbetats av de centrala myndigheterna eller i samarbete mellan de centrala, regionala och lokala kontrollmyndigheterna. Målen för varje kon- 2 Direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter och växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 14

trollområde, livsmedel, foder, djurskydd osv., bryts ner och anges i strategiska mål, specifika mål och indikatorer eller nyckeltal. Hur långt målen bryts ner varierar mellan kontrollområdena. Större kontrollprojekt, utbildningssatsningar etc. som genomförs inom ett kontrollområde beskrivs i respektive avsnitt. Hösten 2015 inleddes en översyn av de gemensamma målen för livsmedelskedjan. Syftet är att ta fram nya gemensamma övergripande mål och effektmål för hela kedjan, både vad gäller kontrollen av verksamhetsutövare, kartläggningar och övervakning som myndigheterna utför, beredskap att hantera kriser relaterade till livsmedelskedjan samt råd och service som myndigheterna ger till konsumenter och verksamhetsutövare. Livsmedelsverket leder arbetet tillsammans med Jordbruksverket. Övriga medverkande myndigheter och organisationer är för närvarande SVA, Generalläkaren, länsstyrelserna samt kommunerna genom SKL och Livssamverkan. Arbetet kommer att fortsätta under 2016. I arbetet ingår även att se över målstrukturen. LÄS MER Större myndighetsgemensamma projekt beskrivs i avsnitt 2.13 i del 3 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 15

4.1 Att sätta mål Planens gemensamma mål för kontrollen i livsmedelskedjan och de specifika målen inom respektive kontrollområden bör återspeglas i målen för varje kontrollmyndighet på lokal, regional och central nivå. Med utgångspunkt från de nationella målen i planen bör varje myndighet formulera egna mål för sin kontrollverksamhet. Målen bör vara mätbara och kunna följas upp. Centrala, regionala och lokala kontrollmyndigheter kan använda samma mål, indikatorer och nyckeltal, men myndighetsspecifika mål och nyckeltal kan också användas. Grundprincipen för hur målen kan brytas ner beskrivs nedan. Lagstiftning Gemensamma mål för kontrollen i livsmedelskedjan Förordning (EG) nr 178/2002 Förordning (EG) nr 882/2004 Direktiv 2000/29/EG Utarbetas av myndigheterna i livsmedelskedjan. Fastställs av de centrala myndigheterna gemensamt. Vision för livsmedelskontrollen Visionen ska vara en inspiration en ledstjärna Nationell, beskriver ett önskat läge. Fastställs av departementet och/eller av den centrala myndigheten. Visionen behöver inte vara SMART (specifika, mätbara, accepterade, realistiska eller tidssatta). Inriktningsmål för livsmedelskontrollen Långsiktiga mål, centrala för att nå visionen De är accepterade och realistiska på lång sikt, men behöver inte vara specifika, mätbara och tidssatta. Strategiska mål för livsmedelskontrollen Strategiska mål; uppfyllelsen av dem är avgörande för att på sikt förverkliga inriktningsmålen De är accepterade och realistiska på några års sikt. Specifika mål för livsmedelskontrollen Kortsiktiga mål inom en del av kontrollområdet Ett specifikt mål är SMART; operationaliserade; (specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt eller tidssatt). Indikator, nyckeltal Indikatorer mäta graden av måluppfyllelse. Nyckeltal är mätetal som följs, men som inte används för att följa upp mål. 4.2 Målens giltighetstid De nationella målen och prioriteringarna har generellt sett samma giltighetstid som den fleråriga nationella kontrollplanen, men uppdateras också årligen. Det innebär att målen är långsiktiga och att uppföljning och utvärdering i regel sker tidigast året efter en aktivitet genomförts. Resultaten redovisas i Sveriges samlade årliga rapportering till EU-kommissionen. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 16

