BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

Transkript

1 BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1

2 2

3 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga läkemedel som antibiotika, febernedsättande medicin eller hostmedicin. När det gäller dessa vanliga preparat är det bara att följa anvisningarna på förpackningen. Det är förhållandevis ofarliga läkemedel, där man kan använda relativt varierande dos utan att något direkt skadligt inträffar. Men det finns också barn som får mediciner mot allvarligare sjukdomar, som hjärtsjukdomar, epilepsi eller cancer. Som förälder kan man ibland tycka att barnets kropp nog inte klarar så mycket som doktorn rekommenderar. Men då har man i regel fel. Barn tål mer än vuxna. Och underdosering är egentligen ett större problem än överdosering. Det allvarliga är att om man underdoserar så får man ingen effekt. 3

4 4 FÖRKYLNING ÄR BRA FÖR KROPPEN Den stressade småbarnsföräldern brukar inte jubla när febern stiger på barnet, för andra gången samma månad. Men det är precis som det ska vara. Förkylningar är kroppens sätt att bygga upp ett väl fungerande immunförsvar. Ett immunförsvar som vi har nytta av hela livet. SNUVA SKA ALLA HA Vi måste acceptera att barnen blir sjuka ibland. Yngre förskolebarn kan ha åtta till tio förkylningar om året, och det är helt normalt. Barn får förkylningar ofta för att deras immunförsvar inte är moget. Det är mycket svårt att undvika smitta i barngrupper. Förkylningsvirus överförs genom luften när barnen talar, nyser och hostar, eller genom direktkontakt när barnen tar i varandra eller stoppar leksaker i munnen. Viruset sprider sig vidare i kroppen via munnen och näsan. Förkylningen betar sedan av olika områden i luftvägarna och det tar ungefär en vecka att bli frisk. Förkylningssymptomen kan variera mellan snuva, halsont, heshet, feber, hosta och pipande andning (vanligt hos små barn). Huvudvärk och muskelvärk förekommer vid influensa.

5 INGEN KAN BOTA EN FÖRKYLNING Det lönar sig inte att gå till doktorn vid vanlig förkylning, doktorn kan inte förkorta sjukdomsförloppet. Det finns ingen medicin som biter på förkylningsvirus. Antibiotika (t ex penicillin) har bara effekt på infektioner som orsakas av bakterier. Man får helt enkelt vänta tills kroppen läkt ut förkylningen. Det brukar ta en vecka. Kroppens eget immunförsvar måste sköta läkningen. Under tiden kan man bara lindra symptomen och se till att barnet mår så bra som möjligt. 5

6 NÄR GER MAN ANTIBIOTIKA? Antibiotika ges mot bakteriella sjukdomar. Den vanligaste bakterieinfektionen som följd av en förkylning hos barn är öroninflammation. Men 85% av alla öroninflammationer läker av sig själv. Streptokockhalsfluss är exempel på en annan vanlig bakterieinfektion hos barn. Lunginflammation är mer ovanlig men kräver ofta antibiotikabehandling. GE SJÄLVLÄKNINGEN EN CHANS Många söker läkarhjälp alldeles för tidigt. Men ha is i magen, kroppen har ett försvar mot både virus och bakterier och kan läka ut en infektion själv. Det är inte bra att barnet får en antibiotikakur för säkerhets skull. Den normala, nyttiga bakteriefloran slås ut och därmed försämras försvaret mot nya infektioner. Barnet smittas då ännu lättare när det kommer tillbaka till förskolan eller skolan. Antibiotika kan dessutom ge biverkningar som diarréer, kräkningar och utslag. 6

7 ANTIBIOTIKA, NEJ TACK! En annan viktig anledning till varför man inte ska ge antibiotika i onödan, är att stor användning av antibiotika kan ge resistenta (motståndskraftiga) bakteriestammar, vilket i sin tur gör att infektioner kan bli mycket svårbehandlade. Antibiotikan biter helt enkelt inte längre. FEBER ÄR EN DEL AV KROPPENS FÖRSVAR Virusinfektioner som förkylning med snuva, hosta och halsont är den vanligaste orsaken till feber hos barn. Men feber är inte en sjukdom i sig, utan ett sätt för kroppen att försvara sig. Febern gör att virus och bakterier dör snabbare. Därför bör man inte ge febernedsättande medel i onödan. Om barnet har över 39o kan 7

