Division Geodata 2019

2019-03-15 Dnr LM2019/001810 FORSKNINGSPLAN Division Geodata 2019 Lantmäteriet, Division Geodata, 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2C, TELEFON 0771-63 63 63 E-POST lantmateriet@lm.se, INTERNET www.lantmateriet.se

Innehåll 1. INLEDNING 3 1.1. SYFTE 3 1.2. AVGRÄNSNING 3 2. ORGANISATION, ARBETSSÄTT OCH STYRNING 4 2.1. DIVISION GEODATAS ORGANISATION KRING FORSKNING 4 2.2. ARBETSSÄTT 4 2.2.1. Omvärldsbevakning och nätverk 4 2.2.2. Samverkan med universitet och högskolor 5 2.2.3. Kommunikation 5 2.3. FINANSIERING AV FORSKNINGSAKTIVITETER 5 2.4. MILJÖHÄNSYN OCH MILJÖASPEKTER 6 2.5. ÖVERORDNADE STRATEGIDOKUMENT 6 2.5.1. Lantmäteriets övergripande forskningsstrategi 6 2.5.2. Lantmäteriets Informations- och produktstrategi 6 2.5.3. Nationell geodatastrategi 2016-2020 7 2.5.4. Lantmäteriets GEODESistrategi 2018-2025 7 3. FORSKNINGSAKTIVITETER 2019 7 4. REFERENSER 13 Historik Version Datum Beskrivning Författare 1.0 2016-05-16 Forskningsplan 2016 beslutat av Anders Sandin 2.0 2017-02-21 Forskningsplan 2017 beslutat av Anders Sandin 3.0 2018-01-17 Forskningsplan 2018 beslutat av Anders Sandin 4.0 2018-03-15 Forskningsplan 2019 beslutat av Anders Sandin Jesper M. Paasch Mirja Hagström Jesper M. Paasch och divisionens forskningsnätverk Jesper M. Paasch och divisionens forskningsnätverk Jesper M. Paasch och divisionens forskningsnätverk 2(13)

1. Inledning 1.1. Syfte Denna forskningsplan beskriver vilka forskningsaktiviteter division Geodata planerar att genomföra. Planen ersätter divisionens forskningsplan för 2018, dnr 505-2018_233 Planen är en precisering av Lantmäteriets forskningsstrategi [1] som på ett övergripande sätt beskriver strategiska ställningstaganden inom Lantmäteriets verksamhetsområde och som bl.a. beskrivs i Lantmäteriets strategiska plan 2017-2020 [7]. Planen ger förutsättningar för att lyfta forskningsfrågor inom geodataområdet och prioritera forskningsaktiviteter. Genomförandet av forskningsplanen bidrar även till att Geodatadivisionen kan säkerställa framtida kompetensbehov inom våra verksamhetsområden. 1.2. Avgränsning Med forskning avses i denna plan att förvärva och utveckla ny kunskap som ska kunna användas för att utveckla nya produkter, processer eller nya tjänster, eller för att förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster. 1 Forskningen ska vara till långsiktig nytta för Lantmäteriet. I planen ingår inte utvecklingsprojekt och andra initiativ inom ramarna för Lantmäteriets förvaltnings- och verksamhetsutvecklingsarbete. Dessa projekt och initiativ kan dock initiera framtida forskningsaktiviteter och vice versa. 1 Definitionen är baserad på definitionerna av grundforskning och tillämpad forskning i Förordning om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation [2]. 3(13)