5 Kontroll av växtskadegörare 5.1 Organisation och ansvarsfördelning Jordbruksverket utför den offentliga kontrollen av växtskadegörare. Huvuddelen av växtskyddskontrollerna görs enligt Jordbruksverkets årliga samlade tillsynsplan. LÄS MER Om hur den offentliga kontrollen är organiserad, se avsnitt 3.7 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. 5.2 Specifika mål Den offentliga kontrollen av växtskadegörare har sin grund i rådets direktiv 2000/29/EG och inte i förordning (EG) nr 882/2004. Rapportering av kontrollerna ska dock göras inom ramen för den nationella kontrollplanen. Det innebär att det övergripande målet för denna verksamhet skiljer sig något från övriga kontroller i livsmedelskedjan. Jordbruksverket har dock valt att i tillämpliga delar utveckla kontrollerna i en riktning som överensstämmer med grunderna i förordning (EG) nr 882/2004. Visionen för den offentliga kontrollen av växtskadegörare är att Växtskyddskontrollen är ett effektivt kontrollarbete som bidrar till att skydda resursen växter mot allvarliga växtskadegörare. För att nå visionen ska växtskyddskontrollen arbeta mot följande tre inriktningsmål: Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp för att säkerställa att brister åtgärdats. Detta görs på ett likvärdigt sätt av kontrollmyndigheten. Företagare har förståelse för kontrollsystemet. Samhället och intressenter inom export och import har förståelse och förtroende för systemet. Samverkan i kontrollprocessen är väl fungerande. Kontrollens kvalitet och innehåll följs upp i inriktningsmålet om bristande efterlevnad. De strategiska målen för att nå det inriktningsmålet innehåller medarbetarnas kompetens, uppföljning av brister, riskbaserad kontroll med rätt innehåll på rätt företag samt enhetlig bedömning. Företagarens perspektiv som intressent och samhällets förtroende för växtskyddskontrollen bedöms vara viktigt för att nå en bra kvalitet. De strategiska målen innebär att företagaren ska vara nöjd med kontrollens genomförande, acceptera kontrollen och förstå hur kontrollen bidrar till att minska smittspridning. Allmänheten ska få en bättre förståelse för behovet av att hindra förekomst av nya växtskadegörare och kunna förstå Jordbruksverkets information om de kontroller som görs. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 17

För att få en effektiv kontroll är det viktigt att det tredje inriktningsmålet om samverkan i kontrollprocessen uppfylls. Jordbruksverket ska därför arbeta med det strategiska målet att ansvarsfördelningen är tydlig för medarbetare och chefer. Vision för växtskyddskontrollen Växtskyddskontrollen är ett effektivt kontrollarbete som bidrar till att skydda resursen växter mot allvarliga växtskadegörare. Inriktningsmål Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp för att säkerställa att brister åtgärdas. Detta görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndigheten. Företagare har förståelse för kontrollsystemet. Samhället och intressenter inom export och import har förståelse och förtroende för systemet. Samverkan i kontrollprocessen är väl fungerande. Strategiska mål Strategiska mål för varje inriktningsmål beskrivs i bilaga 1. Specifika mål Aktiviteter Aktiviteterna beskrivs i bilaga 1. Indikatorer NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 18

