Mer kultur till fler!

Mer kultur till fler! Bilaga till förslag till Haninge kulturskola Haninge 2013-02-14

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Styrdokument och program... 6 1.1 Internationell nivå... 6 1.2 Nationell nivå... 6 1.3 Kommunal nivå... 7 1.4 Sveriges Musik- och Kulturskoleråd... 7 1.5 Haninge kommun... 8 1.6 Kulturen och EU... 8 2. Kulturens effekter Varför en kulturskola i Haninge kommun?... 9 2.1 Förverkliga drömmar... 9 2.2 Anne Bamford- the wow factor... 10 3. Om samverkan med civilsamhället... 10 3.1 Om begreppet och samverkan inom kulturpolitiken... 10 3.2 Överenskommelsen ett stöd i samverkan... 11 4. Kulturverksamheter i Haninge... 12 4.1 Haninge musikskola... 12 4.2 Lakeside... 13 4.3 Kulturenheten, Haninge kommun... 13 4.4 Biblioteksenheten, Haninge kommun... 14 4.5 Scenskolan Fejm, ABF Södertörn... 14 4.6 Teater Ormen... 15 4.7 Teater RoJ... 15 4.8 Haninge Dansstudio... 15 4.9 Jordbro United... 16 4.10 JordbroVärldsorkester... 16 4.11 Vägen ut... 17 4.12 Södertörns Brass... 17 4.13 Studieförbundet vuxenskolan... 18 5. Redovisning av omvärldsanalys... 18 5.1 Från världen till Haninge... 18 5.2 Jämförelse mellan de nordiska musik- eller kulturskolorna... 20 5.3 Resultat av Musik- och Kulturskolerapporten 2011 från SMoK... 21 5.4 Nyckeltal och statistik... 23 5.5 Befolkning... 26 5.6 Barn och unga med funktionsnedsättning hur får vi en kulturskola för alla?... 26 5.7 Kommungräns ett problem... 27 5.8 Tillgänglighet i övrigt... 27 6. Referensgrupp och seminarier - delaktighet... 28 6.1 Bakgrund... 28 6.2 Resultat av referensgruppens möten... 28 6.3 Resultat från seminariet... 30 7. Referenser... 32 4

Omslagsbild: Nafisa Habsaq, Sainab Nur Khaire och Salma Habsay, Haningedagen 2012 5

1. Styrdokument och program Kultur är, med bibliotek som undantag, ett frivilligt åtagande där stat, landsting och kommuner identifierat olika typer av värden för människor och samhället och därför har valt att ett offentligt engagemang är viktigt. Uttrycket för det ter sig lite olika men gemensamt är att det återfinns visioner, mål och andra typer av styrande dokument på alla olika nivåer. Dessa skapar tillsammans med ideella aktörer, intresseorganisationer och andra aktörer ramverket för den kulturpolitik som idag bedrivs i vårt samhälle. 1.1 Internationell nivå Vikten av kultur slås fast på global nivå och där bland annat i FN:s konvention om barnets rättigheter, kallad barnkonventionen. Sverige har ratificerat barnkonventionen och har därigenom åtagit sig att genomföra alla dess artiklar. Konventionen består av fyra huvudprinciper, där politiska, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter är viktiga delar 1. 1. Principen om icke-diskriminering, att alla barn har samma rättigheter (artikel 2) 2. Principen om barnets bästa som ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3) 3. Principen om rätten till liv och utveckling (artikel 6) 4. Principen om respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening (artikel 12) I artikel 31 anges det även att Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 1.2 Nationell nivå På nationell nivå finns de av riksdagen beslutade kulturpolitiska mål. Syftet med målen är att styra den nationella kulturpolitiken, men även att de ska fungera vägledande för kulturpolitiken i kommuner och landsting. I de nationella kulturpolitiska målen slås det bland annat fast att kulturen ska vara en utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Grunden till de nationella kulturpolitiska målen lades på 1970-talet och dagens mål beslutades år 2009. Här nedan återfinns de nationella målen i sin helhet där barns och ungas rätt till kultur uppmärksammas särskilt med en egen målformulering 2. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: - främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, 1 http://unicef.se/barnkonventionen 2 http://www.regeringen.se/sb/d/11704/a/132104 6

- främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, - främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, - främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. För att främja allas möjligheter till kulturupplevelser så behandlas även kulturen som en del i den nationella strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Strategin tar sin utgångspunkt i de nationella mål som finns för funktionshinderspolitiken samt FN:s konvention om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Regeringen menar att kulturens värden ska vara tillgängliga för alla och den övergripande strategin på området är att ett funktionshindersperspektiv ska integreras i verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har, kopplat till den nationella strategin, gjort ett antal åtaganden där de bland annat anger att de kommer samarbeta med centrala organisationer inom handikapprörelsen och kulturorganisationer för att stödja lokala utvecklingsarbeten. 1.3 Kommunal nivå Betydelsen av kultur pekas även ut i SKL:s positionspapper Kultur i det hållbara samhället där vikten av att varje kommun har frihet att föra en självständig kulturpolitik som utgår från lokala och regionala förutsättningar och behov tydliggörs 3. Ett uttryck för det är det arbete som pågår runt om i Sverige inom ramen för samverkansmodellen. Där utarbetar respektive region en regional kulturplan. Förutom kommunerna i respektive region involveras civilsamhällets aktörer i form av föreningar, studieförbund, medborgare och privata aktörer i arbetet med att utforma en regional kulturpolitik som anpassas utifrån lokala och regionala behov 4. På samma sätt fyller kommunala planer och program för kultur en viktig funktion för att tydligöra visioner och mål för den lokala nivån. Det finns idag inte någon statistik över hur många kommuner som har ett kulturpolitiskt program eller motsvarande. 1.4 Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Ansvaret för Sveriges musik- och kulturskolor innehas inte av någon nationell myndighet utan är främst en kommunal angelägenhet. Musik- och kulturskolorna har dock sin egen förening i form av Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK). SMoK arbetar bland annat med opinionsbildning, faktainsamlande och utvecklingsarbete kopplat till musik- och kulturskolor. Föreningen har utarbetat en plattform där de bland annat beskriver SMoK:s inriktningsmål för musik- och kulturskolan. SMoK:s inriktningsmål för musik- och kulturskolan 5 3 http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5164.pdf 4 http://www.skl.se/vi_arbetar_med/eu/aktuella-eu-fragor/pa_gang_inom_eu 5 www.smok.se 7