2. Organisation, arbetssätt och styrning 2.1. Division Geodatas organisation kring forskning En roll som forskningssamordnare tillsattes 2014 med syfte att stärka forskningsarbetet inom divisionen. Samordnarens uppgifter finns beskrivna i uppdragsplanen för forskningssamordnare [3]. Behovsbilden för forskning säkerställs genom avstämning med: Lantmäteriets divisionsövergripande forskningsnätverk Divisionens forskningsnätverk Divisionens ledningsgrupp samt deltagande i nationella och internationella konferenser, seminarier och arbetsgrupper för att ta in ny kunskap och forskningsrelaterade frågor. Enheten för Verksamhetssamordning, sektionen för utveckling, ansvarar för att driva och säkerställa genomförandet av divisionens forskningsplan. Verksamhetsområde Geodetisk infrastruktur ansvarar som tidigare för sitt forskningsuppdrag enligt Lantmäteriets instruktion från regeringen. Verksamhetsområdet är en del av Division Geodata och redovisas därför i forskningsplanen och ingår i forskningsnätverket. Beslut om forskningsplanen tas av divisionschefen. Aktiviteter som beskrivs i forskningsplanen ska införlivas i divisionens verksamhetsplanering. Planen bör därmed vara reviderad i månadsskiftet september/oktober varje år. 2.2. Arbetssätt Forskningen ska bedrivas i samverkan med andra myndigheter, organisationer och universitet/högskolor aktiva inom divisionens verksamhetsområde. Aktivitet och arbetssätt framgår av tabellen i avsnitt 3. Forskning är inte ett eget verksamhetsområde, utan aktiviteterna ska vara integrerade i det dagliga arbetet. 2.2.1. OMVÄRLDSBEVAKNING OCH NÄTVERK Omvärldsbevakning är en förutsättning för att forskning ska kunna bedrivas. Divisionen ska därför löpande bevaka forskning som pågår på högskola, universitet, forskningsinstitut och andra organisationer i Sverige och utlandet. Dessutom ska vi ha nära kontakter med geodatamyndigheter i andra länder i syfte att effektivisera och stimulera forskningen. Omvärldsbevakning sker genom Lantmäteriets nätverk och t.ex. genom deltagande i nationella och internationella konferenser, seminarier och workshops, samt besök hos lärosäten, organisationer och myndigheter. 4(13)

På Lantmäteriet finns interna nätverk för forskningsfrågor och omvärldsbevakning. Dels ett Lantmäterigemensamt, dels ett nätverk för division Geodata. Nätverken ska diskutera och ge förslag till prioriteringar av forskningsaktiviteter. Samordning sker för att säkerställa att relevanta områden täcks in, och hela Lantmäteriets forskningsbehov tillgodoses. Kontakter ska hållas med externa intressenter. 2.2.2. SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Divisionen ska öka samverkan på olika sätt med universitet och högskolor. Samverkan kan till exempel ske genom att: finansiera industridoktorander, undervisa och gästföreläsa, bistå med intern handledning eller expertis för examensarbeten, på uppdrag verka som formell handledare för examensarbeten, på uppdrag planera kurs och kursinnehåll, granska artiklar och andra publikationer, uppmuntra till forskning inom specifika områden. 2.2.3. KOMMUNIKATION För att öka medvetenheten om att division Geodata bedriver forskningsaktiviteter ska dessa kommuniceras inom Lantmäteriet och externt. 2.3. Finansiering av forskningsaktiviteter Geodatadivisionen finansierar sina forskningsinsatser med egna medel och genom ansökan om bidrag till specifika forskningsaktiviteter. Lantmäteriet ska bevaka utlysningar av forskningsmedel inom geodatarelaterade områden, t.ex. hållbart samhällsbyggande, hos forskningsrådet Formas, Vinnova och andra forskningsfinansiärer inom Sverige och utomlands. Finansiering kan också sökas för redovisning av forskningsresultat. Forskningen kan bedrivas i egen regi, till exempel genom egenfinansierade doktorander, eller genom köp av konkreta forskningsinsatser som utförs utanför Lantmäteriet på vårt uppdrag enligt gällande regelverk. Lantmäteriet ska i samverkan med andra verka för ökad finansiering av forskning inom vårt område, t.ex. genom forskningsråden Formas och Vinnova. 5(13)

