Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Relevanta dokument
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Sveriges miljömål.

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Kunskapsunderlag för delområde

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Stöd till fiskevården

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Sveriges miljömål.

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Kunskapsunderlag för delområde

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Kunskapsunderlag för delområde

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Kunskapsunderlag för delområde

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Miljömålen i Västerbottens län

Varför behövs uttagsrestriktioner?

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Restaurering av sjöar och vattendrag

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand Kommunstyrelsen

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Referensgruppsmöte JordSkog

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Vad gör Länsstyrelsen?

JJIL Stockholms läns landsting

Grön infrastruktur från källa till hav

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Samtliga inventerade vattendrag

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Genetisk förstärkning av vargstammen

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern


Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Kävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Balansgång mellan olika värden - i praktiken

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Miljökvalitetsnormer och undantag

Transkript:

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson

Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål

Varför ska vi göra åtgärder? Vill gynna en viss art Önskar lösa ett problem Tillgängliggöra naturen? I många vatten saknas i dag de fysiska förutsättningarna för att organismerna ska trivas för att människan har förändrat och ofta förenklat eller tagit bort deras livsmiljöer.

Förenklad miljö? Dike och Tommarpsån, Skåne. Foto: Erika Nilsson

Rinnande vatten en föränderlig miljö! Från källa till mynning, från strandkant till strandkant och från yta till botten.

Alla organismer finns inte överallt i vattendraget! Fysiskt habitat och näringstillförsel påverkar.

Vattendragens funktion Transportera näringsämnen, organiskt material, sediment och organismer. Hålla kvar vattnet i landskapet. Livsmiljö för många olika typer av organismer som behövs för att näringskretsloppet (födoväven) ska fungera. Rekreation, bl.a. fiske. Resurs; dricksvatten, bevattning, recipient, vattenkraft, transportmedel. Mycket av funktionen har gått förlorad i det moderna vattenlandskapet!

Vilka delar jobbar vi med? Vattnet drivande kraft i systemet Fåran innesluter vattnet och formas av det Kontinuitet (obrutenhet) spridningskorridorer i alla vattendragets dimensioner. = hydromorfologi

Vattnet - Hydrologi Hydrologi är läran om vattnet på jordens landområden - dess förekomst, fördelning, egenskaper och kretslopp. Vattenflöde/vattenföring (Q) m 3 /s volym per tidsenhet vattenhastighet (m/s) * tvärsnittsarea (m 2 ) Energin i vattnet påverkar om det sker erosion, transport eller deposition av partiklar. Skapar habitat!

Fysisk påverkan - hydrologi Dammar Bromsar vattenflöde och minskar sedimenttransport med ökad deposition i dämningsområdet, men erosion nedanför dammen. Dämningsområde 2,5 m Rätning Ökar vattenflöde och därmed ökad erosion. Leder till erosion i övre delen och deposition i nedre delen. Bottensedimenten blir grövre i övre delen.

Fåran - Morfologi Vattendragets form och strukturer Naturliga begränsningar Dalgången Jordarter/berggrund Lutning i landskapet; brant eller flackt? Sedimenttransport Vegetationen

Fysisk påverkan - morfologi Rätningar av vattendrag Rensningar av fåran (förenklar miljön) Breddning av fåran (ökad sedimentation) Erosionsskydd vid t.ex. broar Minskad eller ökad sedimenttransport

Kontinuitet från källa till mynning Vattendragets obrutenhet Transport av sediment, organsikt material, näringsämnen. Organismers förflyttning upp- och nedströms, i sid- och djupled. 26 svenska fiskarter har bedömts vara beroende av att kunna röra sig längs med vattendraget och utnyttja faunapassager/omlöp. Även andra organismgrupper är beroende av fungerande kontinuitet, t.ex. musslor.

Fysisk påverkan kontinuitet Fragmentering, barriärer Dammar skapar hinder för organismer att röra sig längs med vattendraget. Dammar ändrar sediment och näringstransporten i vattendraget. Erosionsskydd påverkar kontinuitet i sidled och koppling mellan land och vatten.

