Delkus 1: RIENDS Enelska 8 Hstteinen 15 vecka 34-41 ÖRMÅGOR I OKUS fst ch tlka innehllet i talad enelska ch i lika slas texte, fulea si ch kunicea i tal ch skift, använda spklia stateie f att fst ch a si fstdda, anpassa spket efte lika syften, ttaae ch saanhan, ch eflektea ve livsvillk, sahällsf ch kultuella feteelse i lika saanhan ch dela av välden dä enelska används. BEDÖMNING I detta abetsde täna du satlia f ch din läae ke beda: hu väl du fst det s säs ch det du läse, hu väl du uttycke di i tal ch skift, hu väl du använde di av lika type av hjälpedel f att undelätta din fstelse av lspket hu väl du anpassa det du säe ch skive beende p saanhan ch beende p ve du kunicea ed hu väl du jäf ch da slutsatse ve de likhete ch skillnade s finns ellan de lände dä enelska talas. (Se Kunskapskaven i sin helhet i bifat dkuent.) ARBETSMOMENT att täna fna ke du att f: Läsa lika type av texte i läedlet, utda u tidnina Satala kin änen s ha ed abetsdet att a ch cks e uttyck f ena efaenhete av lika type av edia, Ga hvnina Genfa skivuppiften The Pefect Date. Använda din fantasi ch a ptfliuppiften (Q&A) Questins and Answes. Uppiften f du i ett sepaat dkuent.
Planein vecka 34-41 Vecka 34 Texte: RIENDS nt RIENDS, TB p. 6-9, Ask he OUT, TB p. 8-10 Övnina: WB p. 5-12. Hppa ve vnin 11 sid. 12. Den in i ptfliuppiften The Pefect Date. Läxa: se listan. 35 Läxfh. Hvnin: 7 Hw s it in, WB p. 8. Gaatik: D-skivnin i pesens 6.8 ch i peteitu 6.9, TB p. 130. WB p. 146-148. Ptfliuppiften The Pefect Date delas ut ch pbjas. 36 Abete ed ptfliuppiften. Kaatespns unde lektin 2. 37 Beabeta texten utifn kaatespnsen. Läna in din text till din läae. Vecka 38 f du tillbaka ditt abete ed kentae ch ke d att f beabeta din text utifn din läaes kentae. Exta: A liht ead TB p. 96-97 sat C-texten GdWILL TB p. 16-17 + WB p. 20-23. 38 Renskivnin av texten The Pefect Date. Din enskivna text länas in unde lektin 2 f en slutbednin. Läna cks in din eflektin ve abetet. Exta: O du ha tid ve kan du abeta vidae ed exta-uppiftena fn vecka 37. Du kan cks abeta ed Pick & Chse-uppifte. 39 Text: We KNOW whee yu live, TB p. 12-13, WB p. 13-17 Abetet ed Q&A pbjas. Ni f uppiften pesentead p ett sepaat dkuent. Den enfs uppvis. Vecka 41 ska ni vaa beedda att a en untli pesentatin av abetet. 40 Abete ed Q&A. 41 Pesentatine av Q&A sat kaatespns p abetet. Abetet länas in till e läae f bednin ed en eflektin ve abetet.
Läxa till vecka 36 Satlia d s finns till texten Ask he ut p sid 140 i TB. G in p www.lsastaen.se. Klicka p What s up skus 8. Däefte klicka du p den na iknen ljudästaen. Ladda ne texten sat lsna. Läs ien texten inst tv ne ch lyssna. Däefte täna du p den s du ha i läxa. Läxa till vecka 37 G ien din tankekata s in i ptfliuppiften The Pefect Date. inns det nt e s du vill ha ed i din text. G däefte en dispsitin. Det innebä att du skive ubikena inlednin, bdtext ch avslutnin. Nä du ha jt det s titta du p din tankekata ien ch fundea vad s passa in unde vilken ubik. Nu ha du jt ett tt undabete ch du ke att vaa väl fbeedd nä du ke till lektinen ch ska bja skiva din text. Läxa till vecka 38 Kntllea att du ha hunnit ed att skiva din text s din kaat ska e espns p. O du lie lite efte s ä det en ba idé att använda MÅL-tiden f detta abete. K ih att din text ska länas in till din läae unde lektin 2 denna vecka. Läxa till vecka 39 Se till att du hinne enskiva din text. K ih att den ska länas in till din läae unde lektin 2 denna vecka. Läxa till vecka 40 Va na ed att du enf din uppift i uppabetet s att ni kan pesentea abetet unde vecka 41. undea vad du b jbba ed hea ch vad du kanske behve a p MÅL-tiden. Ett ba tips nä du täna din untlia pesentatin ä att spela in det ed en bil elle en webca. G ien det du ha spelat in ch anteckna vad du behve täna p. Tänk p att du ska ha d nkntakt ed publiken nä du pata. Använd endast stdd nä du enf din pesentatin. O du inte ha en webca elle en bil s du kan spela in di själv p s kan du be en läae lyssna p din epetitin t ex p MÅL-tiden.