2.4. Miljöhänsyn och miljöaspekter Forskning som bedrivs i Lantmäteriets regi ska ske på ett socialt, ekonomisk och ekologisk hållbart sätt. Antingen utifrån Lantmäteriets miljöledningssystem eller motsvarande på aktuell forskningsinstans. Miljöaspekter är sådant som ger, eller kan ge, negativ eller positiv miljöpåverkan. Direkta miljöaspekter är direkt påverkan från våra handlingar, exempelvis koldioxidutsläpp vid resor. Indirekta miljöaspekter är andras påverkan på miljön genom att använda t.ex. Lantmäteriets data för att sanera industrimark. Lantmäteriet redovisar varje år sina miljöaspekter till Naturvårdsverket. För varje forskningsområde ska därför anges om någon av Lantmäteriets indirekta miljöaspekter berörs och på vilket sätt. 2.5. Överordnade strategidokument Inom Lantmäteriet finns nedanstående överordnade strategidokument som forskningsplanen förhåller sig till. 2.5.1. S ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSSTRATEGI Lantmäteriet ska enligt sin instruktion från regeringen bedriva forskningsverksamhet inom geodesiområdet. Vi kan även bedriva forskning inom andra verksamhetsområden om det underlättar för oss att nå våra verksamhetsmål [4]. Ur forskningsstrategin [1]: Lantmäteriet har valt att bedriva forskning även inom andra områden där det behövs för vår strategiska utveckling och kompetensförsörjning. Där vi satsar egna resurser på forskning ska denna avse Lantmäteriets kärnområden fastighetsinskrivning, fastighetsbildning, geodataverksamhet inklusive geodesi. Forskningen kan bedrivas i egen regi, till exempel genom egenfinansierade doktorander, eller genom att vi köper konkreta forskningsinsatser som utförs utanför Lantmäteriet på vårt uppdrag. Lantmäteriet kan också medverka i annan forskning som indirekt stöder kärnverksamheten med praktikfall, behovsbeskrivningar m.m. 2.5.2. S INFORMATIONS- OCH PRODUKTSTRATEGI Forskningen som beskrivs i planen bidrar till att uppfylla Informations- och produktstrategin [5] genom att generera ny kunskap inom divisionens verksamhetsområde. Strategin kan sammanfattas med att Lantmäteriet ska sätta användarna och deras behov i centrum. 6(13)

2.5.3. NATIONELL GEODATASTRATEGI 2016-2020 Divisionen ansvarar för den nationella samordningen av forskning inom geodataområdet i sin roll som nationell samordnare för geodata. Uppdraget som nationell samordnare innebär att samordna produktion, samverkan, tillhandahållande och utveckling inom området för geografisk information och fastighetsinformation. Forskningsplanen bidrar till att uppfylla visionen i den Nationella Geodatastrategin som är att: Sverige har en nationell infrastruktur för geodata som främjar innovation och tillväxt inom näringslivet, möjliggör digitalisering och effektivisering av processerna inom offentlig sektor, aktivt bidrar till att medborgarna har en god, säker och hållbar livsmiljö. [6]. 2.5.4. S GEODESISTRATEGI 2018-2025 Den geodetiska infrastrukturen är en av grundpelarna i en väl fungerande infrastruktur för geodata. Lantmäteriet geodesistrategi 2018-2025 [8] beskriver arbetet med den geodetiska infrastrukturen kommande år, där forskning inom geodesi är en central del för att klara kommande utmaningar. 3. Forskningsaktiviteter 2019 I tabellen nedan listas forskningsaktiviteter som planeras genomföras under 2019. Aktiviteterna är grupperade utifrån Lantmäteriets forskningsstrategi [1]. 7(13)