5.3 Planering av kontrollen Jordbruksverket fastställer en årlig samlad tillsynsplan där kontrollen av växtskadegörare utgör en del. Av planen framgår kontrollfrekvenser samt inriktningar för varje kontrolltyp, exempelvis för företag som tillverkar träemballage som är godkänt för användning i internationell handel. Kontrollarbetet utgår från de fyra kontoren: Helsingborg, Göteborg, Stockholm och Jönköping. För kontoren finns en gemensam planering för att säkerställa att den samlade tillsynsplanen blir genomförd. Den offentliga kontrollen av växtskadegörare består av följande delar: Gränskontroll, med växtskyddskontroll vid import och inför export Produktionskontroll av företag som producerar växter som ska vara försedda med växtpass vid förflyttning på den inre marknaden, sågverk som producerar värmebehandlat virke, företag som producerar träemballage enligt ISPM 15 3. Inventeringar för att verifiera de svenska skyddade zonerna samt andra inventeringar som Sverige har att genomföra enligt EU:s rättsakter inom området offentlig kontroll av växtskadegörare. Stickprovskontroller i syfte att kontrollera att kraven i direktiv 2000/29/EG följs. Utöver den planerade kontrollen sker extra offentliga kontroller och efterkontroller. Dessa görs om uppföljningar behövs efter ordinarie besök eller om kontroll ska göras hos anläggningar som inte finns med i den samlade tillsynsplanen. Till detta kommer uppföljning av Jordbruksverkets beslut om bekämpning till följd av påträffade fall av allvarliga växtskadegörare. LÄS MER Om planering, se avsnitt 3.7.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. 5.3.1 Riskbaserad kontroll För växtskyddskontrollerna, som har sin grund i direktiv 2000/29/EG, finns inte ett lika tydligt uttalat krav på riskbaserade kontroller som i förordningen (EG) nr 882/2004. Vid import ska dokumentkontroll genomföras av samtliga försändelser med reglerade växter och växtprodukter (enligt direktiv 2000/29/EG). Som huvudregel görs även identitetskontroll och fysisk sundhetskontroll av samtliga sändningar. I vissa fall finns dock möjlighet att tillämpa lägre inspektionsfrekvenser 4 för dessa delar av kontrollen. De inspektions- 3 FAO:s internationella standard för fytosanitära åtgärder nr 15 om riktlinjer för reglering av träemballage i internationell handel. 4 Kommissionens förordning (EG) 1756/2004 om angivande av detaljerade villkor för det bevismaterial som krävs samt kriterier för slag och nivåer för att minska växtskyddskontrollerna för vissa växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i bilaga V, del B till rådets direktiv 2000/29/EG. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 19

frekvenserna bygger på riskanalys på gemenskapsnivå. De lägsta tillåtna frekvenserna gäller för hela EU och ligger mellan 3 och 75 procent. Därutöver, inklusive vid produktionskontroller, har Jordbruksverket en strävan att tillämpa ett riskbaserat synsätt och utgår från dokumenterade riskanalyser. Vid produktionskontroll varierar kontrollfrekvenserna beroende på kontrolltyp. Normalt görs en kontroll per år och företag. 5.3.2 Kontrollmetoder Kontrollarbetet utförs i huvudsak som inspektioner, men även kontroller av revisionskaraktär görs. Växtskyddskontrollen vid import består av delarna dokumentationskontroll, identitetskontroll och fysisk sundhetskontroll. Växtskyddskontroll vid import och export sker efter beställning av importören respektive exportören. Utgångspunkten för övriga kontroller av växtskadegörare är att kontroller inte aviseras. Dock finns vissa kontrolltyper då avisering är nödvändig för att kunna genomföra kontrollen på ett effektivt sätt. Kontroller aviseras aldrig om syftet med kontrollen då äventyras. 5.4 Utförande och rapportering av kontrollen 5.4.1 Registrering och godkännande Jordbruksverket registrerar den som yrkesmässigt producerar, lagrar, saluför eller importerar växter som kräver växtpass eller sundhetscertifikat enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Jordbruksverket registrerar också de företag som är godkända för värmebehandling av trä och de företag som är godkända för produktion av träemballage enligt ISPM 15 (SJVFS 2014:39). LÄS MER Om register i avsnitt 3.7.3.2 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. 5.4.2 Rutiner för utförande av kontrollen Jordbruksverkets operativa kontroll regleras genom myndighetens centrala riktlinjer för kontrollen. För samtliga typer av offentlig kontroll av växtskadegörare ska det finnas skriftliga kontrollinstruktioner, checklistor och vägledningar. Uppdateringar ska ske löpande. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 20

