INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern



Relevanta dokument
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Infektioner hos barn i förskolan

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Frisk utan antibiotika

Infektioner hos barn i förskolan

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Policy vid barns sjukdom

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Infektioner hos barn i förskolan

Inledning. Smittor på förskolor

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Infektioner hos barn i förskolan

Barn, infektioner och antibiotika

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Förkylningsguide från Apoteket

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Vanliga sjukdomar A-Ö

Infektioner hos barn i förskolan

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Frisk utan antibiotika

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Fakta om förkylningar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Så vårdar du ditt sjuka barn

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder

Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken

När ditt barn blir sjukt

När ditt barn blir sjukt

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Anvisningar för sjuka barn

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna

Henriks Hage Förskola

När ditt barn blir sjukt!

Streptokockinfektioner

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

När Ditt barn blir sjukt!

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

Hygienrutiner på förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av

Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

Sjukdomspolicy förskola

Hygienrutiner på förskolan

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem

hur gör vi när barnen blir sjuka?

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Om infektioner och smitta i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Smitta och antibiotikaresistens

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre kan ta hand om din hälsa och dina infektioner

Transkript:

INFEKTIONER Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

Vad är.

Förkylning eller övre luftvägsinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några dagar ofta hosta Orsakas vanligen av virus Snuvan blir ofta färgad (gul/gulgrön) efter några dagar Färgen beror på infektionsförsvaret och inte på om infektionen orsakas av virus eller bakterier. Barn kan ha 6-12 infektioner/år

Behandling Finns ingen behandling som botar förkylning Koksaltdroppar i näsan kan lösa upp slem. Hos små barn kan rensugning av näsan vara ett alternativ Högläge/höjd huvudände Stanna hemma från barnomsorg tills barnet orkar vara med Hostdämpande, slemlösande eller luftvägsvidgande mediciner ska ordineras av läkare efter undersökning En förkylning varar ofta 7-10 dagar Ha tålamod Febernedsättande (ex. Alvedon) om det underlättar vätskeintag (ger mindre feber, halsont)

Öroninflammation - otit Orsakas vanligen av bakterier, ibland av virus i samband med förkylning Oftast värk på kvällen och natten när barnet legat och sovit en stund Små barn har ofta feber, medan äldre barn oftast är feberfria Inte bråttom att börja behandla, behöver alltså inte söka vård nattetid

Behandling - otit Barnet bör undersökas inom 1 dygn Barn < 2 år behandlas alltid med penicillin Höjd huvudända/högläge och smärtstillande (Alvedon) De flesta öroninflammationer hos barn > 2 år går över av sig själv Man kan vänta med penicillin i 3 dygn om barnet: - är över 2 år - inte är öronbarn - ej har rör eller flytningar - inte har hög feber eller är mycket sjukt Sök läkare igen om barnet inte är smärtfritt inom 3 dygn eller blir sämre

Halsinfektion Infektion i halsmandlarna = halsfluss. Små barn blir ofta bara ilsket röda i halsen Orsakas oftast av virus, ibland av bakterier Ont i halsen och sväljningssmärta är vanliga symtom Hög feber är vanligt Kommer det halsonda i samband med nytillkommen snuva eller hosta orsakas infektionen av virus Finns såriga näsvingar är streptokocker vanligt

Behandling - halsinfektioner Ge riklig dryck Sök läkare om barnet Febernedsättande och har svårt att svälja och smärtlindrande (ex. dricka, har svårt att Alvedon) andas och mycket hög Kan behandlas med penicillin om provtagning feber visar bakterier (streptokocker) och barnet har feber (>38.5), inte har hosta och nytillkommen snuva

Olika orsaker till hosta Hosta kommer ibland i samband med en förkylning Falsk krupp Luftrörskatarr, akut bronkit, obstruktiv bronkit RS-virus Lunginflammation

Hosta Varför hostar man: Infektionen ger slemhinnesvullnad och ofta slembildning I slemhinnan finns nerver som retas vid irritation och sänder då signaler till hostcentrum i hjärnan Orsakas oftast av virus Hostan kan vara kvar i flera veckor, men avtar efter hand Behandling av hosta: Hostdämpande eller slemlösande är ofta olämpliga till små barn Luftvägsvidgande mediciner kan minska hostan om luftrören är trånga Hostmedicin ska ordineras av läkare efter undersökning