Samverkan hydrologi och morfologi

Nötån Foto: Tomas Järnetun Pauliströmsån Foto: Tomas Järnetun

St Sigfridsån Foto: Tomas Järnetun

Låter det krångligt? Vattendrag ÄR komplexa system. Det gör att det kan ta lång tid att se effekterna av yttre påverkan (t.ex. rensningar, markavvattning), samt effekterna av de åtgärder vi gör! Åtgärder bör anpassas efter vattendragstyp.

Åtgärder Hur gör man? Idé och lokal förankring Projektering och finansiering Rådighet, anmälan om vattenverksamhet/tillstånd Genomförande

Åtgärder Naturliga fiskvägar Utrivning av hinder Tröskel som håller upp vattennivån för låga hinder Inlöp naturlig fåra förbi hinder inom vattendrag Omlöp naturlig fåra runt hindret

Åtgärder Öppna vandringsvägar för alla vattenlevande organismer. Både upp- och nedströms passage! Svagsimmande fisk 0,3-0,4 m/s, t.ex. simpor, sutare, nissöga, lake Medelbra simmare 0,5 m/s, t.ex. abborre, mört Bra simmare klarar högre vattenhastighet, t.ex. lax och öring. Viloplatser i omlöpet och en mångformig bottenstruktur möjligt för fler arter att utnyttja. Beakta lutning och vattenståndsvariationer. Lockvatten får fisken att hitta upp i fiskvägen. Styra fisken att hitta ner igen, fisken vill använda vägen med högst flöde.

Ljungbyån

Ljungbyån

Ljungbyån

Ljungbyån

Ljungbyån

Ljungbyån

Åtgärder Skapa mångformig botten, men anpassa till vattendragstyp! Biotopförbättring

Åtgärder Åtgärda vägtrumma Biotopförbättring, musselbotten Ekologisk restaurering av vattendrag Åmansboken

Finansiering Biologisk återställning 85% eller 100% av kostnaden. Kan söka medel både för projektering och åtgärden En del av pengarna kan användas till inventering/kartering Ska vara i anslutning till åtgärdsområden för kalkning (men troligtvis ändras detta nästa år) Fiskevårdsmedel från Lst Andra exempel: ABU Garcia Fiskevårdsfond (administreras av Sportfiskarna)

Vattenverksamhet Allt arbete kräver tillstånd av markägare! 11 kap. miljöbalken Arbete i vatten kräver anmälan/tillstånd om det påverkar allmänna eller enskilda intressen. Mindre arbeten, t.ex. biotopförbättring anmälan till länsstyrelsen Omfattande arbeten, t.ex. utrivning av damm tillstånd från mark- och miljödomstolen. Samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Kulturminneslagen KML Var ute i god tid innan arbetet ska påbörjas!

Åtgärder Vattenförvaltning Målet är god ekologisk och kemisk status i alla vattenförekomster till 2015. Vissa har tidsfrist till 2021. Fysisk påverkan är ett av de största miljöproblemen i länets vattendrag! Åtgärder är en viktig pusselbit för att nå dit. Alla åtgärder räknas! Små som stora.

På gång inom vattenförvaltning Arbetar med att sammanställa underlag som grund för åtgärdsarbete och nästa åtgärdsprogram. Presenterar påverkan per avrinningsområde Listar potentiella åtgärder Gemensamt underlag tillgängligt via hemsidan Ny statusklassning, klar 1 nov 2013, samråd 2014-2015

Miljömål Levande sjöar och vattendrag "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." Ett rikt växt och djurliv "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd."

Svämplan Erosionsbrant Terass Skred Levé Korvsjö Källmiljö Älvvall Selsjö Erosionsbrant Longitudinell konnektivitet Transversell konnektivitet Lateral konnektivitet Gammal åslinga Illustration: Peter Nolbrant Ur: 2011. Nolbrant, P. Vattendrag och svämplan helhetssyn på hydromorfologi och biologi. WWF.