Inspektörernas befogenheter är fastlagda i Jordbruksverkets besluts- och arbetsordning. Inspektörerna har tillgång till all relevant lagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Inspektörerna har även tillgång till EU-kommissionens specifika riktlinjer som tas fram inom gemenskapen, via EPPO 5 och standarder som antas inom ramen för den internationella växtskyddskonventionen (IPPC). Inspektörerna har tillgång till Europhyt och till sammanställningar av EU-ländernas notifieringar. Samtliga kontroller dokumenteras skriftligt. För att inspektörernas bedömningar ska vara enhetliga och för att de ska hantera bristande efterlevnad på likartat sätt deltar inspektörerna i ett kvalitetssäkringsprogram som ska följas upp årligen. 5.4.3 Rapportering av kontrollresultat Efter genomförd kontroll överlämnas eller skickas kontrollresultat eller kontrollrapport till företaget. Kontrollresultaten för kontrollerna av växtskadegörare registreras i olika register eller ärendehanteringssystem. Det finns ett antal kommissionsbeslut som reglerar vilka kontroller som ska rapporteras till EU-kommissionen. För vissa importkontroller, som t.ex. de som har en reducerad inspektionsfrekvens, skickas årligen en rapport om dessa till EU-kommissionen. Genomförda inventeringar rapporteras varje år till EU-kommissionen. Det gäller både de inventeringar som görs i syfte att kartlägga förekomst och utbredning av ett antal reglerade växtskadegörare och de inventeringar som görs avseende växtskadegörare för vilka Sverige är skyddad zon. Införsel eller förflyttning av växter inom EU för vetenskapligt ändamål, import av växter med reducerad inspektionsfrekvens, import av ett antal växter från olika länder samt kontroll av träemballage från Portugal dokumenteras och rapporteras årligen till EU-kommissionen. 5.4.4 Hantering av avvikelser, åtgärder vid bristande efterlevnad Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid import resulterar i att de produkter som inte uppfyller införselvillkoren nekas import i EU. Jordbruksverket notifierar dessa avvikelser i Europhyt. Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid export leder till att exportören inte får något sundhetscertifikat för sändningen. Därmed är export till det avsedda mottagarlandet inte möjlig. 5 Den europeiska växtskyddsorganisationen, European and Mediterranean Plant Protection Organization. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 21

Vid utbrott av ljus och mörk ringröta för potatis samt potatiskräfta ansvarar länsstyrelsen i aktuellt län för att en rapport upprättas för den eller de berörda fastigheterna. Rapporterna ska lämnas till Jordbruksverket som fattar beslut om bekämpning av berörda växtskadegörare. Länsstyrelserna har ansvar för uppföljning och kontroll och rapporterar årligen till Jordbruksverket. För övriga typer av kontroll av växtskadegörare finns andra alternativ. De åtgärder som myndigheten kan vidta när avvikelser noteras och kraven i lagstiftningen inte följs kan vara av många olika slag. Generellt handlar besluten om åtgärder om olika typer av förelägganden. Särskilt handlar det om föreläggande om destruktion eller behandling. Vid allvarliga fall av bristande efterlevnad finns möjlighet att göra en åtalsanmälan. Enligt Jordbruksverkets centrala riktlinjer för operativ kontroll ska rättelse i första hand ske på frivillig väg. Detta innebär att i många ärenden ges företaget möjlighet att rätta till bristen inom viss föreskriven tid. 5.5 Stöd och samordning Samordning av och samverkan inom arbetet med kontroll av växtskadegörare inom Jordbruksverket leder till ständig utveckling, kontinuerliga förbättringar och bidrar till en samordnad och likvärdig verksamhet inom kontrollområdet. Huvuddelen av kontrollverksamheten genomförs av Jordbruksverkets kontrollavdelning, medan växt- och miljöavdelningen tar fram riskanalyser, vägledningar och andra styrdokument. Regelbundna planeringsmöten och gemensamma planeringsdagar för ansvariga medarbetare från växt- och miljöavdelningens regelenhet och kontrollavdelningens växtkontrollenhet bidrar också till samordning. LÄS MER Om stöd och samordning, se avsnitt 3.7.6 i del 4 av den nationella kontrollplanen. Om utbildningsinsatser, se del 3 av den nationella kontrollplanen. 5.6 Uppföljning och utvärdering Jordbruksverket och den offentliga kontrollen av växtskadegörare har över åren utvärderats vid några tillfällen med avseende på olika delar av systemet såsom verksamhet på importområdet, potatisområdet samt utfärdande av växtpass. Den genomlysning som gjorts av utomstående har generellt sett varit värdefull. Bl.a. har utbildningsinsatser gjorts mot bakgrund av FVO:s rekommendationer. I några fall har det resulterat i att åtgärder vidtagits för att uppnå överensstämmelse med gemenskapens regelverk. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 22