Musik- och kulturskolorna skall erbjuda alla barn och ungdomar en pedagogisk, lustfylld, skapande och frivillig verksamhet för konstnärlig och personlig utveckling. 1. Musik- och kulturskolorna skall aktivt verka för att alla barn och ungdomar oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar kan delta i verksamheten. (Se FN:s konvention om barnets rättigheter, särskilt artiklarna 4, 13 och 31) 2. Musik- och kulturskolan skall ha utbildade lärare. 3. Musik- och kulturskolan skall ha pedagogik som utgår från barnets egen lust att lära och skapa. 4. Musik- och kulturskolan skall arbeta för att få en viktig roll för såväl personlig som samhällelig utveckling. 5. Musik- och kulturskolan skall erbjuda en bred verksamhet samt ge möjlighet till specialisering och fördjupning. 6. Musik- och kulturskolan skall se elevernas påverkansmöjlighet på innehåll och utformning av skolans verksamhet som en förutsättning för hög kvalitet. 1.5 Haninge kommun I Haninge kommun finns inte något kulturpolitiskt program eller motsvarande. Däremot finns det ett antal styrdokument som på olika sätt har bäring på kulturområdet. I Utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan Haninge är det tydligt att kulturen spelar en viktig roll i utvecklandet av ett framtida Haninge. För att Haninge i framtiden ska kunna utvecklas till en modern attraktiv stad ska centrum göras tilltalande för boende, handel, kultur, kommunikation och utbildningsväsende. Mötesplatser för kultur, idrott och större evenemang vid Rudans naturreservat, Poseidons torg och Kulturhuset skapar en lockande stadskärna. Vikten av ett levande civilsamhälle slås fast i dokumentet där bland annat kulturföreningarna Ormteatern och RoJ ingår i beskrivningen av de aktiva kulturföreningar som bidrar till den regionala stadskärnans attraktivitet. Haninge kommuns strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling är ett annat styrdokument som har bäring på kulturområdet. Strategin tar sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention och slår fast att: All kommunal verksamhet ska präglas av de rättigheter som FN:s barnkonvention föreskriver. Det innebär exempelvis att den tidigare nämnda artikel 31 i barnkonventionen som behandlar barns rätt till att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. även beaktas i Haninge genom strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Det görs inte minst inom strategiområde ett Arbete i enlighet med forskning där meningsfull fritid ingår som en del. 1.6 Kulturen och EU 8

Grunden till den europeiska kulturpolitiken återfinns i Maastrichtfördraget. Här slås det rättsligt fast att EU har möjlighet att främja, stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet. Nationella och regionala särdrag ska dock respekteras och medlemsstaternas eventuella lagar på området omfattas inte av någon harmonisering 6. Det innebär i praktiken att EU inte lagstiftar på området. År 2007 kom den europeiska kulturagendan som fastställde ett antal mål för den europeiska kulturpolitiken. Målen i agendan utgår från tre prioriteringar: 1. Kulturell mångfald och interkulturell dialog. 2. Stimulans av kreativiteten inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. 3. Kulturen som ett väsentligt inslag i EU:s internationella förbindelser. Eftersom EU inte har befogenhet att styra kulturpolitiken på nationell nivå så används en så kallad öppen samordningsmetod som bygger på dialog med och mellan medlemsländerna. På så vis är det ändå möjligt att hitta gemensamma mål att sträva mot. År 2010 antog rådet en handlingsplan för kultur 2011 2014. Handlingsplanen utgår från målen inom kulturområdet som fastställs i fördraget och i den europeiska kulturagendan från 2007 7. I EU:s kommande långtidsbudget som sträcker sig mellan 2014-2020 föreslås en ökning av anslagen till kultur. Detta ligger i linje med det som uttrycks i EU 2020-strategin där kulturella och kreativa näringar anses främja smart och hållbar tillväxt. Genom ramprogrammet för kultur kan medlemländer ansöka om medfinansiering till projekt. Det befintliga ramprogrammet löper ut under år 2013 och ett nytt ramprogram med namnet Kreativa Europa kommer att gälla mellan år 2014-2020 8. 2. Kulturens effekter Varför en kulturskola i Haninge kommun? 2.1 Förverkliga drömmar En kulturskola i framkanten som visar att den vill och vågar ta hand om barns idéer och intressen och stödjer dem att förverkliga sina drömmar kan på sikt leda till att bli en framgångsfaktor som hela kommunen kan dra nytta av. Värdet av upplevelsen av kultur och att utöva kultur är svår att mäta men det finns många undersökningar som pekar på människors välvilja till att kultur ska finnas som ett naturligt inslag i samhället och delvis vara offentligt finansierat. 6 http://europa.eu/legislation_summaries/institutional_affairs/treaties/treaties_maastricht_sv.htm 7 http://www.skl.se/vi_arbetar_med/eu/aktuella-eu-fragor/pa_gang_inom_eu 8 http://www.skl.se/vi_arbetar_med/eu/aktuella-eu-fragor/pa_gang_inom_eu 9