8 man sätta in febernedsättande eftersom det då finns en risk för feberkramper och uttorkning. Likaså om barnet mår dåligt av febern, är gnälligt, trött eller har dålig aptit. Om barnet har haft feberkramper tidigare kan man ge medicin även om febern inte är så hög. HJÄLP NÄR FEBERN ÄR FÖR HÖG För barn över tre månader finns febernedsättande medicin som innehåller paracetamol, t ex Alvedon eller Reliv. Från två års ålder kan även medicin med ibuprofen användas, t ex Ipren, dock högst i tre dagar. Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller med rätt dos för små barn. För äldre barn finns även tabletter. Anvisningarna på förpackningen ska följas noga. Små barn, från tre månader, kan man ge medicin mot feber och värk i två dygn utan att kontakta läkare eller barnavårdscentral. När det gäller större barn, från sex år och uppåt, kan man ge medicin ytterligare ett par dagar. Barn under 18 år ska inte använda febernedsättande läkemedel med acetylsalicylsyra, t ex Magnecyl, Treo eller Albyl, eftersom de kan ge sällsynta men allvarliga biverkningar. Det är viktigt att ge barnet mycket att dricka, särskilt om febern är hög. Barn får snabbare vätskebrist 8

9 än vuxna. Tecken på vätskebrist är att barnet blir slött och att det kissar väldigt lite. ETT FEBRIGT BARN SKA INTE VARA PÅ DAGIS Feber är ett tecken på en infektion. Barnet ska vara hemma så länge som det har feber, plus en feberfri dag. Om barnet kommer för tidigt tillbaka till dagis kan det bli sjukt igen. Men det är inte gradtalet som ska styra, utan hur barnet mår. Även om näsan rinner och barnet hostar kan barnet gå till dagis om det inte har feber. Snuviga barn som är pigga är inte mer smittsamma än andra. Det är precis innan förkylningen brutit ut som man 9

10 smittar mest. Om barnet bara har en klar rinnande snuva, är feberfri och äter och sover som vanligt, så kan familjen fortsätta att leva i stort sett som vanligt. ÖRONVÄRK Barn får ofta ont i öronen i början av en förkylning. Men det är ibland svårt att ställa diagnosen öroninflammation. Öronvärk och enbart en röd trumhinna är inte alltid en bakterieorsakad öroninflammation utan kan vara en virusorsakad trumhinneinflammation eller en öronkatarr. Men även om det är en öroninflammation går den vanligtvis över av sig själv. Därför är det många gånger onödigt att sätta in antibiotika till barn över två år eftersom medicinen inte hinner göra någon verkan innan inflammationen har självläkt. Det räcker till en början att motverka värken i örat med smärtlindrande medel. Om symptomen finns kvar efter två till tre dygn, barnet är rejält påverkat av inflammationen, eller om det rinner från örat som tecken på att trumhinnan spruckit ska man kontakta läkare, som kan sätta in antibiotika. Barn under två år bör behandlas med antibiotika om det är en säkerställd öroninflammation. 10

11 ONT I HALSEN När barnet har ont i halsen kan det bero på en svalgkatarr, med rodnad på bakre svalgväggen, eller att halsmandlarna är inflammerade. De blir röda och svullna och det gör ont att svälja och hosta. Om barnet samtidigt är förkylt med snuva och hosta är det alltid virusorsakat och då behöver man inte söka läkare. Alvedon fungerar bra som smärtlindring vid halsont och verkar tre till fyra timmar. Om barnet har mycket ont och halsmandlarna är kraftigt röda och ibland har vita fläckar kan det vara streptokockhalsfluss. Då ska du gå till doktorn, som tar ett snabbtest för att se om den är bakterieorsakad. Hälften av alla halsflussar är virusorsakade. Om halsflussen är streptokockorsakad kan den behandlas med antibiotika. HOSTMEDICIN ÄR ONÖDIGT I DE FLESTA FALL Hosta är en del av kroppens försvar. Genom hostan gör kroppen sig av med sådant som irriterar luftvägarna. Hostdämpande läkemedel dämpar hostreflexen och det finns en risk att slem som borde hostas upp stannar kvar i luftvägarna. Hostmedicin kan ge biverkningar t ex magsmärtor. 11

12 Ge inte hostmedicin till barn under två år utan att först ha kontaktat läkare. Det är bra att ge barnet extra mycket att dricka, och det spelar ingen roll om drycken är varm eller kall. Vanligt vatten går bra. NÄR NÄSAN ÄR TÄPPT Näsan är inkörsporten till både luftrör och örongångar. Genom att hålla näsan öppen kan man se till att förkylningen inte förvärras. Och hjälper du ditt barn att andas så lindrar du också symptomen. Att vara täppt i näsan kan vara mycket besvärande för de allra minsta barnen, och det gör det svårt för dem att äta. Ju mindre barnet är desto mer beroende är det av att andas genom näsan. 12