5.7 Utveckling och förbättringar Resultat av kontrollerna rapporteras till växt- och miljöavdelningen. Vid svårbedömda avvikelser sker dialog mellan växt- och miljöavdelningen och kontrollavdelningen. Denna samverkan leder till att utveckling och förbättringar sker kontinuerligt. Vid några tillfällen per år träffas ansvariga medarbetare från regelenheten och växtkontrollenheten för att planera och utveckla verksamheten. Dessutom träffas hela enheterna årligen för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 23

6 Kontroll av foder 6.1 Organisation och ansvarsfördelning Jordbruksverket ansvarar för kontroll av tillverkning, import och hantering av foder hos de kommersiella fodertillverkarna och länsstyrelserna ansvarar för kontroll av foder hos primärproducenterna. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är riskvärderare medan Jordbruksverket och Länsstyrelsen verkar som riskhanterare på foderområdet. Kontroll av ekologiska produkter som framställs enligt reglerna för ekologisk produktion utförs av privata kontrollorgan. 6.2 Specifika mål Visionen för foderkontrollen är att Foderkontrollen är ändamålsenlig, likriktad och att rätt kontroll görs på rätt plats. Visionen ska genomsyra all verksamhet inom kontrollområdet. Inom foderområdet har två inriktningsmål formulerats för att nå visionen. Kontrollens kvalitet och myndigheternas roll samlas inom Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp. Detta görs på ett likvärdigt sätt av kontrollmyndigheterna. Intressenternas roll finns inom Foderföretagen har förståelse för kontrollsystemet. Inför kontrollåret 2016 utökas målområdet med ytterligare ett fokusområde. Fokusområdena är framtagna i samarbete med ABP-området. Fokusområdena är Kompetens och utbildning, Verifiering och kommunikation mellan myndigheter, Riskbaserad kontroll samt Information. Under fokusområde Kompetens och utbildning ligger de strategiska målen Varje medarbetare har rätt kompetens för det arbete han/hon ska utföra samt Enhetlig bedömning görs och åtgärder vidtas vid bristande efterlevnad. Det strategiska målet Kontrollens effektivitet ska löpande utvärderas och verifieras ingår i fokusområde Verifiering och kommunikation mellan myndigheter. I fokusområde Riskbaserad kontroll ingår det strategiska målet Kontrollen är riskbaserad och Alla foderföretag är registrerade hos Jordbruksverket. Inom det nyframtagna fokusområdet Information finns det strategiska målet att foderföretagen förstår syftet med kontrollen och med att de blir kontrollerade, vet vad avgiften för kontrollen syftar till samt känner förtroende till kontrollen. Med hjälp av dessa strategiska mål arbetar kontrollmyndigheterna för att Foderföretagen har förståelse för kontrollsystemet. De specifika målen under varje framtaget strategiskt mål samt de aktiviteter som målen resulterar i, ansvarar varje operativ kontrollmyndighet själva för att ta fram. Modellen för målen för foderkontrollen 2014-2017 finns i bilaga 2. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 24

Vision för foderkontrollen Foderkontrollen är ändamålsenlig, likriktad och rätt kontroll görs på rätt plats. Inriktningsmål Bristande efterlevnad upptäcks och följs upp. Detta görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndigheterna. Foderföretagaren har förståelse för kontrollsystemet. Strategiska mål Strategiska mål för varje inriktningsmål beskrivs i bilaga 2. Specifika mål Specifika mål för att förverkliga de strategiska målen ansvarar de operativa kontrollmyndigheterna för att ta fram. Aktiviteter För att uppfylla målen ska lämpliga aktiviteter planeras. Detta ansvarar de operativa kontrollmyndigheterna för att ta fram. Indikatorer Nyckeltal för att mäta måluppfyllelse tas fram av varje operativ kontrollmyndighet. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 25