I en studie från Göteborgs universitet från 2012 om kulturens betydelse i samhället och varför människor tycker att kulturinstitutioner är viktiga utmärkte sig några områden. Till exempel hade deltagarna i studien en stor medvetenhet om kulturens betydelse för fysisk och psykisk hälsa och för ett större välmående. Deltagarna ansåg också att kultur bidrar till utbildning och till lärande, att kultur är identitetsskapande för platsen och att kultur bidrar till ekonomiska intäkter. 9 Att som kommun kunna erbjuda ett rikt utbud av fritidsaktiviteter är nödvändigt i konkurrensen i Storstockholmsregionen. Haninge kommun ska attrahera människor att vilja bosätta sig i kommunen men också att välja att stanna kvar. I ett rikt fritidsutbud ingår olika kulturaktiviteter, inte minst riktat mot barn och unga. 2.2 Anne Bamford- the wow factor En person som ingående studerat kulturens inverkan på barn och ungdomar är Anne Bamford. Hon är professor vid University of the Arts i London. På uppdrag av UNESCO har hon undersökt vilka effekter estetiska lärprocesser har på barn och ungdomar. I undersökningen har mer än 40 länder och organisationer världen över deltagit, vilket ger en global överblick över vilken betydelse och påverkan estetisk utbildning har på barn och ungdomar. Det är både de estetiska ämnena i sig och konsten integrerad i andra ämnen som är viktiga. Forskningen visar tydligt att båda delarna är komponenter för att nå framgång och för att kunna se positiva effekter hos barn och ungdomar. Bamford betonar även vikten av att de estetiska utbildningarna håller hör kvalitativ nivå. Hon menar att en av de viktigaste faktorerna för att arbetet ska lyckas är att det finns ett tydligt samarbete mellan skola, föreningar och organisationer samt lärare, utövare och samhället i stort. Anne Bamfords forskning visar att barns självförtroende ökar genom utövande av konstformer som musik, dans och drama samt bildskapande. Ökat självförtroende har i sin tur effekter på barns språkinlärning, då det visar sig att det finns en tydlig länk mellan kulturutövande och skrivinlärning. Barns kritiska tänkande ökar, så även det matematiska och vetenskapliga tänkandet. Barn som utövar skapande aktiviteter blir bättre på att samarbeta och mer positivt inställda till skolan, då de tycker om att vara där. Estetiska utbildningar har även visat sig påverka samarbetsförmåga, respekt, ansvarstagande och tolerans. Det har också visat sig ha en positiv inverkan på utvecklandet av social och kulturell förståelse. En anledning till det kan enligt undersökningen vara att denna typ av utbildning uppmuntrar till interaktion i klassrummet, bättre koncentration i skolan och bättre närvaro i skolan. När det gäller förbättrad närvaro så har detta visat sig särskilt hos pojkar och studenter som ansetts ligga i riskzoner. 10 3. Om samverkan med civilsamhället 3.1 Om begreppet och samverkan inom kulturpolitiken Begreppet civilsamhälle kan förklaras som en sfär i samhället som ligger vid sidan av staten, marknaden och den privata familjsfären. Det är den del i samhället som drivs av frivilligt arbete 9 10 Bamford 10

och frivilligt givande. Ibland talas det också om begreppet tredje sektorn, som består av de organisationer som är verksamma i det civila samhället. Det är organisationer som är icke statliga och icke vinstdrivande och som sträcker sig utanför privatlivet. Sådana organisationer har i Sverige ofta organiserats i lokalföreningar som är anslutna till en riksorganisation, där basen utgörs av ett öppet medlemskap och en representativ demokrati. De beskrivs ofta även som folkrörelsemodellen. Inom kulturområdet finns både konstnärsorganisationer och amatörorganisationer representerade, men även studieförbunden och andra ideella organisationsformer har spelat en stor roll på området. Många kulturutövare är anställda inom ideella föreningar och en hel del aktiviteter arrangeras utanför föreningar, vilket gör att en hamnar mellan privat utövande och civilsamhället. Organisationerna inom kulturområdet har sin huvudsakliga fokus på att bedriva verksamhet, medan många av de övriga organisationerna inom den ideella sektorn fokuserar på att vara intresseorganisationer för sina medlemmar. 3.2 Överenskommelsen ett stöd i samverkan I oktober 2008 beslutade regeringen om en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting, idéburna organisationer inom det sociala området och regeringen som bygger på sex principer om samverkan: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. Syftet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas roll som självständiga och oberoende opinionsbildare och röstbärare, samt att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Även om överenskommelsen framför allt rör idéburna organisationer inom det sociala området, kan de principer för samverkan som tagits fram översättas och fungera som ett stöd även i samverkan mellan kommunen och föreningar/fria aktörer inom kulturområdet. Principerna och dess beskrivningar kan fungera som ett bra stöd och en gemensam utgångspunkt i arbetet med att skapa en värdefull och kvalitativ verksamhet för så många som möjligt, där hänsyn tas till de kvaliteter och olikheter som verksamheterna har. När det gäller kvalitet beskrivs bland annat att de idéburna organisationernas särskilda kvalitet bör beaktas i utvecklandet av metoder för att mäta och fördjupa kvalitet. En säger vidare att den idéburna organisation som bedriver verksamhet på uppdrag av det offentliga ska följa de krav på kvalitet som anges i lagstiftning och som ställs av beställaren. När det gäller självständighet och oberoende säger överenskommelsen att de idéburna organisationerna och verksamheterna formulerar sitt uppdrag i samhället utifrån sin värdegrund och är självständiga såsom röstbärare också i sin samverkan med andra aktörer. De kan ha en kritiskt granskande roll som röstbärare och opinionsbildare. Det är viktigt att de kan ha den rollen utan att riskera samverkan eller sitt ekonomiska stöd i förhållande till det offentliga. Inom området dialog talar överenskommelsen framför allt om vikten av tydlig dialog mellan regering och de idéburna organisationerna. Här nämns bland annat att relationen ska präglas av ansvar och ömsesidighet, utgå från bådas förutsättningar och tillvarata bådas perspektiv och kompetens. Vidare beskrivs att dialog mellan regeringen och de idéburna organisationerna syftar 11