13 SNYT UT Många gånger beror nästäppa på intorkat snor. På apoteket finns koksaltlösning i sprayform som tunnar ut snuvan och rensar näsan. Spraya så ofta som det behövs. Det finns också endospipetter med koksaltdroppar för de riktigt små barnen. Näsdroppar har en avsvällande effekt och underlättar andningen. De finns i olika styrkor för olika åldrar. Det är viktigt att använda rätt styrka på näsdropparna och att inte använda dem längre än tio dagar i sträck eftersom läkemedlet då kan få motsatt effekt och orsaka nästäppa. Näsdroppar finns dels som spray, som inte ska användas till barn under sju månader, och dels som endospipetter som kan användas från fyra veckor. Om barnet sover med huvudet högt minskar svullnaden i slemhinnan. Höj därför sängens huvudända under natten, så får barnet lättare att andas. HUR MYCKET MEDICIN SKA BARNET De vanligaste medicinerna för barn är antibiotika, näsdroppar, febernedsättande, smärtstillande, hostmediciner, antihistaminer mot allergi och mediciner mot astmasymptom. När det gäller dessa vanliga preparat är det bara att 13

14 följa anvisningarna på förpackningen. Det är förhållandevis ofarliga preparat, där man kan använda relativt varierande dos utan att något direkt skadligt inträffar. Detta innebär att man ofta kan dosera efter ålder, men åldersangivelserna är endast ungefärliga, det är kroppsvikten som avgör dosen. VARFÖR HJÄLPER INTE ANTIBIOTIKA MOT FÖRKYLNING? Förkylningar orsakas av virus och inte av bakterier. Antibiotika har bara effekt på bakterier. Det finns inga läkemedel mot förkylning. VARFÖR GER MAN ANTIBIOTIKA? Antibiotika har effekt om barnet har en bakterieinfektion, som streptokockhalsfluss eller öroninflammation. Antibiotika ges för att förkorta sjukdomsförloppet och minska risken för smitta. I vissa fall minskas även risken för svåra komplikationer. Men kom ihåg att kroppen har ett eget försvar mot både virus och bakterier och kan läka ut en infektion själv! 14

15 KAN MAN FÖREBYGGA FÖRKYLNING? Det finns inga piller som stärker immunförsvaret. Men man kan öka det genom att äta bra, sova tillräckligt och motionera. Förskolebarn ska helst vara ute fyra timmar om dagen. Minska smittorisken genom att tvätta händerna. 15

16 NÄR BÖR MAN KONTAKTA LÄKARE? Ett litet barn kan ha mycket hög feber, 39-40, utan att det är farligt. Men om barnet haft feber i fyra dagar ska du söka läkare. Likaså om barnet inte svarar på tilltal, har svårt att få luft, inte dricker eller om febern inte ger sig trots febernedsättande mediciner. Hosta och halsont är alldeles normalt när man är förkyld. Men om hostan eller det halsonda håller i sig eller barnet samtidigt har feber i fyra dagar ska du söka läkare. Hosta är sällan lunginflammation, utan oftast en bronkit. 90% av all hosta är virusorsakad, där antibiotika är verkningslöst. Vid öronvärk kan man avvakta upp till 24 timmar, och om besvären upphör behöver man inte söka läkare. Hela 50% av alla misstänka öroninflammationer är inte öroninflammation, utan kan vara öronkatarr, trumhinneinflammation eller ofta svalgkatarr. Men om barnet är skrikigt och irritabelt när det läggs ner eller det rinner från örat ska du gå till doktorn. På kvällen kan du vänta till nästa dag med att kontakta doktorn. 16

17 RÄTT DOS, EN VIKTIG KUNSKAP Ibland kan man som förälder tycka att doktorn rekommenderar en väl tilltagen dos för ett litet barn. Men det är precis som det ska vara, barn tål mer medicin än vuxna. Och om man underdoserar så får man inte någon effekt av medicinen. För barn som får mediciner mot allvarligare sjukdomar, som hjärtsjukdomar, epilepsi eller cancer, gäller inte riktigt samma regler vid dosering som vid vanliga preparat som antibiotika eller febernedsättande medel. Här kan det vara livsviktigt att den lilla patienten får exakt rätt dos. 17