Falsk krupp Infektionen ger en svullnad nedanför stämbanden Ger skällande hosta och ofta andnöd Kommer ofta i samband med förkylning och på natten Orsakas av virus Behandling: Högläge, ha barnet uppe i famnen Sök läkare vid andnöd Vid svåra besvär ges ofta luftrörsvidgande medicin och ibland kortison. Varar ofta 1-2 nätter Återkommer ibland vid nästa förkylning

Luftrörskatarr Ibland lätt feber och rethosta Efter några dagar mer slem, ibland färgat Mindre barn får ofta besvärligt att andas, det låter trångt och piper speciellt vid utandning, barnet blir obstruktivt Orsakas av virus Behandling: Vanliga hostmediciner hjälper ofta dåligt mot rethosta Luftrörsvidgande läkemedel kan hjälpa vid obstruktiva besvär Ibland kan barnet behöva hjälp med luftrörsvidgande inhalation på läkarmottagningen

Lunginflammation Ofta hög feber Oftast hosta, men inte alltid Andas snabbare än vanligt Trött, hängig, sjukare än vanligt Orsakas av virus och av bakterier Kontakta sjukvården för läkarundersökning Behandlas med antibiotika om infektionen orsakas av bakterier

RS-virus Drabbar nedre luftvägarna, barnen får svårt att andas Börjar som snuva Mycket smittsamt Vanligast på vintern Kan vara en allvarlig sjukdom för de minsta barnen

Behandling RS-virus Oftast sjukhusvård för de minsta barnen Behandlingen går ut på att hjälpa barnet att andas och få i sig näring

Magsjuka Oftast orsakat av virus Sprids lätt och kan ofta förhindras genom god handhygien Viktigast är att förhindra vätskebrist Ge dryck långsamt och teskedsvis

Behandling - magsjuka Ge vätska teskedsvis så länge barnet kräks 1/2-1 dl per timme Ge gärna vätskeersättning med rismjöl Se till att barnet kissar Åter till barnomsorgen när barnet orkar vara med i aktiviteterna

Impetigo Svinkoppor Infekterade sår i huden Bakterieinfektion Smittar lätt via direktkontakt med huden eller via händerna

Behandling - impetigo Tvätta såret noggrant med tvål och vatten Vid enstaka utslag kan barnet vara i barnomsorgen Vid stora fläckar som växer eller många fläckar sök läkare

Variga ögon Ögonkatarr eller bindehinnekatarr Hos nyfödda ofta beroende på trång tårkanal Kan orsakas av virus, bakterier eller allergi

Ögoninfektion - virus Är oftast ett symtom bland flera andra vid förkylning Ögonen är glansiga och rodnade, med slem som samlats i ögonvrån När sekretet torkar kan ögonen klibba igen Kräver ingen behandling, utöver rensköljning, utan läker ut av sig självt när förkylningen försvinner Opåverkat barn kan vara i barnomsorgen

Ögoninfektion - bakteriell Katarr utan tecken på förkylning kan vara bakteriell Kletigt, gulgrönt var i ögonvrån, rodnad och svullen slemhinna Behöver rengöras ofta Smittsamt, bör vara hemma från barnomsorgen Noggrann rengöring flera gånger dagligen med ljummet vatten eller koksalt är den viktigaste behandlingen Vid långdragna eller intensiva besvär bör man läkarundersöka barnet Om bara ett öga är drabbat och barnet är mycket ljuskänsligt bör man söka läkare genast

Tredagarsfeber Ger hög feber Feberfri efter 3 dygn Sedan kommer ett utslag som försvinner efter 5-6 dagar Ofarlig virusinfektion

Behandling - Tredagarsfeber Ge extra dryck Febernedsättande kan ibland behövas vid hög feber (tredagarsfeber är den vanligaste orsaken till feberkramper) Ingen annan behandling krävs

Vattkoppor Smittsam virusinfektion Blåsliknande utslag Ibland feber Klåda

Behandling - vattkoppor Håll barnet svalt Ge dryck Duscha svalt, att badda med alsollösning, potatismjöl eller kylbalsam kan hjälpa Ev. klådstillande Hemma från barnomsorgen tills barnet orkar vara där

Hand- fot- och munsjuka Virusinfektion, kallas även Höstblåsor Rodnade blåsor i munnen, under fötterna och i handflatorna Lätt feber Ont i munnen