till att bredda och fördjupa beslutsunderlag och till att skapa förståelse och förtroende för varandra. Detta öppna och transparanta förhållningssätt kan även översättas och användas i ett samarbete mellan förening/aktör och kommun inom en framtida kulturskola. Inom området långsiktighet anges bland annat att idéburna organisationer bör ges sådana förutsättningar som möjliggör planering med långsiktighet och hållbar utveckling som grund. Öppenhet och insyn beskrivs som en viktig del i det ömsesidiga förtroendet mellan den offentliga och den ideella sektorn. Här beskrivs bland annat att för att förtroendet för den ideella sektor likväl som för den offentliga sektorn ska vara så stort som möjligt, krävs tillgänglig information och öppenhet. Begreppet mångfald beskrivs som att samhället välkomnar idéburna organisationer och utförare inom det sociala området med olika värdemässiga eller metodologiska utgångspunkter. Här talar en om att olikheten är att betrakta som en tillgång i sig hos den mångfald av idéburna organisationer som bygger på demokratiska värden. Vidare beskrivs mångfalden av utövare som en tillgång i en demokrati, då det ökar den enskildes möjligheter att ta del av olika lösningar och utbud. 11 4. Kulturverksamheter i Haninge I samband med utredningen av en framtida kulturskola har en kartläggning av Haninge kommuns samlade kulturverksamheter genomförts. Verksamheterna som ingår i kartläggningen är kommunala, ideella och privata. Kartläggningen ger en nulägesbild över de kulturverksamheter som fanns vintern 2012/2013. I dagsläget når kulturverksamheterna ca 3 500 4 500 barn och unga i olika åldrar. Denna uppskattning baseras på de uppgifter som finns tillgängliga från den programverksamhet kulturoch fritidsförvaltningen bedriver samt den verksamhet som andra aktörer bedriver. De siffror som anges för de kommunalt drivna verksamheterna avser barn och unga som deltar i någon form av aktivitet på sin fritid. Aktiviteter som genomförs med koppling till skolan är inte inräknade. Barns och ungas spontana besök i verksamheter som exempelvis på bibliotek eller Lakeside är inte med i beräkningen. Om dessa siffror skulle tas med skulle antalet som nås vara mycket större. Utöver de verksamheter som kartlagts finns även ett antal privata gym som bedriver dansverksamhet. 4.1 Haninge musikskola Typ av verksamhet: Kommunal musikskola. Organisationsform: Enhet inom kultur- och fritidsförvaltningen. Avgift: 225-1 000 kronor. Antal deltagare i åldern 5-19: 820 Lokaler: Ett femtontal över hela kommunen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. 11 http://overenskommelsen.se/om-overenskommelsen/ 12

Haninge kommunala musikskola har funnits sedan 1946 och ger i dag undervisning inom gitarr, piano, slagverk, stråkinstrument, blåsinstrument, blockflöjt och dragspel. Dessutom ges undervisning i kör, musikverkstad och brasslek. Haninges grundskolor köper också in så kallade kompanjonlärare från musikskolan, om än i liten omfattning för närvarande. Målet är att ge eleverna en allsidig musikutbildning som innehåller både instrumental och vokal utveckling samt orkester, kör, ensemblespel och kammarmusik i likvärdiga delar. Redan på ett tidigt stadium ska eleverna utöver sin instrumentala undervisning, så långt det är möjligt, delta i olika former av ensemblespel. Efterfrågan på instrument ser ut ungefär som inom kommunala musikskolor i hela landet. Det är kö till gitarr, piano och slagverk och i någon mån fiol, och svagare efterfrågan på blåsinstrument. 4.2 Lakeside Typ av verksamhet: Ungdomens hus med kulturprofil. Organisationsform: Enhet inom kultur- och fritidsförvaltningen. Avgift: gratis. Antal deltagare i åldern 16-25: ca 100 Lokaler: Rudans friluftsområde. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Lakeside riktar sig till unga i åldern 16-25 år. Hit kommer den som vill lyssna på musik, dansa, fika, filma, plugga, spela spel, se på film, fota, måla, skapa m.m. Verksamheten utgår från konceptet "Unga för Unga" där huset har coacher som hjälper unga som vill genomföra arrangemang, utveckla projekt och fördjupa sig i sitt intresse. Ett sommar/vintercafé skapar möjligheter till feriejobb för ungdomarna. Verksamheten strävar efter att utveckla entreprenörskapet hos de som besöker verksamheten. Praktikplatser via Arbetscentrum, AF och gymnasieskolorna erbjuds. Certifikat kan tas inom husets olika verksamhetsområden. Utveckling av koncept, idéer och arrangemang görs i samverkan med husets coacher. 4.3 Kulturenheten, Haninge kommun Typ av verksamhet: Skapande verkstäder för barn och unga, familjelördagar Organisationsform: Enhet inom kultur- och fritidsförvaltningen. Avgift: 0 1 050 kronor. Antal deltagare i åldern 0-20: Ca 200. Lokaler: Haninge Kulturhus, Handen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Kulturenheten har avgiftsbelagd eftermiddagsverksamhet som bland annat kursen Kreativ verkstad och lovverksamhet samt familjelördagar, där de arbetar med professionella kulturutövare Verksamheten syftar till att stimulera barnets kreativa förmåga inom flera områden och material, gärna i anslutning till utställningar eller teman som finns inom kulturhusets övriga utbud. 13

Enheten har också erbjudit Kreativ verkstad för funktionshindrade ungdomar från Jordbrogården i ett samarbete mellan ABF och FRISKUS (fritid i social och kulturell samverkan). 4.4 Biblioteksenheten, Haninge kommun Typ av verksamhet: Läsfrämjande verksamhet, sagostunder och bokprat för yngre barn. Samarbete med förskolor och skolor, lovverksamhet, skrivarverkstad, läxhjälp m.m. Organisationsform: Enhet inom kultur- och fritidsförvaltningen Avgift: 0-20 kronor Antal deltagare i åldern 0-18: ca 900. Lokaler: Handen, Brandbergen, Jordbro, Västerhaninge, Ornö samt Bokbussen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Biblioteken är en plats öppen för alla, dit många barn och ungdomar kommer på sin fritid för att låna, läsa, plugga, surfa, spela spel, träffa kompisar med mera. Biblioteksenheten ansvarar även för bokbussen. Förutom utlån av böcker bedriver biblioteken programverksamhet för barn och unga samt samarbete med skola och förskola. Utbudet består bland annat av bebisträffar, sagostunder för barn i förskoleåldern, bokklubbar och bokcirklar och temakvällar. Den läsfrämjande verksamheten fyller en viktig funktion i arbetet med att ge barn och unga samma möjligheter i livet. Enheten arrangerar även olika typer av workshops och tematiska träffar där även rörelse och lek kopplas samman med läsning och böckernas innehåll. Biblioteken är även den enda lagstadgade verksamheten som kultur- och fritidsförvaltningen är ålagda att bedriva. 4.5 Scenskolan Fejm, ABF Södertörn Typ av verksamhet: Musikalskola för barn och unga. Organisationsform: Studieförbund. Antal deltagare i åldern 7-15: ca 30 Avgift: 900-1 500 kronor. Lokaler: Handenterminalen, Handen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp Scenskolan Fejm inom ABF Södertörn erbjuder alla barn och ungdomar, med eller utan funktionshinder, med intresse för teater, sång och showdans att delta i verksamheten som leder fram till en färdig musikal. Syftet är att stärka gemenskap, självförtroende och att alla ska få en meningsfull fritid. Eleverna får själva möjlighet att påverka innehållet med sina idéer och uttryck. Genom att blanda flera konstformer får eleverna möjlighet att prova fler uttrycksmedel. Scenskolan Fejm är ett svar på behovet av att fler konstnärliga och sceniska uttrycksmöjligheter för barn och ungdomar. Eftersom Stockholm hela tiden växer, är det viktigt att det finns kreativ och skapande verksamhet lokalt för alla barn och unga med och utan funktionshinder. Med tanke på dagens samhälle behöver barn och unga kunna utvecklas mot större självkänsla och självförtroende på sin fritid. Den personliga utvecklingen under barns och ungas fritid är av stor 14