18 KUNNANDE OM KROPPEN NÖDVÄNDIGT FÖR RÄTT DOSERING För att kunna dosera rätt måste man ha kunskap både om hur läkemedlet omsätts i kroppen och vilken effekt det har. Doktorn vet vad som händer med läkemedlet hos det lilla barnet, hur det fördelas i kroppen och inte minst viktigt hur sedan barnet gör sig av med läkemedlet. 18

19 De flesta läkemedel betraktas som ett gift av kroppen och kroppen jobbar för att göra sig av med medicinen. Levern bryter ner läkemedlet och sedan kissar man ut det via njurarna. Hur fort kroppen omsätter läkemedlet beror på barnets ålder. BARN TÅL MER ÄN VUXNA Från ett års ålder har barn en fullt utvecklad lever och välfungerande njurar. Men det kanske mest intressanta är att hos små barn är levern proportionellt större än hos en vuxen. Det innebär att ett barn mycket väl både tål och behöver större doser läkemedel än en vuxen. Detta förhållande gäller tills barnet är i tidig skolålder. Ibland leder detta till underdosering, för barns kroppar är mycket duktiga på att göra sig av med medicin. Riktigt små barn, upp till sex månader, är dock omogna. De har både svårt att bryta ner läkemedel och att kissa ut dem. Ett mycket litet barn ska oftast ha en liten mängd medicin. HUR GÅR DOSERINGEN TILL? Vanliga mediciner för barn som t ex antibiotika, näsdroppar och febernedsättande är relativt ofarliga. Det innebär att man kan dosera efter ålder och utan att riskera feldosering. I de fallen är det bara att följa anvisningarna på förpackningen. 19

20 Men mediciner mot allvarligare sjukdomar som hjärtsjukdomar, epilepsi eller cancer har ofta en snäv terapeutisk bredd. Det betyder att det kan bli olyckliga följder av både under- och överdosering. Därför räknar man ut dosen enligt olika formler. Dosering baserad enbart på ålder är ofta otillräcklig eftersom barn är olika stora. Dosering efter vikt är 20

21 bättre, men inte idealisk. Spädbarn får t ex en alldeles för låg dos av antibiotika om den grundas på en normal vuxendos (mg/kg kroppsvikt). När barnet växer ökar kroppsytan mindre än vikten. Dosering baserad på kroppsyta blir i många fall mer exakt för barn. Rekommenderade doser är dock alltid genomsnittsdoser som anpassas efter patienten, det sjuka barnet. FÅR VI INTE I BARNET MEDICINEN SÅ HAR DEN INGEN EFFEKT Både barn och föräldrar slarvar med medicineringen för enklare åkommor. Men om barnet är mycket sjukt brukar medicineringen skötas väldigt bra. Ju fler doseringstillfällen man har, desto svårare är det att få barnet att ta medicinen. Det är bra att ha så kort behandlingstid som möjligt. Ett exempel är att behandlingstiden för öroninflammation nu är minskad till tre till fem dagar för de minsta barnen, medan större barn oftast inte behöver någon antibiotika överhuvudtaget vid öroninflammation. Om man ger ett mer koncentrerat antibiotikum behövs en mindre mängd. 21

22 HUR GER JAG MEDICINEN LÄTTAST? Det är inte alltid så lätt att få barnet att ta sin medicin. Det kan vara svårt att svälja en tablett när man är liten. Till barn brukar det vara enklast att ge flytande mediciner. Några läkemedel finns också som stolpiller, i olika styrkor för olika åldrar. Tabletter kan krossas och blandas med lite saft som tar bort smaken. Förvånansvärt många förskolebarn kan svälja hela tabletter vilket givetvis är det lättaste sättet. SKA MEDICINEN TAS MED MAT? Hur medicinen ska tas beror helt på vilken sorts medicin det rör sig om. Vissa tabletter ska tas med mat för att skydda magen, andra för att maten gör att medicinen tas upp bättre. Ibland måste man undvika viss mat för att inte minska effekten. Och vissa antibiotika ska tas en timme före eller efter maten för bästa upptag. Svaret på hur medicinen ska tas för att få bästa effekt kan du läsa på förpackningen eller fråga på apoteket. 22

23 HJÄLP TILL MOTSTRÄVIGA BARN Dossprutor, dosbägare och doskilar (sked för små barn) är gratis på Apoteket när man hämtar ut flytande läkemedel på recept. 23

24 rev november Läkemedelsrådet i Region Skåne Läkemedelsrådet, Region Skåne, Box 1, Lund. Tel Fax E-post: lakemedelsradet@skane.se