Forskningsaktiviteter 2019 Forskningsområde Aktivitet och arbetssätt Ev. samarbetspartner Indirekt miljöaspekt Kommentar Kommande aktiviteter Verksamhetsområde geografisk infrastruktur (Omfattas av Geodatastrategins [6] Mål 2 Geodata är användbara och Mål 4, Samverkan är välutvecklad, och Lantmäteriets mål: Lantmäteriets leverans motsvarar samhällets och våra unders behov och Lantmäteriets information om geografi och fastigheter är öppen, tillgänglig och användbar ) 2020 2021 - Det geodetiska referenssystemens förvaltning, användning och hållbarhet över tiden samt teknik och metoder för lägesbestämning Ska fyllas i Gravimetri Geodynamik Egen forskning pågår och nationellt/internationellt samarbete Utveckling av gravimetri på land (absolut/relativ), till havs och från flyg Utveckling av teorier och metoder för geoidbestämning En aktuell aktivitet är till exempel utvärdering av flyggravimetrikampanj över Kattegatt med en typ av gravimeter som aldrig tidigare flugit Nordiska Kommissionen för Geodesi (NKG); International Association of Geodesy (IAG); FAMOS (Finalizing Surveys for the Baltic Motorways of the Sea); Memorial University of Newfoundland, Kanada; Leibniz Universitetet Hannover (LUH), Tyskland; Danish Technical University (DTU) NKG; Memorial University of Newfoundland, Kanada; University of Hong Kong; Earth Observatory Singapore; University of Ottawa, Kanada; Stockholms Universitet; DTU; Geological Survey of Danmark and Greenland (GEUS); LUH; Subcommission for Reference Frame in Europe (EUREF); European Plate Observing System (EPOS) Säkrare data ger bättre förutsättning för klimatanpassning Hjälp att bestämma nutidens isavsmältning i Grönland och Antarktis Effektivisering (säkrare navigering) av sjöfarten i Östersjön stora bränslebesparingar Bland annat klimatanpassning, översvämningsanalyser Hjälp att bestämma nutidens isavsmältning i Grönland Ger bättre förutsättningar för säkrare analyser Se Geodesi 2018 [8] Se Geodesi 2018 [8] SNSA (Rymdstyrelsen) beviljade projekt Ice-sheet mass changes on Greenland revisited: Usage of a new glacial isostatic adjustment model EU Training Network ansökan för nya kustforskare med geovetenskaplig och social kompetens (ledning York Universitetet) inskickades januari 2019 Inom NKG medverkar vi i studier kring strategier för framtida referenssystem, inklusive dynamiska/kinematiska referenssystem EPOS (European Plate Observing System) är en internationell integrerad Eventuellt inrättande av Lantmäteriet som riksmätplats för tyngdkraft spårbarhet av enheten för tyngdkraft tillbaka till grundenheterna, direkt koppling till globalt tyngdkraftssystem och ökad kunskap om olika osäkerhetsfaktorer Gravimetrikampanje r och dataanalys Ambitionen är att starta ny industridoktorand, inom teori och modellering för att nå 5 mm geoid Utveckling av NKG2022GIA Forskning enligt plan av SNSA projekt EU Training Network ansökan TIPs4Coast inskickades 2019 om det beviljas forskning inom havsnivåförändring Löpande uppdatering av EPOS strain-rate modell Gravimetrikampanjer och dataanalys Undervisning av doktorand Utveckling av NKG2022GIA Forskning enligt plan av SNSA projekt EU Training Network ansökan TIPs4Coast inskickades 2019 om det beviljas forskning inom havsnivåförändring Löpande uppdatering av EPOS strain-rate modell 8(13)

Tillämpad GNSS Klimatforskning Forskning pågår genom industridoktorand och nationellt/internationellt samarbete Stärka forskningen kring tillämpad GNSS bl.a. vad gäller effekterna av fler satellitsystem, för att öka tillgängligheten och minska mätosäkerheten Forskning inom projekt NPAD om autonoma fordon Egen forskning pågår och nationellt/internationellt samarbete Homogenisera GNSS troposfärsprodukter för klimatbevakning Analysera möjligheter för att utnyttja GNSS data för klimatforskning Kungliga Tekniska Högskoan (KTH) NPAD projektpartners (RI.SE, Volvo, Scania, Ericsson m.fl) Chalmers tekniska högskola. Dåvarande COST ES1206 partner; IAG Joint Working Group (JWG) 4.3.8 Säkrare data ger bättre förutsättning för klimatanpassning Bättre positionsbestämning/na vigering kan effektivisera transportsektorn Säkrare data ger bättre förutsättning för klimatanpassning geovetenskaplig forskningsinfrastruktur godkänts av Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI). Infrastrukturansökan inskickades februari 2019 till Vetenskåpsrådet (VR) Se Geodesi 2018 [8] Fortsatt inriktning inkluderar mobiltelefoner och PPP (Precise Point Positioning) Doktorand avslutas 2019 Vinnova projekt NPAD utvecklar infrastruktur och system som ger positionering på cm-nivå för ett stort antal mobila plattformar som använder GNSS som sensor. Avslutas 2021 Dåvarande COST ES1206 projekt (avslutades 2017) fortsätts utan finansiellt stöd IAG JWG4.3.8 är en internationell grupp av GNSS experter med målet att öka användning av GNSS data för klimatforskning. Avslutas 2019 Se Geodesi 2018 [8] Medverka i projekt NPAD Löpande vattenångaberäkning och analys Medverka i projekt NPAD Löpande vattenångaberäkning och analys Referenssystem Egen forskning pågår och nationellt/internationellt samarbete Samverkan inom geodetisk infrastruktur Forskning kring hållbara geodetiska referenssystem Very long baseline interferometry (VLBI) Geodetic SAR NKG; EUREF; IAG; EPOS; delvis FIG; International VLBI Service (IVS); Onsala Space Observatory; Chalmers; Geodetic SAR med projektledare TU Munich och övriga projektpartners Säkrare data ger bättre förutsättning för klimatanpassning För att säkerställa effektiv förvaltning av geodata behöver de geodetiska referenssystemens hållbarhet säkerställas. Vi behöver ständigt utveckla vår kunskap kring de processer som pågår under markytan och som påverkar i samband med t.ex. landhöjningen. Detta är särskilt viktigt för att stödja andra tvärvetenskapliga forskningsområden som klimatforskningen och studier av havsnivåförändringen Inom NKG medverkar vi i studier kring strategier för framtida referenssystem, inklusive dynamiska/kinematiska referenssystem Arbetet inom NKG Dynamic Reference Frames Bygga Geodetic SAR infrastruktur och analys av första data Arbetet inom NKG Dynamic Reference Frames Bygga Geodetic SAR infrastruktur och analys av första data Projekt Geodetic SAR, beviljat av European Space Agency (ESA), handlar om höjdbestämning med SAR (syntetisk apperturradar) 9(13)