vikt. Det är ett annat sätt att kommunicera och träna för samarbete, konfliktlösning och utveckling av allas fantasi som resulterar i färdiga föreställningar. Utöver Scenskolan Fejm har ABF ett stort utbud av kurser som riktar sig till barn och unga. Där är det bland annat är möjligt att lära sig spela ett instrument, dansa, måla, fotografera samt delta i konstverkstad för barn. 4.6 Teater Ormen Typ av verksamhet: Teatergrupper för barn och unga. Organisationsform: Ideell förening. Avgift: 550 kronor. Antal deltagare i åldern 5-16: Cirka 100 (väntelista på ca 30). Lokaler: Teaterladan, Rudans friluftsområde. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Teaterföreningen Ormen startades i Jordbro i slutet av 1970-talet och hade sin bas i stadsdelen fram till slutet av 1980-talet. Idag är verksamheten förlagd till Teaterladan i Rudans friluftsområde. Föreningens stadgar anger att verksamheten och ändamålet bygger på att en ska vara en mötesplats för kulturens olika uttrycksmedel med teatern som ett nav för verksamheten. Föreningen vill bidra till att sprida en människo- och samhällssyn som bygger på solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Barnteatern är och har alltid varit en viktig del av föreningens verksamhet. Ett antal barnteaterföreställningar har producerats och en har 9 grupper med barn och ungdomar som repeterar och spelar teater. De har även ett sommarläger som når ca 50 barn och unga. 4.7 Teater RoJ Typ av verksamhet: Amatörteateruppsättning med unga deltagare. Organisationsform: Ideell förening. Avgift: 40-250 kronor. Antal deltagare i åldern 5-19: 38 Lokaler: Gamla Folkets Hus, Handen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp Teater RoJ (står för Romeo och Julia) startades 1983. Den huvudsakliga inriktningen är teater och målet för varje år är att sätta upp en större musikteaterföreställning samt ett mindre antal kulturevenemang. Alla medlemmar kan vara med på något sätt, på eller bakom scenen. Det finns möjlighet att engagera sig i snickeri av scenografi, sömnad av kostym eller biljettförsäljning. Teater RoJ har professionella ledare som får arvode. Regissör, kostymör, scenograf, kompositör, körledare, sminkös, ljussättare, producent är poster där en anställer professionella yrkesutövare på heltid, deltid eller timmar. 4.8 Haninge Dansstudio Typ av verksamhet: Dansskola för barn och unga. Organisationsform: Aktiebolag. 15

Avgift: 575-1 360 kronor. Antal deltagare i åldern 6-18: Cirka 750. Lokal: Hantverkarvägen 24, Handen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp Haninge Dansstudio startades 2001. Målet med verksamheten är att unga människor ska hitta intressen på fritiden samt att både elever och instruktörer får ett sammanhang och en gemenskap. Dansstudion erbjuder klasser i ett tiotal olika dansstilar. Förutom Showdance och Streetdance finns Akrodans med inslag av gymnastik, Breakdance, Musikal, Balett, Popping, Afro Dancehall, Zumba med flera. Ålderskategorierna sträcker sig från tre år och uppåt, med den största gruppen i grundskoleåldern. En arbetar kring ett tema varje termin och vid slutet av terminen anordnas uppvisning, där alla grupper/klasser medverkar med varsitt nummer. Scennärvaro är en viktig del av utvecklingen för eleverna. Haninge dansstudio startades som en förening men bedrivs nu som ett aktiebolag. 4.9 Jordbro United Typ av verksamhet: Dansskola för barn och unga. Organisationsform: Ideell förening. Avgift: 600-1 600 kronor. Antal deltagare i åldern 5-20: Cirka 325. Lokaler: Jordbro Centrum, Jordbro. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Jordbro United Dans & Show är en ideell förening vars främsta verksamhet utgörs av kurser i dans och show för barn, ungdomar och vuxna i Jordbro med omnejd. Föreningen har som huvudsakligt syfte att kunna erbjuda Jordbroborna och andra en rolig fritidsaktivitet som samtidigt kan utgöra ett bra alternativ till annan fysisk träning. Med verksamheten önskar också Jordbro United Dans & Show väcka ett allmänt intresse för dans. Förhoppningen är att så många som möjligt av kursdeltagarna så småningom ska vilja söka sig till de etablerade dansskolorna. Det är jazzdansen som utgör grunden i de dansstilar som Jordbro United lär ut. Ett allt starkare inslag i dansen har hiphop blivit under de senare åren. Även stilar som är närbesläktade med hiphop, såsom som Locking, Popping och Breakdance har blivit populära. Jordbro United har två avslutningsshower där alla elever deltar. Avslutningsshowerna brukar vara över en helg med två eller tre shower per kväll med teman som exempelvis Världen runt. 4.10 JordbroVärldsorkester Typ av verksamhet: Semiprofessionell orkester med lärlingsverksamhet för barn och unga. Organisationsform: Ideell förening och ekonomisk förening. Avgift: 50-100 kronor. Antal deltagare i åldern 11-18: Ca 20. Lokaler: Jordbromalmsskolan, Jordbro. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. 16