6.3 Planering av kontrollen Länsstyrelsen ansvarar för planeringen och genomförandet av kontrollen av foder inom primärproduktionen. Jordbruksverket har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram en vägledning, för att underlätta enhetlig tillämpning av livsmedelslagstiftningen och foderlagstiftningen. Vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. För urval av kontrollobjekt för länsstyrelsernas fullständiga tvärvillkorskontroller 6 har Jordbruksverket utarbetat ett styrdokument som beaktar fler urvalskriterier än de som enbart berör livsmedels- och fodersäkerhet. Vid länsstyrelsernas planering av den riskbaserade kontrollen måste hänsyn tas till båda urvalsmodellerna om kontrollen på anläggningarna ska samordnas. Under 2016 kommer Jordbruksverket och Livsmedelsverket att arbeta med ett regeringsuppdrag om den offentliga kontrollen i primärproduktionen som bl.a. kommer omfatta i vilken grad foderkontrollen kan samordnas med tvärvillkorskontrollen och fortfarande nå upp till kraven att kontrollen ska vara riskbaserad. Offentlig kontroll av foder hos kommersiella fodertillverkare, importörer och distributörer (inklusive transportörer, lager samt butiker som hanterar foder till livsmedelsproducerande djur inkl. häst) utförs av kontrollanter anställda vid Jordbruksverkets kontrollavdelning. Kommande års kontroll planeras utifrån en riskbedömning av varje enskild anläggning, dess verksamhet och tidigare kontrollresultat. Utöver detta beaktas även faktorer som framkommer vid omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Kontrollen av foder samordnas med kontrollen av ABP-anläggningar. Risk och erfarenhetsklassificering ses över årligen. Provtagning sker enligt en årlig provtagningsplan som utarbetas med en årlig riskvärdering som grund. Vägledningar för kontrollen finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Jordbruksverkets gränskontrollveterinärer utför importkontroll av foder innehållande animaliska biprodukter enligt årliga instruktioner. LÄS MER Om planeringen av foderkontrollen, se avsnitt 3.3.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen. 6 Tvärvillkoren är ett begränsat antal regler inom olika områden, bl.a. miljöskydd, djurskydd, foder- och livsmedelssäkerhet som lantbrukaren/primärproducenten måste följa för att få full utbetalning av jordbrukarstödet. En fullständig kontroll omfattar kontroll av samtliga tvärvillkor. Överträdelser av dessa regler kan resultera i avdrag i jordbrukarstödet. Ytterligare information om tvärvillkor finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 26

6.3.1 Riskbaserad kontroll 6.3.1.1 Primärproduktionen Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket har tillsammans utarbetat en riskklassificeringsmodell för primärproduktionen av både foder och livsmedel. Modellen syftar främst till att underlätta urvalet av en liten andel kontrollobjekt bland primärproducenterna. Riskklassificeringsmodellen finns tillgänglig i en gemensam rapport från Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA: Riskklassificering i primärproduktionen foder- och livsmedelskedjan, www.livsmedelsverket.se. 6.3.1.2 Foderföretagare förutom primärproducenter Samtliga foderanläggningar riskklassificeras utifrån verksamhet och hanterad kvantitet foder. Riskklassificeringsmodellen består av 10 klasser, 1-10, där 1 är den högsta riskklassen, d.v.s. den riskklass där verksamheter med högst risk placeras. Erfarenhetsmodellen består av sju klasser, AAA-E där E är den högsta klassen. Nytillkomna företag placeras vid registreringen i klass C. Modellen beskrivs i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:21) om offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. Risk- och erfarenhetsklassificeringen resulterar i ett varierat antal kontrollbesök per anläggning och år. Kontrollfrekvensen varierar enligt modellen mellan ett besök var tionde år till 18 besök per år. Utifrån antalet planerade kontrollbesök, resultat från tidigare kontrollbesök samt övrig omvärldsbevakning utformas eventuellt en provtagningsplan för de anläggningar som ingår i årets kontroll. Vilken provtagning som genomförs på anläggningarna beror bl.a. på typ av verksamhet och foder. LÄS MER Om riskbaserad kontroll, se avsnitt 3.3.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. 6.3.2 Kontrollmetoder 6.3.2.1 Primärproduktionen Kontrollen av foder i primärproduktionen utförs till största del som en del av den fullständiga tvärvillkorskontrollen, dvs. länsstyrelsen kontrollerar alla relevanta tvärvillkor med hänsyn till respektive jordbruksföretags produktionsinriktning. Kontrollen genomförs som en detaljerad genomgång av rutiner, dokumentation, lokaler och utrustningens funktion och hygienstatus utifrån en upprättad checklista. Extra offentlig kontroll genomförs vid behov. 6.3.2.2 Foderföretagare förutom primärproducenter Den offentliga kontrollen hos kommersiella fodertillverkare, importörer och distributörer består av två huvuddelar; hygieninspektion, granskning av företagens egenkontrollprogram och provtagning. I kontrollen ingår dokumentationskontroller av företagets rutiner, egenkontroll, dokumentation av råvaru- och foderflödet, märkning av produkter samt okulär besiktning av anläggningens hygieniska status. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 27