Vid bednin av dina abeten i delkusen använde vi den hä betysatisen: L 11, kunskapskaven i enelska 7-9 * * Bednin E C A fst ch tlka innehllet i talad enelska ch i lika slas texte, Eleven kan fst det huvudsaklia innehllet ch uppfatta Eleven kan fst det huvudsaklia innehllet ch uppfatta Eleven kan fst sväl helhet s detalje i talad enelska i tydlia detalje i talad enelska i ttlit tep sat i väsentlia detalje i talad enelska i ttlit tep sat i ttlit tep sat lättillänlia texte i lika ene. Eleven lättillänlia texte i lika ene. Eleven visa sin fstelse lättillänlia texte i lika ene. Eleven visa sin fstelse visa sin fstelse en att välundat ch nyanseat en att vesiktlit eda f, diskutea ch en att välundat eda f, diskutea ch eda f, diskutea ch kentea innehll ch detalje kentea innehll ch detalje sat en att ed kentea innehll ch detalje sat en att ed sat en att ed tt esultat aea utifn budskap ch dtabat esultat aea utifn budskap ch instuktine i tillfedställande esultat aea utifn budskap ch instuktine i innehllet. innehllet. instuktine i innehllet. använda spklia stateie f att fst ch a si fstdda, att undelätta sin fstelse av innehllet i det talade spket ch textena kan eleven välja ch använda si av nn statei f lyssnande ch läsnin. Eleven kan välja texte ch talat spk fn lika edie sat ed viss elevans använda det valda ateialet i sin een pduktin ch inteaktin. att undelätta sin fstelse av innehllet i det talade spket ch textena kan eleven i viss utstäcknin välja ch använda si av stateie f lyssnande ch läsnin. Eleven kan välja texte ch talat spk fn lika edie sat p ett elevant sätt använda det valda ateialet i sin een pduktin ch inteaktin. att undelätta sin fstelse av innehllet i det talade spket ch textena kan eleven i viss utstäcknin välja ch använda si av stateie f lyssnande ch läsnin. Eleven kan välja texte ch talat spk fn lika edie sat p ett elevant ch effektivt sätt använda det valda ateialet i sin een pduktin ch inteaktin. fulea si ch kunicea i tal ch skift (enen, spkets pecisin, spkets fn ch bedd, fa att kunicea ett budskap, textbindnin, flde ch flyt) I untlia ch skiftlia faställnina i lika ene kan eleven fulea si enkelt, beiplit ch elativt saanhänande. att ftydlia ch vaiea sin kunikatin kan eleven beabeta ch a enkla fbättina av ena faställnina. I untlia ch skiftlia faställnina i lika ene kan eleven fulea si elativt vaieat, elativt tydlit ch elativt saanhänande. Eleven fulea si även ed visst flyt ch i nn n anpassat till syfte, ttaae ch situatin. att ftydlia ch vaiea sin kunikatin kan eleven beabeta, ch a välundade fbättina av, I untlia ch skiftlia faställnina i lika ene kan eleven fulea si elativt vaieat, tydlit ch saanhänande. Eleven fulea si även ed flyt ch viss anpassnin till syfte, ttaae ch situatin. att ftydlia ch vaiea sin kunikatin kan eleven beabeta ch a välundade fbättina av ena faställnina. ena faställnina. anpassa spket efte lika syften, ttaae ch saanhan (aden av ttaaanpassnin, fella ch infella stilnive s ä knutna till spket, fa att klaa si i lika sciala saanhan, kunikatinsstateie t ex tutanin, hlle ed elle ej, nya idée ttas ch utvecklas, hlle satalet in.) I untli ch skiftli inteaktin i lika saanhan kan eleven uttycka si beiplit ch enkelt sat i nn n anpassat till syfte, ttaae ch situatin. Dessut kan eleven välja ch använda si av i huvudsak funeande stateie s i viss n lse pble i ch fbätta inteaktinen. I untli ch skiftli inteaktin i lika saanhan kan eleven uttycka si tydlit ch ed visst flyt sat ed viss anpassnin till syfte, ttaae ch situatin. Dessut kan eleven välja ch använda si av funeande stateie s lse pble i ch fbätta inteaktinen. I untli ch skiftli inteaktin i lika saanhan kan eleven uttycka si tydlit ch ed flyt sat ed viss anpassnin till syfte, ttaae ch situatin. Dessut kan eleven välja ch använda si av väl funeande stateie s lse pble i ch fbätta inteaktinen ch f den fat p ett knstuktivt sätt. eflektea ve livsvillk, sahällsf ch kultuella feteelse i lika saanhan ch dela av välden dä enelska används. Eleven diskutea vesiktlit na feteelse i lika saanhan ch den dä enelska används, ch kan d cks a enkla jäfelse ed ena efaenhete ch kunskape. Eleven diskutea utflit na feteelse i lika saanhan ch den dä enelska används, ch kan d cks a välutvecklade jäfelse ed ena efaenhete ch kunskape. Eleven diskutea utflit ch nyanseat na feteelse i lika saanhan ch den dä enelska används, ch kan d cks a välutvecklade ch nyanseade jäfelse ed ena efaenhete ch kunskape.