Jordbro VärldsOrkester är i första hand ett musikaliskt projekt med syfte att bilda en spännande orkester som är etniskt mångrepresenterad och åldersöverskridande. Strukturen är en orkesterkärna i Jordbro med Världsorkestern som består av de mest rutinerade musikerna. Kärnan omges i sin tur av en yttre ring av musiker som medverkar på repetitioner utifrån sin nivå. De får alla tydlig handledning. Jordbro Världsorkester strävar efter att bedriva innovativ verksamhet genom att arbeta med ett brett kulturbegrepp och sammanföra olika perspektiv. En anger att en därför rör sig fritt mellan fälten för; Konstnärligt och pedagogiskt arbete Socialt engagemang i lokalsamhället/områdesutveckling Entreprenörskap inom kreativa näringar Internationella perspektiv och utbyten 4.11 Vägen ut Typ av verksamhet: Musikstudio för barn och unga. Organisationsform: Ideell förening med stöd av studieförbund. Avgift: 50 kronor. Antal deltagare i åldern 12-25: ca 100 st. Lokaler: Jordbro Centrum, Jordbro. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Vägen Ut är en förening som startades 2004 av hiphop-gruppen Panetoz med stöd och uppmuntran från Studieförbundet Vuxenskolan. Medlemmarna i Panetoz fick idén 2003 eftersom det var svårt att hitta en studio att spela in sina låtar i. Syftet är att driva en musikstudio för ungdomar i Jordbro dit ungdomar kan komma och spela in sin musik. Vägen Ut arbetar aktivt för att bryta ner negativa gruppbildningar i Jordbro och andra förorter. Med studions hjälp skall ungdomarna kunna samlas, lära av varandra och utvecklas, arbeta gemensamt och mot gemensamma mål, samt profilera sig som ett ansikte ut i orterna. Detta ska ske genom till exempel inspelningar av gemensamma skivor och uppträdanden på evenemang. Vägen Ut Jordbro Vi Unga samarbetar med fritidsgårdar och andra ungdomsverksamheter i hela Haninge kommun. Huvudmålet är att finnas till hands för de behövande speciellt för de lite äldre ungdomarna 16-25 år, som i dagsläget saknar positiva mötesplatser i Jordbro. 4.12 Södertörns Brass Typ av verksamhet: Brassband och instrumentutbildning. Organisationsform: Ideell förening. Avgift: 750-900 kronor per termin. Antal deltagare i åldern 9 20 år: 26. Lokaler: Lidakyrkan, Västerhaninge. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. 17

Södertörns brass är ett brassband och har en instrumentering baserat på brassbandets traditionella upplägg. Södertörns brass spelar även i mindre ensembler ur brasset som kvintetter, sextetter, 10 manna brass och andra mindre ensembletyper. Utöver detta bedriver föreningen egen instrumentutbildning där den som vill lära sig att spela ett brassinstrument ges en möjlighet till detta. Denna verksamhet är en viktig del i orkesterns långsiktiga rekrytering av nya musikanter. 4.13 Studieförbundet vuxenskolan Typ av verksamhet: Instrumentundervisning m.m. Organisationsform: Studieförbund Avgift: 0-2 995 kronor. Antal deltagare i åldern 15-25: 56. Lokaler: Handen, Brandbergen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Studieförbundet vuxenskolan erbjuder instrumentundervisning enskilt eller i grupp. Studieförbundet har även ett antal replokaler som de hyr ut till band. Utöver detta driver de konceptet The Tube som kan beskrivas som en musiksatsning som sträcker sig från replokal till turné. The Tube hjälper bland annat till med: 1. Replokaler, utrustade eller tomma 2. Spelningar på små eller stora scener lokalt, regionalt eller nationellt 3. Stöd till inspelningar och videoprojekt 4. Föreläsningar, utbildningar och clinics 5. Stöd till strängar, trumpinnar, kablar och annat nyttigt 6. Rabatter och erbjudanden på bl. a musikaffärer 7. Speciella satsningar för att få tjejer att börja spela 8. Rock- och hiphopskolor 9. Nätverk och kontakter 10. Studiematerial 5. Redovisning av omvärldsanalys 5.1 Från världen till Haninge Den typ av musik- och kulturskolor som existerar i Sverige finns inte någon annanstans i världen, inte heller i övriga Europa eller ens i Norden även om det där finns likheter med vårt svenska system. I Europa och Nordamerika är barn, unga och deras föräldrar hänvisade till att söka upp olika typer av aktörer, privata institut och andra och betala höga avgifter för att få tillgång till undervisning i kulturämnen, och främst då i musikämnets olika delar. Det rådande synsättet i central- och Östeuropa är vad vi kallar konservatorietraditionen, vilket innebär ett mästare lärjungeförhållande mellan lärare och elev. Detta förhållningssätt är främmande för hur det pedagogiska arbetet bedrivs i de svenska musik- och kulturskolorna. I stället genomsyras verksamheten av ambitionen att så många barn och ungdomar som möjligt ska 18