Verksamhetsområde geodata - En nationell informationsmodell gällande 3D (Omfattas av Geodatastrategins [6] Mål 2 Geodata är användbara och Mål 4, Samverkan är välutvecklad, och Lantmäteriets mål: Lantmäteriets leverans motsvarar samhällets och våra kunders behov och Lantmäteriets information om geografi och fastigheter är öppen, tillgänglig och användbar ) Övergripande intresseområde som bevakas. Nationella 3D och 4D modeller. Viss 3D hantering i geodatarådets handlingsplan Fokusområde 3 standardisering: - Fortsättning på Nationell samverkansgrupp för geodata i 3D (Fo3c.1) - Svensk geoprocess (SGP) (Fo3A & B) - aktiviteter i Smart Built Environment, se Harmonisering av geodata i ett nationellt perspektiv nedan, för aktuell forskning och särskilt leveransspecifikationer för geodata- BIM (Fo3c.2) som bygger på vidareutveckling av bl a SGP Byggnad i 3D och livscykelhantering. Geodataproducerande myndigheter SKL Smart Built Environment Effektivare samhällsbyggnadsprocess Klimatsmart byggande. annat klimatanpassning. En övergång från 2D till 3D (4D) ger helt nya möjligheter i samhällsbyggandet, men ställer också krav på skalbarhet/ generalisering och kombinerbarhet oberoende av informationens ursprung liksom krav på visualisering. Bevakningen kan leda till förslag på forskningsområden. Utv. plan med viss anpassning till 3D Initiera forskning - Tekniker för insamling av geodata och produktionsmetoder. (Omfattas av Geodatastrategins [6] Mål 2 Geodata är användbara och Mål 4, Samverkan är välutvecklad, och Lantmäteriets mål: Lantmäteriets leverans motsvarar samhällets och våra kunders behov och Lantmäteriets information om geografi och fastigheter är öppen, tillgänglig och användbar ) Förändringsdetektering geodata* Föreslå ändring till annat klimatanpassning. Förstudien kan leda till förslag på Initiera Klassning och automatisk forskningsområden. Söka finansiering forskning kartering Hushålla med interna Finns i utv plan 2020 just nu Klassning och automatisk kartering Automatisk generalisering Tekniker för insamling och hantering av data. Övergripande område Punktmoln. flygbilder Förstudie: identifiera under utvecklingsarbetet forskningsbehov och föreslå lämpliga samarbetspartner. **Aktivitet del två på gång Omvärldsbevaka kontinuerligt genom interna och externa nätverken. Projekt pågår. Omvärldsbevaka kontinuerligt genom interna och externa nätverken. Bevaka pågående forskning och ta del av resultat kring kvalitet på våra data. Sveriges Lantbruksuniversitet (Skogsstyrelsen, Skogforsk, Holmen m.fl.) resurser. annat klimatanpassning. Hushålla med interna resurser. annat klimatanpassning. Hushålla med interna resurser. annat klimatanpassning. Aktuella data för klimatanpassning. Projekt pågår. Forskning behövs för att utveckla metoder för insamling av geodata, minimera metodernas felkällor samt effektivisera användningen. Bevakningen kan leda till förslag på forskningsområden. Till exempel fullvågform, single photo, LIDAR Skogsstyrelsen forskar kring punktmoln/ytmodell (trädhöjd, klassning mm). Redovisa inom Lantmäteriet 10(13)