Behandling Hand-fot-och munsjuka Ge vätska, gärna svala drycker Sök sjukvården om barnet inte får i sig vätska Hemma från barnomsorgen tills barnet orkar vara med i aktiviteterna

Mollusker Orsakas av en virusinfektion i huden Sitter ofta gruppvis Inga speciella symtom (kliar inte om de inte rivs sönder) Smittar vid hud- mot hudkontakt Alla blir utsatta för smitta, men alla får inte mollusker Får vara på dagis och leka som vanligt

Behandling - mollusker Försvinner av sig självt kan ta flera månader, upp till år Ingen effektiv behandling finns Kan skrapas bort i bedövning på vuxna/äldre barn

Löss Vanligt bland barn Klåda i hårbotten Sprids vid huvud- mot huvudkontakt Löss har kort levnadstid utanför håret Även vuxna kan vara bärare Följ behandlingsinstruktionerna noga + kamma

Luskamning Noggrann kamning - en kontroll Fuktat hår och luskam 1 2 3 4 Börja med bakhuvudet, gör en lodrät bena, kamma igenom håret åt vardera sidan, gör ny bena osv. Kamma bena för bena uppe på hjässan tills håret är genomkammat Kamma sedan håret från pannan till nacken Kamma sist håret från nacken till pannan Upprepa dagligen i minst 10-14 Dagar

Springmask Ofarlig tarmparasit Vanligt hos barn Klåda, speciellt på kvällen och natten Smittar via inandning, fingrar, leksaker, sängoch underkläder

Behandling - springmask Behandla alla familjemedlemmar samtidigt Medicin finns som mixtur eller som tabletter, receptfria och på recept. Ges som engångsdos och upprepas efter 14 dagar Byt sängkläder och pyjamas

Feber vad är det? Temp > 38 grader Tecken på att kroppens infektionsförsvar fungerar Små barn har högre temp än vuxna Viktigast se till barnets allmäntillstånd Feber i sig är inte farligt, men hög feber gör ofta barnet hängigt och påverkar aptiten Ge riklig dryck Håll barnet svalt Vädra i rummet Ge feber-nedsättande om barnet är påverkat av febern Mät helst temperaturen i ändtarmen mest pålitligt

Var kan man bli smittad?

Smittkällor? Öppen förskola? Dagis? Stora barngrupper?

Flera smittkällor? Köpcentra? Affärer? Släktträffar? Stora folksamlingar?

Vad gör jag om mitt barn blir smittat?

Håll koll på tempen På de minsta barnen, < 3 mån kan man ta tempen i armhålan, sedan i ändtarm eller öron. Viktigt att tala om var man mätt tempen Små barn har ofta högre temp än vuxna

Se till att barnet får vätska

Håll svalt i rummet

Sök sjukvården om: Barnet: Inte kissar på mer än fyra-sex timmar. Verkar onormal slött. Inte får i sig vätska Har svårt att andas. Har infekterade sår eller utslag som breder ut sig. Har besvärande klåda. Har feber och rejält ont i magen Har feber och har ont i huvudet eller är stel i nacken Har feber och kräks mycket Dessutom: Vid kramper Vid olycksfall Vid förgiftning Vid urinbesvär

Varför är passiv rökning farligt? Barn är känsligare än vuxna Ökad risk för astma, allergier och infektioner Dubbel risk för plötslig spädbarnsdöd Hög nikotinhalt i bröstmjölk

Alkohol Bröstmjölken innehåller lika mycket alkohol som mammans blod Barnets hjärna och centrala nervsystem påverkas Barnets lever bryter ner alkohol långsamt och dåligt

Trafiksituationer Avgaser innehåller många giftiga ämnen Barn är korta, sitter ofta i en vagn hamnar mitt i avgaserna

Hur kan man minska smittspridning?

Noggrann handhygien!

Hosta och nys i armvecket! ATTJOOOO!

Vistas mycket utomhus

Lek ute i alla väder

Ät och sov regelbundet

Om möjligt fimpa för gott!

Använd egen handduk, helst pappershandduk

Använd flytande tvål

Stäng toalocket innan du spolar

Ät frukt och grönsaker dagligen

Sammanställt av: AnnCharlotte Johansson BVC-sköterska Granskad: Sigvard Mölstad, distriktsläkare; Mattias Eknefelt, barnläkare