kunna erbjudas tillfälle att, oberoende av bostadsort och socioekonomiska förutsättningar, utveckla sina förmågor. När musikskolorna startade i Sverige på 1940-60 talen var de en naturlig del av kommunernas skolverksamhet. Redan då var de dock ofta mycket mer än så. Titeln musikledare användes flitigt som namn på chefsfunktionen och som sådan skulle många vara dirigent för ortens amatörorkester och samordna musiklivet även utanför skolan. Under senare år har allt fler kulturskolor flyttats från skol- till kultur- och fritidsnämnder. Andra till kultur- och utbildningsnämnder men variationerna är många. Idag når landets musik- och kulturskolor 210 000 barn och unga. En rapport från Ungdomsstyrelsen 2011, visar att 68 % av Sveriges unga i åldern 13-25 år någon gång under året har utövat minst en konstform. De som gör det mer ofta och som anser det starkt identitetsskapande är en dryg tredjedel. Detta är i nivå med antal idrottsutövare. Södertälje startade, som första kommun i landet, kulturskola 1989 och samverkan med förskola, grundskola och gymnasieskola var omfattande. Dessutom fanns en ambition att pedagogiken och den professionella föreställningsverksamheten skulle komplettera varandra och samordnas. Många följde efter detta upplägg men det uppstod också andra varianter. Några, som Luleå, knöts nära grundskolan, andra, som Helsingborg och Trollhättan, har blivit en del av en större institution. Idag finns 158 kulturskolor och 121 musikskolor i Sverige och utvecklingen har gått, och går, mot fler och fler kulturskolor (se statistik nedan). I Trosa kommun finns sedan några år, förutom den kommunalt drivna musikskolan, också dansoch teaterverksamhet för barn och unga i regi av studieförbundet NBV. Båda huvudmännen är noga med att pedagogerna respektive cirkelledarna har adekvat utbildning för och hög kompetens inom sina ämnesområden. Nora kommun är ett annat exempel där en bedriver en typ av kulturskoleverksamhet med studieförbund som utförare. Sedan 1998 finns ingen musik- eller kulturskola i den kommunala organisationen. Däremot startades hösten 2008 efter ett gediget förarbete istället en kulturpedagogisk enhet. Syfte var att i förskola till och med grundskolans år 9 bidra med estetiska perspektiv och arbetssätt i barnens/elevernas lärprocesser. Detta i tätt samarbete med för- och grundskolelärare samt rektorer och helt integrerat i övrig verksamhet. Målet för verksamheten var att bidra till elevernas lärande och högre måluppfyllelse enligt skollag och läroplaner. Parallellt utvecklades ett system där sex studieförbund utformade kurser inom olika kulturella uttryck som musik, bild och form, dans och film. Medverkande barn och unga erbjöds kommunalt stöd i form av en värdecheck vilken kunde lösas in hos arrangerande studieförbund. Medan den kulturpedagogiska enheten lades ner 1 april 2012, har det andra systemet fortsatt och har nu namnet Folkbildningens kulturskola där sju studieförbund ingår. I båda exemplen, Trosa och Nora, konstateras att varje huvudman/arrangör arbetar allför mycket för sig själv utan att samarbeta med varandra. Men i båda fallen pågår ett utvecklingsarbete med krav på ökat samarbete. Kulturskolan i Katrineholm samarbetar med kulturföreningen DuD (Drag utan Drog). Den kommunalt drivna kulturskolan erbjuder undervisning i musik och bild medan DuD i studiecirkelform anordnar kurser i dans och teater. Delvis sker gemensam marknadsföring av utbudet i form av en folder men ingen hänvisning till varandras hemsidor. Samarbete kring föreställningar och konserter förekommer också. 19

I Stockholms läns 26 kommuner är, av de kommunalt drivna verksamheterna, 6 musikskolor, de övriga kulturskolor. I Nacka, Värmdö, Täby, Österåker finns förutom de kommunalt drivna verksamheterna också andra aktörer som erbjuder undervisning i kulturämnen. På Södertörn är Haninge kommun ensam om att inte erbjuda verksamhet mer än inom musikens område. 12 5.2 Jämförelse mellan de nordiska musik- eller kulturskolorna Här nedan följer en jämförande tabell vilken visar likheter och skillnader mellan de nordiska länderna. Den största likheten är att verksamheterna når ungefär lika många procent av sin invånare med undantaget Island som når fler. Den största skillnaden är att det enbart är Sverige som saknar lagstiftning på området. 13 Sverige Norge Finland Danmark Färöarna Island Elevantal 210 000 110 500 120 000 135 000 2 250 15 500 totalt Procent 2,2 % 2,2 % 2,2 % 2,5 % 3,5 % 4,9 % elever av alla invånare i verksamheten Lärarexamen Nej Nej Ja Nej Nej Nej specifikt för kulturskolan* Lagstiftning Nej Ja Ja Ja Ja Ja Statliga bidrag Nej Nej** Ja Ja, till musik Ja Ja Nationella läroplaner Nej Nej Ja Nej Nej, med ett mindre Ja Musik- eller kulturskolor De flesta kallas kulturskolor 80 % av eleverna är musikelever Alla kallas kulturskolor, många har enbart musik 70 % av eleverna är musikelever Alla konstformer i var sin skolform 50 % av eleverna finns inom musikskolorna, 50 % fördelade på dans, bildkonst, teater, mm. Staten reglerar bara musik, men kulturskolor finns 95 % av eleverna är musikelever undantag Musikskolor Musikskolor Övrigt Kulturskolor Saknar 12 www.smok.se, samtal med Johan Eklind, kulturskolechef, Trosa kommun Tomas Hegefors, samordnare, Nora kommun, Lennart Ejeby, kulturskolechef, Katrineholms kommun. 13 http://www.smok.se/sites/smok.se/files/uploads/smockan_5-2012-1.pdf 20

med färre än 100 elever utgör 30 % av det totala antalet. * Frågan är inte helt enkel att svara på angående något av länderna med undantag Finland. Övriga har oftast konstnärliga utbildningar som inte är pedagogiskt inriktade. Sverige har pedagogutbildningar på ex Danshögskolan, SMI och dramapedagogutbildning på folkhögskolenivå alla bra utbildningar för kulturskolor - men ingen ger formellt en lärarexamen. ** Norsk kulturskoleråd får utvecklingspengar av staten. Inga bidrag finns dock till den lokala verksamheten. fungerande styrdokument 5.3 Resultat av Musik- och Kulturskolerapporten 2011 från SMoK Sedan 1997 har SMoK samlat in och bearbetat uppgifter från Sveriges musik- och kulturskolor och här följer resultaten för åren 2009-2011. Av landets musik- och kulturskolor har 87 % svarat på Nulägesrapporten 2011. Utvecklingen från musikskola till kulturskola är fortfarande stark, de kommunala anslagen har ökat, medan terminsavgifterna minskat något. Vid jämförelser med tidigare år har dessa uppgifter räknats om till 2011 års penningvärde. Enkäten har gjorts något mer omfattande för år 2011 då ekonomiuppgifterna spjälkats upp mer än tidigare, detta för att se hur mycket resurser som går till respektive verksamhet. Av det kommunala nettoanslaget på 1 832 mnkr går 167 mnkr till administration (9 %) och 181 mnkr till lokalhyra (10 %). Intäkter i form av terminsavgifter, instrumenthyra med mera och intäkter till Uppdragsverksamhet har ökat till 380 mnkr. Det kommunala anslaget per invånare är 193 kronor för 2011, en ökning med 16 kronor från 2010. Antalet kulturskolor fortsätter att öka och är nu 158. Musikskolorna minskar i motsvarande grad och finns i 121 kommuner. 11 kommuner saknar såväl musik- som kulturskola. Nämndtillhörighetens utveckling är att det blir fler musik/kulturskolor som ligger under kulturnämnd (från 72 till 89) och att nämndområdet som rör skola minskat från 130 till 121. Den genomsnittliga terminsavgiften har minskat med 11 kronor från 2010 till 665 kronor. Dels har några skolor minskat sina avgifter och det finns exempel på kommuner som tagit bort terminsavgiften helt, såsom Älvkarleby. En effekt när vi jämför med tidigare år och räknar upp till 2011 års penningvärde är att de som inte höjer sina terminsavgifter istället sänker dem något. Högst med 1 700 kronor ligger några kommuner i Stockholms län. Antalet elever i Ämneskurs har ökat från 189 000 elever 2010 till 210 000 elever 2011. Fördelningen mellan flickor och pojkar är oförändrat, sammanfattningsvis deltar 63 % flickor och 37 % pojkar. Dansen har minskat och finns nu i 125 kommuner, lika många kommuner som erbjuder drama/teater, ett ämne som går försiktigt framåt. Understruken = 2011, Fet stil = 2010, kursiv = 2009 21