Marint Cadastre Omvärldsbevaka kontinuerligt genom interna och externa nätverken. Lantmäteriet har bidragit med laserdata och flygbilder till detta i utbyte mot att vi får ta del av resultatet - kvalitet ska jämföras mot våra data. Crowdsourcing Machine learning Omvärldsbevaka generellt genom interna och externa nätverken. Bevaka och vara aktiva intressenter i SU:s forskningsprojekt. Komma med förslag på nyckelfrågor/intressanta områden till SU:s projektansökan. Forskningsprojekt Förändringsdetektering, bildjusteringar, klassning, hitta fel. Stockholms universitet Forskningsansökan med lämplig högskola Aktuella och lokala data ger bättre ruttplanering och bättre underlag för nödsituationer. Effektivare datainsamling mindre flygtid? annat klimatanpassning. SU har en ansökan där Lm är listad som intressent. Om vi har nyckelfrågor kan vi lyfta dessa till det kommande arbetet, t.ex. stigar, bommar och ortnamn. Bevakningen kan leda till förslag på forskningsområden. Informationspresentation Informationsförsörjning Omvärldsbevaka och samverka avseende forskning inom visualisering och generalisering generellt genom interna och externa nätverken. Omvärldsbevaka och samverka avseende forskning inom informationsförsörjning generellt genom interna och externa nätverken. Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle Presentation av data för bland annat klimatanpassning. annat klimatanpassning. Principöverenskommelse finns med Högskolan i Gävle. Principöverenskommelse finns med Högskolan i Gävle. Beslutsstöd/digitala beslutsprocesser Omvärldsbevaka och samverka avseende forskning inom beslutsstöd/digitala beslutsprocesser generellt genom interna och externa nätverken. Högskolan i Gävle Effektivare processer för bland annat klimatanpassning. Principöverenskommelse finns med Högskolan i Gävle. Improvement in 3D mapping and accuracy assessment using aerial photogrammetry and LiDAR data Doktorand på HiG tittar på GPSINS samt blocktriangulering. Högskolan i Gävle Högre kvalitet och effektivare processer Handledare på HiG och LM - Harmonisering av geodata i ett nationellt perspektiv (Omfattas av Geodatastrategins [6] Mål 2 Geodata är användbara och Mål 4, Samverkan är välutvecklad, och Lantmäteriets mål: Lantmäteriets information om geografi och fastigheter är öppen, tillgänglig och användbar, Lantmäteriets leverans motsvarar samhällets och våra kunders behov och Lantmäteriet leder, i samverkan, digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen ) Dataharmonisering Smart Built Environent; 3D testbäddar Forskning pågår - industridoktorand Forskning pågår. Divisionen och Lantmäteriet deltar i Smart Built Environment projektet Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och användarprocesser över hela livscykeln Lunds universitet. Huvudhandledare finn på Lunds univ., biträdande handledare finns på Lantmäteriet/Högskolan i Gävle. Högskolan i Gävle, KTH, Lunds universitet, Luleå Tekniska Universitet, Trafikverket, m.fl. Klimatsmart byggande. Ger bättre planeringsunderlag. Klimatsmart byggande. Ger bättre planeringsunderlag. Avslutas 2019. Doktorsexamen planeras 2020. Smart Built Environment; Leveransspecifikationer för geodata-bim Forskning pågår. Divisionen och Lantmäteriet ska delta i Smart Built Environment projektet Lunds universitet, Högskolan i Gävle, kommuner (Karlstad, Höganäs, Linköping, Stockholm), Boverket, Tyréns, Symetri, Sweco, mfl. Klimatsmart byggande. Avslutas 2019. 11(13)

Leveransspecifikationer för geodata- BIM Ger bättre planeringsunderlag och snabbare bygglovsprocesser 12(13)

4. Referenser [1] Forskningsstrategi. Beslut LM2019/00031. Lantmäteriet. [2] Förordning om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation (2008:762). Näringsdepartementet. [3] Uppdragsplan Forskningssamordnare på division Geodata. Lantmäteriet. [4] Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet. Med senare ändringar. [5] Informations- och produktstrategi. Version 1.0. Lantmäteriet. [6] Nationell Geodatastrategi 2016-2020. LM-rapport 2016/3. ISSN 0280-5731. Lantmäteriet. [7] Lantmäteriets strategiska plan 2017-2020. Dnr 100-2016/2523. Lantmäteriet. [8] Lantmäteriets geodesistrategi 2018-2025. Lantmäteriet, 2018. 13(13)