Vid provtagning tas prover ut på företagets foder, inklusive råvaror och i tillverkningsmiljön. Proverna skickas sedan för analys med avseende på redlighet och säkerhet. Provtagning och analys sker där så är lämpligt och i enlighet med EU-kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av foder. Omfattningen av provtagningen på respektive anläggning samt vilka prover som tas ut, beror bl.a. på verksamhetens art och omfattning samt utifrån resultat från tidigare provtagningskontroller. Huvuddelen av kontrollerna är planerad i kontrollplanen. Utanför den ordinarie kontrollplanen finns möjlighet att utöva extra offentlig kontroll. Detta kan vara nödvändigt t.ex. om uppföljningar efter ordinarie besök måste göras eller om kontroll måste göras hos anläggningar som inte är registrerade eller som saknar giltigt godkännande. Kontroll och uppföljning av marknadsföring och reklam sker även till viss utsträckning som extra offentlig kontroll. 6.3.2.3 Kontroll vid gränsen av vegetabiliska foder I EU-kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 om importkontroll av vegetabiliska foder ställs krav på kontroll vid gränsen vid import av vissa vegetabiliska foderråvaror från vissa länder utanför EU. Vilka foder och vilka länder som berörs framgår av förordningens bilaga I. Även andra förordningar eller skyddsbeslut reglerar vilken kontroll som ska ske i samband med import av foder utöver den veterinära gränskontrollen. På Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se uppdateras löpande information om vilka förordningar som för närvarande reglerar kontroll av vegetabiliska foder vid gränsen. LÄS MER Om kontroll av foder, se avsnitt 3.3.3 i del 4 av den nationella kontrollplanen. Om veterinär gränskontroll av foder innehållande animaliska biprodukter, se kapitel 11. 6.4 Utförande och rapportering av kontrollen 6.4.1 Registrering och godkännande Kravet på registrering och i vissa fall godkännande av foderanläggningar återfinns i förordning (EG) nr 183/2005 (foderhygienförordningen). Krav på godkännande av vissa foderanläggningstyper finns även i förordning 999/2001 (tse-förordningen). Ett nationellt register över foderanläggningar inom primärproduktion, butik, lager, transport och blandartjänst förs på Jordbruksverket. Registret ska också kunna fungera som grund för riskurval vid uttag av foderanläggningar till kontroll. Jordbruksverket kommer att arbeta för att nå fler företag med informationen om kraven på registrering. Foderleverantörer dvs. de som i första led, efter införsel eller tillverkning, släpper ut foder på marknaden samt varje enskild produkt som denne ansvarar för ska registreras hos Jordbruksverket. Registret används bl.a. som underlag vid planering och uppföljning av foderkontrollen hos foderleverantörer. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019, DEL 2 AV 4 28