Antal Antal musikskolor 121 125 136 Antal kulturskolor 158 153 144 Kommuner som saknar musik/kulturskola 11 12 10 Huvudman är kommun 273 272 274 studieförbund 2 2 2 ideell förening 2 2 2 ekonomisk förening 2 2 2 Verksamhet Totala antalet elever exkl. projekt som nås av musik- och kulturskolornas verksamhet är 353 000 348 000 344 000 varav ämneskurs ( frivillig verksamhet ) 209 000 189 000 191 000 varav övriga 144 000 159 000 153 000 Därutöver elever i Projekt 90 000 Verksamhet ämneskurs 2011, per ämne könsfördelat Flickor Flickor % Pojkar Pojkar % Musik = 166678 96733 58 69945 42 Dans = 21066 18899 90 2167 10 Drama/Teater = 12412 9552 77 2860 23 Bild = 4563 3463 76 1100 24 Media = 546 204 37 342 63 Annat ämne = 4432 3037 69 1395 31 SUMMA = 209697 131888 63 77809 37 Nämndtillhörighet Utbildning 121 130 131 Kultur 89 72 79 Utbildning och kultur Utbud i kommunerna 34 33 51 Musik 279 278 280 Annan 28 35 14 Ingen Dans 7 8 125 5 134 137 Drama/teater 125 119 127 Bild 79 77 80 Media 23 23 29 Annan 61 68 72 Budget totalt 2 212 milj 2 002 milj 2 002 milj Kommunalt anslag 1 832 milj 1 660 milj 1 663 milj Övriga intäkter (uppdrag, avgifter mm ) 380 milj 342 milj 339 milj Kommunala anslag exkl administration och lokalhyra 1 484 milj 22

Terminsavgiften varierar från 0 till 1700 kr Genomsnitt i landet är 665 kr 653 kr (637 kr) 0 kr: Älvkarleby, Karlstad, Luleå och Sundsvall. Högst ligger Lidingö 1700 kr, Täby 1700 kr, Vaxholm 1650kr, Danderyd 1630 kr. 11 kommuner saknar musik/kulturskolor. Dessa kommuner är Arjeplog, Bollebygd, Grums, Karlsborg, Laxå, Munkfors, Nora, Sorsele, Surahammar, Torsås och Överkalix. Musik- och kulturskolornas (MoK) verksamhet ser olika ut bland annat beroende på att de inte styrs av några nationella dokument. Det är också vanligt att det på kommunal nivå saknas politiska styrdokument. Ett annat faktum som bidrar till otydlighet kring verksamheternas status, är att den inte är definierad som en skolform. Därav följer att det sedan hösten 2010 saknas utbildning på högskolenivå för lärare till de svenska musik- och kulturskolorna. Definitionsmässigt finns MoK i en gråzon mellan skol- och fritidsverksamhet och därmed hamnat mellan utbildnings- och kulturdepartementen på nationell nivå. I kommunerna är synsätten också väldigt olika på vilken betydelse MoK skall ha i samhället. På många håll har MoK fått ansvar för grund- och gymnasieskolans läroplansbundna utbildning respektive innehåll i de estetiska programmens olika inriktningar. På andra håll utförs delar av ovanstående på uppdrag och mot ekonomisk ersättning. Ytterligare varianter kan vara samarbetsprojekt med skola, föreningsliv eller andra aktörer i form av temaarbeten, föreställningar och konserter. På många håll i landet pågår, liksom i Haninge, utvecklingsarbeten syftande till att göra det möjligt för fler barn och unga att kunna utöva sin kulturella allemansrätt. SMoK och SKL har 2011 inlett dialog på nationell och politisk nivå kring kulturskolefrågorna. Rent konkret startar nu utvecklingsprojektet Kulturskola 2030, inom vilket fem konferenser anordnas på olika håll i landet under våren 2013. Arbetet syftar till att på djupet undersöka hur en framtida kulturskola skulle kunna utformas ur flera perspektiv. 5.4 Nyckeltal och statistik I en jämförelse med de kommuner som ingår i nyckeltalssamarbetet Södertörns nyckeltal utmärker sig Haninge kommun. I jämförelsen har alla de kommuner som ingår i Södertörn en kulturskola. I Haninge finns enbart en musikskola. Detta påverkar sannolikt resultatet, där Haninge har en lägre nettokostnad för sin verksamhet än övriga kommuner. Av den andel av unga i åldern 7-19 som deltar i musikskolan i Haninge var år 2011 64 procent flickor och 36 pojkar. Musikskolan når 6,2 procent av de unga i åldern 7-19 år. 23

1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1581 1510 1436 1381 1200 1242 1091 1051 921 892 685 699 585 581 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö år 2010 år 2011 Nettokostnaden för musik- och kulturskolan i åldergruppen 7-19 år Källa: Södertörns nyckeltal. Nettokostnaden för musik- och kulturskolan i åldergruppen 7-19 år är högre i Nynäshamn, Salem och Södertälje än övriga Södertörnskommunerna. Nynäshamn har ett brett utbud även för vuxna. Salem har genomfört en satsning år 2009 för att reducera kön till kulturskolan och genomfört en renovering av lokalerna år 2011. Intressant är att Botkyrka har en låg nettokostnad samtidigt som de har en hög andel elever i skolan. Andelen flickor i kulturskolan är större än andelen pojkar för samtliga kommuner som redovisat dessa uppgifter. Källa: Södertörns nyckeltal. 24